Utrikes

Ytterligare två ”utländska agenter” i Ryssland

Tv-kanalen Dozjd har tidigare stämplats som 'utländsk agent'. Arkivbild.
Foto: Denis Kaminev/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ytterligare två ryska mediebolag pekas ut av det ryska justitiedepartement för att vara "utländska agenter" – en benämning som kan leda till drastiska inkomstförluster och höga böter.
PREMIUM

Denna gång är det den populära nyhetssajten Rosbalt och nyhetsanalyssajten Republic som läggs till på listan, i sällskap med andra organisationer och privatpersoner som anklagas av Kreml för att vara utlandsfinansierade och ägna sig åt politisk verksamhet.

Enligt lag måste organisationer på listan återfölja texter, videor och inlägg på sociala medier med en skrivning om att innehållet kommer från en "utländsk agent". Märkningen skrämmer bort såväl annonsörer som källor och har gjort det svårare för många journalister att utföra sitt arbete.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Spänt då Blinken och Lavrov möts i Stockholm

USA:s utrikesminister Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrov vid ett Arktiska rådet-möte i Reykjavik i våras. Arkivbild.
Foto: Saul Loeb/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ukrainakonflikten står högt på dagordningen då säkerhetsorganisationen OSSE:s 57 medlemsstater samlas i Stockholm.
Allra högst slår mötet mellan USA:s och Rysslands utrikesministrar, som inte deltagit samtidigt i en OSSE-träff på flera år.
– Jag förväntar mig intensiva diskussioner, säger Sveriges utrikesminister och OSSE:s ordförande Ann Linde (S).

Rysslands ökade militära aktivitet nära Ukrainas gräns de senaste veckorna har väckt oro och ilska såväl i Kiev som i kretsen av Natoländer.

Ukrainas regering hävdar att landets mäktiga granne i öst har mobiliserat 115 000 soldater, bland annat på den annekterade Krimhalvön och i de två regionerna i östra Ukraina som ockuperas av proryska separatister. Krisen väntas nu dominera säkerhetsorganisationen OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) möte i Stockholm under torsdagen och fredagen, där såväl den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som hans amerikanske motpart Antony Blinken deltar.

Värdlandet Sverige, vars utrikesminister Ann Linde (S) är ordförande för OSSE, planerar att lägga fram en text som bland annat uttrycker stöd för Ukrainas territoriella integritet, med en tydlig udd mot Ryssland. Formuleringen kommer av allt att döma att blockeras av Moskva.

– Vi har väldigt realistiska förväntningar på vad man kan få igenom, säger Linde till TT.

Dagen efter Natomöte

OSSE är med sina 57 medlemsländer världens största regionala säkerhetsorganisation. Syftet är att verka konfliktförebyggande, bland annat genom rustningskontroll, valövervakning, säkerhetsskapande åtgärder och stöd till demokratiuppbyggnad.

Mötet i Stockholm inleds dagen efter ett Natomöte i Riga, där försvarsalliansens utrikesministrar har diskuterat Ukrainakonflikten. Samtalen fortsätter i Stockholm, men då med Ryssland vid förhandlingsbordet.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj uppmanade i onsdags sin ryske motpart Vladimir Putin att lyfta på luren och tala direkt med honom, något som gav avmätta reaktioner i Moskva.

– Vi känner till försöken att utmåla Ryssland som en part i den här konflikten. Det är inte fallet, sade Kremltalespersonen Dmitrij Peskov vid en pressträff.

Linde: Hårdnande retorik

Ann Linde konstaterar efter onsdagens Natomöte att den ryska retoriken har hårdnat.

– Alla är eniga om att om det skulle komma mer aggression från ryskt håll, utöver den olagliga annekteringen av Krim och aggressionerna i östra Ukraina, så kommer detta att mötas av konsekvenser, säger hon.

TT: Vad är din bild av vad Ryssland håller på med?

– Det viktiga här är att vi sänder ett budskap om att vi vill ha en politisk lösning på konflikten. OSSE spelar en helt avgörande roll här.

Linde välkomnar att både Blinken och Lavrov står på deltagarlistan, jämte bland annat Storbritanniens Elizabeth Truss, Tysklands Heiko Maas och Ukrainas Dmytro Kuleba.

– Jag har ju besökt Moskva personligen två gånger och träffat Lavrov, och då understrukit hur viktigt det är att Ryssland deltar konstruktivt. Man har också från rysk sida bidragit till exempel med eldupphör mellan Armenien och Azerbajdzjan. Det är inte alltid lätta diskussioner, men det viktiga är att man ändå är beredd att komma, säger hon.

Klimat och jämställdhet

– Jag har också träffat Blinken två gånger i år, och även haft telefonsamtal och understrukit hur viktigt det är att han personligen kommer till Stockholm. Uppenbarligen har man då tagit det ad notam, vilket jag naturligtvis är väldigt glad för.

Utöver Ukraina kommer även bland annat klimatet, jämställdhetsaspekter av säkerhetspolitik och konflikten i Nagorno-Karabach att diskuteras, liksom situationen i Belarus och migrantkrisen vid landets gränser mot EU-grannarna Polen och Litauen.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: OSSE

Fullständigt namn: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Säte: Wien.

Medlemmar: alla länder i Europa utom Kosovo samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Mongoliet, Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien.

Ordförandeland: Sverige tog över ordförandeskapet den 1 januari 2021. Polen tar över ordförandeskapet efter årsskiftet.

Syfte: Verksamheten riktar i huvudsak in sig på konfliktförebyggande åtgärder, skydd för nationella minoriteter, mänskliga rättigheter, stöd till demokratiuppbyggnad, rustningskontroll samt förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Källa: OSSE, riksdagen

FAKTA

Fakta: De kommer på mötet i Stockholm

Albanien: Olta Xhaçka (utrikesminister)

Andorra: Maria Ubach i Font (utrikesminister)

Armenien: Ararat Mirzoyan (utrikesminister)

Azerbajdzjan: Jeyhun Bayramov (utrikesminister)

Belarus: Vladimir Makej (utrikesminister)

Belgien: Bruno Angelet (direktör för avdelningen för säkerhetspolitik på belgiska UD)

Bosnien-Hercegovina: Bisera Turkovic (utrikesminister)

Bulgarien: Svetlan Stojev (utrikesminister)

Cypern: Elena Rafti (OSSE-ambassadör)

Danmark: Jeppe Kofod (utrikesminister)

Estland: Eva-Maria Liimets (utrikesminister)

EU: Josep Borrell (utrikeschef)

Finland: Pekka Haavisto (utrikesminister)

Frankrike: Okänd representant

Georgien: David Zalkaliani (utrikesminister, vice premiärminister)

Grekland: Nikos Dendias (utrikesminister)

Heliga stolen: Frencesca Di Giovanni (sekreterare vid statssekretariatets avdelning för relationer med andra stater)

Irland: Thomas Byrne (statssekreterare)

Island: Gudlaugur Thor Thordarson (utrikesminister)

Italien: Benedetto Della Vedova (biträdande utrikesminister)

Kanada: Mélanie Joly (utrikesminister)

Kazakstan: Mukhtar Tiluberdi (utrikesminister, vice premiärminister)

Kirgizistan: Ruslan Kazakbajev (utrikesminister)

Kroatien: Gordan Grlic Radman (utrikesminister)

Lettland: H. E. Edgards Rinkevics (utrikesminister)

Liechtenstein: Martin Frick (direktör på liechtensteinska UD)

Litauen: Gabrielius Landsbergis (utrikesminister)

Luxemburg: Jean Asselborn (utrikesminister)

Malta: Evarist Bartolo (utrikesminister)

Moldavien: Nicu Popescu (utrikesminister)

Monaco: Laurent Anselmi (utrikesminister)

Mongoliet: Munkhjin Batsumber (biträdande utrikesminister)

Montenegro: Dorde Radulovic (utrikesminister)

Nederländerna: Ben Knapen (utrikesminister)

Nordmakedonien: Bukar Osmani (utrikesminister)

Norge: Anniken Huitfeldt (utrikesminister)

Polen: Zbigniew Rau (utrikesminister)

Portugal: Augusto Santos Silva (utrikesminister)

Rumänien: Bogdan Aurescu (utrikesminister)

Ryssland: Sergej Lavrov (utrikesminister)

San Marino: Luca Beccari (utrikesminister)

Schweiz: Ignazio Cassis (utrikesminister, vice president)

Serbien: Nikola Selakovic (utrikesminister)

Slovakien: Ivan Korcok (utrikesminister)

Slovenien: Anze Logar (utrikesminister)

Spanien: José Manuel Albares (utrikesminister)

Storbritannien: Elizabeth Truss (utrikesminister)

Sverige: Ann Linde (utrikesminister, ordförande för OSSE)

Tadzjikistan: Sirojiddin Muhriddin (utrikesminister)

Tjeckien: Jakub Kulhanek (utrikesminister)

Turkiet: Mevlüt Cavusoglu (utrikesminister)

Turkmenistan: Silapberdi Nurberdiev (OSSE-ambassadör)

Tyskland: Heiko Maas (utrikesminister)

Ukraina: Dmytro Kuleba (utrikesminister)

Ungern: Péter Szijjártó (utrikesminister)

USA: Antony Blinken (utrikesminister)

Uzbekistan: Abdulaziz Kamilov (utrikesminister)

Österrike: Michael Linhart (utrikesminister)

Även företrädare för partnerländer samt representanter för OSSE deltar.

Källa: UD

Utrikes

Mötet i Stockholm: Enda forum Ryssland deltar i

Utrikesminister Ann Linde (S) är för närvarande ordförande i OSSE. Arkivbild.
Foto: Darko Vojinovic/AP/TT
Utrikes
Utrikes I takt med att relationen mellan västvärlden och Ryssland försämrats har säkerhetsorganisationen OSSE:s roll blivit allt mer central.
– Det är det enda forum som finns för tillfället där Ryssland ändå är med och diskuterar, säger Johan Engvall, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

När medlemsstaterna i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sammanträder utanför Stockholm torsdag–fredag är det första gången sedan 2017 som både USA och Ryssland skickar sina utrikesministrar till mötet.

OSSE:s betydelse har skiftat över tid. Parisstadgan 1990 blev startpunkten för ett mer formaliserat samarbete om säkerhetsfrågor i Europa. Järnridån hade fallit och förhoppningarna var stora på att ett demokratiskt Ryssland allt mer skulle närma sig Nato.

Fått viktigare roll

Sedan vände vinden. Utvecklingen i Ryssland från millennieskiftet har inneburit en tillbakagång för demokratin i landet, och det senaste dryga årtiondet har även de säkerhetspolitiska spänningarna mellan Nato och stormakten i öst vuxit. Kriget i Georgien 2008, Rysslands annektering av Krim 2014 och kriget i östra Ukraina har satt den europeiska säkerhetsordningen i gungning, vilket har gjort att OSSE har fått en viktig roll.

– Betydelsen av OSSE som ett forum där dialog ändå äger rum har ökat de senaste åren, säger Malena Britz, docent och universitetslektor på Försvarshögskolan (FHS).

Hon får medhåll av Johan Engvall, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det är det enda forum som finns för tillfället där Ryssland ändå är med och diskuterar, säger han.

Bättre dialog än inget

Samtidigt lamslås organisationen allt mer av politiska låsningar. Samarbetet bygger på konsensus, och varje medlemsstat har möjlighet att lägga in veto i olika sammanhang.

OSSE har därför ibland kritiserats för att vara tandlöst, men Malena Britz betonar att tanken aldrig har varit att organisationen ska driva en mer precis agenda än att bidra till säkerhet genom att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Agendan har utvecklats över åren men organisationen kan inte lastas för det försämrade säkerhetsläget, utan ska i stället ses som ett slags skyddsnät, tycker hon.

– När situationen har förvärrats kan det vara bra att det finns åtminstone ett forum där man kan mötas och föra dialog. Sedan är det klart att alla internationella organisationer som inte har några sanktionsmöjligheter ofta får kritik.

– Även om samtalen är problematiska är det ändå bättre att försöka föra dialog än att inte ha något alls. Och där spelar OSSE en roll, helt klart, säger Johan Engvall.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE)

Fullständigt namn: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa/Organization for Security and Co-operation in Europe.

Säte: Wien.

Syfte: Verksamheten riktar i huvudsak in sig på konfliktförebyggande åtgärder, skydd för nationella minoriteter, mänskliga rättigheter, stöd till demokratiuppbyggnad, rustningskontroll samt förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Medlemmar: Alla länder i Europa utom Kosovo samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Mongoliet, Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien.

Ordförandeland: Sverige tog över ordförandeskapet den 1 januari 2021. Polen tar över ordförandeskapet efter årsskiftet.

Källa: OSSE, riksdagen

Utrikes

Kinesisk bluff med "forskare" stoppad

Facebook har stoppat ett Kinakopplat nätverk som sått tvivel kring utredningen av coronavirusets ursprung. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Ett stort nätverk av konton som härstammar från Kina har stoppats av Facebook – med anledning av en stor bluff som involverar en schweizisk forskare som inte existerar.

I juli skapades ett Facebook-konto i namnet "Wilson Edwards", som titulerades som en schweizisk biolog. Denne skrev, utan att lägga fram några bevis, att amerikanska tjänstemän utövade "enorma påtryckningar och också hot" för att få forskare att utreda coronavirusets ursprung.

Inom några timmar hade inlägget uppmärksammats och förts vidare av hundratals andra konton. Inom en vecka hade "forskarens" påståenden plockats upp och blivit rubriker i Kinas statsstyrda medier.

"Om du existerar så skulle vi gärna träffa dig!", twittrade Schweiz ambassad i Peking, sedan "Edwards" inte gått att finna i folkbokföringen.

USA hade vid denna tidpunkt återkommande begärt mer transparens från Kinas sida när det gäller virusets ursprung.

Många av kontona i det nätverk som hjälpte till att exponera inlägget hade skapats samma dag. Många framställdes som tillhörande västerlänningar, med falska profilbilder. Facebook har spårat en del av dem till ett techbolag i Chengdu, Kina, och många andra till utlandsanställda vid statliga kinesiska bolag i fler än 20 länder.

Totalt omkring 600 konton på Facebook och Instagram som kopplats till denna insats har tagits bort, enligt moderbolaget Meta.

Utrikes

Virussituationen i Sydkorea förvärras

Två passagerare lotsas rätt av karantänpersonal vid flygplatsen Incheon i Sydkorea.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sydkorea rapporterar in nya rekordantal när det gäller smittade av coronaviruset.

För andra dagen i rad har landet fler än 5 000 nya dagliga fall, framför allt till följd av den snabbspridande deltavarianten.

Nio av tio fall finns i Seoul med omgivning, där 90 procent av intensivvårdsplatserna som har avsatts för covidfall är belagda. För 733 patienter är tillståndet allvarligt eller kritiskt.

Landet meddelar också att man upptäckt sina första fem fall av omikron, kopplade till personer som anlänt från Nigeria.

Upptäckten har fått landet att skärpa inreserestriktionerna, och de kommande två veckorna krävs att alla anländande från utlandet isolerar sig i minst tio dagar.

Sydkorea har nästan 52 miljoner invånare och hittills har drygt 3 700 personer avlidit med covid. Omkring 80 procent är fullvaccinerade.

Utrikes

Abrams gör nytt guvenörsförsök

Stacey Abrams vill bli guvernör. Vinner hon valet 2022 kan hon bli den första svarta kvinnliga guvernören i landet. Arkivbild.
Foto: Brynn Anderson/AP/TT
Utrikes
Utrikes Demokraten Stacey Abrams meddelar att hon ska göra ett nytt försök att bli guvernör i delstaten Georgia.
PREMIUM

Politikern gav sittande guvernören Brian Kemp en match 2018, men förlorade med färre än 55 000 röster. Sedan dess har hon arbetat med att få upp valdeltagandet i delstaten – framför allt bland de svarta – och har setts som en viktig kugge för delstaten att svänga åt demokratiskt håll i senaste valen.

Mycket tyder på att det återigen blir Kemp som står för motståndet. Den sittande guvernören fick stöd av Donald Trump 2018, men sedan dess har Trump surnat till på att Kemp har avfärdat att det förekommit omfattande röstfusk i presidentvalet 2020 och i senatsvalen i januari, då Republikanerna tappade två poster till demokratiska utmanare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Utrikes

Bok: Trump testade positivt inför debatt

Inför debatten den 29 september förra året testade dåvarande presidenten Donald Trump positivt, hävdar hans dåvarande stabschef Mark Meadows i en bok. Ett nytt test visade dock negativt.
Foto: Julio Cortez/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s tidigare president Donald Trump testade positivt för coronaviruset inför en valdebatt mot Joe Biden, uppger Trumps dåvarande stabschef Mark Meadows i en ny bok.

Meadows skriver vidare att Trump visste att han var tvungen att testa negativt inom 72 timmar före debattens start, men att "ingenting kunde stoppa" Trump från att gå ut dit, skriver The Guardian, som har fått läsa boken på förhand.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Klimatförändringar inte bov vid svältkatastrof

1,3 miljoner människor i södra Madagaskar är enligt Världslivsmedelsprogrammet i skriande behov av hjälp med mat.
Foto: Alice Rahmoun/WFP/AP/TT
Utrikes
Utrikes Matbristen slår hårt mot Madagaskar, som lider av konsekvenserna av en utdragen torka. Men torkan beror inte på klimatförändringarna, som tidigare påståtts, enligt en ny studie.
PREMIUM

1,3 miljoner människor är i akut behov av mat i södra Madagaskar utanför Afrikas östra kust, enligt FN:s Världslivsmedelsprogram ( WFP ). Flera år av torka har gjort att människorna inte kan få fram mat på egen väg, och folk tvingas äta gräshoppor och löv.

WFP pekade i juni ut Madagaskar som ett av världens första länder att drabbats av svältliknande förhållanden till följd av klimatförändringar, och i november lyfte även landets president Andry Rajoelin upp problemen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Danskar i snöstorm får övernatta på Ikea

Ett 30-tal anställda och kunder tvingas övernatta i ett Ikea-varuhus i Ålborg på grund av en svår snöstorm. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

På grund av en våldsam snöstorm, som lamslagit trafiken på danska Nordjylland, tvingas personal och kunder övernatta i Ikea-varuhuset i Ålborg.

Sex kunder och uppemot 25 anställda erbjöds på onsdagen att övernatta i varuhuset. Anledningen är att snöovädret gör det omöjligt för dem att ta sig hem, rapporterar Danmarks Radio.

Varuhuschefen Peter Elmose säger att personalen har förberett för en mysig kväll i personalmatsalen.

– Vi har hittat lite spel och lite Ris à la Malta, några av våra populära kakor, kaffe och läsk. Och om det blir festlig stämning så finns det öl och möjlighet att se på fotboll och så tar vi det därifrån, säger han till radion.

De övernattande kommer enligt varuhuschefen få lov att sova i varuhusets utställda sängar och soffor.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL