Utrikes

Motvind inför COP26: Dyrt och dålig stämning

'Sista chansen att rädda världen', står det på det här plakatet från en klimatdemonstration i London för en månad sedan. Storbritannien står värd för COP26, som börjar om en vecka.
Foto: David Cliff/AP/TT
Utrikes
Utrikes Världsledare stannar hemma. Hotellbristen har förvandlat kryssningsfartyg till boenden. Storbritannien brottas med ökande smittspridning av covid-19.
Motgångarna är många när Skottland räknar ner till det viktigaste globala klimatmötet på länge.
PREMIUM

Glasgow är en stad i förvandling. Om en vecka strömmar världsledare, aktivister och diplomater till staden för det två veckor långa klimatmöte som har beskrivits som "den sista bästa chansen" att få fart på utsläppsminskningar, investeringar i förnybar energi och stöd till utvecklingsländer så att de kan överge fossila bränslen i tid för att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader.

Febrila förberedelser pågår för att få allt på plats. Glasgowborna vet inte riktigt vad de ska vänta sig när den politiska eliten tar över staden, men kaféer har tagit in extra personal och det går inte längre att boka bord på topprestauranger. Stora vägar har redan börjat spärras av och kommer att förbli stängda till den 15 november.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, 119 kr/mån från den 1/12 2021. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Covidpiller "borde" fungera mot alla varianter

Merck Sharp & Dohmes antivirala läkemedel mot covid-19. Arkivbild.
Foto: Merck Sharp & Dohme
Utrikes
Utrikes

Amerikanska läkemedelsbolaget Merck Sharp & Dohmes (MSD) nya covidpiller Lagevrio borde fungera liknande mot varje ny coronavariant, enligt Daria Hazuda, vice chef för avdelningen för infektionssjukdomar och vaccin.

Det antivirala läkemedlet som utvecklas tillsammans med Ridgeback Biotherapeutics uppvisar liknande egenskaper mot virusvarianter som delta, säger Hazuda i samband med en presentation av läkemedlet.

En expertpanel med rådgivare till amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ska under tisdagen rösta om Lagevrio ska rekommenderas för behandling av covid-19. Analytiker räknar med att läkemedlet godkänns eftersom antivirala läkemedel väntas bli viktiga behandlingsverktyg mot covid-19.

Utrikes

Officellt: Zemmour vill bli fransk president

Éric Zemmour väntas ställa upp i presidentvalet i Frankrike, vars första omgång hålls den 10 april. Arkivbild.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högerkanten blir trång i nästa års franska presidentval.
Eldfängde debattören Éric Zemmour ger sig nu officiellt in i kampen mot sittande Emmanuel Macron.

I ett mejl till sina anhängare och via en film på Youtube meddelar 63-årige Zemmour att han nu gör det som alla i flera månader räknat med att han ska göra.

– Jag har beslutat att ta vårt öde i mina egna händer. Det handlar inte längre om att reformera Frankrike, utan om att rädda det. Jag har beslutat att ställa upp i presidentvalet, säger Zemmour bland annat.

Zemmour är journalist, författare, debattör och kanske framför allt provokatör. I flera år har han synts flitigt i tv, bland annat i ett eget debattprogram på tv-kanalen Paris Première, inte minst för att diskutera invandring, rasism, feminism och franskhet.

Dömd och anmäld

Zemmour dömdes till böter 2011 för ett debattuttalande om invandrare och har flera gånger anmälts för andra utspel.

Hans agerande har lett till jämförelser med USA:s förre president Donald Trump. Tidigt i höstas klättrade han också hastigt i opinionsmätningarna inför presidentvalet – även om han på sistone tappat igen, efter ett antal hårt kritiserade framträdanden.

Uttalanden som att andra världskrigets tyskvänlige franske ledare Philippe Petain egentligen skyddade judar har väckt undran, särskilt med tanke på Zemmours beundran av krigshjälten och expresidenten Charles de Gaulle.

"Han imiterar de Gaulle men försvarar Petains idéer", fnyser vänsterpolitikern Antoine Léaument på Twitter.

Trångt till höger

Zemmours politiska engagemang under hösten har ändå skakat om rejält inför presidentvalet. I flera år har analytikerna sett det som givet att en avgörande andra valomgång i april 2022 kommer att stå mellan sittande liberalen Emmanuel Macron och ytterhögerns Marine Le Pen.

Nu är inte det alls så säkert längre då Le Pen och Zemmour i mångt och mycket tävlar om samma väljare. Det har i sin tur minskat opinionsavståndet till det traditionella högerpartiet Republikanerna (LR).

Det sistnämnda ska i en medlemsomröstning fram till på lördag avgöra vem som får bli kandidat i valet. Den kampen står främst mellan förre EU-kommissionären Michel Barnier och de regionala ledarna Xavier Bernard och Valérie Pécresse – med parlamentsledamoten Éric Ciotti som outsider.

Marine Le Pen och Emmanuel Macron i tv-debatt inför den avgörande omgången i franska presidentvalet 2017. Mycket tyder på att duon möter varandra på nytt i nästa års val. Arkivfoto.
Marine Le Pen och Emmanuel Macron i tv-debatt inför den avgörande omgången i franska presidentvalet 2017. Mycket tyder på att duon möter varandra på nytt i nästa års val. Arkivfoto.
Foto: Bob Edme/AP/TT

FAKTA

Fakta: Presidentvalet i Frankrike

Frankrike håller nästa presidentval i april 2022, med en första valomgång den 10 april. Om ingen kandidat direkt får mer än 50 procent av rösterna går de två främsta till en avgörande andra omgång den 24 april.

I en mätning från opinionsinstitutet Harris Interactive som publicerades på tisdagen får sittande liberale presidenten Emmanuel Macron störst stöd, med 23-24 procent av rösterna, mot 19-20 procent för Marine Le Pen från ytterhögerpartiet Nationell samling.

Där bakom följer oberoende ytterhögerkandidaten Éric Zemmour på 13 procent, vänsterns Jean-Luc Mélènchon på 10 procent, miljöpartisten Yannick Jadot på 7-8 procent och socialdemokraten Anne Hidalgo på 5 procent.

Högerpartiet Republikanerna (LR) har ännu inte valt sin kandidat, men får i mätningen 14 procent om det blir Xavier Bertrand, 11 procent om det blir Valérie Pécresse och 10 procent om det blir Michel Barnier.

Utrikes

Scholz: Jag är för vaccinplikt

Olaf Scholz. Bild från i förra veckan.
Foto: Frank Rumpenhorst/DPA/AP/TT
Utrikes
Utrikes Obligatorisk covid-vaccinering bör införas i Tyskland. Det tycker den tillträdande förbundskanslern Olaf Scholz, rapporterar Der Spiegel.

Han ansluter sig därmed till linjen i grannlandet Österrike, där regeringen sagt att allmän vaccinplikt ska införas i februari. Innan dess ska alltså gemene man få en rejäl chans att ta sprutorna.

Der Spiegel har citat från Scholz som uppges komma från pandemimöten med bland andra företrädaren Angela Merkel. Scholz har där sagt att han tänker sig ett blocköverskridande förslag i förbundsdagen.

– Som ledamot kommer jag i alla fall att rösta ja.

Makthavarna har en balansgång opinionsmässigt i länder som Tyskland, eftersom det finns en liten men högljudd och bestämd andel av befolkningen som är mycket skeptisk till tvångsåtgärder i pandemin.

Många och delvis stökiga demonstrationer mot pandemipolitiken har hållits i tyska städer.

Men även andra europeiska länder är alltså inne på en liknande linje. Grekland har meddelat att invånare över 60 år måste ha börjat vaccinera sig senast i januari.

Scholz väntas efterträda Merkel om någon vecka.

Utrikes

Scholz: "Jag är för vaccinplikt"

Olaf Scholz. Bild från i förra veckan.
Foto: Frank Rumpenhorst/DPA/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Obligatorisk covid-vaccinering bör införas i Tyskland. Det tycker den tillträdande förbundskanslern Olaf Scholz, rapporterar Der Spiegel.

Han ansluter sig därmed till linjen i grannlandet Österrike, där regeringen sagt att allmän vaccinplikt ska införas i februari.

Grekland har meddelat att invånare över 60 år måste ha börjat vaccinera sig senast i januari.

Scholz väntas tillträda om någon vecka.

Utrikes

Nato-kritik mot "cyniskt" Belarus

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Cyniskt och omänskligt" är Nato-chefen Jens Stoltenbergs beskrivning av hur regimen i Belarus skickar migranter till gränsen mot EU och Nato.

Generalsekreteraren i Nato är inte förtjust i hur den belarusiske ledaren Aleksandr Lukasjenko agerar.

– Herr Lukasjenko borde sluta använda sårbara människor som offer för att sätta press på andra länder, säger Stoltenberg på väg in till militäralliansens utrikesministermöte i Riga i Lettland.

Inför mötet har Nato-chefen besökt alla de tre medlemsländer som på sistone sett en kraftig ökning av migranter och asylsökande från framför allt Mellanöstern och Afrika som hoppas ta sig in i EU via Belarus. Både EU och Nato anser att Lukasjenkos regim ägnar sig åt en hybridattack, som hämnd för politiska och ekonomiska sanktioner från väst.

Stoltenberg uppmanar samtidigt Belarus att sluta slå ned oppositionens protester mot regimen.

– Släpp alla politiska fångar, tillåt demokratiska processer och respektera det belarusiska folkets demokratiska rätt att bestämma över sin egen framtid, säger Stoltenberg i Riga.

Natos utrikesministermöte pågår under tisdagen och onsdagen.

Wiktor Nummelin/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Utrikes

IS-anhängare döms för folkmord på yazidier

Taha, till vänster, inför domen i Frankfurt på tisdagen.
Foto: Frank Rumpenhorst/pool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Livstid för folkmord. Det blev den unika domen mot en ung irakier som ställts inför rätta i Tyskland för brott mot den yazidiska minoriteten.

Det är första gången en sådan dom klubbas för så allvarliga brott under terrorrörelsen IS förföljelse av yazidier i Irak.

29-åringen som namngetts som Taha svimmade när domen mot honom lästes upp. Förutom folkmord är han skyldig till brott mot mänskligheten med flera andra krigsbrott, enligt domstolen.

Brotten ska ha begåtts efter att han anslutit sig till IS 2013. Mannen döms bland annat för att tillsammans med sin fru, som tidigare i höst dömdes till tio års fängelse, ha låtit en femårig yazidisk flicka som makarna köpt som slav dö av törst ute i solen. Flickans mor, även hon utsatt för slaveri av paret, överlevde och vittnade i rättegången.

"Det här är det domslut varenda yazidier och alla folkmordsöverlevare hoppats på.", säger Natia Navrouzov, jurist och medlem i den icke-statliga organisationen Yazda, som samlar bevis över IS brott mot yazidier.

Utrikes

Förre premiärministern misstänks ha dödat exfru

Lesothos tidigare premiärminister Thomas Thabane tillsammans med sin fru Maesaiah Thabane i rätten i fjol. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Lesothos förre premiärminister Thomas Thabane, 82, anklagas formellt för mordet på exhustrun Lipelo Thabane. Han misstänks ha anlitat fyra personer för att döda exhustrun.

Exfrun blev överfallen och ihjälskjuten i utkanten av huvudstaden Maseru i juni 2017. Två dagar senare svors Thabane in som premiärminister och två månader senare gifte han om sig med nuvarande hustrun Maesaiah Thabane.

Fem andra personer misstänks också för inblandning i mordet. En av dem är Maesaiah Thabane, som släpptes mot borgen i juni i år.

Fyra personer misstänks för att ha anlitats av paret för mordet på den då 58-åriga exhustrun, som var involverad i en bitter skilsmässoprocess med den tillträdande premiärministern. Enligt polisen ska de fyra ha tagit emot motsvarande cirka 217 000 kronor som en delbetalning för mordet.

Thomas Thabane lämnade premiärministerposten i maj i fjol efter att han hamnat under stor press att avgå på grund av mordanklagelserna.

Både Thomas och Maesaiah Thabane har nekat till inblandning i mordet.

Utrikes

Nato varnar Moskva: Priset blir väldigt högt

Ryska soldater på övning på Krimhalvön i april i år. Arkivbild.
Foto: Ryska försvarsdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tonläget höjs från båda sidor när Ukraina oroas över Rysslands militära upptrappning vid gränsen.
Nato-chefen varnar för "ett väldigt högt pris" för Moskva.

Enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har Ryssland samlat 115 000 soldater nära den ukrainska gränsen, bland annat på den annekterade Krimhalvön och i de två regioner i öst som är ockuperade av proryska separatister.

Även stridsvagnar, artilleri, system för elektronisk krigsföring, flyg- och marina krafter har satts in, hävdar Kuleba.

– Vad vi ser är väldigt allvarligt. Ryssland har placerat ut en stor militärstyrka i regioner nära Ukrainas gräns. Om Ryssland beslutar sig för att åta sig en militär insats, så kommer saker att hända bokstavligen på ett ögonblick, säger Kuleba på en träff med utländska journalister, enligt nyhetsbyrån AFP.

Nato-varning

Oron delas av USA:s utrikesminister Anthony Blinken.

– All förnyad rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser, säger Blinken på en presskonferens i Riga inför tisdagens möte med kollegor från övriga Nato-länder.

Liknande ord hörs från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Ryssland kommer att få betala ett väldigt högt pris om de återigen använder våld mot självständigheten i Ukraina, säger Stoltenberg på väg in till mötet.

Samtidigt betonar han att det finns en stor skillnad på hur Nato agerar när det inte handlar om ett medlemsland. Ukraina är fortfarande bara "en högt värderad partner", vilket gör att "det höga priset" för Ryssland handlar om ekonomiska och politiska sanktioner.

Vill ha toppmöte?

Liknande muller kring gränsen i öst hördes även i våras då stora ryska övningar pågick i området.

Nu finns analytiker som siar om att Rysslands avsikt är att pressa fram ett toppmöte mellan president Vladimir Putin och USA:s Joe Biden, gärna till början av 2022.

Förre ryske diplomaten Vladimir Frolov pekar också på att Ryssland vill få stopp på vapen från Nato till Ukraina.

– Rysslands röda linjer har flyttats: det handlar inte längre om att inte få in Ukraina i Nato, utan om att inte få in Nato i Ukraina, säger Frolov till Reuters.

Uppmuntra inte!

Den officiella ryska linjen är i sin tur att det är Ukraina och Nato som agerar hotfullt och upptrappande.

– Vi kan inte utesluta möjligheten att Kiev ger sig ut på ett militärt äventyr. President Putin har poängterat att vi inte behöver någon konflikt, men om väst inte kan hålla tillbaka Ukraina, utan i stället uppmuntrar det, så kommer vi naturligtvis att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera vår säkerhet, säger utrikesminister Sergej Lavrov på en presskonferens i Moskva, enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Interfax.

Wiktor Nummelin/TT

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Arkivfoto.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ryssland och Nato

Efter Sovjetunionens sönderfall 1991 har en rad länder i Öst- och Centraleuropa blivit medlemmar i den USA-dominerade försvarsalliansen Nato, däribland de forna sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen, som blev Nato-medlemmar våren 2004.

Även Georgien och Ukraina har aviserat intresse för Nato-medlemskap, vilket väckt upprördhet i Ryssland, där utvidgningen ses som ett militärt hot.

Än så länge har Georgien och Ukraina dock fått nöja sig med status som "aspirantländer" i Nato. Militäralliansens ledning har samtidigt flitigt upprepat att det är upp till länderna själva att avgöra om de vill söka medlemskap eller inte och att inget utomstående land har rätt att säga vem som inte ska få vara med.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL