Utrikes

Kriserna stärker Hizbollahs grepp om Libanon

En mamma och hennes barn tar skydd undan torsdagens gatustrider.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes När bränslebrist försatt Libanon i mörker rullar Hizbollah in lastbilar med olja från Iran.
– En lyckad pr-kupp, säger Hizbollahforskaren Rola El-Husseini.
Men den terrorklassade rörelsen styr också genom hot om våld, vilket syntes när Beiruts gator återigen förvandlades till en stridszon.
PREMIUM

I södra Libanon pryder bilder på Irans högsta ledare, ayatolla Khamenei och hans företrädare Khomeini husväggar. Lojaliteten med den islamistiska staten i öst är stark bland den shiamuslimska majoritet som bor där.

När stora delar av regionen skadades under kriget mot Israel 2006 betalade Iran för att bygga upp den igen, genom Hizbollah som sedan länge också driver ett nätverk av andra välfärdsinstitutioner som skolor och sjukhus.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fyra års fängelse för Suu Kyi

Demonstration till stöd för Aung San Suu Kyi i Rangoon tidigare i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi döms till fyra års fängelse, meddelar en talesperson för den styrande militärjuntan. Domen är den första i en rad med flera åtal som väntar exledaren.
FN:s tidigare rapportör från Myanmar, Yanghee Lee, kallar rättegången för en bluff.

Suu Kyi döms för uppvigling mot militären samt för att ha brutit mot covidregler under sin valkampanj. Hon döms till två års fängelse för vart och ett av brotten, enligt juntans talesperson Zaw Min Tun.

76-åriga Suu Kyi avsattes och försattes i husarrest under militärkuppen den 1 februari.

Även den avsatte presidenten Win Myint döms till fyra års fängelse för samma brott, rapporterar myanmariska BBC.

De två kommer ännu inte att överföras till fängelse utan är kvar i huvudstaden Naypyidaw, då de även är åtalade för en rad andra brott, enligt juntans talesperson.

Lång rad åtal

De andra anklagelserna mot Suu Kyi gäller bland annat korruption och valfusk. Suu Kyis parti NLD vann överlägset i valet 2020. Men militärjuntan hävdar valfusk trots att valet gick rätt till enligt internationella observatörer.

Korruptionsanklagelserna gäller flera fall av tagande av mutor, samt att Suu Kyi ska ha använt medel avsedda för välgörenhet till att sko sig själv.

Både Suu Kyi och expresidenten Win Myint anklagas också för mygel i samband med en helikopteraffär. De har nekat till alla anklagelser i samtliga fall.

Domarna har snabbt mötts av kraftig kritik. Yanghee Lee, som tidigare varit FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter i Myanmar, beskriver både anklagelser och domar som "bluffar", och säger att alla rättegångar som hålls i landet är orättvisa eftersom de lyder under landets militära styre, rapporterar nyhetsbyrån AP.

FN:s människorättschef Michelle Bachelet beklagar domarna. I ett uttalande kallar hon den för en "politiskt motiverad" dom som kommit till efter "skenrättegång"

"Förödande mönster"

Människorättsgruppen Amnesty International fördömer domstolens beslut.

"De hårda domar som Aung San Suu Kyi dömts till efter dessa bluffanklagelser är det senaste exemplet på militärens beslutsamhet att eliminera all opposition och kväva friheten i Myanmar", säger Ming Yu Hah vid organisationen.

"Rättens farsartade och korrupta beslut är en del av ett förödande mönster med godtyckliga straff", säger hon.

Richard Horsey vid tankesmedjan International Crisis Group säger att domarna handlar om hämnd och att militären vill visa sin makt.

– Men det skulle vara överraskande om hon sattes i fängelse. Det är mer troligt att hon avtjänar detta och kommande straff i sitt hem, eller ett hus som tillhör regimen.

Riskerar livstid

Nobelpristagaren Suu Kyi riskerar att få tillbringa resten av sitt liv i fängelse om hon fälls på samtliga punkter. Åtalen mot henne ses som ett sätt att stänga ute henne från politiken, och i söndags hölls en stor demonstration med krav på att Suu Kyi och andra gripna ur hennes regering släpps.

Inga journalister eller åhörare får närvara vid rättegångarna mot henne, och hennes advokater har försetts med yppandeförbud.

Över 1 300 människor har dödats och 10 000 gripits i militärens nedslag efter kuppen. Omvärlden har fördömt våldet i Myanmar och flera länder har krävt att Suu Kyi släpps.

FAKTA

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung San Suu Kyi föddes 1945 i Rangoon, som dotter till självständighetskämpen general Aung San.

Burmeser brukar inte ha efternamn. Aung San Suu Kyis namn är hopfogat av pappans, samt delar av mammans (Kyi) och farmoderns (Suu). I hemlandet kallas hon oftast "daw Suu", där daw är en hederstitel.

Hon bodde utomlands från 15-årsåldern, och studerade bland annat vid universitetet i Oxford.

1988 återvände hon till Myanmar, gav sig in i politiken och krävde demokratiska reformer i det militärstyrda landet. Suu Kyi var med och grundade partiet NLD, som 1990 vann en jordskredsseger i valet men hindrades av militären från att ta över makten.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.

Suu Kyi satt i 15 år i husarrest under tre perioder mellan 1989 och 2010.

Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. Då Aung San Suu Kyi har barn med brittiskt medborgarskap fick hon enligt grundlagen inte bli president, och posten gavs till hennes bundsförvant Htin Kyaw. I praktiken ledde Suu Kyi landet.

Suu Kyi har under sin tid vid makten kritiserats för att ignorera förföljelserna av den muslimska minoriteten rohingya.

I valet 2020 vann NLD åter stort. Tre månader senare, i februari 2021, genomförde militären en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.

Källor: AP, Ritzau, ne.se.

Utrikes

Soldater hjälper till att testa och vaccinera

Provtagning för covid-19. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes Soldater och räddningspersonal ska hjälpa till att coronatesta och vaccinera i Region Midtjylland i Danmark. 36 medarbetare från danska försvaret och myndigheten Beredskabsstyrelsen har snabbutbildats i helgen.

Snabbutbildningen har i första hand gällt testning av corona, då soldater och räddningspersonal nu byter ut uniformen mot munskydd och tops som främsta vapen.

– Först och främst är det redan vårdutbildad personal samt personal som går en vårdutbildning som sköter vaccinationerna, säger Anders Kühnau (S), ordförande i regionrådet.

De 36 personerna sätts in som en extraresurs under december.

Också Region Sjælland och Region Syddanmark får assistans från värnpliktiga vid testmottagningarna. Regionerna har själva bett om hjälp på grund av ett ökat tryck med anledning av den ökade smittspridningen och införandet av coronapass.

Miljard till vården

Samtidigt har regeringen och flera andra partier kommit överens om ett stödpaket på en miljard danska kronor till sjukvården under vintermånaderna.

– Våra sjukhus ha en helt extraordinär situation, och kommer under vintern att vara under markant press, bland annat på grund av covid-19, sade finansminister Nicolai Wammen (S).

Utöver uppskjutna operationer, trötta sjuksköterskor och över 400 covidpatienter de senaste veckorna kan omikronvarianten av viruset komma att belasta vården ytterligare.

"Den perfekta stormen"

– De veckor och månader vi har framför oss kan visa sig bli den perfekta stormen, säger hälsominister Magnus Heunicke (S).

Sjukvårdsregionerna ska förhandla med fackförbunden om hur pengarna ska fördelas. Syftet är att använda dem för att stärka verksamheten vid sjukhusen och behålla personalen.

Det handlar inte om att ge permanenta löneökningar till några grupper, enligt danska finansdepartementet.

Utrikes

De fruktar omikronvåg – sjukhus i beredskap

Sjukhusen i Sydafrika förbereds för ny smittvåg. Bild från i förra veckan.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sydafrika förbereder sjukhusen i landet inför en ny våg av patienter. Den nya omikronvarianten har inlett en fjärde smittvåg i landet.

Omikron upptäcktes i södra Afrika för bara en månad sedan och har lett till kraftiga åtgärder i flera länder. I Sydafrika har smittotalen gått upp kraftigt, måndag för en vecka sedan rapporterades 2 300 fall, i fredags 16 000.

President Cyril Ramaphosa skriver i sitt veckobrev att Sydafrika nu förbereder sjukhusen på fler inläggningar och han konstaterar att omikron ser ut att dominera över hela landet. Han uppmanar också alla att vaccinera sig.

"Vaccinering är nödvändigt för vår ekonomiska återhämtning, ju fler som är vaccinerade desto fler områden inom ekonomin kommer att öppna", skriver han.

Ramaphosa säger också att han inom kort ska ge landets särskilda covidmyndighet i uppdrag att se över om fler restriktioner bör införas.

Utrikes

Lång polardag blev plötsligt natt

Besökare på polarstationen Union Glacier Camp fick en kort dos natt mitt i södra halvklotets långa midnattssol.
Foto: Felipe Trueba/Imagen de Chile/AP/TT
Utrikes
Utrikes Årets enda totala solförmörkelse blev en extra stark kontrast – i midnattssolens Antarktis.

Runt Sydpolen är det nu högsommar, och solen går inte ner på flera månader. Men den gångna helgen gick den ändå och gömde sig, bakom månen.

Årets enda totala solförmörkelse kunde därmed upplevas av bara ett fåtal lyckliga åskådare: Experter på forskningsbaserna samt äventyrsturister som rapporteras ha betalat runt 40 000 USA-dollar (365 000 kronor) per person.

Från det att månskivan började röra sig in och täcka solen pågick förmörkelsen i 66 minuter, men den totala fasen – då mörker råder, förutom den omtalade "eldringen" – varade bara i 40 sekunder.

– Den syntes jättebra, säger Raúl Cordero från det chilenska universitetet USACH till nyhetsbyrån AFP.

Totala solförmörkelser brukar inträffa någonstans på jorden varje år, men eftersom så mycket av jordytan är vatten är de ofta svåra att uppleva på plats. För Antarktis del inträffade den senaste 2003 och nästa kommer år 2039.

Men det är ändå tätt jämfört med Sverige – här var den senaste 1954, och nästa kommer först år 2126.

Henrik Samuelsson/TT

Utrikes

Salomonledare klarade misstroendevotum

Stora delar av huvudstaden Honiaras kinesiska kvarter förstördes under protesterna i Salomonöarna nyligen. Bild från slutet av november.
Foto: Piringi Charley/AP/TT
Utrikes
Utrikes Salomonöarnas premiärminister Manasseh Sogavare har klarat en misstroendeomröstning, efter protester nyligen som urartade i plundring och bränder. Men många misstänker att Kina har ett finger med i spelet.
PREMIUM

– Det här är en premiärminister som frivilligt har äventyrat vår suveränitet för sin egen politiska nytta, sade oppositionsledaren Matthew Wale under debatten inför omröstningen i Salomonöarnas parlament på måndagen.

Men några timmar senare stod det klart att initiativet om misstroende inte lyckades – bara 15 ledamöter röstade mot Manasseh Sogavare, medan 32 röstade för att han ska sitta kvar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Utrikes

Unikt guldsmycke från Egypten hittat i Jylland

Guldörhänget ställs ut på vikingautställningen på Nationalmuseet i Köpenhamn.
Foto: Søren Greve, Nationalmuseet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett halvmåneformat guldörhänge från 1000-talet av ett slag som aldrig tidigare har påträffats i Skandinavien har hittats i Västjylland.
– Jag blev lite paff, säger upphittaren Frants Fugl Vestergaard till DR.

Fyndet gjordes i april i år av 54-årige Frants Fugl Vestergaard, från Lemvigs kommun i Västjylland, som hade en metalldetektor till hjälp.

– Många andra detektorförare har gått på den marken genom åren, och den har plöjts minst tusen gånger. Så jag blev lite paff, säger han till det DR.

Örhänget är sannolikt från Egypten och det finns endast ett tiotal av dem i hela världen, säger Peter Pentz, arkeolog och museiinspektör på Nationalmuseet i Köpenhamn.

– Alla finns i gamla museisamlingar i USA, Storbritannien eller arabiska länder, säger han.

– Hur har den hamnat i Jylland? Det är intressant, fortsätter han.

En gissning är att den dåvarande kejsaren i Bysantiska riket donerat örhänget till en dansk viking som ingick i kejsarens livgarde. En annan tes är att smycket följt med en dansk pilgrim hem.

– Men jag tror att örhänget är från Kairo i Egypten. Andra liknande halvmåneformade örhängen vi har i museisamlingar kommer därifrån, säger Peter Pentz.

Örhänget ställs från och med måndag ut på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Marc Skogelin/TT

Utrikes

Singapore har lärt sig leva med covid

Människor med munskydd på shoppinggatan Orchard Road i Singapore.
Foto: Annabelle Liang/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hög vaccineringsgrad, låga dödssiffror och en sjukvård som har varit pressad men inte överhopad. En del av strategin som får Singapore att sticka ut under pandemin går ut på att behandla covid-19 som en ständigt närvarande sjukdom – som influensan.

När stadsstaten Singapore anammade strategin att lära sig att leva med covid-19 fick det många att ifrågasätta om detta var rätta vägen att gå, speciellt som smittotalen först sköt i höjden. Men med ett av världens mest ambitiösa vaccinprogram i ryggen sjönk antalet smittade lika snabbt som de stigit.

I dag har det sydostasiatiska handelsnavet lärt sig vad som fungerar i kampen mot covid-19, och vad som inte gör det.

– Jag antar att nu är covid som en vanlig influensa för alla, säger Glacier Chong, som tar en paus från julhandeln på Orchard Road, och fortsätter:

– Alla har vant sig vid den, det känns som att det är normen om du får covid nu. Covid känns som en sjukdom som går att bota.

Vaccinering nyckeln

Singapores strategi mot covid-19 har dock inte varit densamma hela tiden. I början av pandemin hölls smittan nere genom en strikt nedstängning som varade nästan ett år.

Men med vaccineringskampanjen i full gång valde Singapore i augusti att börja behandla covid-19 som en endemisk sjukdom. Att på sikt få ner antalet fall till noll ansågs omöjligt. Det var dags att börja låta människor och företag att sakta återgå till en normal tillvaro.

En befolkning där enligt nationell statistik 94 procent av dem som erbjudits vaccin är fullt vaccinerade, och 26 procent har fått en tredje spruta, möjliggjorde bytet av strategi. Trots att smittan tog ny fart när samhället öppnades, var 99 procent av sjukdomsfallen lindriga.

Bakom den höga vaccinationsgraden ligger strategin att göra livet enklare för vaccinerade, kombinerat med ett högt förtroende för regeringen, enligt Alex Cook, expert på infektionssjukdomar på Saw Swee Hock School of Public Health.

– Den huvudsakliga lärdomen att dra från Singapore är att göra det enkelt att vaccinera sig, och svårt att låta bli, säger han.

Bland annat handlar det om restriktioner för ovaccinerade att besöka restauranger och shoppingcentrum.

Räds inte omikron

Förutom en hög vaccinationsgrad räknade myndigheterna med att omfattande testning gör det möjligt att snabbt spåra och isolera nya kluster, samt att vården klarar av fler allvarligt sjuka.

Det ska samtidigt nämnas att landet styrs med hård hand, bristande demokrati och ett valsystem som gynnar maktpartiet Folkets aktionsparti (PAP). I perioder har man infört mycket hårda restriktioner. När myndigheterna tidigare under pandemin beordrade "social distansering" kunde den som medvetet bröt mot detta straffas med ett halvår i fängelse.

Deltavirusets snabba spridning innebar också en utmaning, och under en period återinfördes vissa restriktioner.

Den 30 november pekar kurvan för nya smittofall på sju-dygnsbasis brant nedåt, liksom antalet dödsfall, som efter en topp den 10 november på 2,57 fall per en miljon invånare nu är nere i under ett, enligt Our World in Data.

Singapore är väl förberett inför omikronvarianten, även om den kan betyda att man tvingas ta några steg tillbaka, anser Alex Cook.

– Jag är säker på att vi kan hitta en väg att leva med viruset och på ett säkert sätt fortsätta göra alla de saker vi älskar, hävdar han.

Bekräftade fall samt andel fullt vaccinerade i Singapore.
Bekräftade fall samt andel fullt vaccinerade i Singapore.
Foto: Anders Humlebo

FAKTA

Fakta: Singapore och pandemin

Den 30 november hade Singapore totalt haft 264 725 bekräftade fall av covid-19, och 718 döda.

Av den totala befolkningen var 88 procent färdigvaccinerade.

Antalet invånare 2020 var knappa 5,7 miljoner.

Källor: Johns Hopkins University, Our World in Data.

Utrikes

Rapport: Afrika vaccindiskrimineras

Mo Ibrahim grundare av och ordförande för Mo Ibrahim Foundation. Arkivbild.
Foto: Abdeljalil Bounhar/AP/TT
Utrikes
Utrikes Afrikas länder har små chanser att få kontroll över covid-19-pandemin om inte 70 procent av befolkningen är vaccinerade i slutet av 2022, men "extrem vaccindiskriminering" lämnar kontinenten på efterkälken, menar en ny rapport.
PREMIUM

Bara fem av Afrikas 54 länder är på väg att nå Världshälsoorganisationens mål att minst 40 procent av befolkningen ska vara fullvaccinerad före årets slut. Det skriver organisationen Mo Ibrahim Foundation i en rapport om covid-19 i Afrika.

En av 15 afrikaner har blivit helt vaccinerad, mot nästan 70 procent i G7-länderna (Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA), enligt uppgifter från stiftelsen, skapad av den sudanesiske miljardären och filantropen Mo Ibrahim, som också är dess ordförande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL