Kultur och nöje

Bond-skådespelaren: Jag är som ett djur

Léa Seydoux spelar dels i Bondfilmen 'No time to die' och har dessutom en roll i Wes Andersons 'The French dispatch'. Arkivbild.
Foto: Taylor Jewell/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den franska megastjärnan Léa Seydoux är just nu dubbelt aktuell på bio – och njuter av de tvära kasten. Hon har den kvinnliga huvudrollen i den nya Bondfilmen och är ett av de kända namnen i Wes Andersons komedi "The French dispatch".

Steget mellan multimiljondollaraction i "No time to die" och underfundig Wes Anderson-komedi kan tyckas långt. Och i en Zoom-intervju konstaterar Léa Seydoux att hon alltid anpassar sig till den regissör hon arbetar med.

– Jag har en stark överlevnadsinstinkt. Jag är som ett djur, säger hon och skrattar.

– När jag arbetade med Kechiche och gjorde ”Blå är den varmaste färgen” ville jag bli en Kechiche-skådespelare. När jag arbetade med Wes ville jag bli en Wes-skådespelare. Jag försökte hitta deras takt, deras rytm.

På bara några år har Léa Seydoux blivit den definitivt hetaste av alla unga franska skådespelare. Sitt internationella genombrott fick hon med den kontroversiella Cannes-vinnaren ”Blå är den varmaste färgen”, sedan dess har hon uppmärksammats inte minst för att hon i två Bond-filmer har spelat Bonds kärlek Madeleine.

– En Bond-brud brukade vara ett sexobjekt, men inte minst Daniel Craig bidrog till att ändra på det. Madeleine är stark, på många sätt Bonds jämlike. Hon är inte en Bond-kvinna såsom de var förr, då de bara var där för att tillfredsställa Bonds sexualitet. Madeleine är mycket mer intressant och komplex.

Skrevs för henne

Sin första roll för Wes Anderson gjorde hon i ”The grand Budapest hotel”. Det var en liten roll, den i nu bioaktuella ”The French dispatch” är större, och hon tror att Anderson skrev den direkt för henne. Filmen är en hyllning till journalistiken, den berättas i ett ofta halsbrytande tempo, och i en av sekvenserna är Seydoux med som nakenmodell.

– Allra först är hon helnaken, hon blir objektifierad, hon är någon som ska väcka begär. Men sedan tar hon på sig sin uniform, och kontrasten mellan nakenhet och kläderna ger henne så mycket makt. Det är hennes beslut. Hon är tuff och sårbar samtidigt. Jag älskar den kontrasten.

När hon spelar in en nakenscen vill Léa Seydoux alltid se vad som filmats för att kunna godkänna det i efterhand.

– Så vad som syns på vita duken, det är mitt beslut, säger hon.

"Kan vara oroande"

Wes Anderson är känd för sin speciella, mycket medvetna stil, vilket ger skådespelarna mindre möjligheter att improvisera och känna frihet. Seydoux tycker att detta ibland kan vara bra.

– Om det är begränsningar så kan man hitta frihet i det. Om det bara finns möjlighet att göra en sak, då måste man hålla sig till det som är skrivet. Vissa regissörer vet inte vad de vill, det kan vara oroande, det gör jobbet svårare.

Hon arbetar mest i hemlandet Frankrike och framhåller att ”jag är väldigt fransk men jag känner inte att jag tillhör något land”.

– Jag älskar att arbeta överallt, att jobba på engelska, att filma i USA. Jag tillhör filmen, jag känner mig bekväm med att arbeta med allt och överallt. Filmen är mitt hem.

Gunnar Rehlin/TT

Léa Seydoux tillsammans med Benicio del Toro i 'The French dispatch'. Pressbild.
Léa Seydoux tillsammans med Benicio del Toro i "The French dispatch". Pressbild.
Foto: Disney/20th Century Fox
Daniel Craig tillsammans med Léa Seydoux i 'No time to die'. Pressbild.
Daniel Craig tillsammans med Léa Seydoux i "No time to die". Pressbild.
Foto: Nicola Dove

FAKTA

Fakta: Léa Seydoux

Ålder: 36 år.

Familj: Sambon Henri Meyer, sonen George.

Bor: I Paris.

Yrke: Skådespelare.

Tidigare roller i urval: "Inglorious basterds", "Robin Hood", "Mission impossible – Ghost protocol", "Blå är den varmaste färgen", "The grand Budapest hotel", "The lobster", "Spectre".

Aktuell i: "No time to die" och "The French dispatch" som har premiär den 22 oktober.

Kommande: David Cronenbergs "Crimes of the future".

Kultur och nöje

Tv-toppen: "På spåret" lockade flest

'På spåret' lockade flest tittare. Programledare är Kristian Luuk och domare Fredrik Lindström. Pressbild.
Foto: Bo Håkansson/SVT
Kultur och nöje
Kultur och nöje "På Spåret" fick tittarna att bänka sig framför tv-apparaterna även den när veckan. Näst mest populärt på tablån var det sista avsnittet av "Skavlan".

1. På spåret (SVT1, fredag) 2 470 000

2. Skavlan (SVT1, fredag) 1 637 000

3. Julkalendern: En hederlig jul med Knyckertz (SVT1, onsdag) 1 516 000

4. Julkalendern: En hederlig jul med Knyckertz (SVT1, torsdag) 1 426 000

5. Julkalendern: En hederlig jul med Knyckertz (SVT1, fredag) 1 264 000

6. Bonde söker fru (TV4, onsdag) 1 186 000

7. Så mycket bättre (TV4, lördag) 1 078 000

8. Skidskytte världscupen (SVT1, söndag) 1 030 000

9. Julkalendern: En hederlig jul med Knyckertz (SVT1, söndag) 1 029 000

10. 1 mot Sverige (SVT1, söndag) 997 000

Mätperiod: 29/11–5/12. Inga nyhetsprogram, "Sportnytt" eller program under tio minuter tas med på listan.

Kultur och nöje

Upphittade inspelningar skapade en film till

Folke Isaksson med okända Volvoarbetare från Finland.
Foto: Jean Hermanson
Kultur och nöje
Malmö
Skåne
Film 50 år senare får de nu även en röst. Nils Petter Löfstedt fortsätter sin resa om de svenska industriarbetarna i Jean Hermansons bilder och lanserar Himlens mörkrum, del 2.
– Det var som att benen vek sig när jag plötsligt kunde höra Karl Axel Persson, en av arbetarna på Motala Verkstad.

Det hela började med att Malmöfotografen, filmaren och konstnären Nils Petter Löfstedt var fotoassistent åt Jean Hermanson, en av Sveriges mest framträdande fotografiska skildrare av arbetslivets villkor.

När Nils Petter Löfstedt fick kännedom om ljudupptagningarna bestämde han sig för att göra en del till av Himlens mörkrum.
Foto: Nils Petter Löfstedt

Efter att ha tagit del av hans enorma arkiv beslutade sig Nils Petter för att göra en film om Jean Hermanson och de människor han skildrat. Så föddes prisbelönta Himlens mörkrum.

– Filmen och tv-serien fick stor uppmärksamhet och många människor började höra av sig med sina historier och jag började göra ytterligare en serie. I researcharbetet fick jag plötsligt höra talas om Folke Isakssons ljudupptagningar, berättar Nils Petter.

Ljudmaterial

Det var med journalisten och författaren Folke Isaksson som Jean Hermanson reste runt i början av 1970-talet för att besöka ett stort antal svenska industriföretag och skildra dem som arbetade där och deras arbetsmiljö. Vid en tidpunkt då vare sig företagsledningar eller fackliga organisationer prioriterade frågor som buller, tunga lyft, ackordsstress med mera.

I Nils Petter Löfstedts film fick dessa personer namn och blev personer av kött och blod. Men många blev inte mer än det fina porträttet på bild. Tills den dag då han fick veta att Folke Isaksson lämnat in 200 timmar ljudmaterial till Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm.

Plötsligt kunde man alltså även höra arbetarna prata om sina yrkesliv men också vardagliga saker som att de tycker om att dansa, ta en öl eller vilket fotbollslag man håller på. En hel bild av människan, som är så mycket mer än ”bara” en arbetare.

– Jag skrek rakt ut när jag började lyssna på samtalen. Det här var för bra för att vara sant. För som Jean Hermanson sa, ”man säger att en bild säger mer än tusen ord men det är bara skitsnack”.

– En bild skapar lätt en mystik kring personen eftersom det är betraktaren som fyller i, nu får vi möta människorna på riktigt.

Känslomässig resa

Nils Petter berättar att det på många sätt varit en omtumlande och känslomässig resa att göra den andra filmen. Tack vare att Folke Isaksson skrivit ned namnen på de intervjuade så kunde han börja söka upp dessa människor eller deras anhöriga.

– Det blev många starka möten. Plötsligt kunde någon höra sin pappa prata, en röst de inte hört på 20 år, och tårarna började rinna.

Anna-Lisa Miske, en av de första kvinnorna på gjuteriet i Skövde.
Foto: Jean Hermanson

Men några fick även höra sin egen röst efter 50 år. Som Anna-Lisa Miske, en av de första kvinnorna på Volvos gjuteri i Skövde. I filmen får vi se henne sitta med lurarna på och fokuserat lyssna på vad hon hade att säga då för 50 år sedan.

– Det kändes som att Anna-Lisa och jag blev bästa vänner efter tio minuter. Efter det ville jag till Skövde för att träffa människor som arbetar på gjuteriet idag, som är i samma ålder som Anna-Lisa var då, men det har jag inte fått.

Anna-Lisa Miske, 50 år senare.
Foto: Nils Petter Löfstedt

Finansiering saknas

Det är flera av industrierna som Nils Petter inte fått besöka. Vilket han tycker är väldigt tråkigt. Inte minst för att han också vill ge en bild av hur det är i industrin idag.

– Många tror att vi inte längre har en tung industri i Sverige, att allt bara sköts av robotar och är rent och fint. Att de smutsiga människorna på Jeans bilder inte förekommer idag, men det är ju inte sant.

– De som arbetar på dessa ställen har alla sagt att jag gärna får komma, men företagsledningen har satt stopp. Men jag ger mig inte.

Men på Volvo i Göteborg fick Nils Petter tillträde. Han filmade i produktionen och spelade upp en av de gamla intervjuerna för en anställd.

– Inget nytt under solen, var hans enda kommentar. Det är samma frågor fortfarande.

Nils Petter Löfstedt berättar att den andra delen av Himlens mörkrum blir den sista. Sveriges Television har redan köpt in serien, men han vill gärna också presentera den som en långfilm, men finansieringen saknas.

Det blir ett Himlens mörkrum 2, tack vare de ljudupptagningar som hittats.
Foto: Nils Petter Löfstedt

– Att jobba gratis håller inte i längden så jag landade i att vill man se den på bio så får folk hjälpa till, så därför har vi skapat en kampanj och på bara ett par dagar fick vi in tio procent av kostnaden.

– Det är lite dubbelt att vädja om pengar, men vi hade helt enkelt inget val.

Samtidigt håller Nils Petter Löfstedt på med ett eget projekt, en film om vård- och omsorgsyrket. En helt annan miljö men också en arbetsmiljö som han menar skildras onyanserat idag.

Jean Hermanson, en av Sveriges mest framträdande fotografiska skildrare av arbetslivets villkor.
Foto: Nils Petter Löfstedt

FAKTA

Himlens mörkrum 2

Länk till trailer:

Länk till kampanjen för Himlens mörkrum 2

Kultur och nöje

Svenska Akademien söker finansiärer till SAOB

Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare, skriver i Dagens Nyheter att Akademien försöker hitta nya finansiärer till Svenska Akademiens ordbok. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Förra veckan kom nyheten om att Svenska Akademiens ordbok (SAOB), vars första band publicerades 1893, väntas bli färdig under 2023, och att den därefter riskerar att gå i graven då Akademien överväger att upphöra med finansieringen.

Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskt skriftspråk sedan 1521. Planen har tidigare varit att börja om från början igen och revidera boken vars tidigare delar är skrivna i mitten av 1800-talet, men det tycks helt enkelt blir för dyrt. SAOB har varit en kostsam affär för Akademien och kostnaden ligger på 17 miljoner kronor per år.

I Dagens Nyheter skriver Mats Malm, Akademiens ständige sekreterare, att Akademien, för att lösa situationen, nu försöker hitta nya finansiärer till SAOB.

Akademien, skriver Malm, gör detta för att kunna fortsätta med utgivningen utan "att strypa det stöd till andra delar av kulturen som också ingår i Akademiens uppdrag – till författare, översättare, kritiker, lärare, bibliotekarier, elever, forskare, den läsande och skrivande allmänheten, samt arbetet med de övriga ordböckerna".

Kultur och nöje

Smirnoff och Salander en lockande kombination

Gunilla Wedding
Kultur och nöje
Krönika Skånskans kulturchef och deckarkritiker Gunilla Wedding om att Karin Smirnoff ska skriva Millennium 7, 8 och 9.

För ett par veckor sedan kom nyheten att bokförlaget Polaris förvärvat rättigheterna till ytterligare tre Millennium-böcker på svenska efter Stieg Larssons tre ursprungsböcker och David Lagercrantz tre uppföljare. Författaren var fortfarande hemlig och naturligtvis var det lockande att börja gissa. En kvinna kändes given och en kvinna med samhällsengagemang och riktigt egen röst i sin litteratur ett måste. Jag snuddade vid namnet Karin Smirnoff just för att hon fyller kriterierna ovan och dessutom ges ut av Polaris. Men slog bort det lika snabbt. Varför skulle Smirnoff som har sin egna värld och sitt eget språk vilja göra det? Och väljer man verkligen en författare som inte skriver krim?

Så kom måndagens nyhet att det faktiskt blir just Karin Smirnoff som tar upp Millennium-tråden. Och kombinationen känns som sagt inte alls fel. Karin Smirnoff kan mörker, hon kan starka kvinnoporträtt, starka porträtt överhuvudtaget och i Kippo-trilogin, som inte alls är några kriminalromaner, finns ändå en hårt skruvad, återhållen spänning som närmar sig deckargenrens. Samtidigt är Smirnoffs röst, i alla fall i Kippo-böckerna, glesbygdens och långt långt från Millennium-världen. I nya Sockerormen visar hon å andra sidan att hon kan byta miljö, byta tid och inte minst röst. Hon hittar den röst och det språk som gör berättelsen störst rättvisa.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Gurnah tog emot Nobelpriset i London

Abdulrazak Gurnah tog emot sitt Nobelpris under måndagen på det svenska residenset i London.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Årets Nobelpristagare i litteratur Abdulrazak Gurnah har nu tagit emot Nobelprisdiplomet och medaljen. Överlämningen skedde på svenska residenset i London där den svenska ambassadören Mikaela Kumlin Granit fick träda in i kungens ställe.

Abdulrazak Gurnah är bosatt i England dit han kom i slutet av 1960-talet som flykting från Zanzibar. Fram till sin pension undervisade han på universitetet i Kent.

Svenska Akademien ger honom årets Nobelpris "för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter”.

På tisdag den 7 december ger han sin Nobelföreläsning digitalt, vilket strömmas via Nobelprize.org.

Abdulrazak Gurnah fick diplom och medalj av Sveriges ambassadör i London, Mikaela Kumlin Granit.
Abdulrazak Gurnah fick diplom och medalj av Sveriges ambassadör i London, Mikaela Kumlin Granit.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Apoteum

Fullspektrum CBD-olja: vad du behöver veta

Apoteum Under de senaste åren har populariteten för CBD-olja ökat. Plötsligt legaliseras den i allt fler stater och är lokalt tillgänglig. CBD-industrin har verkligen exploderat och visar inte några tecken på att sakta ner.

Det finns tre huvudtyper av CBD-oljor, nämligen:

– Fullspektrum CBD-olja

– CBD-isolat

– Bredspektrum CBD-olja

I den här artikeln kommer vi att lägga vårt huvudfokus på fullspektrum CBD-olja.

Vad är fullspektrum CBD-olja?

CBD-olja med fullspektrum är den olja som utvinns från Cannabis Sativa, och innehåller alla cannabinoider som finns naturligt i växten.

Fullspektrum CBD-olja skiljer sig från CBD-isolat och bredspektrum CBD-oljorna på fler sätt än ett. För det första så innehåller CBD-isolat endast rent CBD eftersom det är isolerat från de andra komponenterna i plantan.

Å andra sidan är bredspektrum CBD-olja nästan identisk med fullspektrum CBD-oljan. Den enda skillnaden är att bredspektrum CBD-olja inte innehåller THC, vilket är fallet med fullspektrum CBD-olja.

Vilka är fördelarna med att använda fullspektrum CBD-olja?

I allmänhet har CBD-oljor en mängd fördelar. Det är inte konstigt att de legaliseras i Kanada, Mexiko, Jamaica och olika stater över hela USA.

CBD-oljor med fullspektrum har särskilt många fördelar.

Låt oss ta en närmare titt.

– Ger entourage-effekten

CBD-oljor med fullspektrum innehåller hundratals botaniska komponenter, som var och en har sin egen, specifika effekt på kroppen. När alla dessa föreningar interagerar förändras deras beteende, vilket skapar en entourage-effekt. Forskning, även om den är begränsad, har visat att på grund av entourage-effekten så fungerar CBD-oljor med fullspektrum bättre. De ger bland annat användaren en omfattande mängd fördelar.

– De innehåller terpener

CBD-oljor med fullspektrum innehåller terpener som är bra för aromaterapi. De ger en söt doft som är terapeutisk. De avger en lugnande och avslappnande effekt som hjälper till att öka individens mentala och allmänna välbefinnande.

Dessutom hjälper de med muskelavslappning, minskade stressnivåer och ökade energinivåer.

– Möjlig lindring av kronisk smärta

Kronisk smärta är ett tillstånd där kroppen lider av svår smärta till följd av trauma, såsom svåra skador efter olycksfall. I de flesta fall inträffar smärtan dagar eller till och med månader efter skadan. Med tanke på att kroppen led av skadorna under en längre period kan det vara svårt att hantera smärtan, vilket kan leda till att receptfria mediciner för smärtstillande är mindre effektiva. Dessutom kan långvarig användning ha negativa effekter på kroppens organ. Användningen av fullspektrum CBD-olja har dock visat sig vara ett lovande preparat i att lindra smärta.

Dessutom har fullspektrum CBD-olja till stor del används för dess antiinflammatoriska egenskaper hos personer som lider av artrit och ledvärk. Eftersom fullspektrum CBD-olja har antioxidanter, förstärker den de smärtlindrande och antiinflammatoriska effekterna.

Är det värt att spendera dina pengar och tid på fullspektrum CBD-olja?

Utifrån de fördelar som lyfts fram ovan är det tydligt att fullspektrum ger fler fördelar jämfört med andra CBD-oljor. Så länge som säkra interaktioner med oljan upprätthålls, så är den absolut värd att spendera tid och pengar på.

Kultur och nöje

Martin Wicklin blir årets julvärd

Årets julvärd i P1 blir radioprofilen Martin Wicklin, känd från bland annat 'Söndagsintervjun'. Pressbild.
Foto: Mattias Ahlm/SR
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Martin Wicklin är årets julvärd i P1, skriver Sveriges Radio i ett pressmeddelande. Det är första gången som Wicklin, känd från "Söndagsintervjun", håller lyssnarna sällskap på julafton. Han kommer att bjuda på intervjuer med kända och okända svenskar.

"Det är väldigt fint och hedrande. Det var väl inte så att jag körde ned i diket när jag fick frågan men julen är en tid för försoning och gemenskap och vi vet att radion har en viktig plats även för de som är ensamma på julen", säger han i pressmeddelandet.

Årets nyårsvärd är däremot mer än rutinerad. Radioproducenten Christofer Murray har varit Sverige Radios nyårsvärd i 40 år. Årets sändning blir dock hans sista.

"Det känns lite extra högtidligt att vaka in det nya året i år, men onekligen har jag vid det här laget en viss vana", säger han i pressmeddelandet.

Nyårssändningen startar 25 minuter före midnatt, och kommer traditionsenligt att innehålla orgelmusik av Bach, sång av Radiokören, nyårsdikt med Kristina Adolphson och klockors klang från Sveriges alla domkyrkor.

Kultur och nöje

Marie Göranzon prisas av Svenska Akademien

Marie Göranzon har tilldelats Svenska Akademiens teaterpris 2021. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Skådespelaren Marie Göranzon har tilldelats Svenska Akademiens teaterpris. Priset har sedan 1963 delats ut årligen till scenartister, regissörer och dramatiska författare. Bland de senaste årens mottagare av priset finns bland andra Sven Wollter, Rikard Wolff, Hans Klinga och Ann Petrén. Prissumman är på 75 000 kronor.

Marie Göranzon är född 1942 i Linköping och har under större delen av sin karriär tillhört Dramatens fasta ensemble. Bland de över fyrtio rolltolkningar som hon har genomfört kan nämnas titelrollen i Ingmar Bergmans uppsättning av August Strindbergs "Fröken Julie" (1985) och rollen som Mary Tyrone i Eugene O'Neills "Lång dags färd mot natt" (1998). Hon har även medverkat i oräkneliga filmer och tv-produktioner och prisats flera gånger för sina insatser på scen och på vita duken.

I sin nästa roll återvänder hon till "Fröken Julie", men denna gång i Marie-Louise Ekmans metapjäsversion, som har premiär på Dramaten i februari 2022.

Kultur och nöje

Karin Smirnoff skriver vidare på Millennium-böckerna

Karin Smirnoff.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Litteratur Det blir Janna Kippo-trilogins författare, Karin Smirnoff, som skriver vidare på Millennium-trilogin. – Jag sa ja till projektet utan att tveka, säger hon i ett pressmeddelande.

Detta avslöjare förlaget Polaris på måndagen. I ett pressmeddelande berättar man vidare att planen är tre böcker efter Stieg Larssons ursprungliga tre och David Lagercrantz tre uppföljare. Utgivningsdatum för Millennium 7 är ännu inte bestämt.

Karin Smirnoff debuterade 2018 med Jag for ner till bror. Det är första delen i romanberättelsen om Jana Kippo, som fått två uppföljare - Vi for upp med mor, 2019, och Sen for jag hem, 2020. I år är Karin Sirnoff aktuell med sin fjärde roman Sockerormen. Böckerna har hittills sålt 700 000 exemplar i Sverige och Karin Smirnoff har fått flera litterära priser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL