Utrikes

Koalitionen: Över 260 dödade i strider i Jemen

Regeringstrogna soldater i närheten av Marib, Jemen. Arkivbild.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den regeringstrogna militärkoalitionen i Jemen, som leds av Saudiarabien, uppger att fler än 260 Huthirebeller har dödats i flygräder de tre senaste dagarna.

Enligt koalitionens egna uttalanden har omkring 1 600 rebeller dödats i de två senaste veckornas flygräder i närheten av den strategiskt viktiga oljestaden Marib.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Hätsk stämning när statsministern förhörs

Demonstranter mötte Mette Frederiksen (S) när statsministern skulle förhöras av minkkommissionen.
Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Massavlivningen av 15–17 miljoner minkar i Danmark ses som en av de största politiska skandalerna i landet.
När statsminister Mette Frederiksen (S) nu förhörs om vad hon visste om turerna bakom beslutet möttes hon av en hätsk stämning från demonstranter.

Hög musik, burop och en röd traktor där en docka föreställande "Fru Justitia" – en klassisk symbol för rättvisa – ställts upp på ett släp mötte statsministern när hon kom till rätten i Köpenhamnsstadsdelen Frederiksberg.

– Det var rätt beslut och nu går jag in och lämnar en förklaring, säger Mette Frederiksen (S) till journalisterna när hon beger sig in för sitt förhör med minkkommissionen.

När förhöret väl börjat använde demonstranterna visselpipor och trummor för att deras missnöje skulle höras ända in i rättssalen. Stämningen blev senare hätsk. Samtidigt som Frederiksen satt i vittnesbåset omringade en grupp demonstranter den bil som statsministern hade färdats i och en baklykta slogs sönder i tumultet, rapporterar tidningen BT.

"Vill ha våra pengar"

Runt 15–17 miljoner minkar avlivades i fjol sedan en mutation av coronaviruset, som spridits till människor, hade upptäckts i besättningar. Minkuppfödaren Peter Hindbo, som några veckor efter beslutet om massavlivning fick besök av Mette Frederiksen på hans gård i Kolding, var på plats i huvudstaden.

– Vi vill ha hela den här minkskandalen avslutad. Vi vill ha våra pengar, så att vi kan gå vidare med våra liv, säger han till BT.

Massavlivningen beskrivs som en av de största politiska skandalerna i modern tid i Danmark och landets pälsnäring, som var en av de största i världen, gick i praktiken i graven. Det finns ett beslut om att minkuppfödarna ska få kompensation som uppgår till 25 miljarder svenska kronor.

Det var den 4 november i fjol som den socialdemokratiska regeringen meddelade att alla minkar – smittade och friska – skulle avlivas. Det fanns en rädsla för att den muterade varianten skulle påverka framtida vaccinering mot covid-19.

Minister fick avgå

Minkkommissionen, som folketinget tillsatte i våras, ska kasta ljus över vad regeringen visste om de juridiska förutsättningarna. Själva beslutet fattades när regeringen hade ett möte med sitt koordinationsutskott på kvällen den 3 november.

Fem dagar senare kom avslöjandet att det saknades rättslig grund för att avliva även friska djur och statsministern har hela tiden hävdat att det var först då hon fick reda på att beslutet var lagvidrigt.

Det enda politiska offret som minkskandalen har skördat är livsmedelsministern Mogens Jensen (S), som avgick i mitten av november fjol. Under höstens förhör är det just livsmedelsdepartementet som pekats ut som ansvarigt för att se till att allt gick rätt till och Frederiksen lägger under sitt förhör fortsatt ansvaret på Mogens Jensen.

Statsministern fattar inget beslut under möten med koordinationsutskottet, uppger hon.

– Det är den enskilde ministern som fattar beslutet. Rent rättsligt kan inte utskottet fatta ett beslut, säger Mette Frederiksen i rätten enligt DR.

Avkunnar ingen dom

Minkkommissionen kommer att fortsätta med sina förhör i december och januari. Kommissionen kommer inte att avkunna någon dom när den ska slutrapportera sitt uppdrag i april nästa år.

Vad nästa steg blir är upp till folketinget att fatta beslut om. Ett tänkbart scenario är att statsminister Mette Frederiksen ställs inför riksrätt, men en majoritet i det danska parlamentet måste då ställa sig bakom ett sådant åtal.

Daniel Kihlström/TT

Minkuppfödaren Peter Hindbo fick i slutet av november i fjol besök av statsminister Mette Frederiksen på hans gård i Kolding på Jylland. Nu var han på plats utanför rätten i Köpenhamn när statsministern skulle förhöras av minkkommissionen. Arkivbild.
Minkuppfödaren Peter Hindbo fick i slutet av november i fjol besök av statsminister Mette Frederiksen på hans gård i Kolding på Jylland. Nu var han på plats utanför rätten i Köpenhamn när statsministern skulle förhöras av minkkommissionen. Arkivbild.
Foto: Mads Nissen/Ritzau Scanpix/AP/TT
Statsminister Mette Frederiksen (S) pratar kort med journalister innan förhöret.
Statsminister Mette Frederiksen (S) pratar kort med journalister innan förhöret.
Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Turerna i danska minkskandalen

Det första coronafallet på en dansk minkfarm upptäcktes i juni förra året och smitta hade senare under året konstaterats på hundratals gårdar.

En mutation av coronaviruset hittades bland smittade minkar under hösten 2020. Den muterade varianten hade även spridits till människor, något som potentiellt skulle kunna ge allvarliga konsekvenser för den covidvaccinering som då väntade, enligt smittskyddsorganet Statens serum institut.

Detta ledde till att den danska S-regeringen den 4 november förra året meddelade att man fattat beslut om att landets alla minkar – såväl smittade som friska – skulle avlivas. Totalt rör det sig om 15–17 miljoner djur.

Den 8 november avslöjade tidningen Berlingske att det saknades laglig grund att avliva de friska minkarna.

Den 7 november ska livsmedelsministern Mogens Jensen (S) ha fått reda på att beslutet var lagvidrigt, men först den 10 november fick landets minkuppfödare denna information.

Den 18 november avgick Mogens Jensen (S), som även var minister för jämställdhet, fiske och nordiskt samarbete.

En rapport har visat att departement och myndigheter tidigare än så känt till att beslutet saknade laglig grund. Det ska även ha nämnts i en bilaga inför ett möte med regeringens koordinationsutskott sent på kvällen den 3 november i fjol. Det var då själva beslutet om massavlivning fattades.

Den 25 november förra året bad statsminister Mette Frederiksen (S) om ursäkt för regeringens hantering av minkfrågan.

I våras tillsattes en minkkommission av folketinget med syfte att bringa klarhet i fallet. Över en miljon dokument och mejl har samlats in och under hösten har kommissionen genomfört förhör med över 50 personer, bland annat har en rad S-ministrar och den tidigare livsmedelsministern.

Torsdagen den 9 december förhörs statsminister Mette Frederiksen. Fler personer ska förhöras under december och januari.

Kommissionen ska lämna sin slutrapport i april nästa år. Ingen dom kommer avkunnas. Det är upp till folketinget att fatta beslut om vad som sedan ska ske.

I januari i år beslutades att landets minkuppfödare ska få kompensation som beräknas uppgå till motsvarande 25 miljarder svenska kronor.

Utrikes

Ygeman: "Rimligt" med asylundantag

Tusentals migranter och flyktingar från främst Mellanöstern och Afrika har under året försökt ta sig in i EU via Belarus. Arkivfoto.
Foto: Leonid Shcheglov/Belta/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kritiken är besk mot förslaget att EU-länderna vid gränsen mot Belarus tillfälligt ska få kringgå normala asylregler och -procedurer.
Men EU-kommissionen står på sig. Och Sverige tycker det är "rimligt".

Både människorättsorganisationer och politiker har reagerat skarpt mot det som EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson lade fram i förra veckan.

Förslagen om flexibla regler för Polen, Lettland och Litauen i hanteringen av de migranter och flyktingar som pressats fram av regimen i Belarus beskrivs exempelvis som "oroande och extrema" av EU-parlamentets socialdemokratiska grupp, genom tyska ledamoten Birgit Sippel.

Partikamraten Ylva Johansson står dock på sig.

– Rätt väg fram är att följa det förslag som vi har lagt fram. I ett krisläge som vi har vid gränsen mot Belarus är det viktigt att länder har rätt att göra vissa undantag med längre eller kortare procedurer, säger inrikeskommissionär på väg in till torsdagens ministermöte med medlemsländernas migrationsansvariga.

"Rimligt"

Samtidigt betonar hon vikten av rätten att söka asyl och att inte tvinga tillbaka någon i fara.

– Det är viktigt att följa fördragen och grundläggande rättigheter och det är inte möjligt att avvika från, säger Johansson.

Även Sveriges nye integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) är inne på samma sak.

– Är man i ett sådant där besvärligt läge så måste man få sträcka lite på det som gäller för tillfället. Jag tycker att det är ett rimligt förslag som kommissionen kommer med, säger Ygeman på väg in till mötet.

Hybridkrig?

Både Johansson och Ygeman anser att Belarus-läget är helt annorlunda än på andra platser.

– Egentligen är ju inte det här en flyktingsituation utan mer en hybridkrigföring där Belarus försöker utnyttja människors väldigt utsatta position för att sätta press på länder i EU och därav är det också motiverat med speciella åtgärder, säger Ygeman i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Indiens bönder avslutar årslånga protester

Bondeprotesterna har pågått sedan november 2020. Bilden är från november i år.
Foto: Manish Swarup/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Indiska bönder har formellt avslutat de över ett år långa massprotesterna mot premiärminister Narendra Modis tänkta förändringar i jordbrukssektorn, enligt ledningen för rörelsen. Skälet är att Modi dragit tillbaka planerna.

Sedan i fjol har tusentals människor kamperat i utkanten av Delhi i protest mot lagförslag som man befarat ska missgynna bönder och i stället gynna storföretag.

På lördagen kommer en segermarsch att hållas för att fira böndernas framgång, säger protestledaren Balbir Singh Rajewal till nyhetsbyrån PTI.

I oktober dog fyra bönder då en bil ägd av en statssekreterare plöjde in i en grupp demonstranter. I det efterföljande tumultet slogs såväl bilens förare som ytterligare tre medlemmar i Modis hindunationalistiska parti BJP ihjäl av bönder, och en journalist dog under oklara former.

Utrikes

Andra barnet för premiärministerparet Johnson

Den brittiska premiärministerhustrun Carrie Symonds som gravid. Bild från G20-mötet i Rom i oktober.
Foto: Alessandra Tarantino/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Boris Johnsons fru Carrie Symonds har fött en dotter, parets andra gemensamma barn, rapporterar brittiska medier.

"En frisk flicka föddes på sjukhus i London tidigare i dag", citeras ur en kommuniké från den brittiske premiärministern.

Sonen Wilfred är ett r gammal.

Utrikes

Hätsk debatt om mysbelysning i Notre-Dame

Katedralen Notre Dame i Paris.
Foto: Christine Olsson/TT
Utrikes
Utrikes

En omstridd omgörning av inredningen i katedralen Notre-Dame i Paris har lett till en hätsk debatt i Frankrike.

Tanken är att sätta upp varmare belysning och möjligen även gatukonstinstallationer i den världsberömda kyrkan, som brandhärjades 2019 och nu håller på att återställas. Inget radikalt alls och helt i linje med historien, enligt prästen Gilles Drouin, som är ansvarig för renoveringen av interiörerna.

– Katedralen har alltid varit öppen för samtida konst, säger han.

Kritikerna är dock av en annan uppfattning, och ett hundratal av dem skriver i onsdagens Le Figaro en debattartikel där förändringarna beskrivs som ett sätt att "fullständigt undergräva utsmyckningarna och det religiösa rummet" i kyrkan.

En Parisarkitekt går så långt som att varna för att planerna kan göra Notre-Dame till ett nytt Disneyland.

Frågan ska nu avgöras av tjugo experter i Frankrikes nationella kulturarvs- och arkitekturkommission.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Utrikes

WHO råder till tredje dos för riskgrupper

56-årige Andrzej Wiazecki i Warszawa lägger in sitt vaccinbevis i en mapp efter att ha fått tredje dosen häromdagen.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Riskgrupper bör få en extra vaccindos. Det rådet kommer nu från Världshälsoorganisationen WHO:s expertpanel Sage.

Det kommer alltmer rön kring att vaccinens skydd avtar med tiden, och detta märks redan bland i synnerhet äldre – som ju var först ut med att få vaccin – säger Sage:s ordförande Alejandro Cravioto på en presskonferens i Genève.

Ett antal länder, däribland Sverige, har redan inlett vaccineringar med fler doser.

WHO:s råd innebär en tredje dos för tvådos-vaccin och en andra dos för singeldos-vaccinen.

Utrikes

USA inviger digitalt toppmöte om demokrati

Mötet initierades av USA:s president Joe Biden. Arkivbild.
Foto: Charlie Riedel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det digitala toppmötet för demokrati, som initierats av USA:s president Joe Biden, inleds officiellt under torsdagseftermiddagen, svensk tid.

Efter att Joe Biden invigt toppmötet med ett öppningsanförande klockan 14, svenskt tid, drar slutna plenum igång med ett sammanträde under Bidens ledning, följt av plenum lett av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Sedan följer öppna seminarier som går att följa online, där världsledare diskuterar bland annat hur världen ska återuppbyggas mer demokratiskt efter covidpandemin och hur korruption ska motverkas.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) intar talarstolen under toppmötets andra dag på fredag för att prata om mänskliga rättigheter.

Men redan i början av veckan smygstartade flera av de sammanlagt 111 deltagande länderna programmet med flera evenemang.

I måndags höll Sverige, med utrikesminister Ann Linde (S) i spetsen, ett evenemang om hbtq-frågor tillsammans med Kap Verde och USA.

Och under onsdagen ledde Sverige, med Magdalena Andersson som representant, en programpunkt om kvinnors roll i demokratins utveckling tillsammans med USA.

Utrikes

Fyra anhållna efter dansk underrättelseläcka

Under onsdagen greps och anhölls fyra personer i Danmark som misstänkts ha läckt hemliga uppgifter i ett tillslag som dansk polis och säkerhetspolis genomförde gemensamt. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes

Dansk säkerhetspolis uppger att fyra personer har anhållits som misstänkta för att ha läckt hemliga uppgifter. Det handlar om anställda och tidigare anställda inom säkerhetspolisen (PET) och inom det danska försvarets underrättelsetjänst (FE).

Det här riskerar att försvaga danskt underrättelsearbete framöver, anser den säkerhetspolitiska experten Lars Bangert Struwe.

– Alarmklockorna kommer att ringa hos de utländska underrättelsetjänster som vi samarbetar med, säger han till Ritzau.

Det ska handla om "högt klassificerade upplysningar" som de fyra misstänks ha läckt. De fyra personerna greps och anhölls under onsdagen i samarbete med polisen och husrannsakningar genomfördes samtidigt på flera adresser.

Säkerhetspolisen preciserar inte närmare vad de fyra misstänkta ska ha gjort eller hur de bemöter misstankarna.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL