Utrikes

TT-FLASH: Fem dödade i Kongsberg

Utrikes
Utrikes Fem personer har dödats i Kongsberg och två har skadats, enligt polisen.
PREMIUM
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Macron fördömer massaker på algerier

Frankrikes president Emmanuel Macron vid en minnesceremoni 60 år efter protesterna.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Det har gått exakt 60 år sedan algerier som protesterade på Paris gator dödades av fransk polis. Flera dussin människor – eller flera hundra befarar aktivister – slogs ihjäl av polisen och ska ha kastats i floden Seine. Något exakt antal har aldrig offentliggjorts.

På lördagen fördömde president Macron polisens agerande med kommentaren att det var oförlåtligt och att tragedin tystats ned och förnekats alltför länge.

Vid en minnesceremoni sa presidenten att tillslaget som letts av polischefen Maurice Papon var ett "brott". Det är första gången en fransk president benämner händelsen som brott.

– Uttalandet är ett steg framåt, men tillräckligt, säger Mimouna Hadjam från den antirasistiska organisationen Africa93.

Protesterna 1961 ägde rum det sista året Algeriet var en fransk koloni. Relationerna mellan Paris och Alger är fortfarande ansträngda till följd av de övergrepp som begicks av båda sidor under Algerietrevolten 1954–1962, då Algeriet frigjorde sig från det franska kolonialstyret.

Utrikes

Utlämning hotar Venezuela-samtal

En affisch i Venezuelas huvudstad Caracas med budskapet om att affärsmannen ska släppas från Kap Verde, där han greps i fjol. Nu har Saab utlämnats till USA.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Venezuelas regering hotar att hoppa av förhandlingarna med oppositionen.
Anledningen är att en affärsman med nära koppling till president Nicolás Maduro utlämnats till USA, misstänkt för förskingring av fler hundra miljoner dollar.

Affärsmannen Alex Saab misstänks för att ha förskingrat 350 miljoner dollar från Venezuelas statligt subventionerade matprogram. Han har varit i USA:s blickfång i många år, inte minst för sina anknytningar till Venezuelas omstridde ledare Nicolás Maduro.

Under natten mot söndag kom beskedet att Saab utlämnas till USA från Kap Verde, där han suttit fängslad sedan förra året. Saab var då redan i luften, på väg mot Miami.

Utlämnandet fick snabbt konsekvenser i form av att representanter för Maduro-regeringen drar sig ur förhandlingen med oppositionen och inte kommer att dyka upp vid nästa samtal i Mexiko, som hålls under norsk ledning.

Maktkampen bakgrund

Bakgrunden till förhandlingen är kampen om makten i Venezuela mellan regeringsledaren Nicolás Maduro och oppositionens Juan Guaidó. Juan Guaidó utropade sig själv till president 2019 efter valet 2018 som han menade var illegitimt på grund av valfusk. Guaidó har erkänts som interimspresident av bland andra USA.

Maduro som stöttats av militären och allierade som Ryssland, Kina och Kuba har inte lämnat ifrån sig regeringsmakten, trots sanktioner från USA och oppositionens försök att avsätta honom.

I september utsåg Maduros regering affärsmannen Saab till en av sina representanter vid samtalen. De övriga i delegationen hade med sig uppmaningar om att "befria" Saab.

Maduros regering har kritiserat utlämningen genom att kalla den för en kidnappning och att Saabs mänskliga rättigheter åsidosatts, både som privatperson och som diplomat.

Diplomatisk strid

Titeln diplomat fick affärsmannen Saab av Maduro förra året efter att han gripits på Kap Verde där han mellanlandat på väg till Iran. Enligt Maduro handlade resan om ett diplomatiskt uppdrag.

Saab och hans affärspartner misstänkts för att driva ett korruptionsnätverk som profiterar på Venezuelas statligt subventionerade matprogram. De är kända av USA sedan flera år och sedan 2019 föremål för sanktioner. Skulle Saab fällas av USA riskerar han 20 års fängelse.

Saab tros dessutom sitta på mycket information om hur även Maduro, hans familj och närmaste medhjälpare förskingrat miljontals dollar från matprogrammet. Saab ska enligt anklagelserna från USA bland annat ha använt tre av Maduros fru Cilia Flores nu vuxna söner som mellanhänder och de misstänks vara inblandade i en plan att förskingra 1,2 miljarder dollar.

Fängslade amerikaner bortförda

Maduros allierade ser däremot Saab som en diplomat och hans gripande som olagligt. I Kap Verde har advokater från båda sidor sedan i fjol försökt övertyga en konstitutionsdomstol om Saabs status som diplomat och i september beslöt domstolen att ett utlämnande kunde ske.

Medan oppositionen jublar över att en av Maduros närmaste män kan hamna bakom lås och bom i USA har utlämningen påverkat situationen för nio amerikaner som hålls fängslade i Venezuela. Sex av dem hölls i husarrest men har under lördagen förts bort från de bostäder där de befann sig.

"Vi hade hoppats kunna besöka dem och se hur de mår, men nu befarar vi att vi inte kommer få chans att göra det", säger New Mexikos guvernör Bill Richardson, som befinner sig i Venezuela, i ett uttalande.

Jorge Rodriguez, som leder Maduroregimens delegation i förhandlingarna i Mexiko, under en presskonferens på lördagen.
Jorge Rodriguez, som leder Maduroregimens delegation i förhandlingarna i Mexiko, under en presskonferens på lördagen.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

Utrikes

Korruption och kanslerbyte – detta har hänt

Klistermärken som delades ut vid en demonstration i Österrikes huvudstad Wien dagen efter avslöjandet om att landets förbundskansler Sebastian Kurz misstänks för delaktighet i en korruptionshärva. Arkivbild.
Foto: Lisa Leutner/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ny politisk turbulens har uppstått i Österrike efter avslöjanden om att landets förbundskansler och flera av hans medarbetare misstänks för korruption.
Här är turerna i härvan som grumlar bilden av "det politiska underbarnet" Sebastian Kurz.

Onsdagen den 6 oktober rapporterade österrikiska medier om att flera husrannsakningar ägt rum, bland annat vid förbundskanslern Sebastian Kurz kansli, på finansdepartementet och Kurz parti, konservativa ÖVP:s högkvarter i Wien.

Bakom räderna ligger misstankar om brottslighet som ska ha inletts 2016, enligt den order om husrannsakan på drygt 100 sidor som korruptionsåklagare lagt fram.

Vid den tiden var Sebastian Kurz utrikesminister i den dåvarande regeringskoalitionen mellan kristdemokratiska ÖVP och socialdemokratiska SPÖ, men siktade högre än så. 2017 lyckades Kurz med sina mål. Han tog över partiledarskapet i ÖVP och efter en valvinst på hösten blev han landets förbundskansler, blott 31 år gammal. Den snabba klättringen till högsta makten har gjort att Kurz kallats för ett politiskt underbarn.

Annonskontrakt

Enligt utredarna misstänks Kurz och nio andra personer för att under den här tiden drivit ett upplägg där bluffakturor till finansdepartementet finansierat friserade opinionsundersökningar som skulle tala till Kurz fördel. Dessa undersökningar ska sedan ha blivit omskrivna i tidningen Österreich, i utbyte mot lukrativa annonskontrakt. Minst 300 000 euro ska detta ha kostat skattebetalarna, enligt åklagarna.

En stor del av bevisningen består av sms skickade från och till en av Kurz allra närmsta män, som verkar ha haft en sorts spindeln-i-nätet-roll. Samtliga inblandade nekar. Så även Sebastian Kurz, även om han säger att han ibland uttryckt sig i sms:en på ett sätt som han inte hade gjort i dag.

Oppositionen riktade massiv kritik mot Kurz efter det att anklagelserna blev kända, och krävde hans avgång. Efter ett par dagar gick också ÖVP:s samarbetspartner i regeringen, De gröna, ut och ifrågasatte hans förmåga att leda landet.

Kvar vid makten?

På lördagskvällen den 9 oktober kallade Kurz till en presskonferens där han meddelade att han avgår som förbundskansler. Detta steg åt sidan innebar att han kunde undvika att regeringssamarbetet med De gröna sprack, samtidigt som kritiker hävdar att han fortsatt kommer ha makten. Han blir nämligen kvar som ÖVP:s partiledare och får posten som gruppledare i nationalrådet, underhuset i Österrikes parlament. SPÖ:s partiledare Pamela Rendi-Wagner har kallat honom "en skuggkansler".

Ny förbundskansler är tidigare utrikesminister Alexander Schallenberg (ÖVP).

Tisdag den 12 oktober skedde ett första frihetsberövande i härvan, av den kvinna som ska ha genomfört opinionsundersökningarna, rapporterar Der Standard. Detta då hon misstänktes ha raderat hårddisken på sin dator strax innan husrannsakan. Hon är nu åter släppt på fri fot.

Erika Nekham/TT

Utrikes

Kurz kris blottar suspekta allianser med medier

Sebastian Kurz tog ett kliv åt sidan efter anklagelserna om korruption. Han är inte längre förbundskansler men är fortsatt kristdemokratiska ÖVP:s ledare och tar platsen som gruppledare i nationalrådet. Arkivbild
Foto: Lisa Leutner/AP/TT
Utrikes
Utrikes Miljoner och åter miljoner euro strömmar från regeringen i Österrike till landets tidningar. Men sker det utan förväntan om motprestation?
Regeringskrisen i alplandet har blottat en osund relation mellan politiker och medier – och något en tidigare minister kallar "beskyddarpengar".

Den senaste veckan har varit minst sagt dramatisk i Österrike. Först framkom att förbundskansler Sebastian Kurz och nio andra personer är brottsmisstänkta i en korruptionshärva. Några dagar senare meddelade Kurz att han lämnar kanslerposten – men han nekar hårdnackat till alla anklagelser.

Misstankarna går ut på att Kurz och hans medarbetare under 2016 med hjälp av falska fakturor till finansdepartementet betalat för friserade opinionsundersökningar som slagits upp på nyhetsplats i tidningen Österreich. Syftet ska ha varit att försöka ge den då 30-årige utrikesministern den skjuts uppåt han behövde för att först bli partiledare i kristdemokratiska ÖVP och därefter nå kanslerposten.

Publiceringarna i tidningen misstänks ha skett i utbyte mot annonsinköp, betalade med skattepengar. Detta gör att en till synes inte helt hälsosam relation mellan medier och politik i Österrike också hamnat i fokus.

"Det värsta"

Det finns redan en stark misstro mot journalister och medier bland många österrikare, enligt Andy Kaltenbrunner, chef för det privata och oberoende forskningsinstitutet Medienhaus Wien. Han befarar att den nu kan breda ut sig ytterligare.

– Alla som hyser den här sortens skepsis mot österrikisk journalistik kommer så klart säga "vad var det vi sade, de är korrupta". Om anklagelserna visar sig stämma är det förödande för journalistiken, för medierna och för den offentliga debatten. Och även för politiken, säger Andy Kaltenbrunner till TT.

– Kanske är det här något av det värsta som har hänt den österrikiska demokratin på länge, tillägger han.

I Österrike är det ekonomiska bidraget från staten till tidningar via presstöd lågt. Däremot köper departementen annonser i landets tidningar för stora summor pengar varje år, vilket alltså blir en viktig inkomstkälla för medierna.

– Det finns en stor press på mediebolagen att inte förlora den här typen av inkomster och det är så klart ingen bra situation sett till det journalistiska oberoendet, säger Kaltenbrunner.

Oklara regler

Förra året spenderade förbundskanslerns kansli och departementen tillsammans motsvarande nära 340 miljoner svenska kronor på annonser i dagstidningar och webbutgåvor tillhörande dessa, skriver Der Standard. Den årliga budgeten för detta har ökat kraftigt de senaste tio åren, enligt Andy Kaltenbrunner.

– Det som är så illa med det här, och som vi kritiserat under många år, är att det finns inga tydliga regler för hur annonspengarna ska fördelas, säger han.

Studien visar också att den största delen, 57 procent av annonspengarna, gick till Kronen Zeitung, Heute och nu aktuella Österreich – tre tidningar inom den så kallade boulevardpressen som kännetecknas av korta artiklar med spektakulära rubriker.

Det som nu hänt är inte den enda historien om den här typen av tjänster och gentjänster. Redan för tio år sedan florerade liknande anklagelser mot dåvarande socialdemokratiske kanslern.

Maffiametoder

Karin Kneissl utsågs 2017 till utrikesminister i regeringskoalitionen mellan ÖVP och högerpopulistiska FPÖ. En av hennes första åtgärder var att radikalt minska departementets annonsbudget. Hon sätter detta i samband med att hon kort efter tillträdet beskrevs i en kolumn i just Österreich som konstig, förvirrad och aningslös. Det hela påminde henne om maffiametoder.

– Alltså "antingen betalar du eller så bränner vi ner din verksamhet", så ungefär upplevde jag det. Och jag sade att jag betalar inte beskyddarpengar, har Kneissl sagt till den granskande redaktionen Dossier.

Senast i juni i år publicerade nyhetsmagasinet News en artikel som var kritisk mot Sebastian Kurz parti ÖVP. Efter det ska finansdepartementet plötsligt ha dragit tillbaka en annonsorder värd cirka 200 000 euro enligt chefen för förlaget bakom News, skriver Der Standard. Detta har dock dementerats av departementet.

Andy Kaltenbrunner hoppas ändå att något gott kan komma ur det som nu hänt.

– Jag hoppas att det leder till en diskussion kring de här frågorna och att det möjliggör för nya politiska beslut som innebär bättre och mer transparenta system, som gynnar demokratin och journalistiken.

Erika Nekham/TT

FAKTA

Fakta: Politiskt turbulent i Österrike

Få österrikiska regeringar under 2000-talet har lyckats sitta hela mandatperioden ut. Samarbetssvårigheter och olika skandaler har bidragit till att flera regeringar spruckit i förtid.

I början av 2017 regerade konservativa ÖVP och Socialdemokraterna (SPÖ) tillsammans. När ÖVP:s partiledare avgick i maj 2017 tog den unge Sebastian Kurz, då utrikesminister, över och samarbetet med SPÖ förklarades avslutat. Han gjorde stora förändringar av ÖVP, som snabbt gick från en tredje- till en förstaplats i opinionssiffrorna.

I nyvalet hösten 2017 vann ÖVP stort och Kurz gav högerpopulistiska FPÖ chansen till ett regeringssamarbete. Men efter att en skandalvideo från Ibiza med FPÖ-ledaren och vicekanslern Heinz-Christian Strache avslöjats sprack regeringen i maj 2019. Strache avgick också från partiledarposten.

I nyvalet hösten 2019 fick ÖVP 37,5 procent av rösterna och De gröna 13,9 procent, och partierna beslutade att bilda regering. Den svors in i januari 2020. Både FPÖ och SPÖ backade i valet.

Utrikes

Ryskt filmteam har landat på jorden

Skådespelerskan Julia Peresild, regissören Klim Sjipenko och kosmonauten Anton Sjkaplero ombord ISS tidigare i veckan..
Foto: Roscosmos via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Regissören Klim Sjipenko och skådespelerskan Julia Peresild har landat på jorden efter nästan två veckor i rymden.

De två har spelat in delar av en långfilm på Internationella rymdstationen (ISS) och är därmed de första som spelat in film i rymden.

Tillsammans med kosmonauten Oleg Novitskij lämnade de ISS några minuter efter klockan 02, svensk tid, för färd mot jorden. Bakom sig lämnar de sju personer på ISS, varav några var statister under inspelningen av några scener. Själva filmen handlar om en kirurg som skickas till rymden för att rädda en rymdfarare.

Med inspelningen hann det ryska filmteamet före Hollywood. I fjol uppgavs skådespelaren Tom Cruise tillsammans med Nasa och Elon Musks rymdföretag Space X planera en liknande rymdinspelning.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Utrikes

Missionärer kidnappade i Haiti

Militär på vägarna i Haitis huvudstad Port-au-Prince. Arkivbild.
Foto: Joseph Odelyn/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 15 amerikanska missionärer och deras familjer har kidnappats, uppger medier i USA.

Exakta uppgifter om vad som hänt är oklart, men enligt The New York Times kidnappades amerikanerna, varav några är barn, av ett beväpnat gäng utanför ett barnhem i Haitis huvudstad Port-au-Prince.

Myndighetskällor uppger att de kidnappade befann sig på en buss, som skulle ta dem till stadens flygplats.

Haiti har under sommaren blivit alltmer instabilt i samband med att presidenten Jovenel Moïse mördades och en kraftig jordbävning tog tusentals liv. Enligt nyhetsbyrån AFP genomfördes över 600 kidnappningar i landet under årets första nio månader, jämfört med 231 under samma period i fjol.

Utrikes

Uppmanar FN: Ordna folkomröstning

Polisario-ledaren Brahim Ghali tidigare i oktober.
Foto: Bernat Armangue/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Självständighetsrörelsen Polisario uppmanar FN att garantera en folkomröstning om framtiden för Västsahara, som både Marocko och Polisario gör anspråk på.

I veckan utsågs toppdiplomaten Staffan de Mistura till FN:s sändebud i Västsahara, men Polisario efterlyser en folkomröstning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Massiv protest mot regeringen i Sudan

Demonstranter samlades utanför presidentpalatset i huvudstaden Khartoum.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tusentals demonstrerade i Sudans huvudstad Khartum på lördagen, med krav på att landets övergångsregering avsätts. Flera demonstranter krävde att militär tar över makten i landet.

Demonstranterna slog under kvällen upp tält utanför presidentpalatset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL