Utrikes

EU vill spela större roll i Arktis

Finländska Jutta Urpilainen är som EU:s biståndskommissionär även ansvarig för relationerna till Grönland. Arkivbild.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU vill sätta stopp för ny utvinning av olja, kol och gas i Arktis och även öka sitt inflytande i området.
Från svensk sida hoppas man på verklig dialog och inte bara vackra löften.
PREMIUM

I en ny Arktis-strategi som presenterades på onsdagen pratar EU-kommissionen vackert om ett "grönare, fredligt och mer välmående Arktis".

– Det är viktigt att skicka ett politiskt budskap. Vi vill visa att vi engagerar oss och vill vara en del av samarbetet, säger EU-kommissionären Jutta Urpilainen på en pressträff med TT och en grupp andra nordiska korrespondenter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Juntans frigivningar i Myanmar har börjat

Många väntar på sina anhöriga utanför fängelset Insein i Rangoon.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Anhöriga till fängslade demokratiaktivister i Myanmar har samlats utanför fängelset Insein i storstaden Rangoon. Där väntar de i hopp om att deras släktingar ska finnas bland de tusentals juntakritiska fångar som militären har lovat frige.

Flera bussar har kommit ut från fängelset med passagerare som gör tummen upp eller den oppositionella rörelsens trefingershälsning till folksamlingen.

Militärjuntan tog makten i landet den 1 februari. Sedan dess har över 1 100 civila dödats i oroligheter enligt regionala människorättsgrupper, och över 8 000 har gripits.

Beskedet om stundande frigivning av 5 636 fångar, som gripits i samband med juntakritiska protester de senaste månaderna, kom under måndagen.

Utrikes

Polen i EU: Vi ger inte efter för utpressning

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki talar under tisdagen i EU-parlamentet. Foto från i somras.
Foto: Pascal Rossignol/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen tänker inte lämna EU, men inte heller vika sig för utpressning, varslar premiärminister Mateusz Morawiecki.
Striden om polsk lag kontra EU-fördragen går vidare i EU-parlamentet inför veckans ledartoppmöte i Bryssel.

Morawiecki framträder under tisdagsmorgonen inför EU-parlamentsledamöterna i Strasbourg för att diskutera rättsstatssituationen i Polen.

Debatten har tillkommit efter den polska författningsdomstolens beslut nyligen om att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens grundlag. Det har ytterligare ökat på den konflikt som redan varat i flera år mellan EU-kommissionen och den nuvarande polska regeringen.

Inför tisdagens framträdande har Morawiecki skickat brev till övriga stats- och regeringschefer i EU för att lugna ned, men också stå fast vid att landet inte ger sig.

"Jag vill försäkra alla om att Polen fortsättningsvis är en lojal medlem av EU", skriver Morawiecki enligt nyhetssajten Politico Europe – och lovar också att man följer utslagen från EU:s domstol.

"Det är vi tvungna att göra så långt som det är uttryckt i fördragen. Inte ett jota mindre – och inte ett jota mer", skriver Morawiecki.

I brevet hävdar han att det pågår en "gradvis förändring" av EU, från att vara en allians av fria stater till en "centralstyrd organism, kontrollerad av institutioner som inte står under demokratisk kontroll av medborgarna i Europas länder".

Enligt premiärministern är Polen redo för en dialog "men utan att vi pressas till att ge upp vår nationella kompetens".

"Tal om ekonomisk utpressning, bestraffningar, utsvältning av stater som inte lyder och odemokratiskt och centraliserat tryck hör inte hemma i EU-politiken", anser Morawiecki i sitt brev.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Nytt försök för nazirättegång mot 96-åring

Den anklagades tomma plats i rättegångssalen i slutet av september, när hon inte dök upp. Arkivbild.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes I dag inleds rättegången mot 96-åriga Irmgard Furchner, en tidigare sekreterare i ett tyskt koncentrationsläger som anklagas för medhjälp till mord på över 10 000 människor.

Furchner flydde undan rättvisan i slutet av september då hon skulle ställas inför rätta, men greps efter några timmar och släpptes fem dagar senare. Enligt flera medier bär hon numera fotboja för att inte kunna fly igen.

Hon är den första kvinna som åtalas för brott kopplade till Hitlerväldet på flera decennier.

Som ung arbetade Irmgard Furchner vid koncentrationslägret Stutthof, som ligger i närheten av Gdansk i dagens Polen. Enligt åtalet dödades runt 65 000 människor i lägret, bland dem "judiska fångar, polska motståndsmän och sovjetiska krigsfångar".

Irmgard Furchner arbetade på kontor i lägret mellan juni 1943 och april 1945.

Omkring sex miljoner judar dödades under Nazitysklands folkmord 1933–1945. Även bland annat romer, homosexuella och andra för Hitlerväldet misshagliga personer föll offer för den systematiska utrotningskampanjen, vilket gör det sammanlagda antalet offer för Förintelsen mycket högre.

Utrikes

Nordkorea har provskjutit ännu en robot

Nordkorea har den senaste tiden genomfört flera robotprovskjutningar. Här rapporterar sydkoreansk tv om robottesterna i slutet av september.
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea har avfyrat en ballistisk robot över Japanska havet.
Provet antas vara en så kallad SLBM, engelsk förkortning för robotar som kan avfyras från ubåtar, uppger Sydkoreas militär.

"Vår militär har upptäckt en oidentifierad ballistisk kortdistansrobot som antas vara en SLBM som avfyrats från Nordkorea", meddelar Sydkoreas militär i ett uttalande. Enligt militären var uppskjutningsplatsen ett skeppsvarv i kuststaden Sinpo, där ubåtar nyligen synts på satellitfotografier.

Roboten ska ha skjutits mot havet öster om halvön.

"Sydkoreansk och amerikansk underrättelsetjänst analyserar noggrant för ytterligare detaljer", skriver militären.

En viktig frågeställning är om roboten avfyrades från en fungerande ubåt eller från någon typ av undervattensplattform eller pråm.

Vädjan om nya samtal

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar. Bland annat säger sig landet har testat en så kallad hypersonisk robot, som beskrivs som ett framtida supervapen.

Det senaste testet kommer då USA skickat en förfrågan om att inleda nya samtal med styret i Pyongyang.

– Vi eftersträvar diplomati med Nordkorea för att få till konkreta framsteg som leder till ökad säkerhet för USA och våra allierade, säger USA:s särskilda Nordkoreasändebud Sung Kim efter att ha träffat sin sydkoreanska motsvarighet i Washington.

– Vi har inget fientligt uppsåt mot Nordkorea och vi hoppas att vi får till ett villkorslöst möte, tillägger han.

Sydkoreas säkerhetsråd har hållit ett extrainsatt möte om uppskjutningen under tisdagen, och manar sitt grannland i norr att delta i en dialog.

Upptrappad spänning

Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat på is sedan dåvarande presidenten Donald Trump träffade diktatorn Kim Jong-Un vid ett toppmöte i Hanoi 2019. Länderna kom överens om nedrustning, men överenskommelsen visade sig snart sakna substans.

Nordkorea har flera internationella sanktionsprogram emot sig på grund av sina kärnvapen- och robotprogram och landet skyller den upptrappade spänningen på USA.

FAKTA

Fakta: Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53. Länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.

Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för omfattande sanktioner.

Källor: Landguiden/UI, NE med flera

Utrikes

Ny karta över Texas valdistrikt

Rafael Anchia, demokratisk ledamot av Texas delstatskongress. är kritisk mot de nya valdistrikten.
Foto: Eric Gay/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det republikanska styret i USA-delstaten Texas har godkänt en omritad karta över valkretsarna till representanthuset i Washington DC.
De nya kretsarna gynnar sittande republikanska kongressledamöter och minskar möjligheterna för minoriteter att vinna val, menar kritiker.

Den nya kartan godkändes sent på måndagen, under protester från Demokraterna. Oppositionspartiet kritiserar dels att processen gått fort och dels att antalet distrikt som styrs av minoritetspolitiker minskar. Med de nya reglerna kommer Texas att ha sju valkretsar som styrs av spansktalande så kallade latinos i stället för som tidigare åtta.

– Genom att godkänna denna kongresskarta gör vi Texas invånare en otjänst, säger Rafael Anchia, demokratisk ledamot av delstatskongressen.

Spansktalande politiker brukar av tradition stödja Demokraterna, som har en mer liberal syn på invandring än Republikanerna.

Till domstol?

Texasrepublikanerna å sin sida understryker att de följt gällande vallagar. Kartan har ritats "helt utan rasfrågan för ögonen", hävdar Texasparlamentarikern Joan Huffman, som skrivit lagförslaget.

Ändå hann förslaget inte mer än godkännas förrän människorättsorganisationer lämnade in stämningar till domstol.

Valdistrikten i Texas är omtvistade, så sent som 2017 slog en federal domstol ner på de nya distrikt som Republikanerna då försökte införa. Detta med hänvisning till att gränsdragningen avsiktligt gjorts för att diskriminera minoritetsväljare.

Att ändra valkretsindelningar för att gynna ett visst parti är inte ovanligt i USA, där företeelsen kallas "gerrymandering".

Lämnade delstaten

Texas är USA:s näst folkrikaste delstat och valresultatet där har stor betydelse i amerikanska presidentval.

Frågan om rösträtt och valsäkerhet är omtvistad i USA i allmänhet och Texas i synnerhet. I somras lämnade delstatskongressens demokratiska ledamöter hemstaten i över en månad för att hindra att en ny omstridd vallag antogs.

Lagen – som bland annat förbjuder drive-in- och dygnet runt-röstande samt gör det svårare att poströsta – godkändes ändå i början av september när ledamöterna återvänt. Republikanerna har hävdat att lagen skärper valsäkerheten och minskar risken för fusk.

I augusti höll Texaskongressens representanthus stängt eftersom de demokratiska ledamöterna lämnat delstaten i protest mot en ny vallag.
I augusti höll Texaskongressens representanthus stängt eftersom de demokratiska ledamöterna lämnat delstaten i protest mot en ny vallag.
Foto: Eric Gay/AP/TT

FAKTA

Fakta: Texas

Texas utgör USA:s södra spets och gränsar mot Mexiko. Det är den näst största delstaten till ytan efter Alaska. Texas kallas "The lone star state", den ensamma stjärnans delstat, med hänvisning till stjärnan på dess flagga.

Delstaten är ungefär 1,5 gånger så stor som Sverige och har nästan tre gånger så många invånare (29 miljoner). De största städerna är Houston, San Antonio och Dallas, samt huvudstaden Austin.

En stor del av de dödsstraff som verkställts i USA de senaste årtiondena har verkställts i Texas. Invånarna har också en långtgående laglig rätt att använda dödligt våld i försvarssyfte.

Ett amerikanskt talesätt är att "allting är större i Texas".

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Lockdown väntar Lettland efter höga smittotal

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lettland har de senaste veckorna haft den högsta smittspridningen av covid-19 i EU. Nu införs en månadslång lockdown för att bekämpa viruset.

– Jag ber om ursäkt till de som redan är vaccinerade, men restriktionerna kommer att gälla alla, säger premiärminister Krisjanis Karins efter ett tio timmar långt regeringssammanträde.

Mindre än hälften av Lettlands knappt två miljoner invånare har fått två doser covidvaccin.

– Det är fortfarande alldeles för många ovaccinerade som blir sjuka i covid och avlider på sjukhus, säger premiärministern.

Nedstängningen föreslås börja på torsdag och kommer att vara fram till den 15 november. Under den tiden kommer det att råda utegångsförbud mellan klockan 20 och 05 och endast affärer som säljer mat och andra nödvändiga varor kommer att vara öppna. Det betyder att skönhetssalonger, biografer och teatrar stängs och att restauranger endast får tillhandahålla hämtmat. Skolundervisningen kommer att ske på distans och folk uppmanas att arbeta hemifrån.

Åtgärderna kan dock komma att ändras på vid ett slutgiltigt regeringssammanträde under tisdagen, dessutom måste parlamentet godkänna förslaget i en omröstning på onsdag.

Den senaste veckan har rekordmånga nya fall av covid-19 registrerats i Lettland. Hittills har närmare 190 000 människor diagnosticerats med sjukdomen i landet, varav nästan 2 900 har avlidit.

Redan förra veckan utlyste regeringen ett särskilt nödläge för de kommande tre månaderna och munskyddstvång har införts i alla offentliga byggnader.

Utrikes

Ecuador inför nödläge efter våldsspiral

Ecuadors president Guillermo Lasso har infört nödläge efter en eskalerande våldsspiral i landet. Arkivbild.
Foto: Dolores Ochoa/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En eskalering av narkotikarelaterat våld har fått Ecuadors president Guillermo Lasso att utlysa undantagstillstånd och kommendera ut polis och militär på gatorna.

– Våra väpnade styrkor samt polis kommer omedelbart att med kraft göra sin närvaro känd på gatorna, sade presidenten i ett tv-sänt tal på måndagen.

Beskedet kommer inför ett besök av USA:s utrikesminister Antony Blinken.

– På Ecuadors gator finns endast en fiende: droghandeln, förklarade högerledaren vidare.

Undantagstillståndet kommer efter att en våldsvåg dragit fram genom landets överfulla fängelser. I det senaste blodiga upploppet miste 119 fångar livet.

Våldet har tilltagit dramatiskt i Ecuador de senaste månaderna. Hittills i år har landet registrerat nästan 1 900 mord, vilket är 35 procent fler än under hela förra året, enligt myndigheterna.

Undantagstillståndet gäller i 60 dagar och möjliggör för regeringen att mobilisera 3 600 soldater och poliser, som är tänkta att patrullera på gatorna och i 65 fängelser över hela landet.

Utrikes

Irak: Terrormisstänkt gripen efter fem år

Civila och räddningsarbetare söker igenom området där en lastbil exploderade i Bagdadstadsdelen Karrada, den 3 juli 2016. Över 320 människor miste livet i terrordådet.
Foto: Khalid Mohammed/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Irak säger sig ha gripit en misstänkt terrorist som antas ligga bakom ett av de dödligaste terrordåden sedan attackerna i USA den 11 september 2001.

Den 3 juli 2016 exploderade en lastbil fylld med sprängämnen i ett shoppingområde i stadsdelen Karrada i Iraks huvudstad Bagdad och över 320 människor dödades. Terrorrörelsen IS tog senare på sig ansvaret för attacken.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL