Inrikes

Unga fick studieplats trots krympta prov

Risken för smittspridning begränsade möjligheten att skriva högskoleprovet under pandemin. Men de yngsta klarade sig väl i antagningen med sina betyg. På bilden Universitetshuset i Lund.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Pandemin minskade möjligheterna att skriva högskoleprovet – men inte ungdomars möjligheter att komma in på höstens högskoleutbildningar.
PREMIUM

Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som drar slutsatsen i en färsk analys.

"Vår analys . . .visar att de yngsta som grupp i stort sett klarar sig lika bra nu som de gjorde höstterminerna 2020 och 2019", summerar UHR:s generaldirektör Eino Örnfeldt i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fortsatta snöproblem i söder

Långa köer och snödrev i södergående körfält då lastbilar inte kommer över Hallandsåsen på E6 i ymnigt snöfall och halka på onsdagskvällen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Väderförhållandena ställde till det i trafiken på många håll under onsdagen. Och på torsdagsmorgonen ser det ut att kunna bli fortsatta problem i södra Sverige.

En olycka med en lastbil på E6 mellan Tvååker och Falkenberg i Halland orsakade kilometerlånga köer och stora störningar under hela onsdagskvällen. Först klockan 02 kunde Trafikverket meddela att olyckan inte längre påverkade trafiken. Då hade många fått ta långa omvägar där trafiken länge stod stilla.

För just Halland och västkusten ser det värsta ut att ha bedarrat, men den finns risk för fortsatta förseningar i tågtrafiken under förmiddagen.

– För Hallands del ligger det kvar lite snöfall på några platser, men det rör sig sakta bort under förmiddagen, men det värsta är över där, säger Ulrica Sievert, meteorolog på SMHI.

– Nu under morgonen ser det värst ut för Skåne, Småland och Blekinge, där det fortsatt också blir blåsigt. För Skånes del kom det under onsdagen en del regn men det har åter blivit snöfall.

Den kraftiga vinden gör att vindkänsliga fordon rekommenderas att inte köra över Öresundsbron under tidig morgon.

Färjor ställs in

Längs södra delarna av östra kusten och Öland och Gotland kommer det fortsatt att snöa kraftigt under morgonen och förmiddagen. Över Smålandsområdet avtar intensiteten sakta och SMHI räknar med att kunna nedgradera varningsnivån från orange till gul.

– Men snöfallet lämnar inte ostligaste delarna förrän sent i eftermiddag, Och för Öland och Gotland dröjer det kvar framåt natten, säger Ulrica Sievert.

Det har bland annat fått konsekvenser i form av Destination Gotland har ställt in två avgångar mellan Visby och Nynäshamn på torsdagen, en klockan 08.15 från Visby och en klockan 12.15 från Nynäshamn. Även tågtrafiken drabbas och varningar om förseningar kommer från flera håll i södra Sverige.

Även E4 har påverkats, i Småland körde fordon av vägen under onsdagskvällen. Strax efter klockan 22 var tre lastbilar inblandade i en olycka söder om Ljungby och trafiken leddes om under större delen av natten. Även norr om Ljungby, vid Lagan, stängdes E4 av under tidig natt, där körde en lastbil av vägen. Och söder om Jönköping, i höjd med Lovsjö körde flera fordon vid midnatt av E4.

Från de östra delarna av ovädersområdet rapporteras om att flera lastbilar kört fast på E22 i Blekinge.

Snöfall i Stockholm

Även huvudstadsområdet drabbas av snöfall.

– Nu under de senaste timmarna har ett stråk kommit in mot Stockholmsområdet och även om det inte når varningsriktmärken har det kommit runt fyra-fem centimeter snö, säger Ulrica Sievert klockan 04.

Från Upplands län ner mot Södermanland kan det komma mer snö under dagen, främst i kustområdena, där snöbyar drar in österifrån.

– Det är lite lurigt till sjöss, med snöbyar i Östersjön och upp mot Bottniska viken.

Inrikes

Kan ta år innan coronaviruset blir "snällare"

Om en mildare stam blir dominerande kommer fler människor att bli smittade – men färre kommer att bli kritiskt sjuka. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Knappt har den initiala paniken för omikron lagt sig förrän det börjar spekuleras i om virusvarianten – som misstänks ge en mildare sjukdom – i själva verket kan vara vår väg ut ur pandemin.
Men svenska forskare är tveksamma.

– Om det är någon skillnad överhuvudtaget mellan delta och omikron är den sannolikt väldigt väldigt liten. Det är inte så att vi kan säga att "nu har det blivit ett vanligt förkylningsvirus" – där är vi absolut inte, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.

Kan omikron hjälpa världen att en gång för alla bli av med "delta-odjuret"?

Frågan ställs i australiska Sydney Morning Herald.

Tecken finns som tyder på att omikron skulle kunna ge en lindrigare sjukdom än tidigare virusvarianter. Den sydafrikanska läkare som slog larm om den nya virusvarianten har sagt att många av hennes patienter endast visat milda symptom och har tillfrisknat utan sjukhusvård.

Teorin är att om en mildare stam blir dominerande kommer fler människor att bli smittade – men färre kommer att bli kritiskt sjuka. Viruset blir på så sätt en del av lösningen, skriver Sydney Morning Herald, eftersom de som återhämtar sig kan få en bättre immunitet mot framtida infektioner än vad de nuvarande vaccinerna kan ge.

"Inte ropa faran över"

Experter betonar samtidigt att mycket fortfarande är okänt kring omikron, som upptäcktes så sent som i början av november. Inte bara vad gäller hur allvarlig sjukdom den egentligen orsakar, utan även hur smittsam den är och huruvida den kan ta sig förbi vaccin.

– Vi kan inte ropa faran över bara för att den nya varianten eventuellt visar sig vara mindre farlig, säger Niklas Arnberg.

Sars-cov2, som coronaviruset heter, har till skillnad från andra coronavirus som sars och mers aldrig varit särskilt dödlig, påpekar han.

– Sars-cov2 orsakar hos de allra flesta ingen jättesvår sjukdom. Den har ingen dödlighet på mellan 10 och 30 procent som sars- och mers-virusen, utan är ungefär som influensa egentligen. Så eventuella skillnader i dödlighet mellan delta och omikron är sannolikt så små att det inte kommer att göra någon större skillnad i en pandemi, säger han.

Den stora oron just nu är i stället att vaccinerna ska ge ett sämre skydd mot sjukdom och död, enligt Arnberg.

Över tid kommer corona sannolikt att bli ett vanligt förkylningsvirus, säger han.

– Men hur lång tid det kommer att ta, om det tar två år eller tio år, det vet vi inte, säger Niklas Arnberg.

Muterar sig "snällt"

Han jämför med när världen drabbas av en ny pandemisk influensa – då brukar det ta två–tre år innan ett sånt virus "snällat" till sig och blivit ett vanligt säsongsinfluensavirus.

– Men det här är ett helt nytt virus som tillhör en annan virusfamilj och det muterar långsammare, vilket innebär att det kan ta längre tid innan det muterat sig snällt, säger Niklas Arnberg.

Ett 20-tal länder, däribland Sverige, har hittills konstaterat fall av den nya omikronvarianten. Världshälsoorganisationen (WHO) har bedömt variantens risknivå som "mycket hög", men har sagt att det kommer att ta dagar till veckor att förstå omikronvariantens farlighetsgrad.

Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, anser att det är för tidigt att spekulera i om omikron kan vara vägen ut ur pandemin.

– Det är inte seriöst än, vi vet alldeles för lite. Att det finns misstanke om sämre vaccinskydd är oroande nog. Vi bör försöka göra vad vi kan för att den inte ska få fäste, säger han.

Det är dock en vanlig utveckling med virus att de blir mildare efterhand, för att på så sätt sprida sig bättre. En svårt sjuk person ligger nerbäddad hemma, medan en person som drabbas lindrigt kan röra sig ute i samhället och smitta desto fler.

"Ingen naturlag"

Men det är högst osäkert om det kommer att fungera så med det här coronaviruset, enligt Dillner.

– Att virus blir mildare är ingen naturlag. Med sars-cov2 sker jättemycket av smittan redan innan man är sjuk, och jag tror inte att vi har något nämnvärt evolutionstryck för att det ska bli mildare varianter.

TT: Hur många varianter till kan vi ha framför oss?

– Att det blir många varianter har vi redan sett. Men vi har också sett att de flesta inte har haft någon medicinsk betydelse, säger Joakim Dillner.

TT: Hur ska vaccinerna klara nya varianter?

– Det stora jobbet är redan gjort. Man kan jämföra med influensavaccinet där vi måste göra ett nytt vaccin varje år, men det tar bara en till två månader eftersom vi vet exakt hur vi ska göra. Där är vi nu även med covidvaccinet. Det är inte omöjligt att vi kan få se fler varianter där man måste göra nya vacciner. Men det klarar vi, säger Dillner.

Farligt med få vaccinerade

Niklas Arnberg framhåller också att det kommit nya antivirala läkemedel som kan få stor betydelse.

– Ett har redan godkänts av EMA (EU:s läkemedelsmyndighet), och ett till är på gång. De kommer med stor sannolikhet att funka lika bra mot alla nya varianter som kommer under den här pandemin. De kan göra jätteskillnad i det långa loppet.

Problemet med nya mutationer uppstår när många vaccinerade möter en stor smittspridning, som drivs av de ovaccinerade. Samtidigt sprids coronaviruset globalt och många länder kommer kanske aldrig att nå en så hög vaccinationsgrad som krävs för att stoppa nya mutationer.

TT: Vad är lösningen?

– Länder som kan nå upp till befolkningsimmunitet med 85 procent vaccinerade är det ena myntet. Är det omöjligt får man rikta in sig på smittskydd med andra åtgärder som testning, smittspårning och annat. Ett dåligt vaccinprogram som bara vaccinerar en fjärdedel av befolkningen är nästan sämre än ingenting faktiskt, säger Joakim Dillner.

Anja Haglund/TT

Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Arkivbild.
Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet. Arkivbild.
Foto: Alexandra Bengtsson/SvD/TT

FAKTA

Fakta: Detta vet vi om omikron

Mycket är fortfarande oklart kring den nya omikronvarianten av coronaviruset, men den väntas sprida sig globalt.

Varianten upptäcktes först i södra Afrika och benämns även B.1.1.529.

WHO klassade omikron som en virusvariant av särskild betydelse (variant of concern) – den högsta klassificeringen på skalan – bara några dagar efter det att det första fallet hade bekräftats.

Det är ännu inte känt hur smittsam omikron är, i vilken mån den kan komma förbi vaccinen och hur allvarligt sjuk man blir jämfört med tidigare varianter.

Omikron har dock många mutationer som potentiellt skulle kunna leda till att vacciner ger sämre skydd. Även tidigare genomgångna infektioner skulle kunna ge ett sämre skydd mot den, befarar experter.

Inrikes

Karta ska upptäcka problemområden

En ny karta ska visa vilka områden som riskerar att bli identifierade som utsatta. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Forskare vid Malmö och Lunds universitet har tagit fram ett kartverktyg som är tänkt att hjälpa polisen att identifiera områden som är utsatta eller på väg att bli utsatta, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Tanken är att man med hjälp av kartan i ett tidigt skede ska kunna se vilka områden som utvecklas i negativ riktning och då kunna gå in med extra insatser där.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Järv på rymmen får inte jagas

En järv som lever i det vilda i Bohuslän får inte längre skyddsjagas. Djuret på bilden har inget med texten att göra.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Den järv som rymde från Nordens Ark i maj och sedan dess levt i det vilda får inte längre jagas. Förvaltningsdomstolen har upphävt beslutet om skyddsjakt på djuret, som tros vara relativt välmående, skriver Bohusläningen.
PREMIUM

Järvhonan, som fått namnet Joplin, var en del av ett bevarandeprogram och skulle flyttas till Moskva för att bilda ett nytt avelspar med en järvhane.

Men inför resan rymde järven från parken i Sotenäs i Bohuslän och trots sökningar med hund och drönare och även utplacerade fällor syntes djuret inte förrän i november, men såg då ut att vara välmående.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Satellitmätningar verktyg för att minska utsläpp

En forskargrupp i Lund har tagit fram en modell som kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp genom satellitmätningar från rymden.
Foto: OHB
Inrikes
Inrikes En forskargrupp i Lund har tagit fram en modell där satellitmätningar kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp – från rymden.
Förhoppningen är att mätningarna kan fungera som ett viktigt verktyg för att minska de globala utsläppen.
PREMIUM

I dag rapporterar enskilda stater de egna koldioxidutsläppen, baserat på aktivitetsdata som exempelvis energianvändning – men uppskattningarna är långt ifrån exakta.

För att förbättra precisionen finns i framtiden planer på att etablera ett gemensamt system för alla världens länder, baserat på oberoende satellitmätningar – något som bland annat en grupp forskare vid Lunds universitet har undersökt i en studie.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Inrikes

Linde: Ryssland och USA möts på torsdag

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) hälsar USA:s utrikesminister Antony Blinken välkommen när han anländer för att delta i OSSE-mötet som hålls i Stockholm på torsdagen och fredagen.
Foto: Erik Simander/TT
Inrikes
Inrikes Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och USA:s dito Antony Blinken ska hålla ett bilateralt möte i Stockholm under torsdagen.
– De ska ha ett formellt möte här ute i morgon, säger den svenske utrikesministern Ann Linde till TT under onsdagskvällen.
PREMIUM

Tungviktarna Lavrov och Blinken är båda på plats för att delta i utrikesministermötet för medlemsländerna i OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa).

Under onsdagen förekom medieuppgifter om att parterna skulle mötas för en separat överläggning i samband med mötet. Det bekräftar Linde för TT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Samlade in miljoner – delade ut fyra procent

Välgörenhetsorganisationen Giving People uppmanade människor att swisha gåvor till behövande barnfamiljer. Men en granskning visar att bara fyra procent av gåvorna kom fram. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Välgörenhetsorganisationen Giving People har lovat sina givare att alla insamlade pengar ska gå till att hjälpa barnfamiljer. Nu visar en granskning som P4 Väst har gjort att bara knappt fyra procent av insamlade medel har gått direkt till behövande familjer.
PREMIUM

Sveriges Radio P4 Väst har gått igenom föreningens bokslut under de senaste fyra åren. Över 40 miljoner kronor har samlats in. Av de insamlade pengarna har hälften gått till omkostnader och löner. Den andra hälften till en stiftelse. Knappt fyra procent har gått i direkt hjälp till behövande.

Organisationen menar att pengarna i stiftelsen är tänkt att komma utsatta familjer tillgodo i framtiden. Men insamlingskampanjer har handlat om det stora behovet under pandemin och vädjat om bidrag till "akuta matkassar".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Insats mot målvakter gav tolv miljoner

Sammanlagt har 206 penningmålvakter identifierats och 112 förundersökningar har inletts bara i Sverige som ett resultat av operation Emma7. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Tolv miljoner kronor. Så mycket har säkrats från kriminella konton i Sverige inom ramen för en europeisk insats som har pågått under hösten.
PREMIUM

Sammanlagt har 206 penningmålvakter identifierats och 112 förundersökningar har inletts bara i Sverige.

Svensk polis har deltagit i operation Emma7, en europeisk insats ledd av Europol som är Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL