Lagfarter SkD

Hus i Vollsjö har fått nya ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Margareta Kaczmarek-Tchurz, 28, och Michal Tchurz, 29, har tagit över fastigheten på Vångavägen 4 i Vollsjö från Ola Kristian Bauwsén. Ägarbytet blev klart i juli 2021 och köpesumman blev 2 340 000 kronor. Huset är byggt 1966 och har en boyta på 126 kvadratmeter.

I december förra året såldes ett annat hus alldeles i närheten, på Kvarngatan 1. Där såldes ett 109 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 1 100 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Skolan, inte barnen, är problemet

Det kan vara skolan som inte fungerar, snarare än barnet
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Skolans system för fördelning av resurser bidrar till en överdiagnostisering av barn som fungerar mindre bra i en problemfylld skola. Barn som har blivit svikna av vuxenvärlden i olika sammanhang riskerar att utpekas som ett problem om det reagerar på en ohållbar situation när det är vuxenvärlden som är problemet.

Ett svårhanterligt barn blir förr eller senare föremål för Barn och ungdomspsykiatrins insatser, (Bup). Insatser som ofta resulterar i negativt värdeladdade diagnoser som riskerar att följa barnet resten av livet och ge det en sviktande självbild.

Och orsaken? Ett patogent förhållningssätt från vuxenvärlden där symtomet sjukförklaras. Det vill säga barnet, inte omständigheterna som de vuxna serverar barnet. Skolan slipper med det granska värdegrunden som deras metodik grundar sig på; barnet är problemet, det har ju både ADHD och trotssyndrom. Därmed blir skolan berättigad till extra resurser.

Så skapas en skola som fungerar som en drivbänk för diagnostisering av barn med bekymmer.

Det betyder inte att det saknas barn med neurologiska problem. Men ökningen under de senaste decennierna är så dramatisk att diagnosernas giltighet ifrågasätts både nationellt och internationellt. Enbart i Stockholm hade 10% av tonårspojkarna 2016 en ADHD diagnos enligt Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Cirka 50% av ADHD diagnoserna kombineras dessutom med trotssyndrom. Det senare enligt Gillbergcentrum i Göteborg.

En inte namngiven skola i Lund (för att skydda barnet) och Bup, befäster bilden. Ett barn som var svårt sviken av både pappan och styvpappan fungerade trots det utmärkt i förskolan och på fritiden. Efter att ensam tvingats hantera en gäng- och mobbingkultur redan vid skolstarten, utan stöd av personalen, fann man anledning att utreda barnets psykiska status. BUP övervägde inte de positiva omdömen som barnets tidigare förskolor hade av barnet, de kontaktade inte heller barnets breda nätverk. De pratade inte ens med barnet självt eftersom det förståeligt nog vägrade prata med vuxna utanför sitt nätverk. Ändå begåvade Bup barnet med både ADHD och trotssyndrom.

Varken Bup, Skolinspektionen eller skolans huvudman har några invändningar mot skolans arbetssätt, vilket illustrerar att bemötandet av barnet är orsakat av ett systemfel och inte ett misstag i arbetet.

För att motverka utvecklingen måste skolans resursfördelningssystem förändras, måste barnets röst alltid komma till tals. Måste Elevombudsmannen göras oberoende av Skolinspektionen med ett uppdrag definierat utifrån barnkonventionens formuleringar. Måste Bup,s metoder för diagnostisering ändras från medicinskt individorienterad till en individ/systemorienterad analysmetod.

Gay Glans

Pensionerad fritidspedagog och familjebehandlare.

Janette Glans

Grundskollärare och statligt utbildad rektor.

Opinion

Vindkraft är någon annans problem

Vindskraftparken Lillgrund söder om Malmö.
Foto: Stig-Åke Jönsson / TT
Opinion
Opinion

Vindkraften är en central del i omställningen till ren energi och nödvändig om man ska klara målet med 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Användningen av det kommunala vetot mot vindkraft gör att det i nuläget är oklart hur man åstadkomma det. Skånska kuststäder tycker det är viktigare att turister ska tycka kustlinjen är vacker. De planerade vindkraftverken mellan Smygehamn och Abbekås hotas av att alla tycker att vindkraftverk gott kan byggas någon annanstans.

Att vindkraftverk upplevs som besvärliga på land, där boende i närheten menar att det väsnas och skrämmer djur är något så när begripligt. Men det luktar Öresundsbro-demonstration om protesterna mot vindkraftverk ute i vattnet.

Smygehamn är ljuvligt vackert. Att vindkraftverk är så fula att de skulle förstöra kustlinjen stående långt ute i vattnet är fånigt. För den som tittade ut över vattnet varje dag skulle det finnas en tillvänjningsperiod innan man sannolikt skulle sluta lägga märke till dem.

En gemensam nämnare för personer som protesterade ivrigt mot Öresundsbron innan den byggdes och var övertygade om att det skulle bli katastrof med en fast förbindelse är att de känner sig lite löjliga i efterhand. Bron har blivit lika självklar som Stens huvud eller något annat naturligt skånskt landmärke. Även bron sades förstöra kustlinjen och det vackra Öresund. Nu säger turister istället att de vill se Öresundsbron när de kommer.

Alla tycker att energiförsörjningen och den gröna omställningen är någon annans problem. Någon annan badort kan ha fula vindkraftverk, menar man, som om regeringen vill bygga vindkraftverk för att sabotera för svenska semesterorter och inte för att vi behöver all ren energi vi kan få. Städer som inte vara med och producera energi, trots eventuell ekonomisk ersättning, för att värna sin fina kustlinje bortser från att klimatförändringarna bland annat orsakar stranderosion. Om stranden faller i havet kommer det definitivt att sluta komma turister som vill titta på utsikten.

Opinion

Danmarks dubbla budskap

Opinion
Opinion

Danmark kommer att fortsätta med gränskontroller mot Sverige till maj 2022. Detta trots att man försöker rekrytera personal från Sverige till ett Köpenhamn som skriker efter arbetskraft. Regeringen tänker tydligen inte göra något för att underlätta pendling mellan länderna den här gången heller.

Att hålla gränsen mot Sverige stängd är ett enkelt sätt för den danska regeringen att plocka billiga poänger genom att koppla gängkriminalitet och islamism till Sverige. Det som inte är invandrarnas fel är Sveriges fel. Tidigare klagade man på svenskarnas fylleri, samtidigt som man mycket gärna sålde öl till dem. Nu försöker man värva skånsk arbetskraft, samtidigt som man försvårar rörligheten mellan länderna genom att komplicera pendlingen med gränskontroller. Krögare och nöjeslokaler i Köpenhamn kommer knappast att tacka regeringen för att man gör det mindre attraktivt både att arbeta i och att besöka huvudstaden.

Att ta bort gränskontrollerna post corona hade varit ett gyllene tillfälle att tillsammans kickstarta Örestads ekonomi. Resor över sundet för nöje och shopping har gynnat båda länderna i decennier.

Den svenska regeringens Stockholmsfokus har lett till en brist på förståelse för Skåne och Örestadsregionen som den med rätta har fått kritik för. Men den kan i alla fall skylla sin bristande fingertoppskänsla på geografiskt avstånd som skapar okunnighet kring rörlighet och ekonomi i Örestad. Vad den danska, Köpenhamnsbaserade regeringen har för ursäkt för att sinka den ekonomiska återhämtningen är oklart. Danmark menar att det handlar om att stoppa islamister. Sverige ska kanske svara med att stänga gränsen så inga danska islamofober kommer hit och försöker bränna koraner i allmän förstörelselusta.

Post corona fanns ett hopp om att Örestadsregionen kunde lära sig av de misstag som gjorts när man motarbetar varandra i kampen mot corona, men någon ny guldålder för samarbetet blir det uppenbarligen inte.

Kultur och nöje

"Elden ring" försenas

'Elden ring' kommer först mot slutet av februari. Pressbild.
Foto: Bandai Namco/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

From Softwares "Elden ring" skjuts upp en månad, och väntas nu släppas den 25 februari, meddelar utgivaren Bandai Namco.

Förseningen förklaras med att djupet och spelarfriheten vuxit i takt med utvecklingen, och att skaparna därför vill putsa på titeln inför släppet.

Ett antal förhandsregistrerade konsolspelare kommer dock att få testa de inledande timmarna redan i november, i ett slutet test av servrarna.

From Software är kända för sina svåra spel, som kräver nötande och finslipande för att besegra de tuffa bossarna. Den japanska studion har bland annat gjort "Dark souls" och "Sekiro: Shadows die twice". I fantasyactionrollspelet "Elden ring", som utspelas i en öppen värld, har man samarbetat med "Game of thrones"-författaren George RR Martin för att skapa berättelsen och världen där titeln utspelar sig.

Utrikes

Nordkorea har provskjutit ännu en robot

Nordkorea har den senaste tiden genomfört flera robotprovskjutningar. Här rapporterar sydkoreansk tv om robottesterna i slutet av september.
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea har avfyrat en ballistisk robot över Japanska havet. Det uppger Sydkoreas respektive Japans militär.

Exakt vad för typ av ballistisk robot det rör sig om, och hur långt den färdades, framgår inte.

"Sydkorea och USA analyserar noga för ytterligare detaljer," skriver Sydkorea i ett uttalande.

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar, bland annat säger sig landet har testat en så kallad hypersonisk robot, som beskrivs som ett framtida supervapen.

Det senaste testet kommer då USA skickat en vädjan om att inleda nya samtal med styret i Pyongyang.

– Vi eftersträvar diplomati med Nordkorea för att få till konkreta framsteg som leder till ökad säkerhet för USA och våra allierade, säger USA:s särskilda Nordkoreasändebud Sung Kim efter att ha träffat sin sydkoreanska motsvarighet i Washington.

– Vi har inget fientligt uppsåt mot Nordkorea och vi hoppas att vi får till ett villkorslöst möte, tillägger han.

Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat på is sedan dåvarande presidenten Donald Trump träffade diktatorn Kim Jong-Un vid ett toppmöte i Hanoi 2019. Länderna kom överens om nedrustning, men överenskommelsen visade sig snart sakna substans.

Nordkorea har flera internationella sanktionsprogram emot sig på grund av sina kärnvapen- och robotprogram och landet skyller den upptrappade spänningen på USA.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Inrikes

M vill ändra alkohollagen

Moderaternas partistyrelse vill lätta på alkohollagen. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Moderaternas partistyrelse vill ändra alkohollagen, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Förslagen ska diskuteras på Moderatstämman som inleds på torsdag.

Bland annat vill man att kravet om att restauranger måste erbjuda mat för att få sälja alkohol tas bort. Man vill även att den som köper hämtmat ska kunna köpa med sig alkohol till maten.

– De här förändringarna, som nu föreslås, gör att det kommer att bli enklare att beställa hem, och faktiskt få hela upplevelsen med sig, även en flaska vin. På samma sätt att en frisör som skall göra en bröllopsuppsättning får sälja ett glas bubbel till klippning och uppsättning, säger Oliver Rosengren, kommunalråd i Växjö.

Under pandemin har flera kommuner godkänt att restauranger levererar alkohol tillsammans med hämtmat.

– Det har alltid funnits ett behov av förenklingar för företagen i besöksnäringen, men man kan ju säga att efter den här coronakrisen som har varit, så är ju behovet av lättnader större än någonsin, säger Stefan Lundin, branschorganisationen Visitas chefsjurist, till Ekot.

Socialminister Lena Hallengren (S) försvarar de nuvarande reglerna. "Alkohollagstiftningen utgår från att skydda folkhälsan. Ökar du tillgången till alkohol så kommer det leda till ökade skadeverkningar i form av missbruk och våld i hemmet", skriver hon i ett mejl till Ekot.

Inrikes

Pressas på pengar av hackare – få vågar anmäla

Få företag som utsätts för it-attacker i utpressningssyfte berättar vad som har hänt. Under fem procent av företagen polisanmäler händelsen, enligt statistik från privata säkerhetsbolag.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Långt ifrån alla personer och företag som blir hackade anmäler det.
Under fem procent av alla drabbade företag anmäler till polis – enligt statistik från it-säkerhetsbolagen.
– Det här är ett gigantiskt problem, säger Jan Olsson på Nationellt It-Brottscentrum.

Polisen har fått in 259 anmälningar i år från personer och företag som först hackas och sedan pressas på pengar.

Det är hundra fler anmälningar än förra året (159 st), men mörkertalet tros vara stort. Statistik från de privata säkerhetsföretagen visar att 3–5 procent av de företag som utsätts för utpressning anmäler det till polisen.

– Företag anmäler inte eftersom de anser att det inte gynnar deras varumärke att de har utsatts för ett intrång, säger kriminalkommissarie Jan Olsson.

Om fem procent av angreppen anmäls till polisen innebär det att flera tusen företag kan ha utsatts det senaste året utan att det har blivit känt.

Dataintrång i syfte att pressa företag på pengar, även kallat ransomware-attacker, innebär att företagens kunddata och andra filer tas som "gisslan", oftast genom att infektera bolagens system med skadlig kod. Sedan hotar utpressaren att publicera eller förstöra datan om de inte får pengar.

"Borde ses som brottsoffer"

Under året har ett par fall uppmärksammats i Sverige, bland annat Coop som fick sitt system kapat i juli. Även investeringsplattformen Aktieinvest uppmärksammades när den attackerades i september.

De båda företagen anmälde händelsen till polisen och var öppna med vad som hade hänt.

– När systemet ligger nere är det ganska uppenbart att någonting har hänt. Då har man två val; antingen hittar man på en alternativ sanning eller så går man ut med vad som har hänt, säger Marcus Murray på säkerhetsföretaget Truesec om hur företag kan välja att hantera attacker.

Att gå ut offentligt kan innebära mycket negativ publicitet, något som får företagen att tveka, säger Murray. Han tycker att företagen bör ses mer som brottsoffer för att stigmat kring att bli hackad ska minska.

– Ju mer man påtalar skadorna hos brottsoffren desto större blir påtryckningen för framtida brottsoffer att betala för att informationen inte ska komma ut.

– Man måste ha förståelse för en sak; i princip alla företag i Sverige kan drabbas, säger han.

Murrays företag har hanterat 135 allvarliga incidenter bara i år. Han går i god för att de företag han hjälper inte betalar lösensummor utan "följer gängse processer", men det är inte alla företag som gör det.

Att betala är ingen garanti

Enligt Jan Olsson, kriminalkommissarie på Nationellt It-Brottscentrum, betalar runt 80 procent av företagen hela eller delar av lösensumman, även det enligt uppgifter från it-säkerhetsföretagen.

– Hade inte någon betalat hade inte det här problemet funnits, säger Olsson.

Att betala lösensumman är ändå ingen garanti för att problemet ska lösas.

– Om man betalar har det visat sig att man hamnar på en lista över företag som betalar och ofta blir utsatt igen. Dessutom får man ofta inte tillbaka filerna.

Jan Olsson lyfter att det är viktigt att polisanmäla. Då får polisen in mer information om de kriminella aktörerna och kan bidra med informationen till det samarbete som svenska polisen har med Europol. Dessutom kan man få hjälp av polisen med hur man ska gå tillväga efter att man utsatts för en utpressningsattack.

– Fler företag börjar inse att det är en fördel att vara transparenta och anmäla.

Tea Oscarsson/TT

FAKTA

Fakta: Dataintrång för utpressning

Dataintrång med hjälp av skadlig kod i utpressningssyfte kallas även ransomware-attack, gisslanprogram eller utpressningsvirus.

Det är en typ av skadlig kod vars syfte är utpressning, ofta genom att ta filer som "gisslan" via kryptering. För att häva krypteringen eller återfå kontrollen över datorn kräver utpressningsprogrammet en lösensumma eller eventuellt annan handling som gynnar förövaren som ligger bakom programmet.

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Inrikes

Ransomware-attackerna når nya rekordnivåer

Colonial Pipeline, som sköter driften av USA:s största oljeledning, tvingades till ett stopp i sin verksamhet under flera dagar efter att ha utsatts för en cyberattack i maj i år. Arkivbild.
Foto: Chris Carlson/AP/TT
Inrikes
Inrikes Intäkterna från så kallade ransomware-attacker når nya rekordnivåer under 2021, enligt en rapport från amerikanska finanspolisen Fincen.

Enligt rapporten betalades omkring 590 miljoner dollar ut bara under det första halvåret i år efter misstänkta ransomware-attacker. Halvårssiffran överstiger redan summan för rekordåret 2020 med omkring 200 miljoner dollar, rapporterar The Verge.

Om trenden fortsätter så kan utpressarna tjäna mer på sina attacker under 2021 än vad man gjort sammantaget de senaste tio åren, enligt Fincen.

Dataintrång i syfte att pressa företag på pengar, även kallat ransomware-attacker, innebär att företagens kunddata och andra filer tas som "gisslan" genom att angriparen infekterar systemen med skadlig kod. Utpressaren hotar sedan att publicera kunduppgifter eller förstöra filerna om de inte får pengar.

Flera uppmärksammade fall har ägt rum under året, bland annat utsattes amerikanska it-företaget Kaseya som också drabbade Coop i Sverige i somras, och i maj drabbades Colonial Pipeline av en attack som stängde USA:s största oljeledning.

Långt ifrån alla personer och företag som drabbas anmäler dock. Enligt statistik från de privata säkerhetsföretagen i Sverige så är det bara 3–5 procent av de utsatta företagen som anmäler det till polisen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL