Ekonomi

Torka och frost ger dyrare kaffe

Råkaffepriserna har stigit under de senaste månaderna på grund av extremväder i Brasilien. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Stigande priser på världsmarknaden kan leda till dyrare – men säkrare – kaffe för konsumenterna.
– Får odlarna bättre betalt kan de utveckla sina verksamheter, säger Anders Thorén, kommunikationschef på Löfbergs.
PREMIUM

Priset på råkaffe har de senaste månaderna ökat rejält, och befinner sig nu på de högsta nivåerna på nio år, enligt siffror från branschorganisationen International Coffee Organization.

Men det är inte bara tillgången och efterfrågan på de eftertraktade bönorna som påverkar priset. Det finns flera orsaker, enligt Anders Thorén, på kafferosteriet Löfbergs.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

LRF larmar: Kostnadschock för lantbrukare

Kostnaderna för att driva ett lantbruk har skenat under året. Arkivbild.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Kostnaderna för el, gödsel och diesel har stigit snabbt under hösten. Framtidstron har minskat kraftigt för de svenska lantbrukarna, visar ett färskt "grönt näringslivsindex" från Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
– Det är en historisk nedgång det fjärde kvartalet, säger Anna Karin Hatt, vd för LRF.

För exakt ett år sedan var scenariot det motsatta. Framtidstron var ljus sedan efterfrågan på svenskproducerat fått lantbrukare att skörda framgångar. Trots en fortsatt hög efterfrågan på svenska råvaror är bilden nu en annan. Det visar ett färskt index över de gröna näringarna för det fjärde kvartalet, från LRF.

Det är skenande kostnader för de insatsvaror som behövs för att kunna producera, som exempelvis diesel, el och gödsel, som är orsaken. Bland annat har priset på kvävegödsel ökat med 240 procent på bara ett år, och världsmarknadspriset på diesel har nästan fördubblats.

Inga marginaler

Och marginaler för den här typen av ökning finns inte hos livsmedelsproducenterna, enligt LRF.

– Det är en bransch som i många år varit träffade av tuff lönsamhet. De här pengarna finns inte för livsmedelsproducenterna och om inget sker är risken stor att det slår över i minskad livsmedelsproduktion framåt, säger vd Anna Karin Hatt.

Indexet visar hur samtliga branschspecifika kurvor, förutom skogen, faller kraftigt och landar på en negativ syn på den framtida konjunkturen. Det sammanvägda indexet faller nära 10 punkter från 100,6 tredje kvartalet till 91,2 fjärde kvartalet. För ett år sedan var motsvarande siffra 102,6.

– Det är en historisk nedgång det fjärde kvartalet.

"Lindra kostnadschocken"

Enligt LRF flaggar nu växtodlarna för brist på gödning och att tomatodlare riskerar att fördubbla sina energikostnader. Kompensation för de stigande kostnaderna behövs.

– Det finns ingen chans att lantbrukarna själva ska kunna bära de här snabbt ökade kostnaderna. Vi ser att det behöver leda till att lantbrukarna får bättre betalt för sina produkter och tjänster.

Politiken behöver också ta ansvar, menar Anna Karin Hatt.

– Kortsiktigt här och nu behöver man lindra kostnadschocken för lantbrukarna. Det kan man göra till exempel genom att införa de stöd som fanns under torkan 2018.

Framåt behövs det ökade investeringar i fossilfri bränsleproduktion.

– Politiken behöver fatta beslut om att öka investeringarna i fossilfria alternativ som behöver komma i stället för de ohållbara men väldigt kostsamma fossila alternativ som finns. Man behöver få på plats styrmedel som gör det ekonomiskt möjligt för lantbrukarna att ställa om och välja de fossilfria alternativen i stället för de fossila, säger hon.

Johanna Engman/TT

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Grönt näringslivsindex

Grönt näringslivsindex mäter hur konjunkturen utvecklas bland lant- och skogsbruksföretag. I indexet ingår näringsgrenarna växtodling, trädgårdsnäring, animalieproducenter, skogsbruk samt förädling och tjänster.

I de gröna näringarna verkar omkring 400 000 företag, varav cirka 320 000 är skogsföretag och 70 000 jordbruksföretag.

Källa: Lantbrukarnas riksförbund (LRF)

Ekonomi

FI: EQT bröt mot reglerna

Riskkapitalbolaget EQT begick flera regelöverträdelser enligt FI. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Ekonomi
Ekonomi

Riskkapitalbolaget EQT begick ett flertal regelöverträdelser i samband med att företrädare för bolaget sålde aktier i bolaget före utsatt tid. Den slutsatsen drar Finansinspektionen (FI) i en preliminär bedömning, skriver Dagens industri.

Försäljningen skedde i september i år, trots att företrädarna i samband med börsnoteringen 2019 förband sig att inte sälja några aktier förrän tidigast september 2022.

EQT ska nu få möjlighet att bemöta den preliminära bedömningen, myndigheten kan därefter fatta beslut om att eventuellt utfärda bestraffning av bolaget.

Ekonomi

"In i kaklet" om minimilönerna i EU

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Ekonomi
Ekonomi Sverige och Danmark går skilda vägar i kampen om minimilönerna i EU – trots att båda har samma mål.
Men några sura miner råder inte, hävdar åtminstone Sverige.

Klartecken för ministerrådets syn på förslaget om minimilöner gavs som väntat strax före lunch på måndagen.

"Arbete måste betala sig. Vi kan inte accepterar att folk som lägger all sin kraft på jobbet fortfarande lever i fattigdom och inte kan uppnå en acceptabel levnadsstandard", heter det i ett pressmeddelande från Janez Ciger Kralj, arbetsmarknadsminister i höstens ordförandeland Slovenien.

Svenskt ja

I Sverige har både regering, opposition, fack och näringsliv varit starkt kritiska mot förslaget ända sedan det lades fram i fjol höstas. Ändå röstade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) nu ja till den väg framåt som ministerrådet föreslår.

– Vi har nått väldigt stora framgångar i den text som ligger på bordet, en text som innebär att vi inte tvingas införa några lagstadgade minimilöner och som tar hänsyn till den svenska lönebildningsmodellen, säger Nordmark i Bryssel.

"Vill kunna sitta med"

Regeringen hoppas att ett ja nu ska ge en större möjlighet för Sverige att kunna påverka de tuffa förhandlingar som inleds efter årsskiftet för att nå en kompromiss som både medlemsländerna och EU-parlamentet kan acceptera.

– Vi vill kunna sitta vid förhandlingsbordet. Vi tror att det är så vi får ut bäst resultat och når den bästa slutprodukten. Eftersom den här frågan är så viktig för Sverige, för de svenska löntagarna, arbetsgivarna och för hela vår lönebildningsmodell så måste vi fullfölja och jobba ända in i kaklet, säger Nordmark.

Deltagarmässigt i förhandlingarna spelar det dock ingen roll om Sverige säger ja eller nej just nu. Det är ändå främst Frankrike, som ministerrådets kommande ordförandeland, som får huvudansvaret för att driva diskussionerna i mål.

"God relation"

Eva Nordmark räknar med att franska kollegan Élisabeth Borne ska göra ett gott jobb.

– Frankrike har ingen ambition att förstöra en väl fungerande arbetsmarknadsmodell. Men vi kommer att vara väldigt nära det franska ordförandeskapet för att se till att det inte sker några misstag, säger Nordmark.

Inne på måndagsmötet sade Ungern och Danmark nej till kompromissen. Nordmark tror dock inte att Danmarks nej-sägande skadar den svenska linjen.

– Nej, det gör det inte. Vi har en väldigt god relation och alla de förändringar och förbättringsförslag som vi tillsammans fått igenom med Danmark kommer vi att stå upp för, säger arbetsmarknadsministern i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Minimilönerna i EU

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Båda har på varsitt håll enat sig om sin linje varpå slutliga kompromissförhandlingar nu kan inledas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

Ekonomi

Synen på Riksbankens stödköp spretar

Mötesprotokoll visar att riksbankschef Stefan Ingves (till vänster) och vice riksbankschef Martin Flodén (till höger) har olika syn på Riksbankens stödköp under 2022. Arkivbild.
Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi
Ekonomi Riksbankens direktion var trots den högsta inflationen på 13 år enig i beslutet att låta styrräntan ligga kvar på noll, men peka ut en möjlig höjning i slutet av 2024 i sin prognos.
Det spretar dock lite i synen på stödköpen nästa år.

Räntebeskedet från mötet den 24 november låg i linje med marknadens förväntningar.

När det gäller stödköpen – en stimulansåtgärd som kompletterar nollräntan – avslutas nu programmet i den meningen att det inte blir några nya stödköp för att öka innehavet av värdepapper.

I praktiken innebär det att Riksbanken går från en stödköpsvolym på 68,5 miljarder i fjärde kvartalet i år till att nöja sig med så kallade återinvesteringar på 37 miljarder under första kvartalet 2022.

En majoritet i direktionen, på grund av chefen Stefan Ingves utslagsröst, ser det som troligt att de så kallade återinvesteringarna – där Riksbanken köper för att behålla volymen på sin portfölj när värdepapper förfaller – kan fortsätta hela 2022.

Förutsägbart sätt

"Givet inflationsprognosen för de kommande tre åren behöver värdepappersinnehavet vara oförändrat under 2022. När en avveckling av portföljen väl inleds behöver den ske gradvis och på ett förutsägbart sätt", sade vice riksbankschef Cecilia Skingsley på mötet enligt ett färskt protokoll.

Stefan Ingves var inne på samma linje:

"Penningpolitiken består av flera delar, dels att vi bibehåller storleken på innehavet av obligationer under 2022, dels att reporäntan hålls kvar på noll procent under större delen av prognosperioden", sade han.

Vice riksbankschef Martin Flodén är dock fortsatt kritisk till stödköpens omfattning, även om han tycker att nedtrappningen från 68,5 miljarder till 37 miljarder nästa kvartal är ett bra första steg.

Flera problem

"Jag tycker fortfarande att vi har haft ett onödigt omfattande köpprogram under 2021. Jag tror att vi hade kunna upprätthålla ungefär lika expansiva finansiella förhållanden med ett mindre köpprogram, och jag ser flera problem med den stora portfölj som vi nu har byggt upp", sade han enligt ett protokoll från mötet.

Han tillade:

"Min bedömning i dag är att de finansiella förhållandena inte kommer att påverkas påtagligt av den här stora förändringen i köptakten. Om det stämmer kommer jag troligen att förespråka en viss ytterligare nedtrappning under de kommande kvartalen".

De vice riksbankscheferna Anna Breman och Henry Ohlsson är inne på liknande resonemang och ifrågasätter enligt protokollet bland annat om stödköpen har någon betydelse för inflationen.

Av protokollet framgår samtidigt att vice riksbankschef Per Jansson är den mest duvaktiga av ledamöterna genom att säga att han är tveksam inför beslutet att indikera en räntehöjning 2024.

"Det kommer att bli svårt nog att klara av att få upp inflationen till målet på sikt, även utan en högre reporäntebana", sade Jansson.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Riksbankens stödköp

Som en åtgärd för att mildra effekterna av pandemin på svensk ekonomi har Riksbanken lanserat ett program för stödköp av värdepapper som uppgår till 700 miljarder kronor till och med den 31 december 2021.

Det handlar om köp av statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, företagsobligationer och företagscertifikat samt kommunobligationer.

Syftet med stödköpen är att smörja finansmarknaden med mer likviditet och trycka ned ränteläget genom att öka efterfrågan på de värdepapper som köps.

Källa: Riksbanken

Ekonomi

Stockholmsbörsen vänder ned

Stockholmsbörsen har inlett handelsveckan. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Dagens uppgång på Stockholmsbörsen har kommit av sig. Vid lunchtid är OMXS-index ned 0,1 procent.

Utvecklingen går därmed emot utvecklingen runtom i Europa där de ledande aktiemarknaderna stiger.

På Stockholmsbörsen märks framförallt ännu ett tydligt kursfall för livekasinooperatören Evolution. Evolution backar drygt fem procent efter att det i helgen framkommit nya uppgifter kring företaget, vars aktie fallit kraftigt den senaste tiden. Nyhetsbyrån Bloomberg har skrivit om en spelhärva i Vietnam där olika kasinospel från Evolution har använts. Totalt ska 59 personer ha gripits.

Allra bäst bland OMXS30-bolagen går byggjätten Skanska som stiger 2,4 procent. I Dagens industri får Skanska köprekommendation efter det att aktien inför dagens handel backat omkring 15 procent de senaste tre månaderna. Även H&M lyfter, aktien är upp 2,3 procent liksom indextunga Ericsson, plus 1,7 procent.

För Volvos del har ny orderstatistik från USA gällande lastbilar presenterats. Branschorganisationen ACT:s siffror visar på en svagare orderingång jämfört med föregående månad, detta som en konsekvens av långa ledtider. Volvo stiger 0,2 procent.

Enligt finländska medieuppgifter ska Finland ha ratat försvarskoncernen Saabs Gripen-stridsflygplan och väljer i stället det amerikanska F35-planet. Saab rasar 8,8 procent.

På kryptofronten fortsätter fallet och Bitcoin backar drygt tio procent och kostar nu under 48 000 dollar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Ekonomi

Bitcoin stabil efter helgens slakt

Den digitala valutan bitcoin (representerad av en symbolisk peng på bild), föll brant i helgen men har stabiliserats strax under 50 000 dollar på måndag förmiddag. Arkivbild.
Foto: Rick Bowmer/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Efter lördagens branta fall har bitcoin stabiliserats under 50 000 dollar under måndagen. En bra bit under toppen, men fortfarande en god investering för den som köpte i början av januari.

Den 10 november nådde bitcoin sin högsta topp hittills, 69 000 dollar per bitcoin. Efter det har kryptovalutan haft en skakig resa nedåt. Senast i lördags kapades nästan en femtedel av värdet.

Ändå ligger bitcoin fortfarande en bra bit över värderingen i början på året (cirka 30 000 dollar).

Både priset på kryptovalutan och finansiella instrument kopplade till bitcoin är tillbaka på nivåerna i början på oktober, före den stora rusningen.

"Våra förväntningar är att resten av fjärde kvartalet kommer bli tufft; vi ser inte den styrka i bitcoin vi brukar se efter ett prisfall. Hävstångsmarknaden har nollställts och antalet utestående derivatkontrakt inom hävstångsmarknaden har också nollställts", sade Matt Dibb, chef på Stackfunds, till Reuters.

Det stora prisfallet på bitcoin och tillgångar kopplade till bitcoin kommer i samband med att hela den finansiella marknaden justeras på grund av risken med den nya virusvarianten omikron. Investerare rör sig från tillgångar med hög osäkerhet, skriver Reuters.

Den näst största kryptovalutan ether har inte haft samma prisfall. Där har värdet gått ner cirka sex procent den senaste veckan.

Tea Oscarsson/TT

Ekonomi

Oljeeldat kraftverk i gång – för Polen

Det oljeeldade Karlshamnsverket i Stillerydshamnen i Karlshamn. Karlshamnsverket från 1969 är med sina tre ångpannor med tillhörande turbiner och generatorer på 3x335 MW Sveriges största fossileldade kondenskraftverk. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Sverige Det oljeeldade Karlshamnsverket i Blekinge är sedan klockan fem i morse i gång. Anledningen till starten är att Polen bett om stöttning.

– Det är Svenska kraftnät som avropat effektreserven, säger Unipers presschef Torbjörn Larsson till TT.

Fram till klockan elva i dag körs verket på minimidrift, vilket innebär den minsta effekten på 40 megawatt.

– Klockan elva går vi upp till 330 megawatt, säger Torbjörn Larsson.

Karlshamnsverket kommer att vara i drift fram till klockan 21 i kväll.

Svenska kraftnät skriver på sin hemsida att analyser visar att Polen i dag inte kommer att klara effekttillräckligheten vissa timmar och har bett om stöttning från grannländer, däribland Sverige.

– Polen hörde av sig i går och hade ett ganska stort underskott. Det är betydligt mer än vi klarar av att köra på Karlshamnsverken men eftersom det inte planerades att gå i dag ser det ut som att vi kan stötta Polen, säger Erik Ek som är strategisk driftchef på Svenska kraftnät.

Även i Sverige är elbehovet just nu högt, men inte tillräckligt för att reservkraften från Karlshamnsverket ska behövas.

– Om man tittar på marknadsutfallet så är det balans i Sverige, även om marginalerna är väldigt, väldigt små. Planeringsmässigt ser det ut som vi kan stötta Polen men om det bli högre behov i Sverige kommer vi förstås att använda Karlshamn för svensk del med, säger Erik Ek.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel tid för effektökningen i verket.

Ekonomi

Klarna storsatsar i Göteborg

Betaltjänsten Klarna storsatsar i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Ekonomi
Ekonomi

Betaltjänsten Klarna ska öppna ett produktionsutvecklingsnav i Göteborg, vilket enligt företaget skapar 500 nya jobbtillfällen.

"Vi är nu oerhört glada över att kunna starta upp en ny hub i Göteborg, det kommer att spela en viktig roll för att kunna skala upp och nå våra ambitiösa mål", säger Koen Köppen, Klarnas Chief Technology Officer, i ett pressmeddelande.

Företaget har sedan tidigare liknande nav i Stockholm, Berlin, Giessen, Milano, Madrid och Mannheim.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL