Utrikes

Vulkanen på La Palma fortsätter spy lava

Kanarieöarnas vulkanologiska institut har liknat lavaströmmarna med en tsunami.
Foto: Daniel Roca/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Lavaströmmen fortsätter att flöda från vulkanen vid Cumbre Vieja på kanarieön La Palma. Enligt forskare finns inga tecken på att utbrottet avtar.

– Vi är utlämnade till vulkanens nåd, säger Kanarieöarnas regionpresident Ángel Víctor Torres.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Norge återinför restriktioner efter omikron

Frode Forland, smittskyddsdirektör på Folkhelseinstituttet i Norge. Arkivbild.
Foto: Fredrik Hagen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Smittspridningen ökar i Norge och fler fall av omikronvarianten upptäcks. Under tisdagen kommer nya restriktioner läggas fram.
– Från regeringens sida vill man ta det säkra före det osäkra, säger Frode Forland, smittskyddsdirektör på norska Folkehelseinstituttet, till TT.

Under förra veckan noterades toppnivåer i antalet registrerade smittade av covid-19 i Norge, med runt 4 000 som testade positivt under flera dagar.

– Under föregående helg har vi även sett de högsta talen som har noterats under en helg, då smittotalen vanligtvis går ner, säger Frode Forland.

Antalet sjukhusinlagda med covid-19 ökar också. Under måndagen var 295 personer inlagda, en ökning med 33 personer jämfört med den senaste uppdateringen i fredags. Av de inlagda på måndagen fick 82 personer intensivvård.

Vården pressas

Sjukvården i Norge blir alltmer pressad, säger Frode Forland.

– Nu har vi ungefär lika många inlagda som när det var som högst i mars 2020, säger han till TT.

Smittspridningen ökar som mest bland barn och unga i Norge. Här handlar det främst om utbrott av deltavarianten.

– Smittspridningen ser vi främst i förskolan och i lågstadiet där barnen är ovaccinerade och upp till 12 år. De blir lindrigt sjuka men sprider smittan vidare.

Även dödstalen stiger just nu, men Frode Forland menar att det är för tidigt att koppla detta direkt till den ökade smittspridningen. En korrelation finns troligtvis mellan antal smittade och antal döda, men ökande dödstal släpar vanligtvis efter smittspridningen.

– Nu ligger antalet döda med covid-19 på ungefär 40 per vecka, vilket inte är en sådan stor ökning jämfört med tidigare.

Utbrott efter julbord

Även om smittspridningen i Norge främst drivs av deltavarianten smittas fler och fler av den nyligen upptäckta omikronvarianten.

Bland annat så smittades 120 personer av coronaviruset efter ett julbord i Oslo. 13 av dessa har hittills bekräftats vara omikron. Men man misstänker att runt hälften av de smittade kan bära på den nya varianten.

Ytterligare misstanke om omikronsmitta har uppstått efter ett annat julbord i Sør-Odal nordöst om Oslo och efter en konferens som ägde rum i slutet av november på Lysebu utanför centrala Oslo.

Det är för tidigt att säga någonting om de som har blivit smittade av omikron i Norge har blivit allvarligt sjuka, enligt Frode Forland.

– Men många har varit vaccinerade vilket är oroväckande.

Nya restriktioner presenteras

Norges hälsominister Ingvild Kjerkol (AP) sade på måndagen till NTB att det är bekymrande att man upptäcker allt fler fall av omikronvarianten i Norge.

Under tisdagen kommer ytterligare restriktioner att presenteras.

– Vi har en våg av delta och dessutom den stora osäkerheten knuten till omikron, när man inte vet hur det kommer att te sig när det kommer till allvarlighet, smittsamhet och hur vaccinet kommer att verka. Från regeringens sida tar man det säkra före det osäkra och inte bara inför lokala och regionala åtgärder utan också åtgärder på nationell nivå, säger Frode Forland.

Beata Wallsten/TT

Antal avlidna per en miljon invånare per dag i Norge och Sverige.
Antal avlidna per en miljon invånare per dag i Norge och Sverige.
Foto: Johan Hallnäs/TT

Utrikes

Putin och Biden möts: Moskva vill ha Natolöfte

Förra gången Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden träffades var vid sommarens möte i Schweiz. Arkivbild.
Foto: Denis Balibouse/AP/TT
Utrikes
Utrikes För första gången sedan i juli ska USA:s president Joe Biden och hans ryska motsvarighet Vladimir Putin talas vid.
Högst upp på agendan står Ukraina, som Washington misstänker att Moskva överväger att invadera inom kort.

Till skillnad från sommarens möte i schweiziska Genève sker tisdagens samtal digitalt.

Förra gången som de två världsledarna talades vid stod cybersäkerhet i fokus. Biden pressade Putin att tygla de hackergrupper, som från baser i Ryssland uppges attackera amerikanska mål. Angreppen har till viss del fortsatt sedan dess – och enligt Vita huset står frågan fortsatt högt upp på samtalslistan.

Ministrar i Sverige

Men andra punkter väntas dominera mötet.

– Framför allt spänningarna kring Ukraina, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.

På måndagen varnade Vita huset att om Ryssland invaderar Ukraina så väntar "allvarlig ekonomisk skada" och ökad amerikansk närvaro i Östeuropa.

President Biden talade också på måndagen med ledarna för Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien, och man enades om att ha en gemensam strategi gällande Ukraina.

För bara några dagar sedan, i torsdags, träffades USA:s och Rysslands utrikesministrar Antony Blinken och Sergej Lavrov utanför Stockholm i samband med ett möte för medlemmarna i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Även då stod Ukraina högt upp på agendan. Den kyliga stämningen mellan de två länderna bedöms inte ha förbättrats av mötet.

– Jag håller på att ta fram vad jag tror är de mest kraftfulla och meningsfulla åtgärderna för att göra det mycket, mycket svårt för Putin att göra vad människor fruktar att han kommer att göra, sade Biden redan dagen efter OSSE-mötet, enligt AP.

Ryska soldater vid gränsen

Varningen antas gälla Washington DC:s uppgifter om en nära förestående invasion av östra Ukraina, något som Moskva säger inte är aktuellt. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov uppger att över 90 000 ryska soldater befinner sig vid den ukrainska gränsen och på den av Ryssland annekterade Krimhalvön.

Putin väntas kräva juridiskt bindande garantier för att Ukraina inte ska tillåtas ansluta sig till försvarsalliansen Nato, men Biden har redan avfärdat det kravet.

– Jag godtar inte en röd linje från någon, sade han i fredags.

Sophie Tanha/TT

Utrikes

Hotade sköldpaddor får militärt skydd

En av de tusentals sköldpaddor som lade ägg på stränder i Nicaragua i helgen, och en av de militärer som var på plats för att skydda dem.
Foto: Oswaldo Rivas/AFP/TT
Utrikes
Utrikes

Tusentals havssköldpaddor lade i helgen ägg vid Nicaraguas kust, med militär på plats för att skydda mot rovdjur – inklusive människor.

Arten sydlig bastardsköldpadda färdas varje år långa sträckor för att under perioden juli till januari föröka sig vid naturreservaten vid Stillahavskusten i exempelvis Nicaragua, där den hotade arten skyddas från rovdjur.

Sköldpaddsarten, som mäter lite mer än en halvmeter som vuxen och väger knappt 40 kilo, kan lägga cirka 90 ägg på 24 timmar. Äggen kläcks sedan efter 40 till 70 dagar.

Nicaraguanska myndigheter uppskattar att av 100 sköldpaddor som kläcks kommer ungefär 90 ta sig till havet, men bara tre når vuxen ålder.

Miljömyndigheterna har en bevarandeplan för havssköldpaddorna i samarbete med armén, för att skydda dem.

Utrikes

Juan Carlos kräver immunitet i brittisk domstol

Spaniens förre kung Juan Carlos vill inte hamna i brittisk domstol. Arkivbild.
Foto: Francisco Seco/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Spaniens ex-kung Juan Carlos vill få immunitet i en brittisk domstol efter det att hans förra älskarinna anklagat honom för att ha spionerat och trakasserat henne.

Den danskfödda affärskvinnan Corinna Larsen (också zu Sayn-Wittgenstein) har stämt Juan Carlos i en civil domstol. Men den nu 83-årige förre monarken förnekar anklagelserna och menar att som spansk kunglighet faller han inte inom ramarna för det brittiska rättsväsendet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

USA:s justitiedepartement stämmer Texas

USA:s biträdande justitieminister Vanita Gupta. Arkivbild.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s justitiedepartement stämmer Texas och säger att den republikanskt styrda delstaten med sin nya omritade karta över valkretsar diskriminerar minoriteter och bryter mot rösträttslagen.
PREMIUM

– De ändringar i valdistrikten som har godkänts av Texas lagstiftande församling och som har undertecknats av guvernören hindrar svarta och latinoväljare från en rättvis möjlighet att delta i val och att välja sina egna representanter, säger USA:s biträdande justitieminister Vanita Gupta.

Gupta säger att befolkningen i Texas ökade med fyra miljoner människor mellan 2010 och 2020 och att 95 procent av tillväxten kom från minoritetsbefolkningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Olika bud om smittspridning i Sydafrika

Sydafrika är inne i en fjärde våg av smittspridning. Arkivbild.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sydafrika förbereder sjukhusen i landet inför en ny våg av patienter. Den nya omikronvarianten har inlett en fjärde smittvåg i landet. Samtidigt kommer rapporter om att höga siffror kan bero på ett registreringsfel.

Omikron upptäcktes i södra Afrika för bara en månad sedan och har lett till kraftiga åtgärder i flera länder. I Sydafrika har smittotalen gått upp kraftigt, måndag för en vecka sedan rapporterades 2 300 fall, i fredags 16 000.

Nyhetssajten News24 rapporterar att ett fel i systemet den 22 november, samma dag som världen fick veta att omikronvarianten hade upptäckts, skapade intrycket att antalet smittade gått upp från 312 till 18 856 fall på bara ett dygn. I verkligheten var det enligt nyhetssajten bara 868 nya fall som upptäckts, 17 718 av fallen var gamla fall av deltavarianten från mellan april 2020 och november 2021 som råkade registreras samma dag.

President Cyril Ramaphosa skriver dock i sitt veckobrev att Sydafrika nu förbereder sjukhusen på fler inläggningar och han konstaterar att omikron ser ut att dominera över hela landet. Han uppmanar också alla att vaccinera sig.

"Vaccinering är nödvändigt för vår ekonomiska återhämtning, ju fler som är vaccinerade desto fler områden inom ekonomin kommer att öppna", skriver han.

Ramaphosa säger också att han inom kort ska ge landets särskilda covidmyndighet i uppdrag att se över om fler restriktioner bör införas.

Utrikes

Fransk ärkebiskop lämnar sin post efter rykten

Paris ärkebiskop Michel Aupetit lämnar sitt ämbete. Arkivbild.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Påven Franciskus bekräftar att Michel Aupetit, romersk-katolsk ärkebiskop i Paris, har lämnat sin post eftersom hans rykte var slaget i spillror.

Aupetit, 70, ska självmant ha avgått från sin post på grund av ett "tvetydigt förhållande" med en kvinna 2012, innan han utnämndes till ärkebiskop.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Etiopien: Två strategiska städer återtagna

En etiopisk militärparad tidigare i höstas som genomfördes i huvudstaden Addis Abeba till stöd för landets samlade försvarsstyrkor. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Regeringen i Etiopien meddelar att man har återerövrat två strategiskt viktiga städer från rebellgruppen Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).
PREMIUM

Städerna det handlar om är Dessie och Kombolcha och de är belägna norr om huvudstaden Addis Abeba och ligger utefter en viktig motorled till staden. De intogs av TPLF och några andra rebellgrupper tidigare i höstas – ett steg som ledde till stor oro för att rebellerna ska inta huvudstaden.

Enligt ett uttalande på Twitter som lades ut på måndagen av den etiopiska regeringens kommunikationsavdelning har de båda städerna "befriats" av medlemmar ur de samlade säkerhetsstyrkorna. I uttalandet hävdas också att flera andra orter vid den östra fronten har återtagits.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL