Inrikes

Mats Svegfors ska utreda nytt mediestöd

Regeringen har utsett den före detta chefredaktören Mats Svegfors till att utreda förändrat mediestöd.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Regeringen har utsett den före detta chefredaktören Mats Svegfors att utreda ett nytt press- och mediestöd.
PREMIUM

Uppgiften blir dels att utvärdera de nuvarande stödformerna, dels att ta fram förslag på nya stödformer ska ska utgöra framtidens mediestöd.

Dagens press- och mediestöd är godkänt av EU-kommissionen till och med år 2023. Svegfors uppdrag blir att föreslå förändringar av stöden som kan träda i kraft senast 1 januari 2024.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Åklagaren om mordet på Einár: "Fruktansvärt"

Rapparen Yasin Mahamoud tecknad under hovrättsförhandlingen om kidnappningen av Nils 'Einár' Grönberg i Attunda tingsrätt på torsdagen.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Förhandlingen om kidnappningen av Nils Grönberg, mer känd som Einár, inleddes under torsdagen i Svea hovrätt. Rapparen sköts till döds med flera skott på en innergård i Hammarby sjöstad för en vecka sedan.

– Vi har alla tagit del av nyheten om Nils tragiska bortgång. Det här målet handlar om Nils, och innan jag går in på min sakframställning vill jag bara beklaga den här fruktansvärda händelsen, säger åklagare Ida Arnell när hon får ordet i hovrättsförhandlingen på torsdagen, som äger rum i säkerhetssalen i Attunda tingsrätt.

Polisens jakt på 19-årige Nils Grönbergs mördare har ännu inte lett till några gripanden, en vecka efter mordet som dominerat i medierna.

Hovrättsförhandlingen handlar om den kidnappning som Grönberg, då bara 17 år gammal, utsattes för i april förra året. Han blev kidnappad och förd till en lägenhet där han rånades och det togs förnedrande bilder på honom.

Kidnappningen ska ha orkestrerats av personer inom det så kallade Vårbynätverket i södra Stockholm, och ingår i ett större åtal som innefattar 16 olika åtalspunkter som framför allt rör personer inom Vårbynätverket.

Rappare dömdes

I tingsrätten dömdes flera personer för inblandning i kidnappningen, bland annat den utpekade ledaren för nätverket, Chihab Lamouri, samt rapparen Haval Khalili. Rapparen Yasin Mahamoud dömdes för inblandning i ett tidigare planerat kidnappningsförsök som aldrig blev av. Alla tre har nekat till brott.

Enligt polisen bedöms de båda rapparna ha nära koppling till andra kriminella nätverk än Vårbynätverket.

Flera personer inblandade dömdes även för att ha planerat att detonera en sprängladdning utanför ett hus där en av Grönbergs familjemedlemmar bodde, för att få honom att betala pengar till kidnapparna.

Domarna överklagades och på torsdagen inleddes förhandling i hovrätten om kidnappningen.

Åklagare Ida Arnell beskriver bland annat hur Chihab Lamouri som befann sig på distans under tiden för kidnappningen var den tydliga ledaren.

– Han ger instruktioner om när det är tillräckligt och när de kan sluta. Utförarna i lägenheten gör som Chihab bestämmer.

Centrala roller

Gällande Haval Khalili och Yasin Mahamoud menar Arnell att de hade framträdande roller i kidnappningen respektive det tidigare kidnappningsförsöket som aldrig blev av, framför allt genom de kontakter de hade till Einár genom musiken.

– Yasins del har varit av central betydelse, vilket även tingsrätten ansåg, säger Arnell.

– Han är en förutsättning för att de här brotten kommer till stånd, säger hon om Haval Khalili.

Alla tre är på plats i säkerhetssalen i Attunda tingsrätt under torsdagen. Förhör med dem och de andra som misstänks för inblandning i brotten mot Grönberg är planerade till november.

En stor del av bevisen i målet mot Vårbynätverket består av chattar från krypteringstjänsten Encrochat, som knäcktes förra året. Det gäller även i utredningen om kidnappningen, som Grönberg redan från början gjorde klart att han inte ville medverka i. Han dök aldrig upp när han kallades till förhör i tingsrätten, och inte heller hade han för avsikt att dyka upp i hovrätten, enligt hans målsägarbiträde Rodney Humphreys.

Marc Skogelin/TT

Blommor och ljus i närheten av platsen i Hammarby sjöstad i Stockholm där Nils Grönberg, mer känd som rapparen Einár, sköts till döds för en vecka sedan.
Blommor och ljus i närheten av platsen i Hammarby sjöstad i Stockholm där Nils Grönberg, mer känd som rapparen Einár, sköts till döds för en vecka sedan.
Foto: Jessica Gow
Förhandlingen i målet mot det så kallade Vårbynätverket i Svea hovrätt inleddes den 27 september och väntas pågå in i december. Illustration från första förhandlingsdagen.
Förhandlingen i målet mot det så kallade Vårbynätverket i Svea hovrätt inleddes den 27 september och väntas pågå in i december. Illustration från första förhandlingsdagen.
Foto: Johan Hallnäs/TT

FAKTA

Fakta: Processen mot Vårbynätverket

Rättegången mot det så kallade Vårbynätverket är ett av de största gängmål som Stockholm sett och handlar om grov och organiserad brottslighet kopplat till ett kriminellt nätverk i södra Stockholm.

Några av de brott som ryms inom åtalet är mordförsöket på en man som beskrivits som "dödsfiende" till Vårbynätverkets ledare, kidnappningen av en rapartist där två andra rappare varit inblandade, omfattande narkotikahandel och sprängningar. Bevisningen bygger till stora delar på kommunikation från krypteringstjänsten Encrochat.

Nätverket har beskrivits som mycket hierarkiskt och militärt inspirerat med en tydlig ledare i toppen – en 33-årig man som i tingsrätten dömdes till 17 år och tio månaders fängelse för inblandning i nästan samtliga åtalspunkter. Under honom har funnits en "platschef" i Vårby, samt "mellanchefer" eller "kaptener". Dessa kaptener har i sin tur styrt över personer som beskrivs som "kaptener i fält". Längst ned i hierarkin hittas mycket unga personer, som kan kallas soldater eller utförare. Man har också samarbetat med nätverk i andra områden.

Totalt dömdes 27 personer i tingsrätten, som sammantaget utdömde 147 års fängelse i målet.

Både åklagare och tilltalade har överklagat tingsrättens dom och i slutet av september inleddes hovrättsförhandlingen i målet. Den väntas pågå fram till början av december.

Källa: Södertörns tingsrätt, Svea hovrätt, m.fl.

Inrikes

36 åtalas efter Black Lives Matter-upplopp

36 personer åtalas för deltagande i ett våldsamt upplopp som startade efter Black Lives Matter-demonstrationen i Göteborg i juni 2020. Arkivbild: Björn Larsson Rosvall
Foto: Björn Larsson Rosvall
Inrikes
Inrikes 36 personer åtalas för deltagande i upploppet efter Black Lives Matter-demonstrationen i Göteborg i juni förra året. Brottsrubriceringarna är bland annat våldsamt upplopp, sabotage mot blåljusverksamhet och skadegörelse.

Demonstrationen den 7 juni 2020 i Göteborg till stöd för Black Lives Matter avlöpte lugnt. Det var efter demonstrationen som oroligheterna började. En grupp personer tågade från Heden mot Götaplatsen och enligt åklagaren inleddes ett våldsamt upplopp.

– Detta är en allvarlig händelse som påverkat staden mycket. Deltagare i folksamlingen har sparkat, slagit samt kastat stenar och andra föremål mot polisen och deras fordon, säger kammaråklagare Elisabeth Trouvé.

Åtal har nu väckts mot 36 personer och brottsrubriceringarna är bland annat våldsamt upplopp, sabotage mot blåljusverksamhet, skadegörelse, våld mot tjänsteman och misshandel.

Filmer en framgångsfaktor

Anna Kildebo är polisens utredningsledare.

– Vi har arbetat med utredningar mot 120 personer men vi har inte lyckats identifiera alla eller kunnat bevisa att alla begått brott, säger hon angående att det stannat vid 36 åtal.

Polis och åklagare har haft tillgång till filmer från polisens kroppskameror, drönare, butikskameror och allmänheten.

– Filmerna har tillsammans med polisens vittnesmål varit en framgångsfaktor i utredningen, säger Elisabeth Trouvé.

Minderåriga deltog

Många av deltagarna i upploppet var unga, flera var under 15 år.

– Polisen har, i samverkan med socialtjänsten, haft orossamtal med cirka 130 ungdomar och deras vårdnadshavare eftersom de har befunnit sig i den här riskfyllda miljön, säger Anna Kildebo.

Förhandlingen i Göteborgs tingsrätt inleds preliminärt i vecka 45.

Jan Samuelsson/TT

Inrikes

15-åringen ville bli skjuten vid skolattacken

Ordningsvakt i tingsrätten i Lund vid rättegången mot den 15-åring som misstänks för skolattacken på Källebergsskolan i Eslöv.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Pojken som knivhögg en lärare i Eslöv ville bli ihjälskjuten av den förste polismannen som ingrep, säger försvarsadvokat Leif Persson när rättegången om skolattacken inleds i Lunds tingsrätt.
– Den här situationen har för polisen varit riktigt allvarlig, säger Persson.

Merparten av rättegången kommer att hållas bakom stängda dörrar, eftersom den åtalade bara är 15 år och uppmärksamheten kring målet är så stor. Ett stort medieuppbåd fanns på plats i domstolen, men mediernas representanter fick bara ta del av rättegångens första timme.

Femtonåringen satt bredvid sin advokat med händerna samlade framför sig på bordet och lyssnade uppmärksamt när åklagaren förklarade varför han åtalas för mordförsök på sin lärare, grova hot mot andra skolanställda och elever och grovt hot mot polisen som var först på plats efter knivdådet den 19 augusti.

Han erkänner att han iförd stridskläder, skelettmask och hjälm gick in på skolan, beväpnad med knivar och pistolattrapp. Han erkänner även att det handlar om hatbrott, som åklagaren hävdar.

"Ett vansinnigt dåd"

– Vi kan kalla detta för ett vansinnigt dåd, säger pojkens advokat Leif Persson.

Advokaten hävdar att dådet skedde under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Men trots att läraren fick livshotande skador och pojken från början hade tänkt döda så erkänner han inte mordförsök.

Åklagare Pernilla Nilsson underströk att det bara vara tillfälliga omständigheter och snabb läkarvård som ledde till att läraren överlevde. Men försvarsadvokaten anser att det handlar om grov misshandel, eftersom pojken efter knivhugget ska ha drabbats av plötslig ånger.

– Han har inte längre haft uppsåt att döda, att fullfölja brottet, säger Leif Persson.

Advokaten pekar också på att 15-åringen gjorde "ett frivilligt tillbakaträdande" och utlöste brandlarmet för att polis och räddningspersonal snabbt skulle komma dit.

Av samma anledning ska flertalet av de hot som pojken åtalas för inte ses som grova brott, hävdar advokaten. Både elever och skolpersonal uppfattade att kniv och pistol riktades mot dem, men detta var i ett skede då pojken redan drabbats av ånger, enligt advokaten.

Beundran av polisen

Bara i två fall erkänner pojken grova hot, dels mot en skolanställd som han riktade en kniv mot från nära håll och dels mot den första polis som ryckte ut till skolan.

Advokat Leif Persson säger om sin klient:

– Han var så förtvivlad över vad han hade ställt till med, så han ville bli skjuten.

Pojken erkänner att han riktade en pistolattrapp mot polisen, som svarade med varningsskott och upprepade uppmaningar till 15-åringen att lägga sig på marken.

– Man får beundra polisens tålmodighet här, säger advokaten.

Cecilia Klintö/TT

Inrikes

Våldtog särskilt utsatta – får fängelse

Göta hovrätt fastställer domen om åtta års fängelse mot mannen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes
Inrikes

En 29-årig man i Linköping kontaktade särskilt utsatta offer och hotade dem till att ställa upp på olika sexuella handlingar. Nu fastställer Göta hovrätt tingsrättens dom om åtta års fängelse för mannen, som bland annat döms för 36 våldtäkter samt grovt olaga tvång och grov utpressning.

Utredningen inleddes då en kvinna anmälde att hon utsatts för hot på sociala medier, och mannen greps i oktober 2020. Ärendet växte och kom att omfatta totalt sju målsägare i åldrarna 19 till 39. Sex av dessa är kvinnor som mannen kommit i kontakt med både fysiskt och via nätet.

Mannen kontaktade offren via olika falska profiler på sociala medier och fick genom dödshot dem att ställa upp på olika sexuella handlingar och att skicka nakenbilder. Offren har det gemensamt att de varit särskilt utsatta på grund av funktionsnedsättningar eller andra svårigheter.

Inrikes

Regeringen föreslår inskränkning av grundlagen

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) föreslår inskränkning av föreningsfriheten för att komma åt terroristorganisationer. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen föreslår att grundlagen ändras så att det blir möjligt att förbjuda deltagande i terroristorganisationer.
Hittills har föreningsfriheten i regeringsformen satt hinder för det.

– Vi lägger en proposition i dag som ger utrymme i grundlagen för att kunna kriminalisera all befattning med en terroristorganisation. Det är för att vi senare ska kunna besluta om ett särskilt deltagandebrott, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till TT.

En liknande lagstiftning finns i dag redan i Norge.

Lagrådet sa ifrån

Regeringen gjorde ett försök förra mandatperioden med detta, men Lagrådet konstaterade, till skillnad från regeringens utredare, att ett deltagandebrott skulle strida mot föreningsfriheten. Därför måste nu grundlagen först ändras.

Tidigare har så kallade terrorresor förbjudits, liksom finansiering av terroristorganisationer. Även samröre på olika sätt med terroristorganisationer förbjöds.

Men det räcker inte, eftersom samröre är begränsat till vissa handlingar, framhåller Morgan Johansson.

– För att kunna ta hela steget, att kriminalisera all befattning med en terroristorganisation, då måste vi ändra i grundlagen, och det är det vi gör nu, säger han.

Mer heltäckande

Ett deltagandebrott blir mer heltäckande och innebär att man inte som i dag måste kunna knytas till en viss terrorhandling. Terroristhandlingar i sig är i dag redan förbjudna.

– Nu blir det mer heltäckande om de över huvud taget involverar sig i en organisation, säger Johansson.

Regeringens förslag nu innebär att själva grundlagen ska ändras, vilket kräver två beslut i riksdagen med mellanliggande val. Därefter kommer själva strafflagstiftningen med det nya deltagarbrottet, som för närvarande utreds.

Det finns ett EU-rambeslut som definierar terrorism. Sedan blir det upp till domstolar att bedöma vilka organisationer som ska omfattas utifrån de listor som både EU och FN har.

Oro för missbruk

Vissa remissinstanser, bland annat människorättsgruppen Amnesty, har uttryckt farhågor för att inskränkningar av föreningsfriheten kan missbrukas.

– Ja, man ska alltid vara försiktig när vi ändrar i grundlag och man ska också se till att man har så bred majoritet som möjligt bakom det, och det har vi nu, säger Morgan Johansson.

Vänsterpartiet var det enda parti som reserverat sig mot förslaget när det utreddes. Moderaterna och Kristdemokraterna ville gå ännu längre och även fånga in deltagande i kriminella organisationer.

På senare tid har Moderaterna även börjat klassa gängkriminaliteten som terrorism. Det skulle dock inte fångas in av den nya lagstiftningen.

– Då går man ifrån den vedertagna internationella definition som finns av terrorism. Jag tycker att det är ganska viktigt att man håller ordning på de här begreppen, säger Morgan Johansson.

Det nya förbudet mot deltagande i sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Owe Nilsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Inrikes

Lärare "kom i vägen" – knivhöggs i skoldådet

Bild från de fynd som gjorts hos 15-åringen som nu ställs inför rätta för skolattacken i Eslöv.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll/TT
Inrikes
Inrikes Ett djupt knivhugg i en lärares mage utdelas av en 15-åring iförd skelettmask på höstterminens andra dag. Fler på skolan skulle skadas eller dödas enligt pojkens ursprungsplan, men när läraren segnat ner ändrade han sig.
Nu inleds rättegången i Lunds tingsrätt.

"Jag har ganska radikala åsikter, men ingen verkar lyssna, på internet eller så. Jag vill att fler ska lyssna", säger 15-åringen som nu ställs inför rätta för mordförsök på sin lärare, i polisförhör.

På polisens fråga om vilka åsikter det handlar om sammanfattar han: "Antiislam".

Han är också åtalad för grova hot mot andra lärare och elever och även mot den polisman som kom först till Källebergsskolan i Eslöv denna augustimorgon och ensam lyckades avväpna pojken.

Varningsklockorna hade ringt kring den åtalade pojken under lång tid. I januari gick han omkring i Eslöv med hakkorsbindel runt armen, men stoppades av polis och blev hemkörd till föräldrarna. I maj blev han påkommen med tre kastknivar, som han hade tagit med till skolan – och 13 dagar före dådet på skolan fick svensk polis larm om att han via internet hade hotat att genomföra ett skolattentat i Australien.

"Ett skämt"

När poliser då återigen knackade på dörren till familjens bostad bortförklarade han skolhotet med att det var ett skämt. Men i själva verket hade han under sommarlovets sista veckor skissat på en kommande attack mot sin egen högstadieskola, något han också hade diskuterat med sina vänner online.

Natten till den 19 augusti hade han svårt att sova, berättar han i polisförhör, och det var då han bestämde sig för att sätta planen i verket. En och en halv timme innan skolan skulle börja gick han dit, med ett knivbälte dolt under sin rock och övrig utrustning i en gympakasse. Han gömde sig i ett bås intill skolans fotbollsplan, där han klädde om när det blev dags.

Han beskriver själv att han skakade i kroppen när han gick mot skolan:

"Jag hade adrenalin, jag tänkte inte, det bara hände."

På huvudet hade han en hjälm med påslagen kamera för att livesända skolattacken på nätet.

"Kniv i magen direkt"

Läraren som råkade komma i hans väg hade lämnat klassrummet för att lotsa några nya elever rätt.

"Jag hinner inte reagera utan har en kniv i magen direkt", berättar läraren för polisen efteråt.

Medan läraren ligger på golvet hör han pojken uttrycka förvåning över att det inte blöder mer från knivhugget. Pojken tycker också att det tar lång tid innan polisen kommer. I det läget vet läraren inte om pojken ska ge sig på honom igen. En annan tanke far genom huvudet, berättar läraren:

"Kommer jag ligga här och dö innan någon hinner fram och kan ge mig hjälp?"

I polisförhören efteråt nekar 15-åringen till att målet var att döda. Läraren som han tillfogat livshotande skador beskriver han som "jättesnäll" – att just han blev knivhuggen berodde på att han hade råkat komma närmast.

"Ville bara skada"

15-åringen "ville bara skada" och hade han velat skada fler hade han kunnat, men han avstod, understryker han. Samtidigt hade han tidigare skrivit att han ville döda så många som möjligt. Han hade också antecknat i vilka klasser det fanns många muslimer och pridesympatisörer, det vill säga tilltänkta offer, och dessutom namngett en annan lärare som han ville döda.

Polismannen som avväpnade pojken var på plats bara cirka fem minuter efter att larmet hade kommit in. Han visste att den andra radiobilen som utgår från Eslöv var på uppdrag i Höör och bestämde sig för att ensam gå in i skolan. När han närmar sig pojken uppfattar han det som att han får ett vapen riktat mot sig.

Två varningsskott

Han avlossar två varningsskott i marken och skriker till pojken att "det gör jävligt ont att bli skjuten i benet". Efter ytterligare tvekan ger 15-åringen upp och lägger sig ner på marken, där han får ligga med ett vapen riktat mot sig tills en hundpatrull kommer och hjälper till att övermanna honom.

En mindre rättspsykiatrisk undersökning har visat att pojken kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning, både vid dådet och vid undersökningstillfället. Rättegången hålls under fem dagar i Lunds tingsrätt.

Cecilia Klintö/TT

Inrikes

Hanif Bali ställer inte upp i riksdagsvalet

Hanif Bali. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Moderaten Hanif Bali ställer inte upp för omval i riksdagsvalet 2022, skriver han på Facebook.

Han skriver att han fått ett antal intressanta arbetserbjudanden och förfrågningar om samarbeten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Dna bekräftar Sitting Bulls barnbarnsbarn

Sitting Bull, eller Tatanka Iyotake, och hans barnbarnsbarn Ernie LaPointe.
Foto: University of Cambridge/TT
Inrikes
Inrikes Det finns genetiska släktband mellan den legendariske 1800-talsikonen Sitting Bull och hans nu levande barnbarnsbarn Ernie LaPointe, enligt en ny studie från Köpenhamns universitet.
En stulen fläta från Sitting Bulls lik gjorde studien möjlig.
PREMIUM

Sitting Bull, eller Tatanka Iyotake som han egentligen hette, utgjorde i slutet av 1800-talet en enande kraft för sioux-folken i kampen mot de amerikanska myndigheternas förtryck. Sitting Bull sköts till döds 1890 och begravdes i delstaten North Dakota.

Men huruvida hans kvarlevor fortfarande finns kvar vid platsen är vida omstritt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL