Utrikes

IS terror kan undergräva talibanernas styre

Begravning dagen efter terrordådet i Kunduz, norra Afghanistan, i början av oktober då en shiamuslimsk moské attackerades.
Foto: Abdullah Sahil/AP/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna hävdar att de kan ersätta kaos med ordning i Afghanistan.
Men flera blodiga terrordåd signerade IS utmanar synen på talibanernas makt över landet.
– Det är ett reellt hot. Hur talibanerna ska bemöta det är väldigt oklart, säger Afghanistanexperten Patricia Gossman.
PREMIUM

De slår till där folksamlingarna är som störst.

Den 8 oktober dödades minst 72 personer när en självmordsbombare attackerade en shiamuslimsk helgedom mitt under fredagsbönen i staden Kunduz. Veckan därpå, den 15 oktober, dödades minst 63 personer i ett liknande dåd i staden Kandahar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Franska republikaner väljer Pécresse

Valérie Pécresse kommer att representera Republikanerna i det franska presidentvalet nästa år.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Republikanerna i Frankrike väljer Valérie Pécresse till kandidat i det kommande presidentvalet.
Den mittenlutande kandidaten bedöms snarare kunna utmana president Macron om mittenröster än locka väljare längre högerut.

Republikanernas medlemmar gav ett tydligt utslag i den avgörande primärvalsduellen: Valérie Pécresse besegrade den mer högerlutande Éric Ciotti med drygt 60 procent av rösterna.

– Kära vänner, ert förtroende går rakt in i hjärtat på mig och det förpliktigar. Jag noterar också den djärvhet ni står för i dag, säger Pécresse efter segern enligt bland andra tidningen Le Monde.

– För första gången i dess historia har general de Gaulles, George Pompidous, Jacques Chiracs och Nicolas Sarkozys parti valt en (kvinnlig) kandidat till presidentvalet.

Éric Ciotti gratulerar henne till segern och blåser upp till strid mot "macronismen", så att "Frankrike återigen kan bli Frankrike".

Halkat efter

54-åriga Pécresse är regional ledare i huvudstadsregionen Île-de-France sedan 2015, med erfarenhet som utbildnings- och budgetminister under Nicolas Sarkozys tid som president 2007-12. Hon lovar ett brett reformprogram och beskriver sig själv som en "kvinna som vinner och agerar".

Även om Frankrikes stora konservativa parti Republikanerna (LR) så här långt ligger en bra bit efter i alla opinionsmätningar kan valet av kandidat få stor betydelse för hur nästa års presidentval slutar.

Partiet har sökt efter någon som i första hand ska kunna utmana nationalistledaren Marine Le Pen om möjligheten att i nästa led utmana den sittande presidenten Emmanuel Macron.

Av det mesta att döma i nuläget kommer Macron i den avgörande valduellen att ställas mot någon kandidat som står till höger om honom. Frågan är hur långt ut till höger denne kommer att stå.

Varken Valérie Pécresse eller Éric Ciotti har haft tillnärmelsevis tillräckligt med stöd i mätningar för att utmana om en plats i presidentvalets andra omgång.

"Högern är tillbaka"

Republikanernas medlemmar sållade tidigare i veckan bland en rad kandidater, där bland annat EU:s brexitförhandlare Michel Barnier sågs som en trolig favorit.

I slutänden ställdes Pécresse och Ciotti mot varandra i den avgörande duellen. En mer traditionell kandidat, med starkt stöd från näringslivet och de flesta av sina tidigare konkurrenter – och en mer hårdför parlamentsledamot med utmanande förslag som tycks ha landat väl i den allmänna väljaropinionen.

När resultatet stod klart utropade partiordföranden Christian Jacob att "högern är tillbaka".

Partiets kandidat i presidentvalet 2016 var François Fillon. Han såg inledningsvis ut som en stark utmanare, men hans stöd sjönk snabbt efter avslöjanden om att han tycktes ha försett flera av sina nära och kära med välbetalda låtsasjobb.

I slutänden kom Fillon trea efter Emmanuel Macron och Marine Le Pen.

Allt är relativt

Den mittenplacerade Macron vann sedan klart mot den radikala Le Pen.

Nationalisten Le Pen har försökt tona ned sin egen och partiets hårdföra framtoning. Nu utmanas de i stället av en kandidat som står ännu längre till höger.

Éric Zemmour, populär och provokativ skribent och tv-debattör, har gett sig in i presidentkampen som oberoende, med en ärkekonservativ och invandrarfientlig dagordning som starkt tilltalar samma väljare som Le Pen brukar stödja sig på.

Både i mitten och till höger uppstår strider där kandidater kan spegla sig i varandra.

– Till skillnad mot en kandidat som är ännu mer extrem i sina förslag och sin attityd så får man nästan intrycket av att Marine Le Pen är en klassisk högerkandidat, säger statsvetaren Tristan Guerra på högskolan Sciences Po Grenoble till belgiska tidningen Le Soir.

Och redan innan lördagens val av Valérie Pécresse stod det klart att hon väckte viss oro på andra sidan, hos president Macrons folk.

– Hon förkroppsligar en lugn liberal höger. Hon skapar inte splittring. Om man är macronist, men inte gillar (presidentpartiet) LREM så kan man enkelt tänka sig att rösta på Valérie Pécresse, sade en av presidentens ministrar anonymt till tidskriften Le Point.

Wiktor Nummelin/TT

Martin Mederyd Hårdh/TT

Emmanuel Macron jublar efter segern i presidentvalet 2017. I vår är det val igen – med Macron som favorit till ännu en mandatperiod. Arkivfoto.
Emmanuel Macron jublar efter segern i presidentvalet 2017. I vår är det val igen – med Macron som favorit till ännu en mandatperiod. Arkivfoto.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Marine Le Pen har rört sig mot mitten för att kunna bli valbar som president i Frankrike. Mycket talar för att hon får möta Emmanuel Macron i en avgörande valomgång i april 2022. Arkivfoto.
Marine Le Pen har rört sig mot mitten för att kunna bli valbar som president i Frankrike. Mycket talar för att hon får möta Emmanuel Macron i en avgörande valomgång i april 2022. Arkivfoto.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Ytterhögerdebattören och provokatören Éric Zemmour kandiderar till posten som Frankrikes president. Arkivfoto.
Ytterhögerdebattören och provokatören Éric Zemmour kandiderar till posten som Frankrikes president. Arkivfoto.
Foto: Thomas Coex/AP/TT

FAKTA

Fakta: Presidentvalet i Frankrike

Frankrike håller presidentval den 10 april 2022. Om inte någon kandidat direkt får mer än 50 procent av rösterna går de två främsta till en avgörande valomgång den 24 april.

Så här ser opinionsläget ut just nu, enligt den senaste mätningen från opinionsinstitutet Ifop-Fiducial:

Emmanuel Macron (högerliberala LREM): 25 eller 28 procent

Marine Le Pen (ytterhögerns RN): 19,5 eller 20 procent

Éric Zemmour (oberoende ytterhöger): 15 eller 14 procent

Valérie Pécresse eller Éric Ciotti (konservativa LR): 10 eller 6 procent

Jean-Luc Mélenchon (vänsterpartiet FI): 8,5 procent

Yannick Jadot (miljöpartistiska EELV): 6,5 eller 7 procent

Anne Hidalgo (socialdemokratiska PS): 6 procent

De olika siffrorna beror på om det blir Pécresse eller Ciotti som väljs till kandidat för LR. Observera att mätningen gjordes den 23-25 november, då fortfarande ytterligare tre LR-kandidater fanns med i leken.

FAKTA

Fakta: Franska presidentval

Så här har det gått i den avgörande omgången i franska presidentval de senaste 50 åren:

2017: Emmanuel Macron mot Marine Le Pen, 66,1 procent–33,9

2012: François Hollande mot Nicolas Sarkozy, 51,6--48,4

2007: Sarkozy mot Ségolène Royal, 53,1--46,9

2002: Jacques Chirac mot Jean-Marie Le Pen, 82,2--17,8

1995: Chirac mot Lionel Jospin, 52,6--47,4

1988: François Mitterrand mot Chirac, 54--46

1981: Mitterrand mot Valéry Giscard d'Estaing, 51,8--48,2

1974: Giscard d'Estaing mot Mitterrand, 50,8--49,2

1969: Georges Pompidou mot Alain Poher, 58,2--41,8

Källa: Franska inrikesdepartementet.

Utrikes

Tysklands socialdemokrater godkänner regering

Tillträdande förbundskansler Olaf Scholz, SPD, efter att hans parti röstat för regeringsöverenskommelsen.
Foto: Michael Kappeler/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Socialdemokraterna (SPD) i Tyskland har röstat ja till att delta i en koalitionsregering tillsammans med liberala Fridemokraterna (FDP) och De gröna.

De tre regeringspartierna har sedan tidigare enats om ett koalitionsavtal.

SPD blev med liten marginal största parti i det tyska förbundsdagsvalet som ägde rum i september och inledde i oktober samtal med De gröna och FDP.

Nu återstår det för de två andra blivande regeringspartierna att godkänna överenskommelsen.

Anna Hansson/TT

Grim Berglund/TT

Utrikes

Påven attackerar nationalism i Atensamtal

Påve Franciskus möter Greklands president Katerina Sakellaropoulou.
Foto: Guglielmo Mangiapane/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes Påve Franciskus varnar för populism och auktoritära styren i Europa och världen, när han besöker demokratins födelseplats Aten.

Påven sade att det inte finns några "enkla svar" på hoten mot demokratin.

– Men vi kan inte undvika att konstatera att vi idag, och inte bara i Europa, är vittnen till en tillbakagång för demokratin.

Påve Franciskus väljer ofta sina officiella besök till att uttrycka en kritisk analys av samtiden, och besöket i Grekland gav honom en plattform att rikta sig direkt till ledarna i EU.

Demokratins hem

– Här föddes demokratin. Denna vagga, tusentalen år senare, har blivit ett hem, ett stort hus bestående av demokratiska folk. Jag talar till Europeiska unionen och drömmen om fred, broderskap som unionen representerar för så många människor, sade han i samband med ett möte med den grekiske presidenten Katerina Sakellaropoulou.

Men, varnade påven, ekonomiska problem och coronapandemins verkningar kan göda nationalistiska känslor och göra auktoritärt styre tilltalande. Det kan också leda till att komplexa problem försöker lösas med populistiska svar.

– Lösningen ligger inte i att bara försöka bli att bli populär, att synas genom att avge en mängd orealistiska löften. Det handlar om att föra en god politik.

Kritisk till migrantpolitik

I resan ingår även ett besök på grekiska ön Lesbos, som han gästade i en uppmärksammad resa för fem år sedan. Då var han kritisk till hur migranterna bemöttes av EU.

Påven anlände till Grekland efter att ha tillbringat två dagar på Cypern där han besökt och talat med migranter. Han jämförde då migranternas levnadsförhållanden med förhållandena i nazistiska och sovjetiska koncentrationsläger.

– Det värsta är att vi börjar vänja oss vid det. Denna likgiltighet är en allvarlig sjukdom som det inte finns någon antibiotika mot, sade han då.

Påve Franciskus tas emot av Greklands utrikesminister Nikos Dendias i Aten.
Påve Franciskus tas emot av Greklands utrikesminister Nikos Dendias i Aten.
Foto: Alessandra Tarantino/AP/TT

Utrikes

Människor flyr vulkanutbrott i Indonesien

Bild från det förra utbrottet i Semeru i januari i år. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ett vulkanutbrott på den indonesiska ön Java fick tusentals människor i Lumajang att fly i panik under lördagen, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Utbrottet i vulkanen Semeru som ligger på den östra delen av ön, skedde under eftermiddagen lokal tid och ett massivt grått moln spred sig över himlen.

Det finns inga uppgifter om dödsfall, men räddningspersonal har evakuerat personer i samband med att lava nått närliggande byar och förstört en bro i Lumajang.

Filmer från katastrofmyndigheten BNPD visar hur människor, däribland mängder av barn, flyr undan röken och askan. Flera byar i området har mörklagts av askan som skymmer solen.

Enligt BBC har en varning till flygtrafiken utfärdats om askmolnet, som uppskattas ha stigit 1,5 kilometer upp i luften.

Semeru är en av nära 130 aktiva vulkaner i Indonesien. Vulkanens senaste utbrott skedde i januari, utan några dödsfall.

Utrikes

Underrättelser: Rysk offensiv möjlig nästa år

USA:s president Joe Biden utanför Vita huset på fredagen.
Foto: Susan Walsh AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Joe Biden säger att han kommer göra det "mycket, mycket svårt" för Ryssland att agera militärt mot Ukraina.
Enligt amerikanska underrättelser planerar Ryssland för en eventuell militär offensiv redan tidigt nästa år.

Ryssland uppges vara i färd med att mobilisera 175 000 soldater i närheten av den ukrainska gränsen, enligt underrättelserna, som kommer från en källa inom Bidenregeringen. Nära hälften av soldaterna ska redan finnas på plats.

Mobiliseringen kommer samtidigt som Ryssland trappar upp sina krav på Biden om att Ukraina inte ska tillåtas ansluta sig till Nato. Moskva vill se ett juridiskt bindande löfte om att Ukraina inte tillåts gå med i den västliga försvarsalliansen, ett förslag som har avfärdats av Ukraina.

– Jag accepterar ingens röda linje, sade även Biden till journalister utanför Vita huset på fredag kväll.

Presidenten frågades också om sin syn på den ryska mobiliseringen.

– Vi är sedan lång tid tillbaka väl medvetna om Rysslands agerande och jag förväntar mig att vi kommer ha långa diskussioner med Putin, sade han.

Tidigare under fredagen uppgav Biden att man kommer göra det mycket svårt för Putin att agera militärt mot Ukraina, och sade att nya åtgärder från hans regering är på gång för att avskräcka rysk aggression.

Omfattande åtgärder

– Vi lägger fram vad jag tror kommer vara de mest omfattande och betydande åtgärderna för att göra det mycket, mycket svårt för Putin att gå vidare och göra vad människor är oroade för att han ska göra.

Exakt vad som planeras sade han inte, men enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som i torsdags mötte sin amerikanska motsvarighet under OSSE-mötet i Sverige, har USA varnat för nya sanktioner.

– Om de nya "sanktionerna från helvetet" kommer så kommer vi att bemöta dem. Vi kan inte undgå att svara, sade Lavrov.

Ukraina varnar för att en rysk invasion kan ske redan nästa månad. Försvarsminister Oleksij Reznikov uppskattade på fredagen antalet ryska soldater i närheten av Ukraina och på annekterade Krim till 94 300, och sade att en "storskalig eskalering" är möjlig i januari.

Från ryskt håll förnekas uppgifterna bestämt.

– USA leder en specialoperation i syfte att förvärra situationen kring Ukraina och samtidigt lägga skulden på Ryssland, säger en talesperson för Rysslands utrikesdepartement till den ryska tidningen Kommersant.

Ukraina rustat

Amerikanska tjänstemän och tidigare diplomater säger att trots att det är uppenbart att Putin förbereder för en möjlig invasion så är Ukrainas militär bättre rustad och beredd än tidigare, och att hotande sanktioner från väst skulle innebära stor skada för rysk ekonomi. Därför anses det ännu oklart om Putin trots allt skulle vara villig att gå vidare med en sådan riskabel offensiv.

Samtidigt kommer signaler om att ett samtal mellan Biden och Putin kan vara på gång nästa vecka. Putins utrikespolitiske rådgivare Juri Usjakov uppgav på fredagen att samtal ska hållas inom de kommande dagarna.

Även Biden och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska ha kommit överens om att hålla samtal nästa vecka, uppger en källa nära Zelenskyj .

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Utrikes

Kamp om glaskulor när Gambia väljer president

Vallokalsarbetare ställer upp valurnor för kulorna i en vallokal i en moské i Serrekunda, Gambia.
Foto: Leo Correa
Utrikes
Utrikes Vilken politiker får din glaskula?
Den frågan ställs gambierna inför under presidentvalet på lördagen. Det ovanliga röstningsförfarandet med glaskulor i stället för valsedlar anses vara pålitligt. Ändå är det sannolikt sista gången gambierna röstar på detta unika vis.

Det är dags för val i Gambia. Färgglada tunnor med de olika partiernas färger och med bilder på presidentkandidaterna står uppradade och redo i bås över hela landet.

På sedvanligt vis får väljarna först identifiera sig med sitt röstkort och ID-handling – och tilldelas därefter varsin glaskula. Sedan får en och en gå in i båset och släppa sin kula i den tunna som tillhör den kandidat man vill rösta på.

En klocka ringer när kulan släpps ner genom pipan till tunnan. På så sätt kan valförrättarna kontrollera att ingen röstar mer än en gång.

Säkert system

När röstningen är avslutad töms tunnorna ut på brickor med urgröpningar i glaskulornas storlek, med plats för antingen 200 eller 500 kulor. Det underlättar och snabbar upp rösträkningen.

– Det är väldigt säkert och med den speciella brickan går det väldigt snabbt att räkna, säger Ebrima Ceesay, statsvetare från Birminghams universitet med inriktning på bland annat Gambia – och själv gambier – till TT.

Det unika tillvägagångssättet introducerades 1960 på grund av utbredd analfabetism.

Systemet användes även i det senaste valet 2016, när den nuvarande presidenten Adama Barrow valdes och den tidigare diktatorn Yayha Jammeh tvingades avgå efter 22 år vid makten.

I årets presidentval ställer sex kandidater upp, vilket är fler än i tidigare val.

Den nationella valkommissionen IEC meddelade efter förra valet att glaskulorna skulle bytas ut till valsedlar. Men för att vara på den säkra sidan beslutade man sig för att behålla det gamla systemet ett val till.

Logistiskt svårt

När fler kandidater tillkommer blir systemet med glaskulorna för omständligt, bland annat ur en logistisk synpunkt när man måste ha en tunna per kandidat.

I början av nomineringsprocessen inför detta val var det 22 kandidater som skulle ställa upp – något som beskrivs som ett mardrömsscenario för valförrättarna i tjänst.

– Redan med sex kandidater kan det bli mycket, fast hanterbart, med alla tunnor. Men med 15–20 kandidater blir det problematiskt, säger Ebrima Ceesay.

Enligt honom blir detta presidentvalet det sista som genomförs med glaskulor, när demokratin i landet utvecklas.

– Fler intresserar sig för politiken och majoriteten som röstar är unga. Vi får fler demokratiska plattformar och organisationer och fler vill starta politiska partier. Så nästa val kommer man kanske att ha 30 kandidater – och då kommer det här systemet inte att fungera, säger Ebrima Ceesay.

Beata Wallsten/TT

Efter de gambiska valen räknas rösterna genom de här speciella brickorna. Arkivbild.
Efter de gambiska valen räknas rösterna genom de här speciella brickorna. Arkivbild.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
När väljarna ska rösta släpper de sin glaskula i de färgglada rösttunnorna. Arkivbild.
När väljarna ska rösta släpper de sin glaskula i de färgglada rösttunnorna. Arkivbild.
Foto: Jerome Delay/AP/TT

FAKTA

Fakta: Minsta staten på kontinenten

Västafrikanska Gambia är den minsta staten på kontinenten sett till ytan, och är ungefär lika stort som Skåne. Förutom en kustremsa mot Atlanten är landet helt omslutet av Senegal.

Nästan hälften av befolkningen lever kvar i fattigdom men de senaste åren har vissa framsteg gjorts och nio av tio gambier har numera tillgång till rent vatten. Den förväntade livslängden har ökat till 62 år (2019).

1965 blev Gambia självständigt från britterna och landets förste ledare blev Dawda Jawara. I en militärkupp 1994 störtades Jawara och därefter styrdes Gambia av kuppledaren Yahya Jammeh i 22 år.

Flerpartidemokrati och civilt styre återinfördes men Jammeh var en hårdför och auktoritär president och anklagades bland annat för blodiga övergrepp mot oppositionella och journalister.

I presidentvalet 2016 fick Jammeh se sig besegrad av Adama Barrow, en dittills anonym kassör i oppositionspartiet UDP.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Föräldrar till skolskytt i Michigan gripna

Sörjande utanför Oxford High i Oxford, Michigan, där en 15-årig pojke sköt ihjäl fyra skolkamrater i tisdags.
Foto: Jake May
Utrikes
Utrikes Föräldrarna till den 15-årige pojke som sköt ihjäl flera skolkamrater i Michigan i USA har gripits. Enligt åklagaren har de inte agerat trots signaler om att allt inte stod rätt till före massmordet.

Paret har eftersökts sedan fredag eftermiddag och greps tidigt på lördagen i en byggnad i Detroit. Gripandet kunde göras efter att polis fått tips om att parets fordon stod parkerat i närheten.

Pojkens mamma och pappa anklagas formellt för ungefär dråp genom oaktsamhet (involuntary manslaughter). Några timmar efter att anklagelserna tillkännagavs på fredagen konstaterade myndigheterna att paret inte gick att hitta. Föräldrarna efterlystes och söktes av både lokal och federal polis.

Under kvällen utlyste myndigheterna en belöning på motsvarande 90 000 kronor vardera för uppgifter som ledde till föräldrarnas gripande.

Enligt föräldrarnas advokat hade paret inte flytt och hade ingen avsikt att hålla sig undan polisen, utan gav sig i väg för "sin egen säkerhet".

Detroits polischef James White uppger dock på en presskonferens att föräldrarna försökte fly när de greps av polis. Vidare säger han att paret fick hjälp av en person att ta sig in i byggnaden där de senare greps, och att även den personen kan komma att misstänkas för brott.

Ovanliga anklagelser

Skolskjutningar sker med jämna mellanrum i USA, men det är väldigt sällsynt att den misstänktes föräldrar anklagas för brott.

Det blev tidigt känt att pappan köpte pistolen som användes vid massmordet bara några dagar innan skoldådet. Enligt mamma var det en julklapp till 15-åringen, och sonen hade av allt att döma fri tillgång till den.

En tid innan dådet hade en lärare på skolan slagit larm och försökt kontakta föräldrarna, sedan han sett pojken söka information om vapenammunition under lektionstid. Åklagaren Karen McDonald har berättat att mamman i samband med det skickade ett sms till sonen där hon i lättsamma ordalag skrev att hon inte var arg på honom:

"Du får lära dig att inte åka fast."

Föräldrarna kallades sedan till skolan samma morgon som dådet, då lärare upptäckte att pojken suttit och ritat en teckning med en pistol, en blödande person och ord som "blod överallt" och "mitt liv är värdelöst".

Reagerade inte

Föräldraparet sade dock nej till att ta hem sonen från skolan och ställde inga frågor om vapnet, enligt åklagaren.

– Dessa anklagelser syftar till att ställa personer som bidrog till denna tragedi till svars och också föra fram budskapet att vapenägare har ett ansvar, sade åklagare Karen McDonald under fredagen.

– Tanken att en förälder läser de orden, och också känner till att deras son har tillgång till ett dödligt vapen som de gett honom, är helt orimlig. Jag skulle säga kriminellt.

Två flickor, 14 och 16 år gamla, samt två pojkar, 16 och 17 år gamla, sköts ihjäl i skolan Oxford High i orten Oxford, i den sydöstra delen av Michigan. Ytterligare sju personer skottskadades.

15-åringen är bland annat misstänkt för mord och terrorism.

Utrikes

Källor: Kvinnor och barn dödade i attack i Mali

Utrikes
Utrikes

Över 30 personer dödades då beväpnade män öppnade eld mot en buss i centrala Mali under fredagen.

– Beväpnade män besköt fordonet, skar sönder däcken och sköt människor, säger Moulaye Guindo, borgmästare i den närliggande staden Bankass i Moptiregionen, enligt Reuters.

De flesta av offren var kvinnor på väg till en marknad, rapporterar nyhetsbyrån EFE med hänvisning till lokala källor. Bland offren fanns barn, äldre och gravida.

Händelsen är den senaste i raden av dödliga attacker i regionen, som plågas av jihadistiskt våld från grupper kopplade till al-Qaida och IS.

Tusentals människor har dödats och miljoner har drivits på flykt sedan 2012, då ett uppror av jihadistiska grupper inleddes. Konflikten började i landets norra delar men har sedan spridit sig till centrala Mali och till grannländerna Niger och Burkina Faso.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL