Kultur och nöje

Terrordåd och Estonia blir ljuddrama

Ljuddramat 'Före-efter Drottninggatan 2017' är liksom de övriga en fiktion utifrån en verklig händelse. Arkivbild.
Foto: Markus Schreiber/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ådalen 1931 fram till Drottninggatan 2017 – via Teckomatorp och Estonia. Sveriges Radio Drama producerar nu en stor ljuddramasatsning utifrån händelser som man menar har förändrat Sverige.
PREMIUM

Med start 12 november kommer projektet "Före – efter" att portioneras ut under två och ett halvt år. Först ut är "Före–efter Drottninggatan 2017" respektive "Före–efter Bulltoftakapningen 1972". Just flygplanskapningen ger en bakgrund till det kommande kriget på Balkan men också till händelser i Sverige, framhåller Moa Gammel, konstnärligt utvecklingsansvarig på Sveriges Radio Drama.

– Inga brytpunkter sker i ett vakuum utan i en kontext. Till exempel så får man en bakgrund till orsakerna till de såriga slitningarna i forna Jugoslavien i Bulltoftakapningen, en händelse som även gav upphov till de antiterroristlagar som instiftades av Palme och som fortfarande är praxis i dag, allt hänger ihop.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Bokrecensioner

Själslig nakenhet i mästerligt berättad roman

Den amerikanska författaren Jonathan Franzén är aktuell med romanen Vägskäl.
Foto: Mary Altaffer
Kultur och nöje
Litteratur/Recension Thomas Almqvist har läst Jonathan Franzéns nya roman Vägskäl.

Jonathan Franzén, född 1959, bor numera i Santa Cruz, Kalifornien och har alltså lämnat sitt älskade New York. Han föddes i Illinois och växte upp i St. Louis, Missouri. Han har svenskt påbrå. Hans farfar utvandrade från Östergötland i slutet av 1800-talet. Tiden i Vägskäl är 1971 och platsen New Prospect, som är ett vitt villasamhälle i Mellanvästern, där de flesta är välbärgade. Julförberedelserna pågår för fullt i den svenskättade familjen Hildebrandt. Pappa Russ är pastor i den lokala kyrkan, men har sedan länge förlorat sitt forna driv och patos. Han vill bryta upp från sitt äktenskap och vill söka kärleken hos den levnadsglada änkan Frances. Mamma Marion är familjens självklara nav och de fyra barnens trygghet. Hon bär på en hemlighet, som hon vill berätta om.

Det här är en familj med sammansatta och knepiga relationer, som Franzén placerar i ett amerikanskt sammanhang, där Vietnamkriget pågår och landet även plågas av motsättningar mellan svarta och vita. De fyra barnen slits mellan syskonkärlek, rivalitet, lyckorus, förtvivlan och svek.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Australisk reporter ber Adele om ursäkt

När Adele (här på Grammygalan 2017) fick veta att den australiske reportern inte hört hennes album reste hon sig upp under intervjun och gick. Arkivbild.
Foto: Matt Sayles
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den australiske tv-reportern Matt Doran har nu oreserverat bett Adele om ursäkt under sändning. Han tillstår att han är skyldig sångerskan det, skriver The Guardian.

Matt Doran, värd för morgonprogrammet "Weekend Sunrise" på Channel 7 i Australien, beskriver intervjun som "ett outsägligt privilegium" som gick galet fel. Inför intervjun i London hade Doran endast hört en av låtarna på Adeles framgångsrika album som då ännu inte hade släppts. Detta erkände han också när Adele undrade vad han tyckte om hennes skiva.

Doran uppger att han först efter intervjun upptäckte att han hade fått en länk med hela albumet i sin e-post, men att han inte hade upptäckt det.

Nu ber han både Adele och hennes fans om ursäkt.

– Det här är en historia som satt i gång en ström av glåpord och hån från olika delar av världen, och jag är helt ärlig nu, merparten av dessa attacker förtjänar jag och tar på mig, säger Doran som blev avstängd från sitt jobb i två veckor.

Under den två och en halv minuter långa ursäkten sade Doran också att de tidigare medieuppgifterna om att Adele skulle ha rest sig upp och gått ut, inte stämmer. Däremot stoppade hennes skivbolag sändningen av intervjun.

Julföljetong

Pangea – kasta loss, evig horisont

Matilda Arborelius har skrivit julföljetongen Pangea, en följetong i fem delar.
Foto: TT/Lukas Thomasson
Kultur och nöje
Julföljetong Välkomna till Skånska Dagbladets julföljetong! I dag är det dags för första delen i Matilda Arborelius specialskrivna berättelse Pangea. Vi fortsätter sedan ut på det oändliga havet med ett nytt avsnitt varje adventshelg och på självaste julafton är det dags för upplösningen.
Del 1 av 5:

Hon hette MSC Isabella men vi kallade henne Pangea eftersom hon var en enda världsdel omgiven av oändliga hav. Det fanns inga avstånd mellan kontinentalplattorna när hon skar genom vattnet, inga landmassor att frigöra, vi kom alla från olika länder men det gjordes ingen skillnad på oss, våra rumsväggar var inga nationsgränser. Vi var intakta och isolerade, vi höll ihop, tills vi inte gjorde det längre. Det gick hål på oss utanför den isiga kusten, vi blev osams, vi splittrades, och Kaj var den första att lämna oss.

***

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Äntligen fick Jon Fosse Bragepriset

Jon Fosse har äntligen fått Bragepriset i skönlitteratur.
Foto: Annika Byrde/NTB
Kultur och nöje
Kultur och nöje

30 år efter att han fick sin första nominering har den norske författaren och dramatiken Jon Fosse äntligen fått Bragepriset i skönlitteratur. Priset är den norska motsvarigheten till Augustpriset och Jon Fosse fick det för boken "Ett nytt namn", den sista boken i hans sjubandsserie "Septologin" vars första del kommit på svenska i höst och fått strålande kritik.

Juryn till Bragepriset konstaterar att "texten bärs fram av ordknapphet, omtagningar och ständiga skiften i tid och plats, utan en enda punkt". Författaren förlänger på det sättet närvaron enligt juryn som tillstår att "det kan tidvis vara krävande för läsaren", uppger NRK.

Den ständigt Nobelpristippade Fosse har tidigare fått ta emot Brageprisets särskilda hederspris. Nu fick han för första gången priset för ett bestämt verk.

– Detta kan ses som tröst till alla som är nominerade och inte har fått priset. Håll ut, så får du det! säger Fosse till NRK.

Kultur och nöje

Arvingarna och Popsicle sluter fred

Arvingarna spelade Popsicles 'Hey princess' i 'Så mycket bättre'. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Efter 29 år har företrädare för Arvingarna och Popsicle äntligen talat ut och slutit fred. I lördagskvällens "Så mycket bättre" kunde Arvingarnas Casper Janebrink och Popsicles Andreas Mattsson stryka ett streck över det som hände på Grammisgalan 1992. I tacktalet efter att Popsicle det året utsetts till årets rockgrupp chockade bandmedlemmen Fredrik Norberg åhörarna genom att säga:

– Tack till oss själva och varsågod, och hoppas att Arvingarna dör i någon tragisk bussolycka, sade Fredrik Norberg då, vilket möttes av burop från publiken.

I "Så mycket bättre" slöt de båda bandens företrädare nu fred.

– Det är roligare att prata om musik än skandaler. Men man får ju skylla sig själv, sade Popsicles Andreas Mattsson i programmet, skriver Expressen.

I lördagens "Så mycket bättre" hämtade Casper Janebrink in hela Arvingarna som framförde Popsicles "Hey princess" inför en rörd Andreas Mattsson. "Så snällt att bemöta något elakt med något snällt" förklarade han efteråt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Kultur och nöje

En andra chans för "Disco elysium"

Konceptbild av en staty i staden Revachol, där 'Disco elysium' utspelas. Pressbild.
Foto: ZA/UM
Kultur och nöje
Kultur och nöje Två år efter succén med "Disco elysium" har utvecklaren ZA/UM fått göra något som är få förunnat – en bättre version av sitt spel.
– Det känns som att det är så här spelet var tänkt, säger manusförfattaren Justin Keenan.

Ursprunget till "Disco elysium" började för 15 år sedan, när några av de ursprungliga utvecklarna började skissa på den värld där det utspelar sig. Tanken var från början ett brädspel, men omkring 2016 började ZA/UM pc-utvecklingen på allvar. Något år senare anslöt Justin Keenan.

– När jag började kändes det fortfarande som ett konstigt indieprojekt av några estländare. Vi hade ingen aning om att det skulle bli det fenomen som det blev. Men redan från början förstod jag att det var speciellt. Skrivandet var fyllt av atmosfär och känsla, jag visste att det skulle bli något annorlunda än de flesta andra spel där ute, säger Keenan.

"Disco elysium" följer detektiven Harry som ska försöka lösa ett mordfall i staden Revachol i den värld som kallas Elysium. Men det vet han inte när han vaknar upp i ett sönderslaget slitet rum. Han minns nämligen inget alls.

"Ganska frankt"

Komplexa rollspelsvärldar beskrivs ofta genom dialog med andra rollfigurer. Spelaren vet inget om världen, men den rollfigur de kontrollerar borde oftast veta det.

– Det känns oftast märkligt falskt, så vi ville väldigt självmedvetet driva med de konventionerna. Och samtidigt använda det till vår fördel, för vi vet att vi har en väldigt stor, detaljerad och konstig värld och vi var tvungna att få det att kännas naturligt för spelarna att upptäcka och utforska den.

"Disco elysium" sticker ut. Det innehåller knappt några strider. I stället är det en berättelse med tyngre teman som politik och inre kamp – med mörk humor.

– Det är ganska frankt. Vi ville skapa en värld som reflekterar den som vi ser, inklusive delar som är fula, obehagliga och inte idealiserade. Det är rätt viktigt att den inte visar upp en fantasi om hur världen borde vara, säger Justin Keenan.

"Hektiskt och svårt"

"Disco elysium" tog spelvärlden med storm och hyllades av kritiker, vann flera priser vid galor och utsågs till "årets spel" av flera medier. Försäljningsmässigt gick det också bra, speciellt för en indietitel, och spelet nådde en miljonpublik.

Framgångarna med den ursprungliga pc-versionen gjorde att ZA/UM började smida planer på konsolversioner. Men i stället för en vanlig portning valde man att göra en större version, som fick namnet "Final cut".

– Verkligheten i spelutveckling är att man måste skynda sig att få ut det och nå vissa tidsfrister. Den ursprungliga produktionen var bitvis kaotisk och vi drabbades av flera föreningar, säger Keenan och fortsätter:

– Att få klart spelet var en väldigt hektisk och svår period. Så är det för många spel, men alla får inte en chans att gå tillbaka och säga: Nu hade vi har lyxen med tid och pengar – hur kan vi verkligen polera det här på det sätt som vi hade tänkt oss? Det är en sällsynt gåva, och jag är glad att vi fick den, säger han.

Bland annat lade man till nya politiska uppdrag, något som fick kapas bort av tidsskäl i den ursprungliga produktionen.

– Politiken i världen är viktig för berättelsen, men vi kände att de inte kulminerande i så mycket, så att gå tillbaka och skriva det var på sätt och vis att uppfylla ett löfte, säger Keenan.

Fortsätter med värld

Det ursprungliga manuset på omkring en miljon ord (en roman är ungefär 50 000–100 000 ord) växte till 1,2 miljoner. Dessutom valde man att ljudsätta allt med röstskådespelare.

– Vi hade tre regissörer, dussintals skådespelare i olika tidszoner under pandemin. Det adderar en helt ny dimension till spelet. Jag var skeptisk till det till en början, men nu kan jag inte föreställa mig spelat utan det, säger Justin Keenan.

Efter sex år känner ZA/UM att de äntligen kan lägga "Disco elysium" bakom sig. I alla fall Disco-delen. Elysium, den värld som spelet utspelar sig i, har utrymme för fler berättelser.

– Vi kallar det den slutgiltiga klippningen. Så vi kan nog inte addera så mycket mer, men jag tror att vi tryggt kan säga att vi inte är färdiga med dess värld, säger Justin Keenan.

Gustav Sjöholm/TT

'Disco elysium' har sin text i en spalt på höjden, inspirerat av hur text ofta framställs på sociala medier som Twitter. Pressbild.
"Disco elysium" har sin text i en spalt på höjden, inspirerat av hur text ofta framställs på sociala medier som Twitter. Pressbild.
Foto: ZA/UM
Huvudpersonen Harry är löst baserad på pappan till en av spelets producenter, som var en polis i Sovjetunionen på 1970-talet. Pressbild.
Huvudpersonen Harry är löst baserad på pappan till en av spelets producenter, som var en polis i Sovjetunionen på 1970-talet. Pressbild.
Foto: ZA/UM
I 'The final cut' har spelets omkring 300 rollfigurer röstsatts. 'Det blev viktigt att alla spelarna njutbart kunde absorbera all dialog, inte bara genom att stirra på text på en tv-skärm', säger manusförfattaren Justin Keenan.
I "The final cut" har spelets omkring 300 rollfigurer röstsatts. "Det blev viktigt att alla spelarna njutbart kunde absorbera all dialog, inte bara genom att stirra på text på en tv-skärm", säger manusförfattaren Justin Keenan.
Foto: ZA/UM/TT

FAKTA

Fakta: "Disco elysium"

"Disco elysium" är ett rollspel där spelaren i rollen som polisdetektiven Harry ska lösa ett mord, samtidigt som han ska ta reda på vem han själv är (han har nämligen tappat minnet).

Spelet är det första från den brittiska indiestudien ZA/UM (namnet kommer från språket Zaum som skapats av ryska poeter), som grundades av den estländske författaren Robert Kurvitz.

Spelet släpptes hösten 2019 till pc, vann flera priser vid The game awards och Bafta och utsågs till årets bästa spel av bland annat PC Gamer.

En "Final cut"-version släpptes i mars till Playstation 4/5, Stadia och pc, och nu under hösten till Xbox One/Series X/S och Switch.

Kultur och nöje

Spanska författaren Almudena Grandes är död

Den spanska författaren Almuneda Grandes är död. Hon blev 61 år. Arkivbild.
Foto: Henning Kaiser/picture-alliance/dpa/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje Författaren Almudena Grandes har avlidit, rapporterar AFP och citerar Spaniens premiärminister Pedro Sánchez.
"Vi har förlorat en av vår tids största författare", skriver han på Twitter.
PREMIUM

Almudena Grandes föddes i Madrid 1960 och jobbade som kolumnist innan hon fick sitt genombrott med den erotiska novellen "Lulú" 1989. Novellen orsakade skandal i Spanien då den vid utgivningen ansågs skildra sex ur ett kvinnligt perspektiv på ett explicit sätt.

Novellen översattes till flera språk och gavs även ut på svenska 1992. Hon skrev fortsättningsvis flera romaner, bland annat "Malena" från 1994, "Pojken som läste Jules Verne" 2014 och "Manolitas tre bröllop".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Einárs mamma: "Vi fick fly"

Einárs mamma Lena Nilsson berättar om artistens uppväxt. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Rapparen Nils "Einár" Grönberg sköts till döds för en dryg månad sedan. Nu berättar hans mamma, skådespelaren Lena Nilsson, om artistens tillvaro i ett inlägg på Instagram.
PREMIUM

Bland annat beskriver hon hur Einár blev omhändertagen av socialtjänsten och bodde på HVB-hem, där Lena Nilsson ofta övernattade i en lägenhet. Under tiden spelade Einár in musik och efter att han fyllt 17 år och slagit igenom som artist reste han mycket, enligt mamman.

"Sen kom corona, sen dog hans mormor, sen kidnappades han. Då var han fortfarande 17, ett barn. Sen fick vi fly och bo på olika hotell. Sen blev Nils 18 år. Rättegångar där jag blir tvungen att vittna, Nils vill inte medverka", skriver hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL