Utrikes

Senatorer: Bolsonaro ska åtalas

Brasiliens president Jair Bolsonaro. Arkivbild.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det är presidentens ansvar att Brasilien råkat så illa ut i pandemin. Jair Bolsonaro bör därför åtalas för sin hantering av covid. Det anser en senatskommission, som nu röstat ja till en utredningsrapport.

Sju av elva senatorer godkände den rapport som presenterades förra veckan efter en sex månader lång utredning. I rapporten slås fast att skälet till att Brasiliens dödstal är näst högst i världen – i absoluta tal – är hur Bolsonaro hanterat pandemin.

Han anklagas bland för annat brott mot mänskligheten för hur hans regering har bemött pandemin. Över 600 000 människor har avlidit med covid-19 i landet. Relativt sett är antalet nästan dubbelt så högt i Brasilien som i Sverige.

Rapporten yrkar dessutom på åtal mot ytterligare 77 personer – däribland flera av Bolsonaros ministrar och tre av hans barn.

Kommissionen uppmanar också Brasiliens högsta domstol att hindra presidenten från att använda sociala medier, då han upprepade gånger där har spridit felaktig information om covid-19. Nyligen blockerades han på både Facebook och Youtube efter att ha kopplat covidvaccin till aids.

Kommissionen, på portugisiska kallad CPI (Comissão Parlamentar de Inquérito), har inte befogenhet att själv väcka åtal. Det är osannolikt att justitieministern eller talmannen i underhuset – båda allierade till presidenten – kommer att göra det, men rapporten skadar Bolsonaro, som är nere på rekordlågt stöd i opinionsmätningar inför nästa års presidentval. Högerpopulisten är inför valet starkt nederlagstippad mot den väntade huvudmotståndaren, socialdemokraten Lula da Silva.

Och punkten om brott mot mänskligheten ger en teoretisk möjlighet att ställa honom inför rätta vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Utrikes

Brittisk storaffär ska ge Europas snabbaste tåg

Franska tågtillverkaren Alstom ska tillsammans med japanska Hitachi leverera höghastighetståg till britterna. Arkivbild.
Foto: Claude Paris/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien har tecknat avtal för nya höghastighetståg med franska Alstom och japanska Hitachi Rail.
Affären är värd motsvarande runt 23,5 miljarder kronor och omfattar 54 tåg.

De båda tillverkarna lovar i ett gemensamt uttalande att leverera "Europas snabbaste tåg" med en maxhastighet på 360 kilometer i timmen.

Tågen ska trafikera den nya höghastighetsjärnvägen High Speed 2 (HS2) som byggs mellan London och städer som Birmingham, Crewe och Wigan. De kommer också gå på traditionell räls till bland annat Glasgow och Liverpool.

Den brittiske transportministern Grant Shapps säger i ett uttalande att avtalet ger Storbritannien en ledande position i "höghastighetstågsrevolutionen".

HS2 byggs i etapper. Höghastighetsbanan var från början tänkt att dela på sig i Birmingham och gå upp till Leeds i norra England. Men Storbritanniens regering bekräftade i november att de planerna ändrats. I stället kommer delar av det befintliga järnvägsnätet uppgraderas.

Enligt Shapps kommer förändringen ge fler tillgång till bättre förbindelser på kortare tid.

Utbyggnaden av järnvägsnätet beräknas sammanlagt kosta 96 miljarder pund, motsvarande cirka 1 150 miljarder kronor.

Utrikes

Sjunde barnet för Boris Johnson

Den brittiska premiärministerhustrun Carrie Symonds som gravid. Bild från G20-mötet i Rom i oktober.
Foto: Alessandra Tarantino/AP/TT
Utrikes
Utrikes Boris Johnsons fru Carrie Symonds har fött en dotter.
Det är parets andra gemensamma barn men premiärministerns sjunde totalt.

"En frisk flicka föddes på sjukhus i London tidigare i dag", står det i en kommuniké från den brittiske premiärministern, enligt brittiska medier.

Flickan kom till världen tidigt på torsdagen. Även modern uppges må bra efter förlossningen.

Carrie Symonds, som arbetat som pressansvarig för partiet Tories, och Boris Johnson gifte sig vid ett mindre bröllop i maj i år. Paret har också ettårige sonen Wilfred.

Det är hans tredje äktenskap och han har flera barn sedan tidigare.

Johnson fick fyra barn tillsammans med sina andra hustru, advokaten Marina Wheeler. Han har dessutom ytterligare en dotter från en relation 2008-2009.

Hur många barn premiärministern faktiskt har var länge en fråga för spekulation. Men under sitt besök i USA i september gav han ett tydligt svar i en intervju med tv-kanalen NBC.

Reportern frågade om han med ett på väg hade sex barn sedan tidigare.

– Ja, svarade Boris Johnson.

Han fortsätter en nygammal trend som inleddes av Tony Blair 2000. När den dåvarande premiärministern fick sonen Leo var det första gången en sittande regeringschef officiellt – utomäktenskapliga affärer borträknade – fått barn i Storbritannien på över 150 år.

Henrik Samuelsson/TT

Joakim Magnå/TT

Husse och matte är upptagna med annat denna vecka. Katten Larry utanför premiärministerresidenset på Downing Street i London i onsdags.
Husse och matte är upptagna med annat denna vecka. Katten Larry utanför premiärministerresidenset på Downing Street i London i onsdags.
Foto: Matt Dunham/AP/TT

Utrikes

Pengar ska locka 60-plussare till vaccinering

Slovakiens finansminister Igor Matovic ligger bakom förslaget. Arkivbild.
Foto: Armando Franca/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Slovakiens parlament har beslutat om en ny metod för att locka landets äldre att vaccinera sig – pengar. Personer som är 60 år och äldre kan få upp till 300 euro, motsvarande ungefär 3 000 kronor, om de vaccinerar sig.

Landets finansminister Igor Matovic ligger bakom förslaget.

Bara 46,5 procent av Slovakiens befolkning är fullvaccinerad, en låg siffra jämfört med närliggande länder. Tjeckiens motsvarande procent är 60 och EU-snittet är 59 procent, enligt statistiktjänsten Our World in Data.

Slovakien har varit väldigt hårt drabbat av pandemin de senaste månaderna med kraftigt ökad smittspridning. Sedan 25 november råder hårda restriktioner, så kallad nedstängning, i landet.

Enligt Johns Hopkins University har Slovakien – med en befolkning på ungefär 5,5 miljoner människor – registrerat över 1,2 miljoner fall av covid-19 och över 15 000 dödsfall.

Utrikes

Massivt snöfall i södra Norge – nytt rekord

Stillastående tåg på Sørlandsbanen i samband med snöfallet på onsdagskvällen.
Foto: Tor Erik Schrøder/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Över en meter snö på en gång. Aldrig tidigare har det vräkt ner så mycket vid Norges sydspets i december.

102 centimeter uppmättes på torsdagen i Nelaug mellan Oslo och Kristiansand, ungefär i höjd med Grebbestad på svenska sidan. Det var dagen efter det massiva snövädret.

"Det har snöat väldigt mycket på Sørlandet, så mycket att vi har ett nytt snörekord för december", meddelar meteorologer enligt nyhetsbyrån NTB. "Det tidigare rekordet var från 1977, 83 centimeter".

Sørlandet utgör Norges sydspets. Skärgårdsnaturen där påminner kanske mer om svenska Västkusten än om fjordarna och fjällen längre norrut. Men NTB påpekar att Sørlandet just nu har mer snö än de kända skidorterna på Østlandet, som ligger nordösterut mot svenska gränsen.

Utrikes

Ygeman: "Rimligt" med asylundantag

Tusentals migranter och flyktingar från främst Mellanöstern och Afrika har under året försökt ta sig in i EU via Belarus. Arkivfoto.
Foto: Leonid Shcheglov/Belta/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brittiska ingenjörsstyrkor är på väg till Polen för att bidra vid gränsen mot Belarus.
Inom EU är kritiken besk mot förslaget att gränsländerna ska få kringgå normala asylregler och -procedurer. Men Sverige tycker det är "rimligt".

Både människorättsorganisationer och politiker har reagerat skarpt mot det som EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson lade fram i förra veckan.

Förslagen om flexibla regler för Polen, Lettland och Litauen i hanteringen av de migranter och flyktingar som pressats fram av regimen i Belarus beskrivs exempelvis som "oroande och extrema" av EU-parlamentets socialdemokratiska grupp, genom tyska ledamoten Birgit Sippel.

Partikamraten Ylva Johansson står dock på sig.

– Rätt väg fram är att följa det förslag som vi har lagt fram. I ett krisläge som vi har vid gränsen mot Belarus är det viktigt att länder har rätt att göra vissa undantag med längre eller kortare procedurer, säger inrikeskommissionär på väg in till torsdagens ministermöte med medlemsländernas migrationsansvariga.

"Rimligt"

Samtidigt betonar hon vikten av rätten att söka asyl och att inte tvinga tillbaka någon i fara.

– Det är viktigt att följa fördragen och grundläggande rättigheter och det är inte möjligt att avvika från, säger Johansson.

Även Sveriges nye integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) är inne på samma sak.

– Är man i ett sådant där besvärligt läge så måste man få sträcka lite på det som gäller för tillfället. Jag tycker att det är ett rimligt förslag som kommissionen kommer med, säger Ygeman på väg in till mötet.

Både Johansson och Ygeman anser att Belarus-läget är helt annorlunda än på andra platser.

– Egentligen är ju inte det här en flyktingsituation utan mer en hybridkrigföring där Belarus försöker utnyttja människors väldigt utsatta position för att sätta press på länder i EU och därav är det också motiverat med speciella åtgärder, säger Ygeman i Bryssel.

Britter på väg

Polen, Lettland och Litauen har med uppbackning från en rad andra länder i EU velat få ut EU-stöd till att förstärka sina gränser rent fysiskt.

Nja, är svaret än så länge, där klartecken ges för allehanda vakttorn, fordon, drönare och övervakningssystem – men inte till taggtråd och murar.

Från Nato-kollegan Storbritannien kommer samtidigt personalhjälp. 140 man ur ingenjörstrupperna anländer i slutet av december för att ända fram till i april bland annat hjälpa till med att reparera vägar.

"Vårt engagemang för europeisk säkerhet ligger fast och vi kommer alltid att hjälpa våra allierade. Det här icke-stridande stödet kommer att bidra till Polens ansträngningar att försvara gränsen och förmedla viktig ingenjörsmässig expertis", säger försvarsminister Ben Wallace i ett uttalande.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU-förslag om lättnader

EU-kommissionen föreslog den 1 december en rad tillfälliga åtgärder för att hjälpa Polen, Lettland och Litauen i migranthanteringen vid gränsen mot Belarus.

Bland annat tillåts länderna ta upp till fyra veckor på sig för att registrera asylansökningar, i stället för i normala fall tre till tio dagar.

Länderna erbjuds också möjligheten att tills vidare enbart erbjuda migranter och flyktingar det som är absolut nödvändigt när det gäller mat, vatten och skydd.

Personer vars ansökningar om skydd redan avslagits ska också enklare och snabbare kunna skickas ut från länderna.

Undantaget föreslås gälla i sex månader och behöver godkännas av en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer i ministerrådet. När en omröstning kan eller kommer att hållas är ännu inte klart.

Källa: EU-kommissionen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Utrikes

WHO råder till tredje dos för riskgrupper

56-årige Andrzej Wiazecki i Warszawa lägger in sitt vaccinbevis i en mapp efter att ha fått tredje dosen häromdagen.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes Riskgrupper bör få en extra vaccindos. Det rådet kommer nu från Världshälsoorganisationen WHO:s expertpanel Sage.
Samtidigt är den ojämna tillgången på vaccin i världen ett problem enligt organisationen.

Det kommer alltmer rön kring att vaccinens skydd avtar med tiden, och detta märks redan bland i synnerhet äldre – som ju var först ut med att få vaccin – säger Sage:s ordförande Alejandro Cravioto på en presskonferens i Genève.

WHO:s råd innebär en tredje dos för tvådos-vaccin och en andra dos för singeldos-vaccinen.

Ett antal länder, däribland Sverige, har redan inlett vaccineringar med fler doser för äldre och även andra grupper. Inte minst har oron för omikronvarianten ökat kraven på att snabbt ge en tredje dos.

Farlig ojämlikhet

Efter ett utvärderingsmöte på tisdagen sa Sage:s ordförande Alejandro Cravioto att vaccinskyddet avtar med tiden – framförallt hos den äldre befolkningen.

WHO har tidigare tryckt på vikten att först och främst vaccinera så många som möjligt med en första dos.

Men tillgången till vaccindoser är ojämt fördelad över världen. Afrika är den mest missgynnade världsdelen, enligt WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghrebeyesus.

På en presskonferens säger Cyril Ramaphosa, president i Sydafrika – som nu handskas med stigande spridning av varianten omikron – att vaccinojämlikhet är farligt, men möjligt att undvika.

Kort utgångsdatum

Många av vaccindoserna som når afrikanska länder är donerade från rika länder genom vaccinsamarbetet Covax. De ser ett "enormt problem" med att vaccindoserna har kort utgångsdatum och inte hinner användas.

Reuters rapporterade förra veckan att en miljon vaccindoser uppskattas ha passerat utgångsdatum i Nigeria förra månaden, och inte kunnat användas.

Kate O'Brien som är vaccinchef på WHO sa på en presskonferens på torsdagen att andelen vaccindoser som slängs i länder som får donationer via Covax är lägre än de är i höginkomstländer.

Utrikes

Hätsk stämning när statsministern förhörs

Demonstranter mötte Mette Frederiksen (S) när statsministern skulle förhöras av minkkommissionen.
Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Massavlivningen av 15–17 miljoner minkar i Danmark ses som en av de största politiska skandalerna i landet.
När statsminister Mette Frederiksen (S) förhörs om vad hon visste om turerna bakom beslutet är stämningen hätsk utanför rättslokalen och ägg kastas på en polisbuss.

Hög musik, burop och en röd traktor där en docka föreställande "Fru Justitia" – en klassisk symbol för rättvisa – ställts upp på ett släp mötte statsministern när hon kom till rätten i Köpenhamnsstadsdelen Frederiksberg.

– Det var rätt beslut och nu går jag in och lämnar en förklaring, säger Mette Frederiksen (S) till journalisterna när hon beger sig in för sitt förhör med minkkommissionen.

När förhöret väl börjat använde demonstranterna visselpipor och trummor för att deras missnöje skulle höras ända in i rättssalen. Senare under förmiddagen blev stämningen hätsk. Samtidigt som Frederiksen satt i vittnesbåset omringade en grupp demonstranter den bil som statsministern hade färdats i och en baklykta slogs sönder i tumultet, uppger Köpenhamnspolisen för nyhetsbyrån Ritzau.

När en polisbuss körde utanför lokalerna kastade demonstranter ägg på fordonet och en video som tidningen BT publicerat visar hur en person brottas ner på marken av polisen, som sätter handfängsel på personen.

"Vill ha våra pengar"

Runt 15–17 miljoner minkar avlivades i fjol sedan en mutation av coronaviruset, som spridits till människor, hade upptäckts i besättningar. Minkuppfödaren Peter Hindbo, som några veckor efter beslutet om massavlivning fick besök av Mette Frederiksen på hans gård i Kolding, var på plats i huvudstaden.

– Vi vill ha hela den här minkskandalen avslutad. Vi vill ha våra pengar, så att vi kan gå vidare med våra liv, säger han till BT.

Massavlivningen beskrivs som en av de största politiska skandalerna i modern tid i Danmark och landets pälsnäring, som var en av de största i världen, gick i praktiken i graven. Det finns ett beslut om att minkuppfödarna ska få kompensation som uppgår till 25 miljarder svenska kronor.

Det var den 4 november i fjol som den socialdemokratiska regeringen meddelade att alla minkar – smittade och friska – skulle avlivas. Det fanns en rädsla för att den muterade varianten skulle påverka framtida vaccinering mot covid-19.

Minister fick avgå

Minkkommissionen, som folketinget tillsatte i våras, ska kasta ljus över vad regeringen visste om de juridiska förutsättningarna. Själva beslutet fattades när regeringen hade ett möte med sitt koordinationsutskott på kvällen den 3 november.

Fem dagar senare kom avslöjandet att det saknades rättslig grund för att avliva även friska djur och statsministern har hela tiden hävdat att det var först då hon fick reda på att beslutet var lagvidrigt.

Det enda politiska offret som minkskandalen har skördat är livsmedelsministern Mogens Jensen (S), som avgick i mitten av november fjol. Under höstens förhör är det just livsmedelsdepartementet som pekats ut som ansvarigt för att se till att allt gick rätt till och Frederiksen lägger under sitt förhör fortsatt ansvaret på Mogens Jensen.

Statsministern fattar inget beslut under möten med koordinationsutskottet, uppger hon.

– Det är den enskilde ministern som fattar beslutet. Rent rättsligt kan inte utskottet fatta ett beslut, säger Mette Frederiksen i rätten enligt DR.

Avkunnar ingen dom

Minkkommissionen kommer att fortsätta med sina förhör i december och januari. Kommissionen kommer inte att avkunna någon dom när den ska slutrapportera sitt uppdrag i april nästa år.

Vad nästa steg blir är upp till folketinget att fatta beslut om. Ett tänkbart scenario är att statsminister Mette Frederiksen ställs inför riksrätt, men en majoritet i det danska parlamentet måste då ställa sig bakom ett sådant åtal.

Daniel Kihlström/TT

Minkuppfödaren Peter Hindbo fick i slutet av november i fjol besök av statsminister Mette Frederiksen på hans gård i Kolding på Jylland. Nu var han på plats utanför rätten i Köpenhamn när statsministern skulle förhöras av minkkommissionen. Arkivbild.
Minkuppfödaren Peter Hindbo fick i slutet av november i fjol besök av statsminister Mette Frederiksen på hans gård i Kolding på Jylland. Nu var han på plats utanför rätten i Köpenhamn när statsministern skulle förhöras av minkkommissionen. Arkivbild.
Foto: Mads Nissen/Ritzau Scanpix/AP/TT
Statsminister Mette Frederiksen (S) pratar kort med journalister innan förhöret.
Statsminister Mette Frederiksen (S) pratar kort med journalister innan förhöret.
Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Turerna i danska minkskandalen

Det första coronafallet på en dansk minkfarm upptäcktes i juni förra året och smitta hade senare under året konstaterats på hundratals gårdar.

En mutation av coronaviruset hittades bland smittade minkar under hösten 2020. Den muterade varianten hade även spridits till människor, något som potentiellt skulle kunna ge allvarliga konsekvenser för den covidvaccinering som då väntade, enligt smittskyddsorganet Statens serum institut.

Detta ledde till att den danska S-regeringen den 4 november förra året meddelade att man fattat beslut om att landets alla minkar – såväl smittade som friska – skulle avlivas. Totalt rör det sig om 15–17 miljoner djur.

Den 8 november avslöjade tidningen Berlingske att det saknades laglig grund att avliva de friska minkarna.

Den 7 november ska livsmedelsministern Mogens Jensen (S) ha fått reda på att beslutet var lagvidrigt, men först den 10 november fick landets minkuppfödare denna information.

Den 18 november avgick Mogens Jensen (S), som även var minister för jämställdhet, fiske och nordiskt samarbete.

En rapport har visat att departement och myndigheter tidigare än så känt till att beslutet saknade laglig grund. Det ska även ha nämnts i en bilaga inför ett möte med regeringens koordinationsutskott sent på kvällen den 3 november i fjol. Det var då själva beslutet om massavlivning fattades.

Den 25 november förra året bad statsminister Mette Frederiksen (S) om ursäkt för regeringens hantering av minkfrågan.

I våras tillsattes en minkkommission av folketinget med syfte att bringa klarhet i fallet. Över en miljon dokument och mejl har samlats in och under hösten har kommissionen genomfört förhör med över 50 personer, bland annat har en rad S-ministrar och den tidigare livsmedelsministern.

Torsdagen den 9 december förhörs statsminister Mette Frederiksen. Fler personer ska förhöras under december och januari.

Kommissionen ska lämna sin slutrapport i april nästa år. Ingen dom kommer avkunnas. Det är upp till folketinget att fatta beslut om vad som sedan ska ske.

I januari i år beslutades att landets minkuppfödare ska få kompensation som beräknas uppgå till motsvarande 25 miljarder svenska kronor.

Utrikes

Indiens bönder avslutar årslånga protester

Bondeprotesterna har pågått sedan november 2020. Bilden är från november i år.
Foto: Manish Swarup/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Indiska bönder har formellt avslutat de över ett år långa massprotesterna mot premiärminister Narendra Modis tänkta förändringar i jordbrukssektorn, enligt ledningen för rörelsen. Skälet är att Modi dragit tillbaka planerna.

Sedan i fjol har tusentals människor kamperat i utkanten av Delhi i protest mot lagförslag som man befarat ska missgynna bönder och i stället gynna storföretag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL