Lagfarter SkD

Kedjehus på 125 kvadratmeter sålt i Sjöbo

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Jeanette Irene Nilsson, 47, och Lars Evert Conny Olin, 54, har tagit över fastigheten på Rådsplatsen 7 i Sjöbo från André Nils Fredrik Bondeson och Jonna Angelika Bondeson. Ägarbytet blev klart i september 2021 och köpesumman blev 2 550 000 kronor. Byggår för kedjehuset är 1975 och boarean är 125 kvadratmeter.

För mindre än en månad sedan såldes en tomt lite mindre än en kilometer därifrån, på Dykaregatan 1. Priset blev där 210 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Sångcykel där framtiden blickar bakåt

Kajsa Morueta Orreteg på piano, barytonen Ola Heinpalu och sopranen Elin Eriksson, under repetitionerna inför Människor som fanns.
Foto: Matilda Arborelius
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur ser det ut när framtiden blickar tillbaka på det som fortfarande är framtid för oss i nutiden? Hur hanterar och anpassar sig människor i en naturkatastrofsdrabbad vardag? Det – och mycket mer – försöker Samsa ta reda på i sin nya föreställning Människor som fanns som har premiär den 10 december på Bastionen.

– Går det bra att byta ut vartannat ”och” mot ”men”? frågar sångaren Ola Heinpalu regissören Lisa Mårtensson.

Hon och manusförfattaren Oliver Lindman börjar diskutera fram och tillbaka, vad är riktningen, var ska tyngdpunkten ligga? Efter lite dividerande kommer man fram till att det inte blir några ”men”, ”och”:en får vara kvar och repetitionerna fortsätter. Ensemblen kommer snart att flytta in på Bastionen, där föreställningen ges, men har under den hittills en månad långa reptiden varit både i lokaler på Malmö opera och på Musikhögskolan där vi nu träffar dem för att prata om kommande föreställningen Människor som fanns.

– Vi visste att vi ville skriva om klimatkrisen men vi visste också att vi ville hitta perspektiv på klimatkrisen och framtiden som man kanske inte alltid tänker på, berättar Oliver Lindman.

Fokus på individen

Redan 2017 försökte Oliver Lindman och Jakob Aspenström att skriva en musikal om klimatkrisen, med aktivism, katastrofer och allt som hör till.

Oliver Lindman har skrivit texterna och Lisa Mårtensson är regissör.
Foto: Matilda Arborelius

– Men den havererade totalt, den försökte för mycket. Tanken med det här är att vi beger oss framåt i tiden och undersöker vad det är som kommer hända att med planeten, och vilka människor som finns. Det är mer fokus på människorna och de enskilda berättelserna mot bakgrunden av de här händelserna.

Människor som fanns är Samsa musikteaters fjärde produktion. Oliver Lindman står för texterna och kompanjonen Jakob Aspenström för musiken. Tidigare har de gjort musikaler men den här gången har de tagit in två klassiskt skolade sångare, barytonen Ola Heinpalu och sopranen Elin Eriksson, samt pianisten Kajsa Morueta Orreteg.

– Det blir lite musikaligt det här också, och med de här stora rösterna blir det ett spännande möte. De får sjunga betydligt många fler ord, lite snabbare och mer rytmiskt. De gör det fantastiskt bra, det blir ett möte mellan den klassiska världen och det musikteatraliska. Operasångare gillar att ha lite längre toner där de får vila, det får de inte i den här så de har fått kämpa lite med materialet.

Låtskatt från okänd fiktiv tonsättare

De båda operasångarna gestaltar två personer som lever i början på 2100-talet.

– De har kommit över en sångbok av en okänd tonsättare, de vet inte vad han heter men har förstått att det är en gammal gubbe som de kallar Trubaduren. De upptäcker att han skrivit en massa sånger under hela sitt liv och han levde under nästan hela 2000-talet. De är skrivna från 2028 till 2096, samma år som han dog.

Kajsa Morueta Orreteg på piano, barytonen Ola Heinpalu och sopranen Elin Eriksson, under repetitionerna inför Människor som fanns.
Foto: Matilda Arborelius

I totalt tio sånger gestaltas alltifrån bitcoinproblematik till återkommande bränder i Australien. Den första sången är från 2028 och sedan rör de sig framåt i tiden.

– Det är en sångcykel om människor som inte har funnits än men som kommer att ha funnits.

En av sångerna handlar om en lokalvårdare som blir förälskad trots att det pågår en väldigt dödlig pandemi. Trots att planeten kommer att förändras, och förutsättningarna för att leva på den, så är det inte alltid så att individen berörs direkt av krisen.

– Även om vi troligen står inför ganska omvälvande förändringar så kommer människor fortsätta vara människor av ren nödvändighet, säger Oliver.

Bastionen år 2106

Bastionen kommer också att ha genomgått en förvandling om hundra år. I början av 2100-talet är Bastionen nämligen mest en lokal där man hämtar ut mjölkuponger, men enstaka gånger arrangerar de också konst- och kulturafton och det är en sådan afton som publiken bjuds in till när sångcykeln ska spelas upp.

– Vi försöker att inte bara gå på de dystopiska klichéerna utan tänka att om man ska dekorera en salong, eller ett teaterhus för en föreställning, hur ser det då ut i framtiden? Vad som är vackert i framtiden kan vara något som ser lite bisarrt ut idag.

Vad tror du publiken kommer tänka?

– Jag hoppas att publiken kommer att få vissa insikter om framtiden så som vi kollektivt har bestämt oss att den kommer se ut. Och naturligtvis ta del av väldigt vacker sång, säger Oliver Lindman.

FAKTA

Människor som fanns

Av: Oliver Lindman och Jakob Aspenström

Med: Kajsa Morueta Orreteg, Ola Heinpalu, Elin Eriksson

Regiöga: Lisa Mårtensson

Premiär: Den 10 december på Bastionen

Sport

Djokovic till lagspel i Sydney trots vaccinbråk

Novak Djokovic är uttagen till Serbiens lag som ska spela ATP-cupen i Sydney i januari. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Sport
Sport Novak Djokovic, tennisvärldsetta på herrsidan, står som medverkande i Serbiens femmannalag till ATP-cupen i Sydney i Australien i januari.

Djokovic, med 20 grand slam-titlar i bagaget, har hittills inte velat avslöja huruvida han är vaccinerad mot covid-19 eller inte, och det har därför varit oklart om han kommer att kunna försvara sin titel i Australian Open i Melbourne i februari.

Australian Opens arrangörer har insisterat på att endast fullvaccinerade spelare kommer att tillåtas in i landet, vilket fick Djokovics pappa att förra månaden säga att hans son "förmodligen inte kommer att spela".

– Under den här utpressningen och de här förhållandena, så kommer han troligen inte att spela. Jag skulle inte göra det, sade pappa Srdjan Djokovic till serbisk tv.

Novak Djokovic smittades med covid-19 under Adria Tour, uppvisningsturneringen i Serbien och Kroatien som han själv anordnade i juni 2020.

En som inte kommer till Sydney är spanjoren Rafael Nadal, också han med 20 grand slam-titlar, till Sydney, och inte heller schweizaren Roger Federer, som är skadad.

Inrikes

Alla intagna på Sis ska riskklassas

På Sis Ungdomshem Råby i Lund hotades i somras anställda med vapen under en fritagning av två gängkriminella som placerats på Sis enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En ny metod införs på Sis-hemmen för att höja beredskapen för våld, rymningar och fritagningar.
Samtliga intagna kommer klassas på en fyrgradig riskskala, som sedan kan påverka placering och förhållningsregler för personalen.

Säkerheten på tvångsvården inom Statens institutionsstyrelse, Sis, som bland annat vårdar ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård (LSU), har varit kraftigt omdebatterad de senaste åren.

Flertalet dramatiska fritagningar och andra våldsamma händelser har bland annat fått regeringen att öka anslagen för att förbättra skalskyddet, och Moderaterna att kräva att Kriminalvården ska ta över ansvaret för de som placerats enligt LSU, vilket nu utreds på uppdrag av regeringen.

Nivå ett till fyra

Även internt på myndigheten görs nu mycket för att höja säkerheten. Denna vecka inleds arbete med "strukturerade säkerhetsbedömningar" på sex av hemmen, som om allt går som planerat ska införas på fler institutioner nästa vår och till sist gälla för samtliga ungdomar och klienter på Sis.

– Vi kommer titta på historik gällande avvikningar och rymningar, historik när det gäller våld och hot och historik när det gäller nätverkskontakter, säger Sis säkerhetsdirektör Christer Johansson.

Utifrån det graderas personen från nivå ett till fyra, där ett är högst risk. Bedömningen blir vägledande för de åtgärder som ska vidtas för att minska risken för framför allt våld, avvikningar och fritagningar. Det kan bland annat handla om på vilken institution personen placeras och hur bemanningen runt personen ska se ut.

Bedömningen kommer göras med hjälp av exempelvis domar och information från andra myndigheter, enligt Christer Johansson.

TT: Det låter som en basal och självklar åtgärd, varför har man inte gjort detta tidigare?

– Det har inte varit fokus på säkerhetsfrågor på ett sådant strukturerat sätt. Det har säkert förekommit att man tagit fram uppgifterna, men nu kommer alla på Sis prata samma språk och förstå vad nivåerna betyder. Det har gjorts på lite olika sätt och med olika kvalitet.

Färre rymningar

En orsak till att man tar det här steget är bland annat de många fritagningarna som skett på Sis.

– Vi har haft för många sådana incidenter, säger Johansson.

TT: Hur bedömer du att säkerheten är i dag?

– Vi har påbörjat förändringsresan. Tittar man exempelvis på LSU-avvikningar så hade vi förra året 26 stycken. I år har vi än så länge sex. Så det är en skillnad. Men vi har fortfarande en del att göra när det gäller våld och hot mot våra medarbetare.

Marc Skogelin/TT

Christer Johansson är säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse sedan den 1 februari 2021.
Christer Johansson är säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse sedan den 1 februari 2021.
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

FAKTA

Fakta: Sis-hem

Statens institutionsstyrelse (Sis), är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård.

Sis behandlar ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Sis tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

Myndigheten har 21 särskilda ungdomshem med drygt 700 platser och elva LVM-hem med knappt 400 platser för vård av vuxna missbrukare. Institutionerna är placerade över hela landet.

På Sis särskilda ungdomshem placeras barn och unga enligt LVU eller om de dömts till sluten ungdomsvård enligt LSU.

LVU är en tvångsåtgärd till följd av sociala problem, medan en placering med stöd av LSU är ett straff för unga förbrytare mellan 15 och 17 år.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. Den maximala strafftiden är fyra år.

Källa: Statens institutionsstyrelse

Ekonomi

Evergrande tar steg för rekonstruktion

Fastighetsutvecklaren Evergrande har inrättat en riskkommitté.
Foto: Andy Wong/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den krisdrabbade kinesiska fastighetsutvecklaren Evergrandes aktie steg över 8 procent på tisdagen efter att ha fallit 20 procent föregående dag.

Företaget meddelar att man har inrättat en riskhanteringskommitté, där även tjänstemän från statliga institutioner ingår, för att hjälpa till att "minska och eliminera framtida risker".

Marknaden väntar samtidigt med spänning för att se om världens mest skuldsatta fastighetsutvecklare, med över 300 miljarder USA-dollar i skulder, lyckas lösa en inbetalning på 82,5 miljoner dollar som skulle ha gjorts i början av november och för vilken en extra tidsfrist löper ut senare under dagen.

Kultur och nöje

Spielbergs dröm uppfylldes – i svettigt New York

Kultur och nöje
Kultur och nöje "West Side story" har varit Steven Spielbergs drömprojekt i decennier. När han äntligen vågade ta steget till att förverkliga det fick han hjälp av en av musikalklassikerns skapare – Stephen Sondheim.

Härom veckan avled Stephen Sondheim. Ända fram till sin död var han aktiv med att hjälpa Spielberg med att få till filmatiseringen av musikalen ”West Side story”, som Sondheim skrivit lyriken till.

– Han satt med mig varje dag i studion när vi spelade in låtarna, säger Spielberg i ett Zoom-samtal.

Musikalen, vars musik skrevs av Elmer Bernstein, kom 1957. Det är i princip en moderniserad ”Romeo och Julia”, där handlingen utspelas på Manhattan och där de krigande familjerna i Verona har ersatts med gängen Jets och Sharks. 1961 kom en filmversion som vann tio Oscars-statyetter.

När Steven Spielberg var tio år hade familjen köpt musikalens soundtrack, berättar han. Han spelade det på sitt rum och lärde sig texterna för att sedan sjunga dem vid matbordet. Att låtarna innehöll svordomar fick föräldrarna att reagera. ”Det där finns inte på skivan”, sade de till honom.

– Kom och lyssna så ska jag bevisa det för er, kontrade tioåringen.

"Vågade ta steget"

Spielberg har i flera decennier velat göra sin filmversion av ”West Side story”, men det tog lång innan han tog mod till sig och kontaktade Sondheim för att undersöka om denne eventuellt var intresserad.

– Till sist vågade jag ta steget att tala med honom och alla andra rättighetsinnehavare. Och han var oerhört hjälpsam.

Steven Spielberg är noga med att påpeka att kampen i berättelsen egentligen inte handlar om vem som ska bestämma i kvarteren, utan om etnicitet. Jets är vita, Sharks är puertoricaner. Det talas en hel del spanska i filmen, och till den delen av dialogen finns det inga lokala textremsor i till exempel Sverige.

Det är mycket medvetet. Rita Moreno, som vann en Oscar för 1961 års version och som nu, 89 år gammal, är med även i Spielbergs film, säger:

– Det gör att publiken blir mer uppmärksam, den måste bestämma sig för att lyssna bättre, för man kan trots allt förstå vad de säger rätt bra.

"Måste anstränga sig"

Steven Spielberg förklarar greppet med att USA är ett land där det talas många olika språk – inte bara engelska.

– Jag tycker det skulle vara kul om det på samma föreställning fanns både engelsktalande och spansktalande publik, och så hör plötsligt de engelsktalande hur det skrattas bland de spansktalande och de måste anstränga sig för att förstå. För vi är ett flerspråkigt land.

En stor del av filmen spelades in på plats i New York. Spielberg berättar skrattande om hur man filmade en stor danssekvens i Harlem när det var 40 grader varmt. Man hade begränsade möjligheter att få spärra av gatorna, så teamet var tvunget att filma på de dagar man fått sig anvisade.

– Vi filmade låten "America", och dansarna slet verkligen. Det tog tid, det blev många tagningar. Och det syntes verkligen att de svettades rakt igenom kläderna. När den inspelningsdagen var över var allihop helt slut. Så vi fick sitta efteråt och digitalt ta bort alla svettfläckar.

Filmen utspelas i slutet av 1950-talet. Spielberg säger att man hittade många kvarter som fortfarande ser ut som då, i Brooklyn, Queens och Bronx.

– Det vi tvingades ta bort digitalt var luftkonditioneringslådorna, satellitdiskarna och alla fönstergaller. Det hade man inte då. Annars var det mesta autentiskt med perioden – för New York ser fortfarande ut som då.

Gunnar Rehlin/TT

FAKTA

Fakta: Steven Spielberg

Ålder: 74 år.

Familj: Hustrun Kate Capshaw, sex barn.

Bor: I Los Angeles.

Yrke: Producent, regissör, legend.

Tidigare filmer i urval: "Hajen", "ET", "Jurassic Park", "Indiana Jones", "Solens rike", "Världarnas krig", "Schindler's list", "Saving private Ryan", "München", "Spionernas bro", "The post".

Aktuell: Med "West Side story" som har svensk biopremiär den 10 december.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Ekonomi

Nytt kryptoinstrument noteras på börsen

Ekonomi
Ekonomi Det första "fysiskt" backade kryptoinstrumentet noteras på Stockholmsbörsen i dag.
Noteringen öppnar upp för institutionella investerare som vill handla reglerat i bitcoin eller ether.

Det är schweiziska 21Shares som noterar sina exchange traded notes (ETN:er) med kryptovalutorna bitcoin och ether som underliggande säkerhet.

En ETN är en slags obligation som följer en underliggande tillgångs värde, i det här fallet de två största kryptovalutorna. Om den underliggande tillgången stiger i värde får man ut vinsten minus avgifter vid försäljning. Om den underliggande tillgången minskar i värde minskar obligationen i värde.

Skillnad mellan reglerad och inte

Helena Wedin, ansvarig för Nasdaq Stockholms börshandlade investeringsprodukter och fonder, förklarar skillnaden mellan de certifikat som funnits på marknaden tidigare och ETN:er:

– De certifikat som funnits på börsen tidigare handlas på den oreglerade marknaden, medan de här finns på en reglerad marknad. De (ETN:erna) är fysiskt backade, vilket betyder att varje gång en investerare investerar i en sådan här produkt kommer emittenten automatiskt att köpa upp samma värde i underliggande faktisk kryptovaluta och lagra denna på ett förvaringsinstitut, säger Helena Wedin.

TT: Men varför inte då handla direkt med kryptovalutor?

– Då handlar man på en helt oreglerad marknad, kryptobörserna har inte något övervakningsinstitut, säger Helena Wedin.

Godkänt prospekt från FI

Finansinspektionen (FI), som tidigare har varnat för att handla i finansiella instrument kopplade till kryptovalutor, godkände grundprospektet för noteringen den 24 november.

FI skriver i ett mejl till TT att de enligt prospektförordningen godkänner de prospekt som uppfyller informationskraven, och att det är upp till Nasdaq att bevilja ansökan till upptagande av handel.

Det schweiziska företaget 21Shares har granskats rigoröst inför noteringen, säger Helena Wedin på Nasdaq Stockholm.

Wedin säger att 21Shares ETN:er är en säkrare investering i kryptovalutor än certifikat, men påminner också om riskerna med den underliggande tillgången.

– Det är en lägre risk än att handla i certifikat, men sedan vill jag betona att den underliggande tillgången, bitcoin och ether, är volatil.

Tea Oscarsson/TT

Sport

Här är favoriterna att få Bragdguldet

Hopplandslaget, en av favoriterna till Bragdguldet. Arkivbild.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
Sport
Sport Klockan 13 i dag tillkännages vem eller vilka som får Svenska Dagbladets guldmedalj för årets svenska idrottsprestation – Bragdguldet.
Här är fem heta kandidater.

+ Hopplandslaget, ridsport

Rysaren mot USA under OS i Tokyo lär ingen av de som följde dramat glömma. Tävlingen gick till omhoppning, där Peder Fredricson fick ett guldläge serverat av lagkamraterna Henrik von Eckermann och Malin Baryard.

På hästen All In tog Fredricson i den sista rundan det första svenska OS-guldet i lag sedan 1924.

+ Armand Duplantis, friidrott

Han vann OS-guld i stavhopp på höjden 6,02 i överlägsen stil framför sina konkurrenter. 21-åringen hade sedan ett gott försök på världsrekordhöjden 6,19, men nådde inte riktigt ända fram.

Armand Duplantis fick Bragdguldet 2020. För att få priset en andra gång krävs en prestation som anses stå i en klass för sig själv.

+ Nils van der Poel, skridskor

Han tog dubbla guld i VM i Heerenveen och satte på samma mästerskap världsrekord på 10 000 meter på tiden 12.32,95.

Nils van der Poel är ett av Sveriges största guldhopp inför OS i Peking och dominerar skridskotävlingarna just nu.

Han krönte året genom att putsa världsrekordet på 5 000 meter till tiden 6.01,56 i världscupen i Salt Lake City förra veckan.

+ Daniel Ståhl, friidrott

Han vann Sveriges första OS-guld i friidrott sedan 2004 i Aten, då Stefan Holm, Carolina Klüft och Christian Olsson tog varsitt.

Daniel Ståhl har varit friidrottens dominant på diskussidan det här året.

+ Anna Nordqvist, golf

Hon slog till med en seger i British Open, vilket får räknas som hennes största golf-bedrift hittills. Det var Anna Nordqvists tredje major-seger i karriären.

Nordqvist spelade också en avgörande roll när Europa försvarade Solheim Cup-titeln.

FAKTA

Fakta: 10 senaste vinnarna av Bragdguldet

2020: Armand Duplantis, friidrott

2019: Tove Alexandersson, orientering

2018: Hanna Öberg, skidskytte

2017: Sarah Sjöström, simning

2016: Henrik Stenson, golf

2015: Sarah Sjöström, simning

2014: Svenska damstafettlaget, längdskidor (Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, Anna Haag, Charlotte Kalla)

2013: Johan Olsson, längdskidor

2012: Lisa Nordén, triathlon

2011: Therese Alshammar, simning

Mer om priset:

Bragdguldet har delats ut sedan 1925 och anses vara Sveriges finaste idrottspris.

Vinnaren utses av en jury på 14 ledamöter den första tisdagen i december. Klockan 13.00 tillkännages vem som får det.

Svenska Dagbladets chefredaktör Anna Careborg är ordförande i juryn och sportkrönikören Anders Lindblad sekreterare.

Bland ledamöterna finns idrottsprofiler som Carolina Klüft, Magdalena Forsberg, Mats Sundin, Tomas Brolin och Agneta Andersson.

Ekonomi

Krav på enkelt batteribyte – för klimatets skull

Nästan alla smarta telefoner har batterier som klistrats fast och är svåra att byta. Arkivbild.
Foto: Audun Braastad/NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Batterier måste gå att ta ut, byta och reparera. Nu kräver Europas största miljöorganisation tillsammans med hundratals andra organisationer och företag att EU skärper kraven på tillverkarna.

Laddningsbara litiumjonbatterier finns i allt från telefoner till elcyklar och marknaden beräknas fördubblas till 2030.

Men många av dem kommer aldrig att bytas eller återvinnas, trots att dåliga batterier är ett av de vanligaste problemen för konsumentelektronik, skriver Europeiska miljöbyrån EEB i ett pressmeddelande.

Fastklistrade batterier

Designen kan förhindra att batterierna går att ta ut, de kan sitta fast, mjukvaran kan vara låst, det kan saknas reservdelar, verktyg och manualer. Nästan 100 procent av alla telefoner och surfplattor har fastklistrade batterier.

"Tillverkarna slösar värdefulla naturresurser och tvingar konsumenter att ersätta produkter i förtid", säger Jean-Pierre Schweitzer från EEB i pressmeddelandet.

Tillsammans med forskare från Lunds universitet har EBB tagit fram en rapport som ligger till grund för det upprop som riktas till EU-kommissionen, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Bakom det står mer än 500 företag och ickestatliga organisationer som vill se EU-kommissionen agera för batterier som går att ta ut och byta i en kommande batteriförordning.

Minskar svinn

Om alla nya telefoner och surfplattor som säljs inom EU 2030 har batterier som är lätta att ta ut och ersätta skulle man enligt rapporten kapa utsläppen från produkterna med 30 procent. Samtidigt skulle man minska svinnet av knappa naturresurser som kobolt och indium. För konsumenterna skulle det innebära en besparing på närmare 200 miljarder kronor när man slipper ersätta fungerande produkter i onödan.

EU-kommissionen har föreslagit en batteriförordning som tar sikte på batteriernas livscykel. Förslaget tar upp möjligheten att ta ut batterier, men enligt uppropet missar det viktiga bitar, som tillgången på reservdelar och mjukvara som förhindrar reparationer.

Boel Holm/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL