Utrikes

Tyskland skärper gränsbevakningen mot Polen

Tysklands inrikesminister Horst Seehofer är beredd att skicka fler poliser till gränsen mot Polen. Arkivbild.
Foto: Tobias Schwarz/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tysklands inrikesminister Horst Seehofer meddelar att bevakningen av gränsen mot Polen ska skärpas.

Seehofer säger till tidningen Bild am Sonntag att 800 poliser nyligen har satts in vid tysk-polska gränsen med anledning av den senaste tidens ökning av antalet migranter som tar sig till Tyskland från Belarus.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nya restriktioner på gång i Norge

Norges version av covidpass. Arkivbild.
Foto: Ole Berg-Rusten/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Nya coronarestriktioner införs i Norge, meddelar hälsominister Ingvild Kjerkol (AP). Restriktionerna kommer att presenteras under tisdagen.

"Det blir inskränkningar som vi kommer att känna av i vardagen", skriver Kjerkol i en kommentar.

Enligt hälsoministern beror de nya restriktionerna på att deltavarianten har stor spridning i Norge, samtidigt som man nu också fått in omikron i landet.

"Vi måste se till att sjukvårdsrådgivningen inte blir överbelastad och att folk får den vård de behöver. Det gäller även patienter som inte är smittade av covid-19 men ändå är sjuka", skriver Kjerkol.

Det senaste dygnet har 2 576 bekräftats smittade i Norge och 296 patienter med corona var inlagda på sjukhus. Antalet patienter närmar sig lika många som toppen i våras, då 307 människor låg på sjukhus med coronavirus.

Hälsoministern har under måndagseftermiddagen suttit i möte med kommunerna om pandemihanteringen och behovet av restriktioner, som varierar mellan regionerna.

Rättad: I en tidigare version angavs ett annat förnamn för hälsoministern.

Ann Edliden/TT

Utrikes

Tidigare Høyre-ledaren Kåre Willoch död

Norges tidigare statsminister Kåre Willoch har avlidit, 93 år gammal. Arkivbild från 2019.
Foto: Fredrik Hagen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Norges tidigare statsminister och partiledare för Høyre, Kåre Willoch, har avlidit, 93 år gammal.

Beskedet kommer från den nuvarande Høyre-ledaren och nyligen avgångna statsministern Erna Solberg.

"Det är med stor sorg som Høyre i dag tagit emot det tråkiga beskedet om Kåre Willochs bortgång", skriver Solberg i ett pressmeddelande.

Kåre Willoch var statsminister i Norge mellan 1981 och 1986.

Solberg anser att Willoch var en efterkrigstidens största norska politiker.

"Kåre hade sylvassa åsikter och analyser, men formen var alltid älskvärd. Stark till innehållet, mild till formen var en levnadsregel han alltid levde efter. Jag kommer att sakna honom", skriver Solberg.

Utrikes

Haiti: Tre kidnappade nordamerikaner fria

17 missionärer som arbetar på Haiti för en kristen organisation baserad i Ohio i USA kidnappades i mitten av oktober. Arkivbild.
Foto: Odelyn Joseph/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ytterligare tre av de 17 personer som kidnappades av ett kriminellt gäng i oktober på Haiti har släppts, meddelar den amerikanska kyrkoorganisation som de kidnappade – som är missionärer – tillhör.

I november frigavs två ur gisslan och med de tre som nu uppges ha släppts i söndags, håller kidnapparna fortfarande tolv personer som fångar.

"Vi tackar Gud för att ytterligare tre ur gisslan frigavs i går kväll. De som frigavs är nu säkra och verkar vara vid gott mod", meddelar kyrkoorganisationen, som är baserad i Ohio i USA, i ett uttalande på måndagen.

Missionärerna kidnappades av det ökända gänget "400 Mawozo" i mitten av oktober.

16 av dem är amerikanska medborgare, en är kanadensare. Fem av dem är barn.

Ledaren för gänget har hotat att döda dem om deras krav inte uppfylls. Enligt haitiska myndigheter handlar det om en lösesumma på en miljon dollar per person.

Utrikes

"Domen kan göra Suu Kyi ännu mer till martyr"

Tre fingrar i luften, i en gest som används av proteströrelsen i demonstrationerna mot militärjuntan i Myanmar. Arkivbild.
Foto: STR/AP/TT
Utrikes
Utrikes Fängelsedomen mot Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi kan göra att hon får ett ökat stöd från sina anhängare, tror Myanmarkännaren och författaren Helena Thorfinn.
– Det faktum att hon är tyst kan göra att hon blir ännu mer en martyr och en samlande kraft.

Rättegången mot Aung San Suu Kyi beskrivs av bedömare som ett spel för gallerierna och ett sätt för militären att hålla landets avsatta ledare inlåst resten av livet.

Hon dömdes under måndagen till ett fyraårigt fängelsestraff som snabbt halverades till två. Men flera andra åtalspunkter kvarstår och det sammanlagda straffet kan bli mycket långt.

Det sägs att Aung San Suu Kyi under rättegången knappt ens har fått tala med sin försvarare.

"Gjort bort sig"

Att den fängslade exledaren inte kan kommunicera med omvärlden behöver dock inte nödvändigtvis vara en nackdel, säger Helena Thorfinn.

– Hon har ju gjort bort sig en del med sina uttalanden. Då kanske det är bra att hon inte kan uttala sig för hon säger ju lite fel saker hela tiden. Hon har inte stöttat rohingyerna, hon har inte fördömt folkmordet, det är mycket som hon gör som är lite fel. Så det faktum att hon är tyst kanske kan göra att hon blir ännu mer en martyr och en samlande kraft.

Aung San Suu Kyi hyllades för många år sedan som en demokratihjälte, både i Myanmar och internationellt. Bland annat tilldelades hon Nobels fredspris 1991. Men hon har på många sätt inte levt upp till omvärldens förväntningar.

– Hon är ingen Nelson Mandela och har aldrig varit det. Hon har skaffat sig många ovänner i kretsen som stöttade henne, säger Helena Thorfinn.

Stort stöd

Trots att Aung San Suu Kyis stjärna stjärna dalat internationellt så är stödet fortfarande stort för henne i Myanmar, där hon av många ses som en symbol för att det är möjligt med ett annat styre än det militära.

– Sedan har det inte gjort så mycket att hon inte har varit perfekt. Politiskt ligger hon i en fåra av nationalism som många stöttar, säger Helena Thorfinn, som poängterar att Aung San Suu Kyi exempelvis inte har haft något större intresse av att ta landet ur låsningen med de etniska minoriteterna.

– Hon var aldrig den där fredsbyggaren som vi förväntade oss.

Kristin Groth/TT

FAKTA

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung Sang Suu Kyi, född 1945, personifierar den politiska oppositionen i militärstyrda Burma. Hon satt i husarrest 1989–1995 och 2000–2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.

I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.

2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvalen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.

Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. I valet 2020 vann NLD åter stort. Tre månader senare, i februari 2021, genomförde militären en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.

Källor: AP, Ritzau, ne.se.

Utrikes

Akvarium blir kvar efter att ha samlat in 60 miljoner

Foto: Den Blå Planeten
Utrikes
Danmark Efter en miljoninsamling och stöd från staten tycks det danska akvariet Den Blå Planeten få fortsätta sin verksamhet.
PREMIUM

Pandemin har slagit hårt mot Den Blå Planeten. En kraftig minskning av antalet besökare har gjort att turistattraktionen hotats med nedläggning.

– Det råder ingen tvekan om att det har varit en extremt tuff tid för oss här ute. Alla har kämpat som galningar, trots nedskärningar och små eller obefintliga budgetar, säger Jon Diderichsen,VD på Den blå planeten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Utrikes

Två års fängelse för Suu Kyi

Demonstration till stöd för Aung San Suu Kyi i Rangoon tidigare i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi döms till två års fängelse. Första beskedet var att hon dömdes till fyra års fängelse, men strafftiden reducerades senare under dagen till två år.
Domen är den första i en rad med flera åtal som väntar exledaren.

FN:s tidigare rapportör från Myanmar, Yanghee Lee, kallar rättegången för en bluff.

Suu Kyi döms för uppvigling mot militären samt för att ha brutit mot covidregler under sin valkampanj. Enligt statlig tv reducerar juntachefen Min Aung Hlaing, hennes straff från fyra till två år.

76-åriga Suu Kyi avsattes och försattes i husarrest under militärkuppen den 1 februari.

Även den avsatte presidenten Win Myint döms för samma brott, till fyra års fängelse, rapporterar myanmariska BBC.

De två kommer ännu inte att överföras till fängelse utan är kvar i huvudstaden Naypyidaw, då de även är åtalade för en rad andra brott, enligt juntans talesperson.

Lång rad åtal

De andra anklagelserna mot Suu Kyi gäller bland annat korruption och valfusk. Suu Kyis parti NLD vann överlägset i valet 2020. Men militärjuntan hävdar valfusk trots att valet gick rätt till enligt internationella observatörer.

Korruptionsanklagelserna gäller flera fall av tagande av mutor, samt att Suu Kyi ska ha använt medel avsedda för välgörenhet till att sko sig själv.

Både Suu Kyi och expresidenten Win Myint anklagas också för mygel i samband med en helikopteraffär. De har nekat till alla anklagelser i samtliga fall.

Domarna har snabbt mötts av kraftig kritik. Yanghee Lee, som tidigare varit FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter i Myanmar, beskriver både anklagelser och domar som "bluffar", och säger att alla rättegångar som hålls i landet är orättvisa eftersom de lyder under landets militära styre, rapporterar nyhetsbyrån AP.

FN:s människorättschef Michelle Bachelet beklagar domarna. I ett uttalande kallar hon den för en "politiskt motiverad" dom som kommit till efter "skenrättegång"

"Skymf mot rättvisan"

Människorättsgruppen Amnesty International fördömer domstolens beslut.

"De hårda domar som Aung San Suu Kyi dömts till efter dessa bluffanklagelser är det senaste exemplet på militärens beslutsamhet att eliminera all opposition och kväva friheten i Myanmar", säger Ming Yu Hah vid organisationen.

"Rättens farsartade och korrupta beslut är en del av ett förödande mönster med godtyckliga straff", säger hon.

USA kallar domen "en skymf mot rättvisan", rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Richard Horsey vid tankesmedjan International Crisis Group säger att domarna handlar om hämnd och att militären vill visa sin makt.

– Men det skulle vara överraskande om hon sattes i fängelse. Det är mer troligt att hon avtjänar detta och kommande straff i sitt hem, eller ett hus som tillhör regimen.

Riskerar livstid

Nobelpristagaren Suu Kyi riskerar att få tillbringa resten av sitt liv i fängelse om hon fälls på samtliga punkter. Åtalen mot henne ses som ett sätt att stänga ute henne från politiken, och i söndags hölls en stor demonstration med krav på att Suu Kyi och andra gripna ur hennes regering släpps.

Inga journalister eller åhörare får närvara vid rättegångarna mot henne, och hennes advokater har försetts med yppandeförbud.

Över 1 300 människor har dödats och 10 000 gripits i militärens nedslag efter kuppen. Omvärlden har fördömt våldet i Myanmar och flera länder har krävt att Suu Kyi släpps.

FAKTA

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung San Suu Kyi föddes 1945 i Rangoon, som dotter till självständighetskämpen general Aung San.

Burmeser brukar inte ha efternamn. Aung San Suu Kyis namn är hopfogat av pappans, samt delar av mammans (Kyi) och farmoderns (Suu). I hemlandet kallas hon oftast "daw Suu", där daw är en hederstitel.

Hon bodde utomlands från 15-årsåldern, och studerade bland annat vid universitetet i Oxford.

1988 återvände hon till Myanmar, gav sig in i politiken och krävde demokratiska reformer i det militärstyrda landet. Suu Kyi var med och grundade partiet NLD, som 1990 vann en jordskredsseger i valet men hindrades av militären från att ta över makten.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.

Suu Kyi satt i 15 år i husarrest under tre perioder mellan 1989 och 2010.

Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. Då Aung San Suu Kyi har barn med brittiskt medborgarskap fick hon enligt grundlagen inte bli president, och posten gavs till hennes bundsförvant Htin Kyaw. I praktiken ledde Suu Kyi landet.

Suu Kyi har under sin tid vid makten kritiserats för att ignorera förföljelserna av den muslimska minoriteten rohingya.

I valet 2020 vann NLD åter stort. Tre månader senare, i februari 2021, genomförde militären en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.

Källor: AP, Ritzau, ne.se.

Utrikes

New Yorks borgmästare planerar vaccintvång

Bill de Blasio, borgmästare i New York, vill att fler vaccinerar sig. Arkivbild.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT
Utrikes
Utrikes

New York Citys borgmästare Bill de Blasio tänker införa ett vaccintvång för anställda i privat sektor. Enligt De Blasio handlar det om en "förebyggande åtgärd" som börjar gälla från 27 december.

Covid-19 har fått ökad spridning i New York under de senaste veckorna, med allt fler som testar positivt för viruset.

President Joe Bidens utfärdade order om att företag med 100 eller fler anställda ska kunna kräva att de anställda vaccinerar sig har stoppats av en appellationsdomstol.

Utrikes

Österrikes nye kansler insvuren

Österrikes nye förbundskansler Karl Nehammer (till höger i bild) talar med sin företrädare Alexander Schallenberg.
Foto: Lisa Leutner/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Österrikes inrikesminister Karl Nehammer, från konservativa partiet ÖVP, har svurits in som ny förbundskansler.

Han blir den tredje personen på posten inom loppet av lika många månader, och ersätter Alexander Schallenberg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL