Lagfarter SkD

103 kvadratmeter stort hus i Sjöbo sålt till nya ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Jan Niklas Andersson, 51, och Patritcia Ewa Janina Krantz, 44, är nya ägare till huset på adressen Villagatan 30 i Sjöbo. Huset byggdes 1956 och har en boyta på 103 kvadratmeter. Säljare är Greta Valborg Mårtenssons dödsbo. Ägarbytet gjordes i september 2021 och priset blev 2 150 000 kronor.

Alldeles i närheten såldes nyligen ett annat hus, på Villagatan 19. Där blev priset för det 125 kvadratmeter stora huset 3 030 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Betygssnittet ökar – men inte kunskaperna

Niondeklassarnas snittbetyg i bild och musik har ökat med 4,9 procent sedan 2014. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

Betygssnittet för landets niondeklassare har ökat i alla skolans ämnen de senaste sju åren, men elevernas kunskaper ökar inte i samma utsträckning, visar en granskning av statistik från Skolverket gjord av tidningen Läraren.

I flera av ämnena, däribland bild och musik, ligger ökningen på närmare fem procent sedan 2014. Detta trots att andelen underkända elever också har ökat i nästan alla ämnen under samma period.

Betygsinflationen har inget med kunskapsutvecklingen att göra, enligt Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.

– Ett exempel som tydliggör det är att betygen steg även när Pisa-resultaten föll. Det har helt enkelt skett en generell höjning av betygen utan motsvarande ökning av det som betygen ska mäta, säger han till Läraren.

Glädjebetygen förekommer enligt genomgången både på kommunala skolor och friskolor.

Sport

Anton Forsberg målvaktshjälte för Ottawa

Anton Forsberg i Ottawa-målet stoppar ett skott i matchen mot New Jersey.
Foto: Bill Kostroun/AP/TT
Sport
Sport New Jerseys Andreas Johnsson hade chans att bli matchhjälte med en avgörande straff.
Men Anton Forsberg blockerade i Ottawa-målet – och snodde matchhjältetiteln.

Ottawa knep sin tredje raka vinst i NHL-ishockeyn i natt när man besegrade hemmalaget New Jersey.

Segern satt dock långt inne. Anton Forsberg i Ottawa-målet fick en mardrömsstart när New Jersey tog ledningen efter bara 35 sekunder, bland annat tack vare en framspelning av Jesper Bratt.

New Jersey pressade, men Ottawa repade sig och halvvägs in stod det 2–2. Sedan höll Forsberg tätt. Efter både en mållös tredje period och förlängningsperiod gick matchen till straffar, där tre svenskar hade chans att bli matchhjältar.

Hög arbetsmoral

New Jerseys Jesper Bratt och Andreas Johnsson ställdes mot Forsberg i Ottawa-målet. Men varken Bratt eller Johnsson lyckades överlista landsmannen.

– Forsberg gjorde de räddningar som han var tvungen att göra, säger Ottawas tränare DJ Smitt efter matchen, enligt nhl.com.

– Forsberg har sett till att vi vunnit tre gånger i rad. Hans arbetsmoral är oöverträffad. Och vi gjorde ett bra jobb med att blockera skott och rensa framför mål också, tillägger han.

Tim Stützle och Josh Norris satte de avgörande straffarna för Ottawa.

New Jersey har nu förlorat fyra matcher i rad.

Tufft för Philadelphia

Ett lag som dock befinner sig i större knipa är Philadelphia. Oskar Lindblom gjorde sitt första mål för säsongen, men det räckte inte för att undvika lagets nionde raka förlust i natt. Philadelphia förlorade hemma mot Colorado med 7–5, efter en intensiv första period som slutade hela 4–3, och där Colorados Gabriel Landeskog bidrog med sitt nionde mål för säsongen.

I måndags sparkade Philadelphia både huvudtränaren Alain Vigneault och assisterande tränaren Michel Therrien. I nattens match emot Colorado var det för första gången den ställföreträdande tränaren Mike Yeo som stod vid rodret.

Susanna Persson Öste/TT

Inrikes

Studie: Blandade vaccin kan ge bättre skydd

Vaccin från Pfizer-Biontech eller Astra Zeneca som följs av Modernas vaccin ger ett bra skydd mot covid-19 enligt en ny studie. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Personer som har fått en första dos covidvaccin från Pfizer-Biontech eller Astra Zeneca, följt av en andra dos nio veckor senare, men med Moderna, fick ett bättre immunförsvar.
Det visar en ny brittisk studie.

Studien, som bygger på data från 1 070 volontärer, visade bland annat att om en första dos med Astra Zeneca-vaccinet följdes av Moderna eller Novavax, ökade antalet antikroppar och T-celler, jämfört med två doser Astra Zeneca.

Den visade också att en dos Pfizer följd av en dos Moderna gav bättre resultat än två doser med Pfizer. En dos Pfizer följt av Novavax gav fler antikroppar än två doser Astra Zeneca, men denna kombination gav dock sämre resultat än två doser av enbart Pfizer.

Resultaten som publiceras i tidskriften Lancet Medical Journal kan särskilt intressera låg- och medelinkomstländer som kan tvingas kombinera olika vaccin då de fortfarande vaccinerar dos ett och två, anser Matthew Snape, professor vid Oxford University, som står bakom studien:

– Vi visar att man inte måste hålla sig strikt till att den andra dosen är av samma vaccin som den första. Och om vaccinprogrammet kan genomföras snabbare genom att använda olika vaccin, så är det okej att göra det, säger han.

Inga hälsonackdelar har rapporterats enligt studien.

Ekonomi

ABB höjer tillväxtmålen

ABB i Ludvika. Arkivbild
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Verkstadskoncernen ABB höjer sitt tillväxtmål till 4-7 procent i konstant valuta genom en konjunkturcykel. Det tidigare målet låg på 3-5 procent.

Det framgår av ett pressmeddelande inför dagens kapitalmarknadsdag.

Koncernens operativa EBITA- marginalmål skärps till minst 15 procent från och med 2023.

"Efterfrågan har förblivit robust hittills och vi förutser en positiv tillväxttaxt på marknaden under 2022, men behöver fortfarande hantera störningar i försörjningskedjan”, säger vd Björn Rosengren enligt pressmeddelandet.

"

Ekonomi

Krav på enkelt batteribyte – för klimatets skull

Nästan alla smarta telefoner har batterier som klistrats fast och är svåra att byta. Arkivbild.
Foto: Audun Braastad/NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Batterier måste gå att ta ut, byta och reparera. Nu kräver Europas största miljöorganisation tillsammans med hundratals andra organisationer och företag att EU skärper kraven på tillverkarna.

Laddningsbara litiumjonbatterier finns i allt från telefoner till elcyklar och marknaden beräknas fördubblas till 2030.

Men många av dem kommer aldrig att bytas eller återvinnas, trots att dåliga batterier är ett av de vanligaste problemen för konsumentelektronik, skriver Europeiska miljöbyrån EEB i ett pressmeddelande.

Fastklistrade batterier

Designen kan förhindra att batterierna går att ta ut, de kan sitta fast, mjukvaran kan vara låst, det kan saknas reservdelar, verktyg och manualer. Nästan 100 procent av alla telefoner och surfplattor har fastklistrade batterier.

"Tillverkarna slösar värdefulla naturresurser och tvingar konsumenter att ersätta produkter i förtid", säger Jean-Pierre Schweitzer från EEB i pressmeddelandet.

Tillsammans med forskare från Lunds universitet har EEB tagit fram en rapport som ligger till grund för det upprop som riktas till EU-kommissionen, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Bakom det står mer än 500 företag och ickestatliga organisationer som vill se EU-kommissionen agera för batterier som går att ta ut och byta i en kommande batteriförordning.

Minskar svinn

Om alla nya telefoner och surfplattor som säljs inom EU 2030 har batterier som är lätta att ta ut och ersätta skulle man enligt rapporten kapa utsläppen från produkterna med 30 procent. Samtidigt skulle man minska svinnet av knappa naturresurser som kobolt och indium. För konsumenterna skulle det innebära en besparing på närmare 200 miljarder kronor när man slipper ersätta fungerande produkter i onödan.

EU-kommissionen har föreslagit en batteriförordning som tar sikte på batteriernas livscykel. Förslaget tar upp möjligheten att ta ut batterier, men enligt uppropet missar det viktiga bitar, som tillgången på reservdelar och mjukvara som förhindrar reparationer.

Boel Holm/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Kultur och nöje

Sångcykel där framtiden blickar bakåt

Kajsa Morueta Orreteg på piano, barytonen Ola Heinpalu och sopranen Elin Eriksson, under repetitionerna inför Människor som fanns.
Foto: Matilda Arborelius
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur ser det ut när framtiden blickar tillbaka på det som fortfarande är framtid för oss i nutiden? Hur hanterar och anpassar sig människor i en naturkatastrofsdrabbad vardag? Det – och mycket mer – försöker Samsa ta reda på i sin nya föreställning Människor som fanns som har premiär den 10 december på Bastionen.

– Går det bra att byta ut vartannat ”och” mot ”men”? frågar sångaren Ola Heinpalu regissören Lisa Mårtensson.

Hon och manusförfattaren Oliver Lindman börjar diskutera fram och tillbaka, vad är riktningen, var ska tyngdpunkten ligga? Efter lite dividerande kommer man fram till att det inte blir några ”men”, ”och”:en får vara kvar och repetitionerna fortsätter. Ensemblen kommer snart att flytta in på Bastionen, där föreställningen ges, men har under den hittills en månad långa reptiden varit både i lokaler på Malmö opera och på Musikhögskolan där vi nu träffar dem för att prata om kommande föreställningen Människor som fanns.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Djokovic till lagspel i Sydney trots vaccinbråk

Novak Djokovic är uttagen till Serbiens lag som ska spela ATP-cupen i Sydney i januari. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Sport
Sport Novak Djokovic, tennisvärldsetta på herrsidan, står som medverkande i Serbiens femmannalag till ATP-cupen i Sydney i Australien i januari.

Djokovic, med 20 grand slam-titlar i bagaget, har hittills inte velat avslöja huruvida han är vaccinerad mot covid-19 eller inte, och det har därför varit oklart om han kommer att kunna försvara sin titel i Australian Open i Melbourne i februari.

Australian Opens arrangörer har insisterat på att endast fullvaccinerade spelare kommer att tillåtas in i landet, vilket fick Djokovics pappa att förra månaden säga att hans son "förmodligen inte kommer att spela".

– Under den här utpressningen och de här förhållandena, så kommer han troligen inte att spela. Jag skulle inte göra det, sade pappa Srdjan Djokovic till serbisk tv.

Novak Djokovic smittades med covid-19 under Adria Tour, uppvisningsturneringen i Serbien och Kroatien som han själv anordnade i juni 2020.

En som inte kommer till Sydney är spanjoren Rafael Nadal, också han med 20 grand slam-titlar, till Sydney, och inte heller schweizaren Roger Federer, som är skadad.

Inrikes

Alla intagna på Sis ska riskklassas

På Sis Ungdomshem Råby i Lund hotades i somras anställda med vapen under en fritagning av två gängkriminella som placerats på Sis enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En ny metod införs på Sis-hemmen för att höja beredskapen för våld, rymningar och fritagningar.
Samtliga intagna kommer klassas på en fyrgradig riskskala, som sedan kan påverka placering och förhållningsregler för personalen.

Säkerheten på tvångsvården inom Statens institutionsstyrelse, Sis, som bland annat vårdar ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård (LSU), har varit kraftigt omdebatterad de senaste åren.

Flertalet dramatiska fritagningar och andra våldsamma händelser har bland annat fått regeringen att öka anslagen för att förbättra skalskyddet, och Moderaterna att kräva att Kriminalvården ska ta över ansvaret för de som placerats enligt LSU, vilket nu utreds på uppdrag av regeringen.

Nivå ett till fyra

Även internt på myndigheten görs nu mycket för att höja säkerheten. Denna vecka inleds arbete med "strukturerade säkerhetsbedömningar" på sex av hemmen, som om allt går som planerat ska införas på fler institutioner nästa vår och till sist gälla för samtliga ungdomar och klienter på Sis.

– Vi kommer titta på historik gällande avvikningar och rymningar, historik när det gäller våld och hot och historik när det gäller nätverkskontakter, säger Sis säkerhetsdirektör Christer Johansson.

Utifrån det graderas personen från nivå ett till fyra, där ett är högst risk. Bedömningen blir vägledande för de åtgärder som ska vidtas för att minska risken för framför allt våld, avvikningar och fritagningar. Det kan bland annat handla om på vilken institution personen placeras och hur bemanningen runt personen ska se ut.

Bedömningen kommer göras med hjälp av exempelvis domar och information från andra myndigheter, enligt Christer Johansson.

TT: Det låter som en basal och självklar åtgärd, varför har man inte gjort detta tidigare?

– Det har inte varit fokus på säkerhetsfrågor på ett sådant strukturerat sätt. Det har säkert förekommit att man tagit fram uppgifterna, men nu kommer alla på Sis prata samma språk och förstå vad nivåerna betyder. Det har gjorts på lite olika sätt och med olika kvalitet.

Färre rymningar

En orsak till att man tar det här steget är bland annat de många fritagningarna som skett på Sis.

– Vi har haft för många sådana incidenter, säger Johansson.

TT: Hur bedömer du att säkerheten är i dag?

– Vi har påbörjat förändringsresan. Tittar man exempelvis på LSU-avvikningar så hade vi förra året 26 stycken. I år har vi än så länge sex. Så det är en skillnad. Men vi har fortfarande en del att göra när det gäller våld och hot mot våra medarbetare.

Marc Skogelin/TT

Christer Johansson är säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse sedan den 1 februari 2021.
Christer Johansson är säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse sedan den 1 februari 2021.
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

FAKTA

Fakta: Sis-hem

Statens institutionsstyrelse (Sis), är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård.

Sis behandlar ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Sis tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

Myndigheten har 21 särskilda ungdomshem med drygt 700 platser och elva LVM-hem med knappt 400 platser för vård av vuxna missbrukare. Institutionerna är placerade över hela landet.

På Sis särskilda ungdomshem placeras barn och unga enligt LVU eller om de dömts till sluten ungdomsvård enligt LSU.

LVU är en tvångsåtgärd till följd av sociala problem, medan en placering med stöd av LSU är ett straff för unga förbrytare mellan 15 och 17 år.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. Den maximala strafftiden är fyra år.

Källa: Statens institutionsstyrelse

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL