Inrikes

M vässar profilen inför valet

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M). Bild från tidigare i oktober.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Moderaterna ska gå till val på hårdare tag mot gängen, en stramare migration och en ny integrationspolitik.
Moderatledaren Ulf Kristersson räknar med brett stöd för de nya stegen på partistämman.
PREMIUM

Knappt ett år innan valet träffas moderater från hela landet i Helsingborg på torsdag för att under fyra dagar debattera och besluta om partiets politik.

På agendan finns 13 propositioner från partistyrelsen. Flera av dem handlar om Moderaternas viktigaste löften inför valet: En effektivare brottsbekämpning, en bättre fungerande integration, inklusive en stramare migrationspolitik, samt en stabil energiförsörjning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Svensk ihjälskjuten på frisörsalong i Köpenhamn

Polis på plats vid frisörsalongen på Islev Torv i Rødovre i västra Köpenhamn efter att tre personer skadats i en skottlossning, varav en avlidit.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En svensk 17-årig pojke har dött efter en skottlossning på en frisörsalong i Rødovre utanför Köpenhamn. Två andra, en 15-årig pojke och en man, skadades i skjutningen.

Det var i fredags som två personer öppnade eld i frisörsalongen. En person dödades, och på lördagen bekräftades det röra sig om en svensk 17-åring. Dansk polis ger inga uppgifter om huruvida de ser någon koppling till gängkriminalitet.

– Det har jag ingen kommentar på. Vi utreder brett, säger Mads Dam, vakthavande vid Københavns Vestegns polis, till TT.

De två som skadades var danska medborgare, uppger Dam. Den ene var 15 år, och åldern på den andre är okänd.

Enligt Ekstrabladet bar gärningsmännen svarta regnkläder med huvor. Detta kan Dam inte bekräfta.

Det är okänt var i Sverige den ihjälskjutne mannen kom ifrån.

– Det vet jag inte, och det kommer vi heller inte gå ut med, säger Dam.

Än så länge har ingen misstänkt gripits.

Dödsskjutningen är den andra på två dagar i huvudstadsområdet där svenskar varit inblandade. I torsdags sköts en man i ryggen i stadsdelen Nørrebro och avled. En timme senare grep dansk polis två misstänkta män i en bil.

En av männen är en 21-årig man från Göteborg som tidigare dömts för flera grova brott i Sverige. De två männen häktades av Köpenhamns tingsrätt i fredags.

TT: Ser ni någon koppling mellan händelserna?

– Det har jag heller ingen kommentar om, säger Dam.

Inrikes

Covidläkemedel på gång – men det finns orosmoln

Ett av läkemedlen som just nu utreds för att kunna få ett godkännande från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA är Lagevrio (molnupiravir) som tagits fram av företaget Merck Sharp & Dohme, MSD.
Foto: Merck & Co/AP/TT
Inrikes
Inrikes Ljusning i sikte för riskgrupper när flera nya covidläkemedel granskas. Två preparat har nyligen godkänts och fler väntar på utredning och beslut – men nya varianter kan göra vissa preparat verkningslösa.

Flera nya antivirala läkemedel mot covid-19 granskas just nu av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. De bromsar virusets tillväxt i kroppen och kan förhindra svår sjukdom och död bland riskpatienter.

Fungerar de nya läkemedlen så bra som läkemedelsbolagen hävdar kan de göra stor skillnad, enligt Magnus Rasmussen, specialistläkare och professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet.

– Upprätthåller man ett skydd med vaccination och ger behandling till dem som kan få svår infektion så kommer vi att få färre som blir svårt sjuka och dör, säger han.

Ebolamedicinen remdesivir som godkändes mot covid-19 sommaren 2020 var länge det enda tillgängliga läkemedlet. Men effekten har senare visat sig svag och Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar inte längre remdesivir mot covid-19.

Alternativ mot varianter

Till gruppen antiviraler hör läkemedel med så kallade monoklonala antikroppar. De riktar in sig på virusets spikeprotein och hindrar viruset från att infektera kroppens celler.

Så sent som i mitten av november godkände EU-kommissionen preparaten Ronapreve och Regkirona som studier visat minskar risken för svår sjukdom och död i covid-19, enligt EMA.

– Det är positivt att dessa godkänns. Fler alternativ gör att vi har möjlighet att behandla personer infekterade med olika virusvarianter. Vi använder redan Ronapreve, säger Magnus Rasmussen.

Men det finns även nackdelar.

– Det är dyra behandlingar och det har inte gjorts någon sjukvårdsekonomisk analys än, säger han.

Det är inte heller säkert att preparaten med monoklonala antikropparna är effektiva mot nya virusvarianter – om de har mutationer i samma del av spikeproteinet som antikropparna är riktade mot.

Oklart om omikron

En lösning är att tillgängliggöra fler preparat som fungerar på olika sätt. Ett exempel är Sotrovimab som också utreds av EMA just nu.

– Sotrovimab riktar in sig på en del av virusets spikeprotein som inte förändras lika mycket. Den kommer sannolikt att ha effekt mot alla nuvarande cirkulerande virusstammar som vi känner till, troligen även omikron, säger Jan Vesterbacka, överläkare i infektion på Karolinska universitetssjukhuset.

Magnus Rasmussen i Lund vet ännu inte om behandlingen de använder mot deltavarianten i dag, även kommer att fungera mot omikron.

Pillren det pratas mest om just nu är Lagevrio (även känt som molnupiravir) och Paxlovid som båda rapporteras minska risken för svår sjukdom och död kraftigt. En fördel är att de är just piller och inte behöver injiceras på sjukhus som dagens läkemedel.

Professor hoppfull

Lagevrio är redan godkänt i Storbritannien och även EMA har gett klartecken för att länder ska kunna fatta egna beslut om användning innan det godkänns för försäljning.

USA har redan skrivit avtal med Pfizer på tio miljoner doser till ett värde av 5,3 miljarder dollar, motsvarande 47,3 miljarder kronor. Och med bolaget bakom Lagevrio, Merck Sharp & Dohme, MSD, på 2,2 miljarder dollar, motsvarande 19,6 miljarder kronor.

Socialstyrelsen som samordnar inköpen av läkemedel till regionerna i Sverige har sedan en vecka sett en ökad efterfrågan på de nya antivirala läkemedlen Lagevrio och Paxlovid.

Enligt Pfizer kan Paxlovid minska risken för svår sjukdom och död i covid-19 med hela 89 procent.

– Data i deras pressrelease är väldigt lovande. Resultaten är applicerbara på alla som har en riskfaktor för att få svår sjukdom, till exempel diabetes eller högt blodtryck. Baserat på vad vi vet om liknande läkemedel mot hiv så är jag mycket hoppfull, säger Magnus Rasmussen.

Detaljgranskar

Svenska Läkemedelsverket är en del i ett multinationellt team inom EMA som ska utreda Paxlovid.

– Vi granskar i detalj hur man har gjort studierna och gör en värdering av hur man ska använda ett sådant här läkemedel, säger Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket.

Hon kan inte säga när varken Lagevrio eller Paxlovid kan finnas i Sverige. Magnus Rasmussen väger in att utvecklingen gått snabbt i andra sammanhang under pandemin.

– Jag tror inte att de nya antivirala behandlingarna kommer att få ett genomslag den här vintersäsongen, men till våren är det inte orimligt, säger han.

Helena Björk/TT

Magnus Rasmussen, professorn i infektionsmedicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet tycker att det finns lovande kandidater bland covidmedicinerna som granskas av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Magnus Rasmussen, professorn i infektionsmedicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet tycker att det finns lovande kandidater bland covidmedicinerna som granskas av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Foto: Kennet Ruona

FAKTA

Fakta: Nya behandling mot covid-19

Läkemedel som Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA granskar för eventuellt godkännande och följs av formellt beslut av EU-kommissionen inför eventuellt användande i medlemsländerna:

Kineret (anakinra). Ansökan inlämnad av Swedish Orphan Biovitrum AB 2021-07-19.

Lagevrio (molnupiravir). Ansökan inlämnad av Merck Sharp & Dohme and Ridgeback Biotherapeutics 2021-11-23.

Olumiant (baricitinib). Ansökan inlämnad av Eli Lilly Nederland B.V 2021-04-29.

RoActemra (tocilizumab). Ansökan inlämnad av Roche Registration GmbH 2021-08-16.

Xevudy (sotrovimab). Ansökan inlämnad av GlaxoSmithKline and Vir Biotechnology, Inc. 2021-11-18.

Läkemedel där en löpande granskning av läkemedlets effektivitet pågår – ett steg tidigare i processen.

Evusheld (tixagevimab/cilgavimab) som utvecklas av AstraZeneca AB. Granskningen påbröjades 2021-10-14.

Inrikes

Saknade vaccinpass – hotade vakt

De tre männen blev hotfulla när de nekades inträde. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Tre män som saknade vaccinpass hotade att skjuta en vakt när de nekades inträde på en nattklubb i Trollhättan under fredagskvällen, rapporterar P4 Väst.

En av dem ska även ha kastat någon typ av stolpe mot vakten. Männen lämnade därefter platsen i en bil, och har inte kunnat gripas.

I Malmö inträffade en annan incident kopplad till vaccinpass natten mot lördag. Bråk uppstod då en man nekades tillträde till en krog efter att ha försökt använda en annan persons vaccinpass, rapporterar SVT Nyheter Skåne.

Mannen misstänks nu för missbruk av urkund.

Inrikes

Migrationsverket har 20 000 obesvarade mejl

Många som mejlar Migrationsverket har frågor om situationen i Afghanistan. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund / TT
Inrikes
Inrikes

Migrationsverket har i nuläget 20 000 obesvarade mejl. De anställda vid myndighetens kontaktcenter har fått jobba övertid och ytterligare 55 personer har anställts, rapporterar Sveriges Radio.

Den som mejlar kan få vänta veckor på svar, vilket kritiseras av yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

– En myndighet får inte lägga mejl eller vanliga brev på hög. Men det låter i alla fall som att myndigheten inser att de har ett problem och att de vidtar åtgärder för att komma till rätta med det, säger han till radion.

I år räknar myndigheten med att ta emot runt 400 000 mejl, jämfört med 170 000 under den stora flyktingvågen 2016. En förklaring är pandemin.

– Vi har uppmanat folk att inte besöka oss, utan i stället kontakta oss via telefon eller mejl, säger Magnus Önnestig, chef för Migrationsverkets nationella operativa avdelningen, till SR.

Inrikes

Man knivskuren – misstänkt mordförsök

Knivskärningen inträffade utomhus. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har knivskurits utanför en restaurang i Råsunda i Solna natten mot lördag, uppger polisen. Brottsrubriceringen är mordförsök.

– Vi har ingen misstänkt och ingen gripen, säger jourhavande förundersökningsledare Oskar Tallryd.

Offret fördes till sjukhus, men skadorna uppges inte vara livshotande. Flera personer ska ha varit inblandade i bråket, men varför det uppstod är okänt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Inrikes

Stress och svamp hotar skogens gröna konung

Granar är generellt mer känsliga för ett varmare klimat än exempelvis tallar. Arkivbild.
Foto: Jens Meyer/AP/TT
Inrikes
Inrikes Granen står så grön och grann i stugan. Eller? Julfirandets glittrande mittpunkt är allt mer sårbar i en varmare värld.

Granen har en viktig roll att spela i Sverige. Förutom att dra in pengar när den förvandlas till virke gör den klimatet en stor tjänst som kolsänka. Dessutom är den en av julens huvudpersoner i egenskap av stämningshöjare och danscentral.

Men bortom glitter och glam kämpar granen mot klimatförändringarnas effekter. Att den globala uppvärmningen går allt snabbare på grund av människans utsläpp av växthusgaser är vetenskapen överens om. Världen är redan 1,1 grader varmare jämfört med förindustriell tid och med nuvarande klimatpolitik fortsätter kurvan uppåt.

– Gran är generellt mer känslig för ett varmare klimat än exempelvis tall. Det beror bland annat på att den i Sverige har kommit norrifrån och vandrat nedåt, säger Jonas Rönnberg, docent i skogshushållning och föreståndare för SLU Skogsskadecentrum.

– Klimatförändringarna går snabbare än tidigare och granarna hinner inte anpassa sig. De trivs inte lika bra i extremväder, med långa besvärliga perioder av torka och stora variationer i nederbörd och temperatur.

"Varningssignal"

Torka, som under den extrema sommaren 2018, får stressade granar att tappa barr och kan påverka dem i flera år. Det visar bland annat en studie från Lunds universitet om hur kol- och vattenbalanser i nordeuropeiska skogar påverkades av torkan. Granskogen Hyltemossa i Skåne fick hela sitt upptag av koldioxid utraderat.

– Normala år har den här skogen ett stort upptag av koldioxid, 300 gram kol per kvadratmeter, men under torråret 2018 försvann hela upptaget, säger Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi, om sin studie.

– Året efter var respirationen så hög att 2019 också slutade på noll. Träden överlevde men effekten på klimatet är inte positiv eftersom vi räknar med skogen som kolsänka. Det är en varningssignal inför framtiden, om torråren blir vanligare.

Försvagade och stressade granar blir också lättare måltavla för angrepp från svampar, skadeinsekter och djur.

Andra våg

Granbarkborren orsakar stor förödelse och det pågående utbrottet, som utlöstes av torkan och värmen 2018, har redan dödat 2,5 gånger större volym granskog än vad som dödades sammanlagt mellan ungefär 1950 och 2017, enligt Skogsstyrelsen.

– Om många träd samtidigt är försvagade eller dör kommer skadegörarna som en andra våg. Friska träd har en helt annan möjlighet att försvara sig, säger Emma Holmström, docent i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Vi måste möta klimatförändringarna med förändrad skogsskötsel. Tänka annorlunda när det gäller val av trädslag, omloppstider, hur man planterar och gallrar och öka alternativen med hyggesfritt och naturnära metoder.

Ett mer extremt väder föder också andra problem. Mildare vintrar innebär längre säsong för spridning av sporer från svampar som rotticka, men ger också möjlighet för vissa skadeinsekter att svärma under längre tid. Storm- och frostskador är andra hot.

– Granarna kommer inte att dö och försvinna i morgon. Det kommer att finnas julgranar även nästa år och om tio, säger Rönnberg.

– Men vi kan inte bortse från klimatförändringarna. Alla klimatmodeller tyder på att extremåren kommer att bli mer frekventa. Vi måste minska klimatförändringarna nu, det är akut, men också anpassa oss till det som vi inte kommer undan längre.

Klimatsmart julgran?

Bortom skogen hamnar granen i ett annat fokus när det lackar mot jul. Medvetna konsumenter klurar på vad som är bäst för miljö och klimat – äkta eller plast?

Förespråkare för det konstgjorda alternativet lyfter gärna bekvämligheten i att ha en julgran som kan användas om och om igen. De som drar en lans för den äkta granen framhåller i sin tur ofta att de är närproducerade och mer naturliga.

Forskare i Italien undersökte saken för ett par år sedan. De räknade in transport och produktion och landade i att en äkta odlad gran orsakar utsläpp på nästan två kilo koldioxidekvivalenter medan en enkel plastgran från Kina genererar runt 11 kilo.

Plastgranen tycks bli mer klimatsmart än den äkta först efter 16 års användning, enligt studien.

– Den mest klimatsmarta granen står kvar i skogen. Det är osmidigt att ta ner en gran som just har börjat växa och binda in mycket koldioxid. Och det kostar en del i utsläpp att åka och hämta granen och sedan göra sig av med den efter jul, säger Rönnberg.

– I jämförelse med mycket annat i världen finns det dock långt värre saker för klimatet än att plocka in en äkta gran i hemmet. Men det är viktigt att vara medveten.

Sofia Eriksson/TT

Plastgranen är populär i många hushåll. Men för klimatet är det oftast bättre med en äkta gran. Arkivbild.
Plastgranen är populär i många hushåll. Men för klimatet är det oftast bättre med en äkta gran. Arkivbild.
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT
Granen är central för många julfirare i Sverige. Arkivbild.
Granen är central för många julfirare i Sverige. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

FAKTA

Fakta: Gran

Gran växer vild i Europa norr om Alperna och Balkanbergen, i mellersta och norra Ryssland samt i norra Asien till Stilla havet.

Granen är ett rakt och högstammigt träd som kan bli uppemot 60 meter högt. Barken är tunn, slät och i norra Sverige gråaktig, i södra Sverige först rödbrun och vid stigande ålder gråaktig.

Gran invandrade till Sverige från norr och öster för omkring 5 000 år sedan.

Trädet har ett ytligt rotsystem, vilket medför att det är känsligt för hård vind och på vissa marker för torka. Gran tål stark kyla men är känslig för stark värme. Nyskjutna skott är mycket ömtåliga för sena vårfroster.

Källa: Nationalencyklopedin

Inrikes

Ny modell ger svar om vaccin och nya varianter

Omikronvarianten sprids över världen. Hur effektiva vaccinen är mot den är fortfarande oklart. En ny studie kan kanske bidra till svar.
Foto: Joan Mateu Parra/AP/TT
Inrikes
Inrikes En ny modell kan beräkna hur bra vaccin fungerar på nya coronavirusvarianter. Den är högaktuell med tanke på omikron.
– Det är en studie som jag tror kommer visa sig användbar rätt snart, säger forskaren Deborah Cromer.
PREMIUM

Den nya beräkningsmodellen kan ge svar på frågan som forskare, makthavare och vanligt folk världen över undrar över: hur bra skydd ger vaccinen mot nya virusvarianter?

Studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Microbe, i mitten av november, fick i och med upptäckten av omikronvarianten stort genomslag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Snoriga flodhästar hade covid

Två flodhästar har bekräftats ha smittats med coronaviruset. Arkivbild.
Foto: Ken Bohn/AP/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Få går säkra för coronavirusets framfart. Två flodhästar vid Antwerpens Zoo i Belgien har nu bekräftats smittade.

Det är långt i från de första djurparksdjuren som har haft covid-19, men det har främst varit olika sorters apor och kattdjur som tidigare drabbats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL