Utrikes

Terrorledare rapporteras död i Nigeria

Utrikes
Personligt
Utrikes
PREMIUM

Den nigerianske jihadisten och terrorledaren Abu Musáb al-Barnawi är död, enligt det västafrikanska landets militärledning.

– Jag kan officiellt bekräfta att al-Barnawi är död. Så enkelt är det. Han är död och han förblir död, säger Lucky Irabor, general vid försvarsstaben, utan att ge någon information om omständigheterna bakom terrorledarens död.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ryssland: Vi har gripit ukrainska spioner

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. Bild från i november.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ryssland säger sig ha gripit tre ukrainska spioner, varav en påstås ha förberett ett terrordåd. Uppgifterna kommer samtidigt som båda ländernas utrikesministrar är i Stockholmsområdet för OSSE:s möte.

Uppgifterna kommer från den federala säkerhetstjänsten FSB. Två av de gripna "samlade in information om strategiska faciliteter", skriver nyhetsbyrån Interfax. Den tredje påstås ha planerat ett bombdåd.

"Vi har emottagit material som bekräftar att den ukrainska militära underrättelsetjänsten planerat terrorism i vårt land", meddelar FSB enligt Interfax.

Rysslands och Ukrainas utrikesministrar Sergej Lavrov och Dmytro Kuleba är på plats för ett möte i Sverige torsdag-fredag inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Mötet hålls nära Arlanda utanför Stockholm.

Utrikes

Spänt då Blinken och Lavrov möts i Stockholm

USA:s utrikesminister Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrov vid ett Arktiska rådet-möte i Reykjavik i våras. Arkivbild.
Foto: Saul Loeb/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ukrainakonflikten står högt på dagordningen då säkerhetsorganisationen OSSE:s 57 medlemsstater samlas i Stockholm.
Allra högst slår mötet mellan USA:s och Rysslands utrikesministrar, som inte deltagit samtidigt i en OSSE-träff på flera år.
– Jag förväntar mig intensiva diskussioner, säger Sveriges utrikesminister och OSSE:s ordförande Ann Linde (S).

Rysslands ökade militära aktivitet nära Ukrainas gräns de senaste veckorna har väckt oro och ilska såväl i Kiev som i kretsen av Natoländer.

Ukrainas regering hävdar att landets mäktiga granne i öst har mobiliserat 115 000 soldater, bland annat på den annekterade Krimhalvön och i de två regionerna i östra Ukraina som ockuperas av proryska separatister. Krisen väntas nu dominera säkerhetsorganisationen OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) möte i Stockholm under torsdagen och fredagen, där såväl den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som hans amerikanske motpart Antony Blinken deltar.

Värdlandet Sverige, vars utrikesminister Ann Linde (S) är ordförande för OSSE, planerar att lägga fram en text som bland annat uttrycker stöd för Ukrainas territoriella integritet, med en tydlig udd mot Ryssland. Formuleringen kommer av allt att döma att blockeras av Moskva.

– Vi har väldigt realistiska förväntningar på vad man kan få igenom, säger Linde till TT.

Dagen efter Natomöte

OSSE är med sina 57 medlemsländer världens största regionala säkerhetsorganisation. Syftet är att verka konfliktförebyggande, bland annat genom rustningskontroll, valövervakning, säkerhetsskapande åtgärder och stöd till demokratiuppbyggnad.

Mötet i Stockholm inleds dagen efter ett Natomöte i Riga, där försvarsalliansens utrikesministrar har diskuterat Ukrainakonflikten. Samtalen fortsätter i Stockholm, men då med Ryssland vid förhandlingsbordet.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj uppmanade i onsdags sin ryske motpart Vladimir Putin att lyfta på luren och tala direkt med honom, något som gav avmätta reaktioner i Moskva.

– Vi känner till försöken att utmåla Ryssland som en part i den här konflikten. Det är inte fallet, sade Kremltalespersonen Dmitrij Peskov vid en pressträff.

Linde: Hårdnande retorik

Ann Linde konstaterar efter onsdagens Natomöte att den ryska retoriken har hårdnat.

– Alla är eniga om att om det skulle komma mer aggression från ryskt håll, utöver den olagliga annekteringen av Krim och aggressionerna i östra Ukraina, så kommer detta att mötas av konsekvenser, säger hon.

TT: Vad är din bild av vad Ryssland håller på med?

– Det viktiga här är att vi sänder ett budskap om att vi vill ha en politisk lösning på konflikten. OSSE spelar en helt avgörande roll här.

Linde välkomnar att både Blinken och Lavrov står på deltagarlistan, jämte bland annat Storbritanniens Elizabeth Truss, Tysklands Heiko Maas och Ukrainas Dmytro Kuleba.

– Jag har ju besökt Moskva personligen två gånger och träffat Lavrov, och då understrukit hur viktigt det är att Ryssland deltar konstruktivt. Man har också från rysk sida bidragit till exempel med eldupphör mellan Armenien och Azerbajdzjan. Det är inte alltid lätta diskussioner, men det viktiga är att man ändå är beredd att komma, säger hon.

Klimat och jämställdhet

– Jag har också träffat Blinken två gånger i år, och även haft telefonsamtal och understrukit hur viktigt det är att han personligen kommer till Stockholm. Uppenbarligen har man då tagit det ad notam, vilket jag naturligtvis är väldigt glad för.

Utöver Ukraina kommer även bland annat klimatet, jämställdhetsaspekter av säkerhetspolitik och konflikten i Nagorno-Karabach att diskuteras, liksom situationen i Belarus och migrantkrisen vid landets gränser mot EU-grannarna Polen och Litauen.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: OSSE

Fullständigt namn: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Säte: Wien.

Medlemmar: alla länder i Europa utom Kosovo samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Mongoliet, Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien.

Ordförandeland: Sverige tog över ordförandeskapet den 1 januari 2021. Polen tar över ordförandeskapet efter årsskiftet.

Syfte: Verksamheten riktar i huvudsak in sig på konfliktförebyggande åtgärder, skydd för nationella minoriteter, mänskliga rättigheter, stöd till demokratiuppbyggnad, rustningskontroll samt förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Källa: OSSE, riksdagen

FAKTA

Fakta: De kommer på mötet i Stockholm

Albanien: Olta Xhaçka (utrikesminister)

Andorra: Maria Ubach i Font (utrikesminister)

Armenien: Ararat Mirzoyan (utrikesminister)

Azerbajdzjan: Jeyhun Bayramov (utrikesminister)

Belarus: Vladimir Makej (utrikesminister)

Belgien: Bruno Angelet (direktör för avdelningen för säkerhetspolitik på belgiska UD)

Bosnien-Hercegovina: Bisera Turkovic (utrikesminister)

Bulgarien: Svetlan Stojev (utrikesminister)

Cypern: Elena Rafti (OSSE-ambassadör)

Danmark: Jeppe Kofod (utrikesminister)

Estland: Eva-Maria Liimets (utrikesminister)

EU: Josep Borrell (utrikeschef)

Finland: Pekka Haavisto (utrikesminister)

Frankrike: Okänd representant

Georgien: David Zalkaliani (utrikesminister, vice premiärminister)

Grekland: Nikos Dendias (utrikesminister)

Heliga stolen: Frencesca Di Giovanni (sekreterare vid statssekretariatets avdelning för relationer med andra stater)

Irland: Thomas Byrne (statssekreterare)

Island: Gudlaugur Thor Thordarson (utrikesminister)

Italien: Benedetto Della Vedova (biträdande utrikesminister)

Kanada: Mélanie Joly (utrikesminister)

Kazakstan: Mukhtar Tiluberdi (utrikesminister, vice premiärminister)

Kirgizistan: Ruslan Kazakbajev (utrikesminister)

Kroatien: Gordan Grlic Radman (utrikesminister)

Lettland: H. E. Edgards Rinkevics (utrikesminister)

Liechtenstein: Martin Frick (direktör på liechtensteinska UD)

Litauen: Gabrielius Landsbergis (utrikesminister)

Luxemburg: Jean Asselborn (utrikesminister)

Malta: Evarist Bartolo (utrikesminister)

Moldavien: Nicu Popescu (utrikesminister)

Monaco: Laurent Anselmi (utrikesminister)

Mongoliet: Munkhjin Batsumber (biträdande utrikesminister)

Montenegro: Dorde Radulovic (utrikesminister)

Nederländerna: Ben Knapen (utrikesminister)

Nordmakedonien: Bukar Osmani (utrikesminister)

Norge: Anniken Huitfeldt (utrikesminister)

Polen: Zbigniew Rau (utrikesminister)

Portugal: Augusto Santos Silva (utrikesminister)

Rumänien: Bogdan Aurescu (utrikesminister)

Ryssland: Sergej Lavrov (utrikesminister)

San Marino: Luca Beccari (utrikesminister)

Schweiz: Ignazio Cassis (utrikesminister, vice president)

Serbien: Nikola Selakovic (utrikesminister)

Slovakien: Ivan Korcok (utrikesminister)

Slovenien: Anze Logar (utrikesminister)

Spanien: José Manuel Albares (utrikesminister)

Storbritannien: Elizabeth Truss (utrikesminister)

Sverige: Ann Linde (utrikesminister, ordförande för OSSE)

Tadzjikistan: Sirojiddin Muhriddin (utrikesminister)

Tjeckien: Jakub Kulhanek (utrikesminister)

Turkiet: Mevlüt Cavusoglu (utrikesminister)

Turkmenistan: Silapberdi Nurberdiev (OSSE-ambassadör)

Tyskland: Heiko Maas (utrikesminister)

Ukraina: Dmytro Kuleba (utrikesminister)

Ungern: Péter Szijjártó (utrikesminister)

USA: Antony Blinken (utrikesminister)

Uzbekistan: Abdulaziz Kamilov (utrikesminister)

Österrike: Michael Linhart (utrikesminister)

Även företrädare för partnerländer samt representanter för OSSE deltar.

Källa: UD

Utrikes

Mötet i Stockholm: Enda forum Ryssland deltar i

Utrikesminister Ann Linde (S) är för närvarande ordförande i OSSE. Arkivbild.
Foto: Darko Vojinovic/AP/TT
Utrikes
Utrikes I takt med att relationen mellan västvärlden och Ryssland försämrats har säkerhetsorganisationen OSSE:s roll blivit allt mer central.
– Det är det enda forum som finns för tillfället där Ryssland ändå är med och diskuterar, säger Johan Engvall, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

När medlemsstaterna i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sammanträder utanför Stockholm torsdag–fredag är det första gången sedan 2017 som både USA och Ryssland skickar sina utrikesministrar till mötet.

OSSE:s betydelse har skiftat över tid. Parisstadgan 1990 blev startpunkten för ett mer formaliserat samarbete om säkerhetsfrågor i Europa. Järnridån hade fallit och förhoppningarna var stora på att ett demokratiskt Ryssland allt mer skulle närma sig Nato.

Fått viktigare roll

Sedan vände vinden. Utvecklingen i Ryssland från millennieskiftet har inneburit en tillbakagång för demokratin i landet, och det senaste dryga årtiondet har även de säkerhetspolitiska spänningarna mellan Nato och stormakten i öst vuxit. Kriget i Georgien 2008, Rysslands annektering av Krim 2014 och kriget i östra Ukraina har satt den europeiska säkerhetsordningen i gungning, vilket har gjort att OSSE har fått en viktig roll.

– Betydelsen av OSSE som ett forum där dialog ändå äger rum har ökat de senaste åren, säger Malena Britz, docent och universitetslektor på Försvarshögskolan (FHS).

Hon får medhåll av Johan Engvall, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det är det enda forum som finns för tillfället där Ryssland ändå är med och diskuterar, säger han.

Bättre dialog än inget

Samtidigt lamslås organisationen allt mer av politiska låsningar. Samarbetet bygger på konsensus, och varje medlemsstat har möjlighet att lägga in veto i olika sammanhang.

OSSE har därför ibland kritiserats för att vara tandlöst, men Malena Britz betonar att tanken aldrig har varit att organisationen ska driva en mer precis agenda än att bidra till säkerhet genom att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Agendan har utvecklats över åren men organisationen kan inte lastas för det försämrade säkerhetsläget, utan ska i stället ses som ett slags skyddsnät, tycker hon.

– När situationen har förvärrats kan det vara bra att det finns åtminstone ett forum där man kan mötas och föra dialog. Sedan är det klart att alla internationella organisationer som inte har några sanktionsmöjligheter ofta får kritik.

– Även om samtalen är problematiska är det ändå bättre att försöka föra dialog än att inte ha något alls. Och där spelar OSSE en roll, helt klart, säger Johan Engvall.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE)

Fullständigt namn: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa/Organization for Security and Co-operation in Europe.

Säte: Wien.

Syfte: Verksamheten riktar i huvudsak in sig på konfliktförebyggande åtgärder, skydd för nationella minoriteter, mänskliga rättigheter, stöd till demokratiuppbyggnad, rustningskontroll samt förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Medlemmar: Alla länder i Europa utom Kosovo samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Mongoliet, Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien.

Ordförandeland: Sverige tog över ordförandeskapet den 1 januari 2021. Polen tar över ordförandeskapet efter årsskiftet.

Källa: OSSE, riksdagen

Utrikes

Kinesisk bluff med "forskare" stoppad

Facebook har stoppat ett Kinakopplat nätverk som sått tvivel kring utredningen av coronavirusets ursprung. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Ett stort nätverk av konton som härstammar från Kina har stoppats av Facebook – med anledning av en stor bluff som involverar en schweizisk forskare som inte existerar.

I juli skapades ett Facebook-konto i namnet "Wilson Edwards", som titulerades som en schweizisk biolog. Denne skrev, utan att lägga fram några bevis, att amerikanska tjänstemän utövade "enorma påtryckningar och också hot" för att få forskare att utreda coronavirusets ursprung.

Inom några timmar hade inlägget uppmärksammats och förts vidare av hundratals andra konton. Inom en vecka hade "forskarens" påståenden plockats upp och blivit rubriker i Kinas statsstyrda medier.

"Om du existerar så skulle vi gärna träffa dig!", twittrade Schweiz ambassad i Peking, sedan "Edwards" inte gått att finna i folkbokföringen.

USA hade vid denna tidpunkt återkommande begärt mer transparens från Kinas sida när det gäller virusets ursprung.

Många av kontona i det nätverk som hjälpte till att exponera inlägget hade skapats samma dag. Många framställdes som tillhörande västerlänningar, med falska profilbilder. Facebook har spårat en del av dem till ett techbolag i Chengdu, Kina, och många andra till utlandsanställda vid statliga kinesiska bolag i fler än 20 länder.

Totalt omkring 600 konton på Facebook och Instagram som kopplats till denna insats har tagits bort, enligt moderbolaget Meta.

Utrikes

Virussituationen i Sydkorea förvärras

Två passagerare lotsas rätt av karantänpersonal vid flygplatsen Incheon i Sydkorea.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Sydkorea rapporterar in nya rekordantal när det gäller smittade av coronaviruset.

För andra dagen i rad har landet fler än 5 000 nya dagliga fall, framför allt till följd av den snabbspridande deltavarianten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Utrikes

Abrams gör nytt guvenörsförsök

Stacey Abrams vill bli guvernör. Vinner hon valet 2022 kan hon bli den första svarta kvinnliga guvernören i landet. Arkivbild.
Foto: Brynn Anderson/AP/TT
Utrikes
Utrikes Demokraten Stacey Abrams meddelar att hon ska göra ett nytt försök att bli guvernör i delstaten Georgia.
PREMIUM

Politikern gav sittande guvernören Brian Kemp en match 2018, men förlorade med färre än 55 000 röster. Sedan dess har hon arbetat med att få upp valdeltagandet i delstaten – framför allt bland de svarta – och har setts som en viktig kugge för delstaten att svänga åt demokratiskt håll i senaste valen.

Mycket tyder på att det återigen blir Kemp som står för motståndet. Den sittande guvernören fick stöd av Donald Trump 2018, men sedan dess har Trump surnat till på att Kemp har avfärdat att det förekommit omfattande röstfusk i presidentvalet 2020 och i senatsvalen i januari, då Republikanerna tappade två poster till demokratiska utmanare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Bok: Trump testade positivt inför debatt

Inför debatten den 29 september förra året testade dåvarande presidenten Donald Trump positivt, hävdar hans dåvarande stabschef Mark Meadows i en bok. Ett nytt test visade dock negativt.
Foto: Julio Cortez/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s tidigare president Donald Trump testade positivt för coronaviruset inför en valdebatt mot Joe Biden, uppger Trumps dåvarande stabschef Mark Meadows i en ny bok.

Meadows skriver vidare att Trump visste att han var tvungen att testa negativt inom 72 timmar före debattens start, men att "ingenting kunde stoppa" Trump från att gå ut dit, skriver The Guardian, som har fått läsa boken på förhand.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Klimatförändringar inte bov vid svältkatastrof

1,3 miljoner människor i södra Madagaskar är enligt Världslivsmedelsprogrammet i skriande behov av hjälp med mat.
Foto: Alice Rahmoun/WFP/AP/TT
Utrikes
Utrikes Matbristen slår hårt mot Madagaskar, som lider av konsekvenserna av en utdragen torka. Men torkan beror inte på klimatförändringarna, som tidigare påståtts, enligt en ny studie.
PREMIUM

1,3 miljoner människor är i akut behov av mat i södra Madagaskar utanför Afrikas östra kust, enligt FN:s Världslivsmedelsprogram ( WFP ). Flera år av torka har gjort att människorna inte kan få fram mat på egen väg, och folk tvingas äta gräshoppor och löv.

WFP pekade i juni ut Madagaskar som ett av världens första länder att drabbats av svältliknande förhållanden till följd av klimatförändringar, och i november lyfte även landets president Andry Rajoelin upp problemen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL