Utrikes

Dådet i Kongsberg: Detta har hänt

Polisen undersöker Kongsberg centrum efter pilbågsattacken.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Fem personer har dödats i en pilbågsattack i norska Kongsberg. Ytterligare två personer vårdas på sjukhus. En 37-årig man har gripits.
Här är händelseförloppet på onsdagskvällen.
PREMIUM

Klockan 18.12 på onsdagen: Polisen får ett första larm om att någonting inträffat i en mataffär i Kongsberg.

18.18: Polisen hamnar i en första kontakt med mannen, som skjuter pilar mot polisen, som tappar kontakt med mannen. Först efter denna kontakt misstänker polisen att mannen dödade flera, om inte alla, offer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Trump vill hemlighålla dokument, skydda Bannon

USA:s tidigare president Donald Trump. Bild från i september.
Foto: Ben Gray/AP/TT
Utrikes
Utrikes Via en stämningsansökan försöker USA:s expresident Donald Trump hindra att Vita husets dokument från tiden runt kongresstormningen i januari offentliggörs.
Trump vill inte heller att hans tidigare chefsstrateg Steve Bannon vittnar inför det kongressutskott som utreder attacken.

Den kontroversielle högerpopulisten Bannon var kallad till det särskilda utskottet i torsdags och han har även ombetts lämna över material. Men han dök aldrig upp med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Det gick inte hem hos utskottet.

Under dagen planerar de att rösta om att ställa Bannon inför anklagelser om kongresstrots (motsvarande domstolstrots), noterar nyhetsbyrån AP och andra medier. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga stormningen skedde så finns det inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottets ledning.

Ville "begrava Biden"

Trump sparkade sin chefsstrateg redan i augusti 2017, men det är väl känt att de två stått i kontakt de senaste åren.

Efter att Trump förlorade fjolårets presidentval och börjat föra fram falska anklagelser om valfusk pratade de i telefon, enligt uppgifter i boken "Peril" som den ansedde The Washington Post-journalisten Bob Woodward skrivit tillsammans med Robert Costa. I december i fjol ska Bannon ha uppmanat Trump att fokusera på den 6 januari, det datum elektorsrösterna och därmed Joe Bidens valseger skulle fastställas av kongressen.

"Den 6 januari ska vi begrava Biden", sade Bannon i samtalet enligt boken.

Det är bland annat detta samtal som representanthusets särskilda utskott vill ställa frågor om.

Irriterande fiske?

Men Donald Trump har uppmanat Bannon och andra medarbetare att neka sådana juridiskt bindande kallelser med hänvisning till presidentämbetets makt.

I ett försök att blockera kongressutredningen har expresidenten dessutom lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Washington DC. I den motsätter han sig utskottets begäran om att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari, noterar AFP och AP.

"Utskottets begäran är inget mindre än en irriterande, olaglig fiskeexpedition som öppet godkänts av Biden och som är utformad för att i strid mot grundlagen utreda president Trump och hans regering", står det i stämningsansökan.

Den nuvarande presidenten Joe Biden godkände nyligen att utredningsutskottet till en början får tillgång till handlingar på sammanlagt 125 sidor.

Trump kräver att domstolen förklarar dokumentförfrågningarna som ogiltiga, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte får lämna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lär stämningen fördröja offentliggörandet med flera månader.

Agerandet väntat

Det är USA:s riksarkiv som ansvarar för alla handlingar från Vita huset. Sedan slutet av augusti har utredarna skickat omfattande förfrågningar om registerutdrag till arkivet, och både Biden och Trump har 30 dagar på sig att granska materialet innan det släpps.

Det sker mot bakgrund av ett gammalt HD-beslut om att landets presidenter kan få hålla vissa dokument och viss korrespondens hemlig för att främja uppriktiga diskussioner. Ingen domstol har dock tagit ställning till om detta privilegium även gäller före detta presidenter, som Donald Trump. För tillfället är det därför Joe Biden som har sista ordet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Susanna Persson Öste/TT

President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Foto: John Minchillo/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Lockdown väntar Lettland efter höga smittotal

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lettland har de senaste veckorna haft den högsta smittspridningen av covid-19 i EU. Nu införs en månadslång lockdown för att bekämpa viruset.

– Jag ber om ursäkt till dem som redan är vaccinerade, men restriktionerna kommer att gälla alla, säger premiärminister Krisjanis Karins efter ett tio timmar långt regeringssammanträde, enligt nyhetsbyrån AFP.

Mindre än hälften av Lettlands knappt två miljoner invånare har fått två doser covidvaccin.

– Det är fortfarande alldeles för många ovaccinerade som blir sjuka i covid och avlider på sjukhus, säger Karins.

Utegångsförbud och distansskola

Nedstängningen föreslås börja på torsdag och kommer att vara fram till den 15 november. Under den tiden kommer det att råda utegångsförbud mellan klockan 20 och 05 och endast affärer som säljer mat och andra nödvändiga varor kommer att vara öppna. Det betyder att skönhetssalonger, biografer och teatrar stängs och att restauranger endast får sälja hämtmat. Skolundervisningen kommer att ske på distans och folk uppmanas att arbeta hemifrån, enligt AFP.

Åtgärderna väntas klubbas på ett regeringssammanträde under tisdagen, därefter måste parlamentet godkänna förslaget i en omröstning på onsdag.

Den senaste veckan har rekordmånga nya fall av covid-19 registrerats i Lettland. Hittills har närmare 190 000 människor diagnosticerats med sjukdomen i landet, varav nästan 2 900 har avlidit.

Baltikum hårt drabbat

Hela Baltikum har en omfattande smittspridning, precis som övriga Östeuropa. På listan över länder med flest döda i förhållande till folkmängd ligger Lettland nu på plats elva, med 40 döda per miljon invånare de senaste sju dagarna. På plats fem återfinns grannen Litauen, där hela 62 dödsfall per miljon invånare har registrerats.

Förra veckan utlyste regeringen i Riga ett särskilt nödläge för de kommande tre månaderna och krav på munskydd har införts i alla offentliga byggnader.

Lettlands president Egils Levits testade positivt för covid-19 efter sitt besök på den internationella Förintelsekonferensen i Malmö nyligen, något som även fick Finlands president Sauli Niinistö att sätta sig i karantän, då de två hade ätit frukost tillsammans.

FAKTA

Fakta: Covidläget i Baltikum

De tre baltstaterna är alla hårt drabbade av covid-19, med omfattande smittspridning och höga dödstal.

Värst drabbat är Litauen, som just nu har de femte högsta dödstalen i världen i förhållande till befolkning: 62 döda per miljon invånare de senaste sju dagarna. I Lettland har 40 dödsfall per miljon invånare registrerats under samma period, och i Estland 20. Motsvarande siffra för Sverige är 3,5.

En bidragande förklaring är att vaccinationsgraden i framför allt Lettland är låg. Bara knappt hälften av befolkningen är fullvaccinerad – den fjärde lägsta andelen i EU efter Bulgarien, Rumänien och Kroatien. I Estland och Litauen har något fler tagit sina två sprutor.

Källa: Statista, AFP

Utrikes

Juntans frigivningar i Myanmar har börjat

Många väntar på sina anhöriga utanför fängelset Insein i Rangoon.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Anhöriga till fängslade demokratiaktivister i Myanmar har samlats utanför fängelset Insein i storstaden Rangoon. Där väntar de i hopp om att deras släktingar ska finnas bland de tusentals juntakritiska fångar som militären har lovat frige.

Flera bussar har kommit ut från fängelset med passagerare som gör tummen upp eller den oppositionella rörelsens trefingershälsning till folksamlingen.

Militärjuntan tog makten i landet den 1 februari. Sedan dess har över 1 100 civila dödats i oroligheter enligt regionala människorättsgrupper, och över 8 000 har gripits.

Beskedet om stundande frigivning av 5 636 fångar, som gripits i samband med juntakritiska protester de senaste månaderna, kom under måndagen.

Utrikes

Polen i EU: Vi ger inte efter för utpressning

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki talar under tisdagen i EU-parlamentet. Foto från i somras.
Foto: Pascal Rossignol/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen tänker inte lämna EU, men inte heller vika sig för utpressning, varslar premiärminister Mateusz Morawiecki.
Striden om polsk lag kontra EU-fördragen går vidare i EU-parlamentet inför veckans ledartoppmöte i Bryssel.

Morawiecki framträder under tisdagsmorgonen inför EU-parlamentsledamöterna i Strasbourg för att diskutera rättsstatssituationen i Polen.

Debatten har tillkommit efter den polska författningsdomstolens beslut nyligen om att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens grundlag. Det har ytterligare ökat på den konflikt som redan varat i flera år mellan EU-kommissionen och den nuvarande polska regeringen.

Inför tisdagens framträdande har Morawiecki skickat brev till övriga stats- och regeringschefer i EU för att lugna ned, men också stå fast vid att landet inte ger sig.

"Jag vill försäkra alla om att Polen fortsättningsvis är en lojal medlem av EU", skriver Morawiecki enligt nyhetssajten Politico Europe – och lovar också att man följer utslagen från EU:s domstol.

"Det är vi tvungna att göra så långt som det är uttryckt i fördragen. Inte ett jota mindre – och inte ett jota mer", skriver Morawiecki.

I brevet hävdar han att det pågår en "gradvis förändring" av EU, från att vara en allians av fria stater till en "centralstyrd organism, kontrollerad av institutioner som inte står under demokratisk kontroll av medborgarna i Europas länder".

Enligt premiärministern är Polen redo för en dialog "men utan att vi pressas till att ge upp vår nationella kompetens".

"Tal om ekonomisk utpressning, bestraffningar, utsvältning av stater som inte lyder och odemokratiskt och centraliserat tryck hör inte hemma i EU-politiken", anser Morawiecki i sitt brev.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Nytt försök för nazirättegång mot 96-åring

Den anklagades tomma plats i rättegångssalen i slutet av september, när hon inte dök upp. Arkivbild.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes I dag inleds rättegången mot 96-åriga Irmgard Furchner, en tidigare sekreterare i ett tyskt koncentrationsläger som anklagas för medhjälp till mord på över 10 000 människor.

Furchner flydde undan rättvisan i slutet av september då hon skulle ställas inför rätta, men greps efter några timmar och släpptes fem dagar senare. Enligt flera medier bär hon numera fotboja för att inte kunna fly igen.

Hon är den första kvinna som åtalas för brott kopplade till Hitlerväldet på flera decennier.

Som ung arbetade Irmgard Furchner vid koncentrationslägret Stutthof, som ligger i närheten av Gdansk i dagens Polen. Enligt åtalet dödades runt 65 000 människor i lägret, bland dem "judiska fångar, polska motståndsmän och sovjetiska krigsfångar".

Irmgard Furchner arbetade på kontor i lägret mellan juni 1943 och april 1945.

Omkring sex miljoner judar dödades under Nazitysklands folkmord 1933–1945. Även bland annat romer, homosexuella och andra för Hitlerväldet misshagliga personer föll offer för den systematiska utrotningskampanjen, vilket gör det sammanlagda antalet offer för Förintelsen mycket högre.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Zervant

Skapa den perfekta fakturan

Zervant

En stor del av att driva ett företag går ut på att skicka och ta emot fakturor. Trots att en faktura oftast bara uppfattas som en begäran om en betalning så har den lite större betydelse än så, och den fakturamall som du använder kan komma att ha en stor påverkan på hur företaget uppfattas.

Med en välgjord faktura kan du ge så mycket mer än en betalningsuppmaning då du skickar fakturan till din kund, och alltså ge ett gott intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket. I den här artikeln sammanfattar vi de allra viktigaste punkterna då du ska skapa en faktura i ditt företag, och vad du bör tänka på för att den ska bli perfekt!

Fakturans innehåll

För att fakturan ska vara så korrekt och professionell som möjligt bör den innehålla en del specifika punkter. Det finns till och med en lag hos Skatteverket som talar för att en faktura måste innehåll vissa punkter, så som datum, löpnummer, företagets och kundens namn, och betalningssumman för varorna/ tjänsten.

Annat innehåll som stärker fakturan och gör den mer trovärdig är om du adderar företagets logga, beskriver den försäljning eller de produkter som fakturan berör på ett klart och tydligt sätt, vilka betalningsvillkor som gäller, och att samtlig information är välordnad. Du bör också skriva med dina och kundens uppgifter.

Innehållet på en faktura kan såklart variera beroende på vilket företag det gäller och vad fakturan berör, men dessa punkter är något som alla företag kan ta del av för att skapa pålitliga och professionella fakturor. Det kan absolut vara värt att lägga ner lite extra tid på innehållet i och med att det kan höja företaget och dess ansikte utåt.

Skicka faktura

Hur du skickar fakturan till kunden kan också vara avgörande för det intryck den ger. Det handlar om att skapa ett professionellt helhetsintryck där du vill övertala kunden att du har koll på vad sysslar med, och då krävs det att samtliga steg hanteras på ett smidigt och säkert sätt för båda parter.

Kommunikation mellan kund och företag är A och O, där fakturan ofta står för en stor del av den kommunikativa delen. Genom att skapa en välgjord faktura med ett korrekt innehåll som du sen skickar på ett lätthanterligt sätt kan du ge ett proffsigt intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket.

Skapa e-faktura

Ett väldigt smidigt och lätthanterligt sätt att hantera din fakturering är att skicka din faktura som e-faktura, alltså en elektronisk faktura. E- fakturering blir allt vanligare i vårt digitala samhälle, just för att det är ett smart och enkelt sätt att sköta sin fakturahantering på.

Bara de senaste åren har man sett en markant ökning när det kommer till e-fakturering och försändelser av e-fakturor mellan olika företag och kunder. Enligt en rapport från Svenska Bankföreningen skickades det år 2017 omkring 138 miljoner e-fakturor, och redan år 2018 hade den siffran stigit till omkring 148 miljoner e-fakturor.

Faktureringsprogram

Med den påtagliga ökningen av e-fakturering runt om i världen finns det ingen tvekan om att det anses vara ett praktiskt och smidigt sätt att hantera sina fakturor. Idag finns det en hel del olika faktureringsprogram som erbjuder e-fakturering för olika företag, så att du kan ta din verksamhet till nya nivåer.

Genom att ta del av en faktureringsprogram kan du få hjälp med att skapa korrekta fakturor till alla dina kunder, så att du kan ge ett professionellt och pålitligt intryck bara genom att skicka dina fakturor via e-fakturering. Vi hoppas att den här artikeln kan hjälpa dig då du vill skapa den perfekta fakturan!

Utrikes

Nordkorea har provskjutit ännu en robot

Nordkorea har den senaste tiden genomfört flera robotprovskjutningar. Här rapporterar sydkoreansk tv om robottesterna i slutet av september.
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea har avfyrat en ballistisk robot över Japanska havet.
Provet antas vara en så kallad SLBM, engelsk förkortning för robotar som kan avfyras från ubåtar, uppger Sydkoreas militär.

"Vår militär har upptäckt en oidentifierad ballistisk kortdistansrobot som antas vara en SLBM som avfyrats från Nordkorea", meddelar Sydkoreas militär i ett uttalande. Enligt militären var uppskjutningsplatsen ett skeppsvarv i kuststaden Sinpo, där ubåtar nyligen synts på satellitfotografier.

Roboten ska ha skjutits mot havet öster om halvön.

"Sydkoreansk och amerikansk underrättelsetjänst analyserar noggrant för ytterligare detaljer", skriver militären.

En viktig frågeställning är om roboten avfyrades från en fungerande ubåt eller från någon typ av undervattensplattform eller pråm.

Vädjan om nya samtal

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar. Bland annat säger sig landet har testat en så kallad hypersonisk robot, som beskrivs som ett framtida supervapen.

Det senaste testet kommer då USA skickat en förfrågan om att inleda nya samtal med styret i Pyongyang.

– Vi eftersträvar diplomati med Nordkorea för att få till konkreta framsteg som leder till ökad säkerhet för USA och våra allierade, säger USA:s särskilda Nordkoreasändebud Sung Kim efter att ha träffat sin sydkoreanska motsvarighet i Washington.

– Vi har inget fientligt uppsåt mot Nordkorea och vi hoppas att vi får till ett villkorslöst möte, tillägger han.

Sydkoreas säkerhetsråd har hållit ett extrainsatt möte om uppskjutningen under tisdagen, och manar sitt grannland i norr att delta i en dialog.

Upptrappad spänning

Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat på is sedan dåvarande presidenten Donald Trump träffade diktatorn Kim Jong-Un vid ett toppmöte i Hanoi 2019. Länderna kom överens om nedrustning, men överenskommelsen visade sig snart sakna substans.

Nordkorea har flera internationella sanktionsprogram emot sig på grund av sina kärnvapen- och robotprogram och landet skyller den upptrappade spänningen på USA.

FAKTA

Fakta: Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53. Länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.

Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för omfattande sanktioner.

Källor: Landguiden/UI, NE med flera

Utrikes

Ny karta över Texas valdistrikt

Rafael Anchia, demokratisk ledamot av Texas delstatskongress. är kritisk mot de nya valdistrikten.
Foto: Eric Gay/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det republikanska styret i USA-delstaten Texas har godkänt en omritad karta över valkretsarna till representanthuset i Washington DC.
De nya kretsarna gynnar sittande republikanska kongressledamöter och minskar möjligheterna för minoriteter att vinna val, menar kritiker.

Den nya kartan godkändes sent på måndagen, under protester från Demokraterna. Oppositionspartiet kritiserar dels att processen gått fort och dels att antalet distrikt som styrs av minoritetspolitiker minskar. Med de nya reglerna kommer Texas att ha sju valkretsar som styrs av spansktalande så kallade latinos i stället för som tidigare åtta.

– Genom att godkänna denna kongresskarta gör vi Texas invånare en otjänst, säger Rafael Anchia, demokratisk ledamot av delstatskongressen.

Spansktalande politiker brukar av tradition stödja Demokraterna, som har en mer liberal syn på invandring än Republikanerna.

Till domstol?

Texasrepublikanerna å sin sida understryker att de följt gällande vallagar. Kartan har ritats "helt utan rasfrågan för ögonen", hävdar Texasparlamentarikern Joan Huffman, som skrivit lagförslaget.

Ändå hann förslaget inte mer än godkännas förrän människorättsorganisationer lämnade in stämningar till domstol.

Valdistrikten i Texas är omtvistade, så sent som 2017 slog en federal domstol ner på de nya distrikt som Republikanerna då försökte införa. Detta med hänvisning till att gränsdragningen avsiktligt gjorts för att diskriminera minoritetsväljare.

Att ändra valkretsindelningar för att gynna ett visst parti är inte ovanligt i USA, där företeelsen kallas "gerrymandering".

Lämnade delstaten

Texas är USA:s näst folkrikaste delstat och valresultatet där har stor betydelse i amerikanska presidentval.

Frågan om rösträtt och valsäkerhet är omtvistad i USA i allmänhet och Texas i synnerhet. I somras lämnade delstatskongressens demokratiska ledamöter hemstaten i över en månad för att hindra att en ny omstridd vallag antogs.

Lagen – som bland annat förbjuder drive-in- och dygnet runt-röstande samt gör det svårare att poströsta – godkändes ändå i början av september när ledamöterna återvänt. Republikanerna har hävdat att lagen skärper valsäkerheten och minskar risken för fusk.

I augusti höll Texaskongressens representanthus stängt eftersom de demokratiska ledamöterna lämnat delstaten i protest mot en ny vallag.
I augusti höll Texaskongressens representanthus stängt eftersom de demokratiska ledamöterna lämnat delstaten i protest mot en ny vallag.
Foto: Eric Gay/AP/TT

FAKTA

Fakta: Texas

Texas utgör USA:s södra spets och gränsar mot Mexiko. Det är den näst största delstaten till ytan efter Alaska. Texas kallas "The lone star state", den ensamma stjärnans delstat, med hänvisning till stjärnan på dess flagga.

Delstaten är ungefär 1,5 gånger så stor som Sverige och har nästan tre gånger så många invånare (29 miljoner). De största städerna är Houston, San Antonio och Dallas, samt huvudstaden Austin.

En stor del av de dödsstraff som verkställts i USA de senaste årtiondena har verkställts i Texas. Invånarna har också en långtgående laglig rätt att använda dödligt våld i försvarssyfte.

Ett amerikanskt talesätt är att "allting är större i Texas".

Utrikes

Ecuador inför nödläge efter våldsspiral

Ecuadors president Guillermo Lasso har infört nödläge efter en eskalerande våldsspiral i landet. Arkivbild.
Foto: Dolores Ochoa/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En eskalering av narkotikarelaterat våld har fått Ecuadors president Guillermo Lasso att utlysa undantagstillstånd och kommendera ut polis och militär på gatorna.

– Våra väpnade styrkor samt polis kommer omedelbart att med kraft göra sin närvaro känd på gatorna, sade presidenten i ett tv-sänt tal på måndagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL