Opinion

Mer jämställt bakom ratten

Opinion
Opinion

Våren 1976 avslutade jag mina högskolestudier och tog en socionomexamen med inriktning på ekonomiska ämnen. Det var en väldigt givande och allmänbildande utbildning, men jag hade blivit alltmer övertygad om att en framtid som kommunalkamrer eller liknande inte var något som lockade mig.

Vad göra? Arbetslös ville jag inte bli och risken var rätt stor för det eftersom vi i mitten på 1970-talet för första gången började få akademikerarbetslöshet i vårt land.

Eftersom jag under studieåren extraknäckte som bensinstationsbiträde hade jag mött många lastbils- och taxichaufförer. De verkade ha rätt trevliga arbeten, jobbade säkerligen mycket men ändå rätt självständigt. Därför tänkte jag skaffa körkort för att kunna bli chaufför, kanske inte för alltid men för några år framöver. Jag skaffade behövliga intyg men innan chaufförsutbildningen hann påbörjas gjorde ödet att min yrkesväg kom att se annorlunda ut och slutade i tidningsbranschen.

Fortfarande tycker jag att chaufförsyrken borde vara en rätt lockande yrkesbana för de som inte går vidare till högskolestudier. Men så tycks inte vara fallet. Vi har på senare tid kunnat se hur det råder skriande brist på chaufförer i Storbritannien, inte på grund av Brexit men för att nyrekryteringen inte fungerar trots löner på uppemot 70.000 kronor i månaden. Men det är inte ett brittiskt fenomen. I Europa saknas hela 400.000 lastbilschaufförer och även i Sverige är det brist på unga människor som vill bli chaufförer.

Kanske får hoppet sättas till unga tjejer. Kvinnor som kör lastbilar har blivit ett allt vanligare inslag på vägarna. Att tjejer idag utgör en stor andel av ägarna av Epa-traktorer borde också leda till att chaufförsyrket blir mer jämställt. Dessutom är kvinnor bättre på det finmotoriska i bilkörning t.ex att backa med släp i trånga utrymmen.

Lars J Eriksson

Opinion

Heta frågor för EU och Sverige

Opinion
Krönika

Rättsstatsprincipen är en av EU:s hetaste frågor den närmaste tiden, enligt EU-minister Hans Dahlgren. Det handlar om att ländernas rättssystem inte ska vara politiskt oberoende, och det handlar senast om Polens beslut att EU:s lagstiftning inte anses överordnad polska lagar, trots att EU:s fördrag som alla medlemsländer accepterat säger tvärtom.

Därför var rättsstatsfrågan ett av huvuddiskussionsämnena under första dagen av Europaforum i Hässleholm, som denna veckan hålls för 19:e gången.

Hans Dahlgren blev kritiserad av journalisten Ylva Nilsson för att regeringarna inte tillräckligt hårt satt ned foten mot Polen. Att EU:s lagstiftning är överordnad den nationella är ju en grundbult i EU-samarbetet. Har inte Polen straffat ut sig ur EU, undrade hon.

Dahlgren vittnade om att stats- och regeringscheferna vid sitt möte förra veckan varit hårdare i tonen mot Polen och Ungern än vad åtminstone Stefan Löfven någonsin upplevt och att enigheten mellan de andra länderna var närmast total om att de båda länderna måste anpassa sig efter EU:s regler om oberoende rättsväsende och följa EU:s lagar.

Sedan nyår finns dessutom ett förmodligen verksamt instrument genom att länder som inte följer rättsstatsprinciperna kan bli av med de omfattande bidragen från EU i såväl det stora återstartpaketet efter pandemin som den ordinarie budgeten. Kommissionen har stark press på sig från såväl parlamentet som stats- och regeringscheferna att utnyttja denna ”rättsstatsmekanism” för att påverka Polen och Ungern.

Ingen vill dock sparka ut Ungern eller Polen om det går att undvika. I båda länderna finns en stark folklig opinion för medlemskapet, det är regeringarna som inte följer regelverket. Därför tyckte både Dahlgren och den tidigare EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) att det behövs en balansgång när det gäller vilka konsekvenser som brott mot fördragen ska innebära. Förhoppningen är att regeringarna ska bytas ut i demokratiska val, när det står klart att ländernas politik kan hota medlemskapet.

Återhämtningsfonden, som ges som såväl bidrag som lån till länderna, handlar om cirka 8 000 miljarder kronor i hela EU, och minst 37 procent av pengarna ska användas för klimatåtgärder. Det gör att den kan bli ett mycket verksamt medel för att nå EU:s mål som, om än otillräckliga, hör till de mest ambitiösa i världen.

Klimatet är utan tvekan en av de hetaste EU-frågorna, men för svensk del finns ett hotande problem i EU-kommissionens och många länders syn på skogen. I många länder innebär skog bara enstaka träd som kan fungera som strövområden, medan för Sverige och Finland är skogen både en identitetsfråga och en viktig ekonomisk resurs. Skogen kan vara mycket mer än en kolsänka genom att användas aktivt som ersättning för oljebaserade produkter.

Den synen måste Sverige och Finland försöka skapa en blockerande minoritet för, så inte stora delar av Sveriges klimatarbete förbjuds. Dessutom är skogspolitik enligt förslaget en nationell fråga som EU inte ska lägga sig i.

Det kan bli den allra hetaste EU-frågan för Sverige det närmaste halvåret.

Opinion

Ett mål som inte nås heter misslyckande

Opinion
Opinion

Stefan Löfven kommer att bli ihågkommen för ett mål han inte nådde. Senast 2020 skulle Sverige ha lägst arbetslöshet i EU, men det blev tvärtom. Idag har vi istället den fjärde högsta arbetslösheten i EU. Statsministern blir märkbart utled när han konfronteras med misslyckandet, vilket sker i nästan varje intervju.

Sedan första januari 2021 har han sökt efter ett bra svar och anser sig ha funnit ett i en intervju med Dagens Nyheter (21/10). Enligt Löfven bidrog målet till att sätta fokus på sysselsättningen. Det lät nästan som en framgång. Han ångrar ingenting.

Han lät som Gustav Fridolin i SVT-programmet Politikbyrån, apropå den berömda kolbiten han viftade med under ett av sina tal. Med den ville han illustrera faran med brunkolsverksamhet och lovade att stoppa försäljningen av Vattenfalls koltillgångar. Talet var ett misslyckande, objektivt sett. Rent visuellt lyckades den lilla kolbiten inte skrämma någon och han bröt sitt löfte till väljarna. Ändå ångrar han ingenting, eftersom kolbiten satte fokus på klimatdebatten.

Ett misslyckande som sätter fokus på en viktig fråga är fortfarande ett misslyckande. Både Löfven och Fridolin satte mål som de måste ha vetat var ogenomförbara. Frågan är snarare varför de försatte sig i den hopplösa situationen till att börja med? Ovanan att göra så har funnits i politiken länge, men idag är det mer regel än undantag.

Vissa menar att syftet med målen är att öka motivationen och sikta högre. Det fungerar i viss mån, om målet är genomtänkt och genomförbart. Politiska mål är det sällan. Löfven höftade sitt, Fridolins var olagligt.

Mål är inte längre en ändpunkt som politiska förslag ska mynna ut i. Mål är politik. Hur många politiker har inte kommit fram till mikrofonen efter långa överläggningar och stolt presenterat sin nya ”politik” – ännu mer ambitiösa mål. Själva jobbet med att nå dem delegeras till övriga samhället.

Opinion

Hållbarhetsevangeliet

Opinion
Opinion

Skånska biologer och ålfiskare förenas i sin oro för ålen. En bråkdel av de ålar som kom till den skånska kusten i mitten av nittonhundratalet dyker upp. Bara hälften klarar sin vandring uppför Kävlingeån. Man har antagit att fiskeriet är boven i åldramat. Forskare demonstrerar i SVT:s Uppdrag Granskning att det finns ett större hot än fisket: vattenkraftverken. På sin vandring fastnar ålen och dör i kraftverken.

Man kan i kraftverksproblematiken åter se tendensen att skylla på privatpersoners beteende när problemet i själva verket är strukturellt och kräver insatser på en annan nivå än den privata. Ska man hindra fiskare från att ägna sig åt sitt yrke eller hobby och skälla på den som har ål på julbordet bör man först ge ålen möjlighet att överleva kraftverken och se hur det påverkar bestånden.

Omställningen till vattenkraft, vindkraft och solpaneler måste ske på ett sådant sätt att vi bygger in andra arters överlevnad i vår egen, allt annat vore ett övergrepp. Vi har ingen rätt att utrota andra arter för vår bekvämlighet. Det handlar dessutom om självbevarelsedrift: vi saknar tillräckligt kunskap om konsekvenserna av att utrota arter vi inte förstår oss på. Kanske förstår vi inte förrän efter vi utrotat en nyckelart hur viktig den var.

Innan Patrik Svenssons bok Ålevangeliet blev en storsäljare var ålen svårsåld som annat än rökt, men Svensson skapade ett slags limnologisk deckare kring arten. Varför är ålen som den är, vart tar den vägen och varför dör den ut?

Om svaret på sista frågan är vattenkraft, så det frustrerande, men samtidigt ett lösbart problem. Det är säkert en utmaning att bygga kraftverk som en ål kan överleva. men vi är en nation av ingenjörer, vi har klarat svårare.

Att rädda denna uråldriga art från utrotning räddar dessutom ett kulturarv: för många skåningar är det inget riktigt julbord utan rökt ål och ålfiskeriet är på vissa platser längst kusten är så nära förknippat med den lokala kulturen och identiteten att det ena nästa inte kan existera utan den andra.

Opinion

Konsekvensneutral forskning

Lunds universitet
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Lundaforskaren professor Kristina Sundquist säger sig vara chockerad av nyheten om att åklagare fattat beslut om att inleda en förundersökning om brott mot lagen om etikprövning. Frågan är om den uppmärksammade studie där det framkom att utlandsfödda eller personer med utlandsfödda föräldrar var överrepresenterade i våldtäktsstatistiken hade etiktillstånd eller inte.

Sundquist menar att hon skaffat tillstånd på samma sätt som vanligt och att man ofta beskriver vad man kommer att titta på i ganska allmänna ordalag, eftersom det finns många närbesläktade frågeställningar som studiens registerutdrag kan användas till. Överklagandenämnden för etikprövning menar att Sundquist och kompani inte haft tillstånd, eftersom frågeställningen om överrepresentation i våldtäktsstatistiken är specifik och avgränsad, men inte nämns i ansökan.

Det står klart att forskaren och nämnden har olika syn på hur snävt frågeställningen måste definieras för att det ska anses att man har etiktillstånd. Det finns i nuläget inget som tyder på något annat än att Sundquist och hennes kollegor har agerat i god tro, vilket gör det extra viktigt att det prövas så att man kan etablera praxis.

Att frågan är känslig borde egentligen varken inverka på etikprövningstillståndet eller på studien. Det borde finnas tydliga kriterier för det här redan och det är bekymmersamt att det är just kring ett kontroversiellt ämne det uppstår frågetecken.

Det finns en stor risk att det uppfattas som om man försöker lägga munkavle på forskarna eftersom slutsatserna i rapporten var känsliga. Det vore i så fall en mycket olycklig konspirationsteori att få fäste, som skulle skapa en bild av att man inte får tala sanning eller kan använda sig av obekväm statistik i samband med migration. Forskning måste få vara konsekvensneutral och allt som så tvivel kring det är farligt.

Det borde gå att få en tydligt och vägledande svar på hur och för vad etiktillstånd kan utfärdas.

Opinion

SVT måste sluta sprida desinformation

Opinion
Opinion

Sveriges Television har avpublicerat en dokumentär eftersom den spred desinformation om ”kronisk borrelia”, en sjukdom som enligt läkarvetenskapen inte finns. Med det finns ett antal problem och SVT måste fundera på varför det har hänt igen. Det är inte första gången: SVT fälldes redan 2014 av granskningsnämnden för ett inslag om ”kronisk borrelia”.

Det är oroväckande att den senare filmen förefaller vara producerad med hjälp av Film i Skåne.

Testet som hittar kronisk borrelia är framtaget av en forskare lämna sitt universitetet på grund av forskningsfusk. Desinformation om hälsa och sjukvård kan skada och i värsta fall döda. Patienter som tror sig ha kronisk borrelia kan ha en annan sjukdom som de inte söker vård för eftersom de fått veta att vården konspirerar mot dem. Charlataner kan förvärra hälsoproblemen med ”alternativa” behandlingar. Konspirationsteorier är därför betydligt allvarligare när det handlar om hälsa. SVT kan inte räkna med att tittarna har tillräckliga kunskaper för att kunna förhålla sig kritiskt till innehållet i filmen.

TV-licens- och skattepengar har använts till att sprida desinformation, vilket inte får ske.

SVT försvarar sig med att filmen visades som en del av segmentet SVT dox som ska innehålla ”subjektiva” dokumentärer och inte renodlade vetenskapsinslag. Om man kategoriserar desinformation kring hälsa som något som är OK för att det är subjektivt finns det nästan ingen gräns för vad som kan sändas ut till tittare, under förevändningen att det skildrar en ”upplevelse” och inte fakta. Man kan ”uppleva det” som att förintelsen aldrig har hänt, eller som att regeringen förgiftar folk med hjälp av vaccin.

Till skillnad från kronisk borrelia är desinformation en av vår tids största epidemier och den smittan ska inte SVT hjälpa till att sprida. Det är bra att de avpublicerade filmen, men hade varit ännu bättre om de tackat nej från början. SVT behöver kritiska glasögon.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

NannyPoppins

Fler tar hjälp av nanny - ökningen väntas fortsätta när RUT-avdraget tredubblas

NannyPoppins Det finns just nu ett stort intresse av att anlita en nanny. Barnvaktsföretaget NannyPoppins beskriver hur det finns ett stort intresse för att få hjälp med barnpassning och att det stora intresset förväntas växa när möjligheten att göra skatteavdrag för tjänsten utökas.

Det är en fantastisk förmån att vara förälder. Du får möjligheten att se ett barn växa upp och formas till en egen människa och utvecklas år för år. Men med det sagt så behöver föräldraskapet inte alltid vara enkelt - det är prövande att vara förälder. Du måste ha förmågan att prioritera mellan saker i livet, du aldrig hade velat prioritera mellan. Det gäller därför att göra de val och beslut som är bäst för familjen som helhet - även om det inte finns något facit över vad som är rätt beslut i alla situationer. Ett sätt att frigöra mer tid att göra de saker du vill och behöver göra som förälder är att ta in en nanny. En nanny som kan bidra till omsorgen av ditt barn och avlasta dig som förälder några timmar i veckan och på så sätt frigöra tid för att ni kan göra annat.

Nanny - möjliggör tid för karriär och socialt liv

Möjligheten att få hjälp av en nanny innebär att man skapar tid för annat som man tidigare inte haft tid att göra. Det kan handla om att arbeta de där extra timmarna på jobbet, kanske för att senare kunna göra anspråk på en chefstjänst eller annat roligt uppdrag man är intresserad av. Det kan också innebära att man får mer tid över till att träffa vänner, eller släkt.

Trygg barnvakt

En av NannyPoppins viktigaste fokusområden är trygghet. Det är viktigt att familjen känner sig trygg med att den barnflicka man anlitar är pålitlig och trygg i omsorgen av ens barn. Därför har NannyPoppins ett mycket seriöst rekryteringsförfarande där bara en ett fåtal av hundra sökanden får jobbet. Rekryteringsförfarandet innehåller flera olika djupintervjuer samt tester och ett krav är att personen innan den anställs som barnvakt, har erfarenhet av att passa barn. NannyPoppins kontrollerar även att personen inte förekommer i belastningsregistret, samt gör flertalet slagningar i offentliga register för att kontrollera att personen inte förekommer i övriga domstolstvister. Vill du läsa mer om NannyPoppins rekryteringsprocess av barnvakt.

Pedagogisk barnflicka

Det blir allt vanligare att föräldrar önskar en pedagogisk nanny. Det handlar givetvis inte om att mötet mellan barnvakt och barn ska bli en undervisningssituation, utan att de lekar och aktiviteter som nannyn gör med barnet har en pedagogisk baktanke i syfte att utveckla barnets förmåga att läsa, skriva, räkna och tala. Det går även att ägna en viss del av tiden med nanny till traditionell läxläsning, Skatteverket medger att 10 procent av barnpassningstillfället får ägnas åt detta givet att familjen i fråga vill ha fullt RUT-avdrag.

Handplockad nanny

NannyPoppins handplockar alltid en nanny till er familj. Det innebär att företaget lyssnar in era behov och förutsättningar och utifrån det sätter er i kontakt med en av bolagets nannys som stämmer in på era önskemål. Ni får träffa er nanny för ett första gratis möte och därefter ta ställning till om ni vill gå vidare. Det finns även andra aktörer som arbetar med barnpassning, en sådan är myNanny, läs mer om myNanny här och hitta en nanny.

Opinion

Den långsiktiga skogen

Vitsippor i Skrylle
Foto: Moa Dahlin
Opinion
Opinion

I Mark- och miljödomstolen möts NCC, som vill utvidga utvinningen av kvartsit i Skrylletäkten på Romeleåsen och Lunds kommun, som med fog oroar sig för konsekvensen. Länsstyrelsen menar att NCC:s miljökonsekvensbeskrivning är bristfällig och anser att ansökan bör avslås, vilket skaver.

Kommunstyrelsen föreslår en dialog med NCC så att natur- och friluftsliv bättre kan samexistera med existerande täktverksamhet. Miljöpartisten Karin Svensson Smith vill att Skrylle istället blir naturreservat samt utökas och får medhåll av Vänsterpartiets Helena Falk.

Förenklat är frågan om det är Skrylle eller täkten som bör öka i storlek. Lunds kommun gör klokt i att vara skeptiska. Det går att öppna andra gruvor, men nya skogar växer inte upp hur som helst. Det är troligt att natur- och friluftsintresset blir fortsatt stort även efter pandemin. Den som en gång vant sig vid att komma ut i naturen ger ogärna upp möjligheten.

Det handlar inte uteslutande om skogsmulleri, utan också om långsiktiga verksamheters möjlighet att klara sig om ett fördjupande eller utvidgande av täkten leder undan grundvatten. En balans mellan det kortsiktiga behovet av byggmaterial och det långsiktiga med att skydda skog och natur för denna och framtida generationer. Skogsbonden Göran Boijsen oroar sig för att hans ekar ska torka ut och dö om grundvattnet leds bort, vilket han tyckt sig se tecken på. Skogar och skogsägare arbetar efter en annan tidsplan än resten av samhället: tanken är att Boijsens ekar ska stå i åttio år till.

Det som skulle tala för att tillåta ökad utvinning är det globala perspektivet: det finns alltid en risk att gruvdrift hamnar utomlands, där både klimathänsyn och arbetsförhållanden kan vara sämre.

Samtidigt är det Lundapolitikernas jobb att värna om skåningarnas tillgång till natur här och nu, samt tänka på att skogens tidslinje handlar om att det vi gör nu kanske syns tydligt först om hundra år.

Opinion

Utred vem även som ska tillsätta JK

Opinion
Opinion

En utredning tillsattes i februari förra året med uppgiften att bland annat utreda om det ska bli svårare att ändra grundlagen. En annan uppgift är att utreda hur domstolarna ska bli mer självständiga och hur det ska bli svårare för en regering att påverka domstolarnas sammansättning och därmed eventuellt deras beslut.

Det har inte upplevts som något problem i Sverige att regeringsmakten lagt sig i eller försökt påverka domstolarna. Men erfarenheterna från ett par länder i EU har gjort att diskussionen kommit upp. Som följd av både januariavtalet och uttalanden från riksdagen tillsattes utredningen, som om drygt ett år ska vara klar med sina förslag om hur domstolarnas självständighet ska garanteras.

Ett område som är bortglömt i direktiven är dock Justitiekanslerns roll. JK utövar tillsyn över domstolarna och kan bland annat anmäla domare för disciplinförfarande och åtala domare.

I den senaste lördagsintervjun förklarade JK Mari Heidenborg att ”i ett annat läge med en annan regim” en ”regimtrogen JK skulle kunna göra skada”. Därför förordade hon att den tillsatta grundlagsutredningen borde titta på även hur JK tillsätts. Det borde inte vara regeringen som sköter det.

En annan möjlighet vore att flytta tillsynen av domstolsväsendet från JO och JK till ett fristående organ, exempelvis ett domstolsråd som finns i många länder. Den exakta ordningen bör dock utredningen få stor frihet att utforma, i syfte att öka domstolarnas fristående ställning.

Opinion

För övrigt

Opinion
Opinion

I fredags dömdes en 60-årig man för bland annat förberedelse för allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Han hade gjort listor på tänkbara bombmål och förberett ett manifest. Varför åtalades han inte för terrorbrott? Sannolikt för att han inte var islamist utan högerextremist.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL