Utrikes

Macron fördömer massaker på algerier

Frankrikes president Emmanuel Macron vid en minnesceremoni 60 år efter protesterna.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det har gått exakt 60 år sedan algerier som protesterade på Paris gator dödades av fransk polis. Flera dussin människor – eller flera hundra befarar aktivister – slogs ihjäl av polisen och ska ha kastats i floden Seine. Något exakt antal har aldrig offentliggjorts.

På lördagen fördömde president Macron polisens agerande med kommentaren att det var oförlåtligt och att tragedin tystats ned och förnekats alltför länge.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tidigare Høyre-ledaren Kåre Willoch död

Norges tidigare statsminister Kåre Willoch har avlidit, 93 år gammal. Arkivbild från 2019.
Foto: Fredrik Hagen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Norges tidigare statsminister och partiledare för Høyre, Kåre Willoch, har avlidit, 93 år gammal.

Beskedet kommer från den nuvarande Høyre-ledaren och nyligen avgångna statsministern Erna Solberg.

"Det är med stor sorg som Høyre i dag tagit emot det tråkiga beskedet om Kåre Willochs bortgång", skriver Solberg i ett pressmeddelande.

Kåre Willoch var statsminister i Norge mellan 1981 och 1986.

Solberg anser att Willoch var en efterkrigstidens största norska politiker.

"Kåre hade sylvassa åsikter och analyser, men formen var alltid älskvärd. Stark till innehållet, mild till formen var en levnadsregel han alltid levde efter. Jag kommer att sakna honom", skriver Solberg.

Utrikes

Nya restriktioner på gång i Norge

Norges version av covidpass. Arkivbild.
Foto: Ole Berg-Rusten/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Nya coronarestriktioner införs i Norge, meddelar hälsominister Ingrid Kjerkol (AP). Restriktionerna kommer att presenteras under tisdagen.

"Det blir inskränkningar som vi kommer att känna av i vardagen", skriver Kjerkol i en kommentar.

Enligt hälsoministern beror de nya restriktionerna på att deltavarianten har stor spridning i Norge, samtidigt som man nu också fått in omikron i landet.

"Vi måste se till att sjukvårdsrådgivningen inte blir överbelastad och att folk får den vård de behöver. Det gäller även patienter som inte är smittade av covid-19 men ändå är sjuka", skriver Kjerkol.

Det senaste dygnet har 2 576 bekräftats smittade i Norge och 296 patienter med corona var inlagda på sjukhus. Antalet patienter närmar sig lika många som toppen i våras, då 307 människor låg på sjukhus med coronavirus.

Hälsoministern har under måndagseftermiddagen suttit i möte med kommunerna om pandemihanteringen och behovet av restriktioner, som varierar mellan regionerna.

Ann Edliden/TT

Utrikes

Haiti: Tre kidnappade nordamerikaner fria

17 missionärer som arbetar på Haiti för en kristen organisation baserad i Ohio i USA kidnappades i mitten av oktober. Arkivbild.
Foto: Odelyn Joseph/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ytterligare tre av de 17 personer som kidnappades av ett kriminellt gäng i oktober på Haiti har släppts, meddelar den amerikanska kyrkoorganisation som de kidnappade – som är missionärer – tillhör.

I november frigavs två ur gisslan och med de tre som nu uppges ha släppts i söndags, håller kidnapparna fortfarande tolv personer som fångar.

"Vi tackar Gud för att ytterligare tre ur gisslan frigavs i går kväll. De som frigavs är nu säkra och verkar vara vid gott mod", meddelar kyrkoorganisationen, som är baserad i Ohio i USA, i ett uttalande på måndagen.

Missionärerna kidnappades av det ökända gänget "400 Mawozo" i mitten av oktober.

16 av dem är amerikanska medborgare, en är kanadensare. Fem av dem är barn.

Ledaren för gänget har hotat att döda dem om deras krav inte uppfylls. Enligt haitiska myndigheter handlar det om en lösesumma på en miljon dollar per person.

Utrikes

"Domen kan göra Suu Kyi ännu mer till martyr"

Tre fingrar i luften, i en gest som används av proteströrelsen i demonstrationerna mot militärjuntan i Myanmar. Arkivbild.
Foto: STR/AP/TT
Utrikes
Utrikes Fängelsedomen mot Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi kan göra att hon får ett ökat stöd från sina anhängare, tror Myanmarkännaren och författaren Helena Thorfinn.
– Det faktum att hon är tyst kan göra att hon blir ännu mer en martyr och en samlande kraft.

Rättegången mot Aung San Suu Kyi beskrivs av bedömare som ett spel för gallerierna och ett sätt för militären att hålla landets avsatta ledare inlåst resten av livet.

Hon dömdes under måndagen till ett fyraårigt fängelsestraff som snabbt halverades till två. Men flera andra åtalspunkter kvarstår och det sammanlagda straffet kan bli mycket långt.

Det sägs att Aung San Suu Kyi under rättegången knappt ens har fått tala med sin försvarare.

"Gjort bort sig"

Att den fängslade exledaren inte kan kommunicera med omvärlden behöver dock inte nödvändigtvis vara en nackdel, säger Helena Thorfinn.

– Hon har ju gjort bort sig en del med sina uttalanden. Då kanske det är bra att hon inte kan uttala sig för hon säger ju lite fel saker hela tiden. Hon har inte stöttat rohingyerna, hon har inte fördömt folkmordet, det är mycket som hon gör som är lite fel. Så det faktum att hon är tyst kanske kan göra att hon blir ännu mer en martyr och en samlande kraft.

Aung San Suu Kyi hyllades för många år sedan som en demokratihjälte, både i Myanmar och internationellt. Bland annat tilldelades hon Nobels fredspris 1991. Men hon har på många sätt inte levt upp till omvärldens förväntningar.

– Hon är ingen Nelson Mandela och har aldrig varit det. Hon har skaffat sig många ovänner i kretsen som stöttade henne, säger Helena Thorfinn.

Stort stöd

Trots att Aung San Suu Kyis stjärna stjärna dalat internationellt så är stödet fortfarande stort för henne i Myanmar, där hon av många ses som en symbol för att det är möjligt med ett annat styre än det militära.

– Sedan har det inte gjort så mycket att hon inte har varit perfekt. Politiskt ligger hon i en fåra av nationalism som många stöttar, säger Helena Thorfinn, som poängterar att Aung San Suu Kyi exempelvis inte har haft något större intresse av att ta landet ur låsningen med de etniska minoriteterna.

– Hon var aldrig den där fredsbyggaren som vi förväntade oss.

Kristin Groth/TT

FAKTA

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung Sang Suu Kyi, född 1945, personifierar den politiska oppositionen i militärstyrda Burma. Hon satt i husarrest 1989–1995 och 2000–2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.

I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.

2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvalen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.

Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. I valet 2020 vann NLD åter stort. Tre månader senare, i februari 2021, genomförde militären en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.

Källor: AP, Ritzau, ne.se.

Utrikes

Akvarium blir kvar efter att ha samlat in 60 miljoner

Foto: Den Blå Planeten
Utrikes
Danmark Efter en miljoninsamling och stöd från staten tycks det danska akvariet Den Blå Planeten få fortsätta sin verksamhet.
PREMIUM

Pandemin har slagit hårt mot Den Blå Planeten. En kraftig minskning av antalet besökare har gjort att turistattraktionen hotats med nedläggning.

– Det råder ingen tvekan om att det har varit en extremt tuff tid för oss här ute. Alla har kämpat som galningar, trots nedskärningar och små eller obefintliga budgetar, säger Jon Diderichsen,VD på Den blå planeten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Två års fängelse för Suu Kyi

Demonstration till stöd för Aung San Suu Kyi i Rangoon tidigare i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi döms till två års fängelse. Första beskedet var att hon dömdes till fyra års fängelse, men strafftiden reducerades senare under dagen till två år.
Domen är den första i en rad med flera åtal som väntar exledaren.

FN:s tidigare rapportör från Myanmar, Yanghee Lee, kallar rättegången för en bluff.

Suu Kyi döms för uppvigling mot militären samt för att ha brutit mot covidregler under sin valkampanj. Enligt statlig tv reducerar juntachefen Min Aung Hlaing, hennes straff från fyra till två år.

76-åriga Suu Kyi avsattes och försattes i husarrest under militärkuppen den 1 februari.

Även den avsatte presidenten Win Myint döms för samma brott, till fyra års fängelse, rapporterar myanmariska BBC.

De två kommer ännu inte att överföras till fängelse utan är kvar i huvudstaden Naypyidaw, då de även är åtalade för en rad andra brott, enligt juntans talesperson.

Lång rad åtal

De andra anklagelserna mot Suu Kyi gäller bland annat korruption och valfusk. Suu Kyis parti NLD vann överlägset i valet 2020. Men militärjuntan hävdar valfusk trots att valet gick rätt till enligt internationella observatörer.

Korruptionsanklagelserna gäller flera fall av tagande av mutor, samt att Suu Kyi ska ha använt medel avsedda för välgörenhet till att sko sig själv.

Både Suu Kyi och expresidenten Win Myint anklagas också för mygel i samband med en helikopteraffär. De har nekat till alla anklagelser i samtliga fall.

Domarna har snabbt mötts av kraftig kritik. Yanghee Lee, som tidigare varit FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter i Myanmar, beskriver både anklagelser och domar som "bluffar", och säger att alla rättegångar som hålls i landet är orättvisa eftersom de lyder under landets militära styre, rapporterar nyhetsbyrån AP.

FN:s människorättschef Michelle Bachelet beklagar domarna. I ett uttalande kallar hon den för en "politiskt motiverad" dom som kommit till efter "skenrättegång"

"Skymf mot rättvisan"

Människorättsgruppen Amnesty International fördömer domstolens beslut.

"De hårda domar som Aung San Suu Kyi dömts till efter dessa bluffanklagelser är det senaste exemplet på militärens beslutsamhet att eliminera all opposition och kväva friheten i Myanmar", säger Ming Yu Hah vid organisationen.

"Rättens farsartade och korrupta beslut är en del av ett förödande mönster med godtyckliga straff", säger hon.

USA kallar domen "en skymf mot rättvisan", rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Richard Horsey vid tankesmedjan International Crisis Group säger att domarna handlar om hämnd och att militären vill visa sin makt.

– Men det skulle vara överraskande om hon sattes i fängelse. Det är mer troligt att hon avtjänar detta och kommande straff i sitt hem, eller ett hus som tillhör regimen.

Riskerar livstid

Nobelpristagaren Suu Kyi riskerar att få tillbringa resten av sitt liv i fängelse om hon fälls på samtliga punkter. Åtalen mot henne ses som ett sätt att stänga ute henne från politiken, och i söndags hölls en stor demonstration med krav på att Suu Kyi och andra gripna ur hennes regering släpps.

Inga journalister eller åhörare får närvara vid rättegångarna mot henne, och hennes advokater har försetts med yppandeförbud.

Över 1 300 människor har dödats och 10 000 gripits i militärens nedslag efter kuppen. Omvärlden har fördömt våldet i Myanmar och flera länder har krävt att Suu Kyi släpps.

FAKTA

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung San Suu Kyi föddes 1945 i Rangoon, som dotter till självständighetskämpen general Aung San.

Burmeser brukar inte ha efternamn. Aung San Suu Kyis namn är hopfogat av pappans, samt delar av mammans (Kyi) och farmoderns (Suu). I hemlandet kallas hon oftast "daw Suu", där daw är en hederstitel.

Hon bodde utomlands från 15-årsåldern, och studerade bland annat vid universitetet i Oxford.

1988 återvände hon till Myanmar, gav sig in i politiken och krävde demokratiska reformer i det militärstyrda landet. Suu Kyi var med och grundade partiet NLD, som 1990 vann en jordskredsseger i valet men hindrades av militären från att ta över makten.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.

Suu Kyi satt i 15 år i husarrest under tre perioder mellan 1989 och 2010.

Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. Då Aung San Suu Kyi har barn med brittiskt medborgarskap fick hon enligt grundlagen inte bli president, och posten gavs till hennes bundsförvant Htin Kyaw. I praktiken ledde Suu Kyi landet.

Suu Kyi har under sin tid vid makten kritiserats för att ignorera förföljelserna av den muslimska minoriteten rohingya.

I valet 2020 vann NLD åter stort. Tre månader senare, i februari 2021, genomförde militären en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.

Källor: AP, Ritzau, ne.se.

Utrikes

New Yorks borgmästare planerar vaccintvång

Bill de Blasio, borgmästare i New York, vill att fler vaccinerar sig. Arkivbild.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT
Utrikes
Utrikes

New York Citys borgmästare Bill de Blasio tänker införa ett vaccintvång för anställda i privat sektor. Enligt De Blasio handlar det om en "förebyggande åtgärd" som börjar gälla från 27 december.

Covid-19 har fått ökad spridning i New York under de senaste veckorna, med allt fler som testar positivt för viruset.

President Joe Bidens utfärdade order om att företag med 100 eller fler anställda ska kunna kräva att de anställda vaccinerar sig har stoppats av en appellationsdomstol.

Utrikes

Österrikes nye kansler insvuren

Österrikes nye förbundskansler Karl Nehammer (till höger i bild) talar med sin företrädare Alexander Schallenberg.
Foto: Lisa Leutner/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Österrikes inrikesminister Karl Nehammer, från konservativa partiet ÖVP, har svurits in som ny förbundskansler.

Han blir den tredje personen på posten inom loppet av lika många månader, och ersätter Alexander Schallenberg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL