Utrikes

Nytt försök att hitta källan till viruset

En person i skyddskläder utanför ett sjukhus i Wuhan i Kina. Nu gör WHO ett nytt försök att hitta coronavirusets ursprung. Arkivbild.
Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Världshälsoorganisationen (WHO) har en ny plan för att försöka spåra ursprunget till covid-19. 26 forskare från hela världen har valts ut för att bilda en oberoende grupp – förhoppningsvis fri från intressekonflikter. Gruppen ska inte bara undersöka hur den här pandemin började utan även hur framtida virusutbrott kan bryta ut.

Tidigare i år reste WHO-experter till Wuhan i Kina för att hitta ledtrådar till virusets ursprung. De tror att det kan ha spridits från fladdermus till människa via ett annat djur, men efterlyser mer forskning för att kunna bekräfta tesen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Statsministern ska förhöras om raderade sms

Statsminister Mette Frederiksen (S) under ett besök på en stängd minkfarm i november i fjol.
Foto: Mads Nissen
Utrikes
Utrikes Danmarks regering skakas av ännu en kris i minkhärvan där själva statsministern är huvudmisstänkt. Sms till och från statsminister Mette Frederiksen (S), som är viktiga pusselbitar i utredningen, har raderats.
– Jag utgår från att alla regler har följts av statsministeriet, säger Frederiksen till TV2.

Förra hösten massavlivades miljontals minkar olagligt i Danmark efter att en covidmutation upptäckts bland en del av djuren. En minkkommission har tillsatts för att reda ut turerna i fallet och hur mycket de ansvariga, däribland statsministern, egentligen visste när beslutet togs att alla minkar – även de friska – skulle avlivas.

Men utredningen har stött på patrull. Avgörande sms-konversationer från statsministern och personer i hennes närhet har raderats och har därmed inte kunnat lämnas ut till kommissionen, något som tidningen BT var först med att avslöja. Förutom statsministern har sms från stabschef Martin Justesen, departementschef Barbara Bertelsen och departementsråd Pelle Pape haft inställningen.

"Fick rådet"

Enligt Frederiksen rör det sig om en standardinställning på telefonerna som gjorde att smsen togs bort efter 30 dagar.

– Jag fick rådet av statsministeriet att av säkerhetsskäl ha automatisk radering av mina sms påslaget, och det har jag valt att följa, säger hon i en intervju med danska TV2.

Hon vill inte gå in på hur länge hon haft inställningen påslagen sin telefon, och säger att hon utgår från att de råd hon fått följer lagen.

Statsministeriet, ungefär statsministerns stab, säger vidare i en kommentar till BT att man samarbetar med minkkommissionen och ger den hjälp som efterfrågas för att smsen ska kunna försöka återskapas.

Förutom att återskapa smsen kan även en gammal mobiltelefon komma att spela en viktig roll för att råda klarhet i historien. Det är den tidigare rådgivaren till livsmedelsministern Mogens Jensen (S) som har kvar en gammal telefon – där sms-konversationen ska finnas kvar – och man har erbjudit sig att lämna över den till kommissionen om den så önskar, skriver Ritzau.

Miljontals minkar avlivades

Det var i november i fjol som Mette Frederiksen meddelade att alla 15 miljoner minkar i landet skulle avlivas, sedan en mutation av coronaviruset spridits från minkar till människor. Bara dagar efteråt framkom att beslutet stred mot lagen och dåvarande livsmedelsminister Mogens Jensen (S) avgick.

Regeringen sade sig inte ha kännedom om att beslutet var olagligt, men mejl som skickades mellan tjänstemän i miljö- och livsmedelsdepartementet flera veckor innan beslutet pekade på just olagligheten i att avliva friska djur.

Kritik mot funktionen

Den nya skandalen har väckt ny kritik och Venstre kräver i en skrivelse till justitiedepartementet att polisen granskar händelsen med de raderade smsen.

Händelsen har även satt ljus på huruvida det är rättssäkert att sms mellan Danmarks styrande politiker tas bort.

– Den automatiska raderingen innebär att anställda med viktiga funktioner i departementen kan kommunicera fullständigt okontrollerat, säger Oluf Jørgensen, forskningschef emeritus på Danmarks Medie- og Journalisthøjskole, till BT.

Under hösten kommer sammanlagt 61 förhör att hållas inom utredningen med exempelvis departementsanställda, myndighetspersoner, branschföreträdare och ministrar. Sist ut på listan – den 9 december – är den huvudmisstänkta Mette Frederiksen.

Anna Hansson/TT

Massavlivade danska minkar. Arkivbild.
Massavlivade danska minkar. Arkivbild.
Foto: John Randeris/Ritzau Scanpix/AP/TT

FAKTA

Fakta: Turerna i danska minkskandalen

4 november 2020 meddelade den socialdemokratiska regeringen att alla minkar, smittade och friska, skulle avlivas sedan en mutation av coronaviruset som spridits till människor upptäckts.

Beslutet saknade laglig grund, vilket departement och myndigheter visste om redan i september.

18 november avgick livsmedelsministern Mogens Jensen (S).

I januari i år beslutades att landets minkuppfödare ska få kompensation som beräknas uppgå till 25 miljarder svenska kronor.

I våras tillsattes en minkkommission av folketinget med syfte att bringa klarhet i fallet. Över en miljon dokument och mejl har samlats in och förhör ska hållas under hösten. Slutrapport väntas i april nästa år.

Ingen dom kommer avkunnas. Det är upp till folketinget att fatta beslut om vad som sedan ska ske.

Utrikes

Macron vill ha kompensation för ubåtsaffär

Frankrikes president Emmanuel Macron.
Foto: Michel Euler/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Frankrikes president Emmanuel Macron har talat med Australiens premiärminister Scott Morrison i telefon, meddelar Élyséepalatset. Det är första gången de två ledarna talas vid sedan en skrotad ubåtsaffär ledde till en diplomatisk kris förra månaden.

Macron upprepade att det australiska beslutet att hoppa av ubåtsaffären har skadat ländernas relation, enligt presidentpalatset.

"Det är nu upp till Australiens regering att föreslå konkreta åtgärder som kan bevisa australiska myndigheters vilja att omdefiniera grunderna för vårt förhållande och att agera tillsammans i Indo-Stillahavsområdet", lyder ett uttalande.

Macron kräver också kompensation till de inblandade franska företagen och deras underleverantörer, inklusive australiska sådana.

Australien beställde under 2016 franska ubåtar till ett värde av över 30 miljarder euro. I förra månaden inledde landet i stället en försvarspakt med Storbritannien och USA och skrev ett avtal om att köpa amerikanska atomubåtar.

Utrikes

Sudans kuppledare sparkar diplomater

Abdel Fattah al-Burhan. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sudans militäre ledare general Abdel Fattah al-Burhan sparkar minst sex ambassadörer efter att dessa fördömt måndagens militärkupp i landet. Bland dem finns Sudans ambassadörer till USA, EU och Frankrike.

Även landets ambassadörer till Qatar, Kina och FN får sparken. Sudans statliga television bekräftar avskedandena.

Diplomaterna har förklarat sig vara lojala mot den avsatte premiärminister Abdalla Hamdoks regering.

Militärkuppen har fördömts av en enig omvärld. Enligt general Abdel Fattah al-Burhan var anledningen till att störta regeringen att undvika inbördeskrig.

Utrikes

Nya virusrestriktioner i Ungern

Vaccinering mot covid-19 i Nyiregyhaza i Ungern. Landet inför nu skärpta restriktioner igen, för att möta en fjärde smittovåg. Arkivfoto.
Foto: Attila Balazs/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ungern återinför krav på munskydd i kollektivtrafiken från den 1 november, för att försöka bromsa ökningen av antalet covid-19-fall.

Enligt Gergely Guylas, adminstrationschef hos premiärminister Viktor Orbán, kommer dessutom vaccinering att krävas av alla statsanställda. Privata företag får också möjlighet att göra samma sak.

– Vi kan bara få bukt med den fjärde vågen om folk vaccinerar sig. Vi har gott om vaccin, säger Gulyas enligt Reuters.

Med över 30 000 döda på knappt tio miljoner invånare är Ungern det värst covid-drabbade landet i EU, sett till antal döda per capita.

Antalet nya fall har dessutom ökat kraftigt de senaste veckorna, samtidigt som vaccineringsgraden fortsatt ligger under EU-genomsnittet. Enligt smittskyddsmyndigheten ECDC är just nu 58,1 procent av ungrarna fullt vaccinerade mot covid-19.

Utrikes

Brittisk båt stoppad i fiskebråk

Franska fiskare i en protest utanför brittiska Jersey tidigare i år. Konflikten kring fisket efter brexit har blivit allt mer infekterad. Arkivfoto.
Foto: Gary Grimshaw/AP/TT
Utrikes
Utrikes Känslorna svallar när London och Paris rör sig allt närmare ett fiskekrig efter brexit.
Oproportionerligt, säger brittiska regeringen om franska varningar om sanktioner.

Grälet mellan de två grannländerna gäller fiskelicenser för franska fartyg i brittiska vatten. En uppgörelse gjordes efter Storbritanniens utträde ur EU, men alldeles för få licenser beviljas och alldeles för sent, anser Frankrike.

Regeringen i Paris har därför varslat om åtgärder i form av skärpta kontroller och stopp för ilandtagande av fisk från brittiska båtar i franska hamnar.

Fiskeminister Annick Girardin är inte alls nöjd med utvecklingen.

– Vi försvarar våra rättigheter, våra fiskare och vår franska kust. I nio månader har franska fiskare inte kunnat arbeta. Britterna respekterar inte det som det har skrivit under. Det räcker nu, säger Girardin i fransk radio på torsdagen.

På Twitter berättar hon också att man i onsdags stoppade två brittiska båtar i Seinebukten, som en följd av att kontrollerna redan blivit skärpta. Den ena bötfälldes för att inledningsvis ha vägrat att låta sig inspekteras, medan den andra togs till Le Havre, misstänkt för att ha fiskat utan fransk licens.

Storbritannien har samtidigt reagerat skarpt.

"Frankrikes hot är en besvikelse och oproportionerligt och inte vad man kan förvänta sig av en nära allierad och partner", heter det i ett regeringsuttalande från sent i onsdags.

Wiktor Nummelin/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Moskva stänger ner – dödligheten i covid ökar

Ambulanser på kö för att lämna av patienter med misstänkt covid-19 till ett sjukhus i Kommunarka utanför Moskva. Arkivbild.
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes Moskva har stängt affärer, skolor och restauranger för att få stopp på den skenande smittspridningen. Allt, förutom det allra nödvändigaste, hålls stängt till den 7 november.

Enbart affärer som säljer livsmedel, medicin och annat livsnödvändigt kommer att hållas öppna under de elva dagarna medan myndigheterna försöker få bukt med pandemin.

Under torsdagen var vägarna i Moskva något mindre trafikerade, men i tunnelbanan var trängseln lika påtaglig som vanligt och många resenärer bar inte munskydd.

Samtidigt rapporteras över 40 000 nya smittofall, och 1 159 coviddöda under det senaste dygnet vilket är nytt rekord, enligt de ryska myndigheterna. I samtliga regioner stiger dödligheten. Värst är läget i Moskva och St. Petersburg, rapporterar Interfax.

Epidemiologer förklarar de nattsvarta siffrorna med deltavarianten av viruset, samt låg vaccinationstäckning. Bara en tredjedel av landets runt 146 miljoner invånare är fullvaccinerade.

Efter att ha stängt ner landet under en månad i början av pandemin har myndigheterna och regeringen varit restriktiva med nedstängningar, och satt sitt hopp till inhemska vacciner som Sputnik V. Men vaccinmotståndet bland ryssarna har visat sig vara stort.

Flyr Moskva

Förra veckan meddelade ryska myndigheter också att man inför en veckas "coronaledigt" vid månadsskiftet för att minska folks rörelser och på så vis bromsa smittspridningen.

Men den strategin verkar slå snett – enligt flera undersökningar planerar nu var tredje ryss i stället att resa bort under den här perioden.

"Sitt inte i karantän, semestra i stället på stranden!", lyder en annons och enligt arrangörer har priserna på resor skjutit i höjden.

– Ingen vill stanna i Moskva, för vad kan man göra här? Så efterfrågan ökade säkert omkring fem gånger, säger en researrangör som upplevde trycket från resesugna ryssar direkt efter beskedet om nedstängning förra veckan.

Kan kräva vaccin

Sotjis borgmästare Alexej Kopaygorodskij säger att man väntar omkring 100 000 turister. Han varnar besökarna för att det kommer att krävas intyg på vaccin eller negativt covidtest på stadens hotell.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att epidemiologer oroas över resandet men att man inte planerar något reseförbud. Inte heller kommer man till att börja med att stänga några inre gränser.

Även utlandsresor lockar, vilket märks på att efterfrågan på flygbiljetter till Turkiet och Egypten ökat.

Många ryssar passar på att resa utomlands när det är 'coronasemester'. Arkivbild.
Många ryssar passar på att resa utomlands när det är "coronasemester". Arkivbild.
Foto: Alexander Zemlianichenko Jr./AP/TT

FAKTA

Fakta: Coronapandemin i Ryssland

Den 27 oktober 2021 rapporterades 1 091 coronarelaterade dödsfall i Ryssland, det är den högsta dygnssiffran i landet sedan pandemins start.

Sedan den 20 oktober 2021 har antalet döda per dygn inte understigit 1 000.

Den 27 oktober 2021 registrerades 35 575 nya smittade.

Totalt har över åtta miljoner människor konstaterats smittade i landet och över 229 60 dödsfall är registrerade.

Knappt 48 miljoner ryssar är fullvaccinerade, det motsvarar lite över 33 procent av befolkningen.

Utrikes

Danska brandmän testas för giftigt ämne

PFOS finns i bland annat brandsläckningsskum. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson / TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Över 300 brandmän i Danmark ska testats för om de har det giftiga ämnet perfluoroktansulfonat, PFOS, i blodet. Ämnet ingår i PFAS-gruppen och används bland annat i brandsläckningsskum.

Testningen sker efter förslag från en expertgrupp, säger hälsominister Magnus Heunicke (S) enligt Jyllands-Posten. Tidigare har testning avvisats, men nu kommer stickprover att tas. Skulle det visa sig att proverna innehåller spår av PFOS, kan testningen behöva utökas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fortsatt babyboom i Norge

Födelsetalen fortsätter öka i Norge efter nedstängningen. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Babyboomen efter den norska nedstängningen fortsätter. Långt fler barn föds jämfört med innan coronapandemin, då antalet födslar var på nergång.

Under de nio första månaderna 2021 föddes 2 037 fler barn i Norge än motsvarande period året före. En första topp i antalet födslar sågs nio månader efter nedstängningen i mars 2020, en andra topp efter en sommar med reserestriktioner. Ökningen var störst i Nordnorge.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL