Inrikes

SD vill budgetförhandla om bensinskatten

Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, i finansutskottet i riksdagen. Arkivbild.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Sverigedemokraterna har tagit fram en lista med 30 punkter som bedöms vara rimliga att budgetförhandla om med M och KD.
På listan finns bland annat skatter, inklusive sänkt bensinskatt.
PREMIUM

SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt har tidigare dämpat förväntningar på att högeroppositionen ska kunna enas om ett omfattade alternativ till regeringens budget.

Men den lista som SD tagit fram inför förhandlingar med M och KD innehåller betydligt fler punkter än att försöka stoppa regeringens familjevecka och satsa mer pengar på rättsväsendet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stenevi: Kärnkraft Moderaternas snuttefilt

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Moderaterna är handlingsförlamade som håller fast i sin "snuttefilt" kärnkraften. Det säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi i sitt tal på partiets kongress.

Stenevi inleder talet med att måla upp scener från Kanada där snabba skogsbränder i somras drabbade det lilla samhället Lytton.

– Det låter lite som introt till en katastroffilm. Men det är det inte. Det här är vår nya verklighet. Det händer här och nu.

Hon anklagar övriga riksdagspartier att göra för lite i klimat- och miljöfrågor och kallar MP det enda klimatpartiet.

Hon beskriver Moderaterna som handlingsförlamade.

– Moderaternas enda klimatförslag, kärnkraften, är inte nåt annat än en snuttefilt.

Sedan menar hon att Liberalernas kompass har gått sönder när man vill göra upp med Sverigedemokraterna, som hon kallar ett högerpopulistiskt parti. Hon lyfter ett SD-förslag om att sätta in militär mot utsatta områden.

– Hur sura och kränkta de än blir kommer vi fortsätta peka på det som högern absolut inte vill prata om, säger Stenevi och fortsätter:

– Att det är ett brutalt underbetyg till den svenska borgerligheten att det enda sättet man klarar att driva sin politik på är att kasta alla liberala värderingar överbord och sätta sig i knät på ett parti med rötterna i vit makt-rörelsen.

Hon tycker inte att det är konstigt att M, KD och L vill diskutera färgval på partikonstellationer. På senare tid har en stor debatt uppstått gällande att MP:s språkrör kallar M, KD, L och SD för en blåbrun sammansättning.

– Det innebär att de slipper prata om att de måste luta sig mot SD för att ha en chans att regera, säger Märta Stenevi.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Kraftig brand rasar i verkstadslokal

Det brinner rejält i en verkstadslokal i Håbo kommun – det är inte känt om någon fortfarande befinner sig i byggnaden. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

En kraftig brand rasar i en verkstadslokal i Håbo kommun söder om Uppsala. Det är oklart om byggnaden är helt utrymd.

Polis, räddningstjänst och ambulans är på plats.

– Det vi från polisens sida gör är att hålla avspärrningar, dirigera trafik och försöka lokalisera vilka som kan tänkas finnas eller funnits i lokalen när branden startade, säger polisens presstalesperson Magnus Jansson Klarin till TT.

Det är inte klarlagt om det finns människor kvar i byggnaden.

– Man påbörjade en rökdykning, men fick avbryta på grund av höga smälla inne i byggnaden.

Vad som orsakat branden är oklart. Det är inte heller känt om någon kommit till skada.

Inrikes

Man skjuten i armen i Jordbro

En polishund i arbete på den plats i Jordbro där en man blivit skjuten i armen.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes

En man uppges ha blivit skjuten i armen vid pendeltågsstationen i Jordbro, söder om Stockholm. En till två gärningspersoner ska ha setts springa från platsen.

– En förbipasserande har hört en man som ropar på hjälp. Den mannen uppges ha skjutits i armen. Vi är där med full styrka, säger Carina Skagerlind, presstalesperson på polisen.

Polisen kontrollerar platsen och söker efter vittnen. Det ska enligt dem inte ha varit så många ute strax efter tio på söndagsförmiddagen när personen sköts.

Mannen som sköts i armen har redan kunnat prata med polis, hans skadeläge är inte allvarligt. Han kommer att åka till sjukhus för vård.

Polisen har inlett en förundersökning om försök till mord.

Inrikes

Unikt vrak avslöjar okänd svensk historia

Jim Hansson med en del av ett lock där man kan se ett bomärke. Det kan ge till mer information om vem lasten tillhörde.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes På 28 meters djup döljer sig en unik pusselbit i Sveriges handelshistoria. Orört och välbevarat har handelsskeppet lastat med osmundjärn vilat på havets botten i över 500 år.

Höstvinden river upp havet och får marinarkeologernas pråm att gunga betänkligt. Men under ytan är det stilla. Så stilla att Jim Hansson, projektledare och dykande marinarkeolog, beskriver det som möter dem 28 meter ned som "ett fruset ögonblick".

– En koppargryta står kvar i den murade spisen. Det finns rep, tjockt som underarmen på en vuxen man, som är nästan intakt. De här organiska grejerna hittar man inte på land, där har de ruttnat bort.

Östersjöns vatten gör att många material bevaras i närmast perfekt skick.
Östersjöns vatten gör att många material bevaras i närmast perfekt skick.
Foto: Jim Hansson/TT

Platsen där tiden stannat kallas Osmundvraket och ligger norr om Dalarö i Stockholms skärgård. Namnet har hon fått för sin last – tunnvis med osmundar.

Osmundar är järnstycken, cirka 300 gram tunga. Det låter kanske inte lika spännande som ett krigsfartyg med kanoner eller en guldskatt. Men för vissa är osmundarna värda långt mer än guld.

Trots att de var en viktig handelsvara i hundratals år har man hittat ytterst få i Sverige. Efter en omfattande inventering fick man ihop ungefär till en halv tunna. På Osmundvraket finns ett tjugotal tunnor eller mer – tonvis med osmundjärn.

– Det här är en viktig pusselbit för att förstå svensk export och hur den utvecklades, säger Jim Hansson.

I lastrummet finns mer osmundjärn än vad man hittills hittat någon annanstans i Sverige.
I lastrummet finns mer osmundjärn än vad man hittills hittat någon annanstans i Sverige.
Foto: Jim Hansson/TT

I brytningspunkten

Dessutom visade sig lasten innehålla även stångjärn – en typ av mer förädlat järn som under 1500-talet började ersätta osmundarna som exportvara.

– Det var en strategi Gustav Vasa drog i gång när han bröt med Hansan, så det här är mitt i brytningspunkten.

En kompressor slamrar på pråmen. Den driver en slang som suger upp dy från vrakets lastrum där marinarkeologerna gräver sig nedåt. Vattnet och den svavelosande dyn spolas ut i ett tråg med nät där små föremål som träbitar, fiskben och bitar av rep samlas upp.

Skräp för ett otränat öga, men för en arkeolog är det spännande pusselbitar. Kommer fiskbenen från besättningens proviant, eller kan man ha haft torkad fisk med att sälja?

Östersjön har en kombination av bräckt vatten, kyla, mörker, ingen skeppsmask och låg syrehalt som gör att många material kan bevaras i närmast perfekt skick. Osmundvrakets stormast står fortfarande upp och möter dykarna redan efter tio meter.

I lastrummet finns förutom osmundarna tunnor som man tror innehåller smör och pottaska, man har hittat fiskben och horn från älg eller hjort. I kajutan finns personliga föremål som skor och byttor. Fynd som berättar om livet ombord och hur svensk export såg ut för 550 år sedan.

– Det finns inga kollegor, varken här eller internationellt, som sett ett liknande välbevarat skepp, säger Jim Hansson.

Småbitar fångas upp i ett nät när man suger upp dy från botten. Här finns också viktiga ledtrådar.
Småbitar fångas upp i ett nät när man suger upp dy från botten. Här finns också viktiga ledtrådar.
Foto: Anders Wiklund/TT

Okänd skeppstyp

Skeppet i sig är fortfarande något av ett mysterium, det är en skeppstyp man inte stött på förr.

– Det är likt de tyska koggarna och vi tror att det är byggt för den här tunga lasten. En lite försiktig teori är att det skulle kunna vara en holk.

Vad man kunnat slå fast är att det är byggt med furu från östra Sverige på 1540-talet och senare blivit reparerat med furu från Finland runt 1553. Tunnorna ombord kommer från Baltikum och är tillverkade på 1540-talet.

Sannolikt har den sista seglatsen avgått från Gamla stan någon gång på 1560-talet, men vart skeppet skulle vet man inte än.

Varför det sjönk är också höljt i dunkel. Kanske började det läcka, kanske var det en förskjutning av den tunga lasten. Klart är att det måste ha gått fort. Järnet ombord tros väga åtta, nio ton.

Så här ligger skeppet nedsänkt i dyn. Arkeologerna måste gräva sig genom slamlagret – det bruna på bilden.
Så här ligger skeppet nedsänkt i dyn. Arkeologerna måste gräva sig genom slamlagret – det bruna på bilden.
Foto: Anders Wiklund/TT

En förhoppning arkeologerna haft är att hitta bomärken som kan leda tillbaka till lastens ägare och på så sätt kunna hitta mer information om skeppet. Kanske till och med ett namn. Hittills har man hittat tre lock med samma märkning, men om den är ett bomärke eller en varubeteckning eller något annat vet man inte än.

Utsatt för vrakplundrare

Skeppet hittades av en slump 2017 av en sportdykare som egentligen var ute och letade efter ett annat vrak. Sedan har det dröjt innan undersökningen av vraket kommit i gång på allvar och under tiden hann vrakplundrare dit. Någon gång under första halvan av 2019 försvann bland annat en trefotsgryta från 1540-talet och en keramikskål.

Jim Hansson misstänker att det rör sig om en utländsk liga som noterat marinarkeologernas dykplats.

– Men bevakningen är bättre nu. Kustbevakningen har bättre koll. Det här är ett extra skyddsvärt objekt.

Ett rackklot som legat på havets botten i över 500 år ser nästan oanvänt ut.
Ett rackklot som legat på havets botten i över 500 år ser nästan oanvänt ut.
Foto: Anders Wiklund/TT

För Jim Hansson och hans kollegor är det viktiga inte att bärga så mycket som möjligt från vraket utan att kartlägga och dokumentera.

– Vi kommer bara att bärga det absolut nödvändigaste. Vi vill ta reda på vad det var för skepp och lastens sammansättning.

– Handelsfartyg är väldigt anonyma och kanske inte lika spännande som krigsfartyg. Men utan de här skulle vi inte haft råd med de stora krigsfartygen, så det här är en viktig pusselbit som saknats.

Boel Holm/TT

FAKTA

Fakta: Osmundvraket

Osmundvraket hittades 2017 norr om Dalarö i Stockholms södra skärgård.

Ombord finns mer än 20 tunnor osmundjärn.

Undersökningar av materialet från skeppets grövre konstruktioner visar att de kommer från 1540-talet.

Skeppstypen är okänd, men en teori är att Osmundvraket kan vara en holk, en fartygstyp från 1400- och 1500-talen.

FAKTA

Fakta: Osmundjärn

Under medeltiden ökade behovet av järn. Produktionen intensifierades med gruvor och masugnsteknik. Masugnarnas osmundjärn var billigare än blästbrukets produkter.

Det smidbara järnet höggs sönder i mindre klumpar som kallades osmundar, en sorts ämnesjärn med en vikt runt 260 gram. Osmundjärnet gjordes från 1500-talet av tackjärn.

Svenska osmundjärn exporterades till flera olika delar av Europa under medeltiden. Det första skriftliga belägget för export av järn är från 1200-talet.

Under senmedeltiden var de främsta importörerna nordtyska hamnar, där Lübeck/Hamburg var störst vid 1300-talets slut. Nederländerna kom att spela en allt större roll som importör under slutet av 1400-talet.

Sveriges export var cirka 3 500 ton per år under 1500-talets andra hälft. Mot slutet av 1500-talet blev Danzig den största importören.

Källa: Vrak – Museum of wrecks

Inrikes

Filmerna från sommarens Estoniadyk släppta

Forskare skickar ned en rigg med kameror till Estoniavraket vid undersökningen i juli. Arkivbild
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes

Haverikommissionen har nu offentliggjort alla filmer från sommaren dykningar vid Estonia, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Filmerna är publicerade på den estniska haverikommissionens hemsida, och det rör sig om sju olika filmer från nära åtta timmars dykningar.

– Vi är positivt överraskade över att siktförhållandena var så pass bra. Det har ju varit en poäng här att både kunna filma de två hålen och de ställen som vi har bedömt som mer intressanta, säger Jonas Bäckstrand från från Statens Haverikommission till radion.

Ekot har tidigare rapporterat att de nya filmerna visar hålet i Estonias skrov på ett tydligare sätt.

Dykningarna ägde rum i juli. Bakgrunden till att Estonia undersöktes 27 år efter förlisningen var uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i fjol, vilket skapade nya spekulationer om orsaken till katastrofen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Inrikes

Man friad för publicering av drönarbilder

Det första rättsfallet gällande 'Lagen om skydd för geografisk information' har avgjorts. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes En man från Umeåtrakten har friats från misstankar om olaglig publicering av drönarbilder. Det är det första åtalet i sitt slag Sverige.
– Det känns skönt och det visar att lagen är tandlös, säger Umeåbon till SVT Västerbotten.

Mannen åtalades efter att ha publicerat ett 20-tal av sina egna drönarfilmer på Youtube. Filmerna innehöll bilder över landskapet, något som är olagligt att sprida om det innehåller information som kan skada det svenska totalförsvaret.

Den som planerar att sprida filmer över det svenska landskapet filmat från luften bör först skicka in det för en koll hos Lantmäteriet, för att se att materialet kan spridas utan problem. Detta har varit aktuellt sedan 2016 när "Lagen om skydd för geografisk information" infördes.

Mannen från Umeå friades av en enig tingsrätt eftersom filmerna inte visade någon känslig geografisk information. Det var inte heller klarlagt om en eller två av filmerna hade fått tillstånd från Lantmäteriet, och i så fall vilka, något som gjorde det svårt att visa att tillstånd att sprida filmerna inte fanns, skriver SVT.

FAKTA

Fakta: Lagen om skydd för geografisk information

Lag (2016:319) om skydd för geografisk information.

9 § Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket.

Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret. Beslutet om tillstånd får innehålla villkor om att den geografiska informationen endast får användas för ett visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder. Efter medgivande från den som söker tillstånd får retuscheringsåtgärder i sammanställningen göras av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det behövs för att kunna meddela ett tillstånd.

Källa: Svensk författningssamling

Inrikes

Så jagas sexköparna på eskortsajterna

Redan i annonsen kan det gå att utläsa vilka som säljer sex mot sin vilja, enligt polisen.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes På eskortsajterna jagar polisen hallickar och sexköpare.
Här finns både väldigt unga tjejer och tjejer som enligt annonserna ställer upp på "allt", inklusive tortyrsex.
Enligt åklagare gör sajtägarna sig skyldiga till koppleri – men att få bort dem är mycket svårt.

– I dag är det otroligt enkelt att hitta en kvinna som säljer sex, säger Mikael Lins, chef för spangruppen på Stockholmspolisens människohandelssektion.

En stor del av dagens prostitution sker genom sexköpssajter, ofta kallade eskortsajter, på nätet.

Antalet sajter har ökat kraftigt sedan 2014, från 10 till 32.

Jämställdhetsmyndigheten talar om en kommersialisering där sidorna alltmer börjar likna vanlig e-handel. Besökaren kan klicka i allt från nationalitet och ålder till vikt, längd, hårfärg, bröst- och skostorlek.

På vissa sajter publiceras även omdömen från tidigare köpare, som ska ge en hint om kvinnan är "värd" att boka.

Erbjuder "allt"

Sajterna är viktiga i polisens spaning. Här letar man efter utsatta sexsäljare och misstänkta lägenhetsbordeller att slå till mot.

– Sajterna spelar en stor roll i vårt arbete. Det är ett stort forum där affärerna görs upp, säger Mikael Lins.

Redan i annonsen kan det gå att utläsa vilka som säljer sex mot sin vilja, menar han.

– Det finns saker som höjer misstanke om koppleri. Det kan vara bilder, det kan vara hur annonsen är skriven eller att utländska nummer används i annonsen, säger Mikael Lins.

Om bilderna visar en tjej som är väldigt ung kan man gissa att hon inte lagt upp annonsen själv, utan fått hjälp, säger han.

En annan varningssignal kan vara att tjejen erbjuder "allt".

– Det kan stå "du kan göra vad du vill, du kan tortera mig". Sådana tjänster är det mindre troligt att man ställer upp på av egen fri vilja, säger Mikael Lins.

Två kunder – en månadslön

Många av de prostituerade som polisen kommer i kontakt med uppger att de säljer sex av egen fri vilja.

– Men väldigt många jobbar antingen för en organisation eller en hallick. Det kanske inte alltid är hot om våld, däremot är grunden till prostitutionen nästan alltid fattigdom.

– En vanlig månadslön i Rumänien kan ligga på 2 500–3 000 kronor, och det drar man ju in i Sverige på två kunder, säger Mikael Lins.

Nyligen anmälde ett antal organisationer, som arbetar mot sexhandel och våld mot kvinnor, fyra stora svenska sexköpssidor. På sidorna fanns i augusti 668 annonser med kvinnor som sålde sex i Sverige.

Organisationerna vill att ägarna till sidorna utreds för koppleri, människohandel och penningtvätt – och i förlängningen att sidorna, som organisationerna kallar "digitala bordeller", stängs ned.

Polis Mikael Lins ser positivt på tilltaget.

– Fanns inte de här forumen så skulle det försvåra ganska rejält för köpare, säger han.

Ägarna utomlands

Men ägarna av eskortsajterna är svåra att lagföra.

Thomas Ahlstrand är vice chefsåklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

TT: Är sexköpssajter eller eskortsajter koppleri?

– Enligt mig så är de det. Den som främjar och/eller tjänar pengar på andra människors prostitution gör sig skyldig till koppleribrott. Och det här är alldeles uppenbart ett främjande och dessutom en viss vinning i det, säger han.

TT: Går det att komma åt dem?

– Nej. Brottet begås i Sverige, för de är ju riktade mot Sverige, men de personer som jobbar med sajterna, som äger sajterna, de befinner sig i princip alltid i länder där koppleri inte är förbjudet.

Organisationerna hävdar i anmälan att ägarna finns i länder med "liknande" kopplerilagstiftning. Det rör sig om Ungern, Spanien, Irland, Tyskland och Norge.

Thomas Ahlstrand känner på rak arm inte till lagen exakt i alla dessa länder, men framhåller att det i alla fall inte är olagligt i Tyskland. Ytterligare hinder kan vara att vissa länder traditionellt sett inte är särskilt intresserade av att samarbeta rättsligt, säger han.

Att uppmärksamheten riktas mot profitörerna och främjarna bakom prostitutionen är ändå bra, anser Sven-Axel Månsson, professor emeritus i socialt arbete på Malmö universitet.

– Jag tror att det är viktigt att börja fokusera mer på dem som ligger bakom sexhandeln och som tjänar de största pengarna. Kan man komma åt kopplarna och hallickarna har man kommit en bra bit på väg, säger han.

"Behövs ett tvåfrontskrig"

TT: Skulle det få nån effekt på sexhandeln om sidorna försvann?

– Det kommer inte att ha någon avgörande betydelse, för man kommer antagligen att flytta sexhandeln till andra forum. Vi har redan sett hur sexhandeln till viss del flyttat från de här mer dedikerade sexköpssajterna till exempelvis sociala medier, säger han.

Det behövs ett "tvåfrontskrig" mot handeln – dels mot köparna, dels mot dem som ligger bakom, säger han.

Samtidigt får stödet till de prostituerade inte glömmas bort, framhåller han.

– Det är egentligen grunden för hela den svenska sexhandelspolitiken: de sociala insatserna. Det måste man komma tillbaka till – att prostitution som samhällsfenomen är ett uttryck för strukturell ojämlikhet mellan könen, men också för sociala problem, ofta fattigdom, utsatthet och utnyttjande. Kan man inte komma åt det så är det förgäves, säger Sven-Axel Månsson.

Rättat: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om lönerna i Rumänien.

Anja Haglund/TT

Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid riksenheten för internationell och organiserad brottslighet. Arkivbild.
Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid riksenheten för internationell och organiserad brottslighet. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

FAKTA

Fakta: Så många köper och säljer sex

Knappt 1 av 10 män uppger att de nån gång köpt sex.

Motsvarande siffra för kvinnor är 0,5 procent.

1,5 procent av kvinnorna och 1 procent av männen säger att de någon gång sålt sex.

Det är mycket vanligare att utsatta grupper sålt sex. Bland hbtq-personer är andelen 7 procent. Bland kvinnor i fängelse uppger 24 procent att de sålt sex, och 11 procent att de varit utsatta för människohandel.

Bland unga som vårdats enligt LVU uppgav 13 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna att de haft sex mot ersättning. En majoritet hade gjort det mer än en gång.

Ytterligare en stor andel av de som befinner sig i prostitution i Sverige är migranter.

Källa: Jämställdhetsmyndigheten

Inrikes

Årets Nobelpristagare - "nästan en karikatyr"

Peter Fredriksson, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, och Eva Mörk tillkännager årets Nobelpristagare i ekonomi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. David Card, Joshua D Angrist och Guido W Imbens tilldelades Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes En äldre, vit man från ett amerikanskt eller europeiskt toppuniversitet. Så ser den typiske Nobelpristagaren ut i fysik, kemi eller medicin. Även 2021.
Årets pristagare är tolv män och en kvinna.

Sedan starten 1901 har endast 59 kvinnor tilldelats det ärofyllda priset.

Nils Hansson, som forskar i medicinhistoria och medicinsk etik vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf, leder ett projekt om varför kvinnliga forskare får färre vetenskapliga priser – däribland Nobelpriset.

Mindre än fem procent av de vetenskapliga Nobelpriserna har gått till kvinnor.

Skev bild

Det är nästan som en karikatyr, säger Nils Hansson om årets Nobelpristagare.

– Det är en skev bild av vetenskapen som framställs när det varje gång är äldre vita män från USA eller Europa som får de här erkännandena.

Enligt Nils Hansson har Nobelpriserna ett viktigt symboliskt värde och de tillgängliggör forskning för allmänheten.

– Det som inte avbildas är dels den geografiska diversiteten och att så få kvinnor har fått Nobelpriserna.

Nils Hansson skulle önska att nomineringsprocessen var mer transparent.

Utlåtandena från Nobelkommittéerna som utvärderar de forskare som nomineras är hemligstämplade i 50 år.

– När allt är höljt i dunkel måste man lägga ansvaret på dem som nominerar. Men om det är så att flera kvinnliga pionjärer nomineras måste man ställa Nobelkommittén till svars, säger Nils Hansson.

Få nomineringar

Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) ständige sekreterare, säger att de är stolta över årets pristagare men att det samtidigt är tråkigt att det inte är en större spridning när det kommer både till kön och etnicitet.

En anledning till varför det ser ut som det gör är för att det har satsats på fri och obunden forskning i decennier i Västeuropa och Nordamerika.

Kvinnor har samtidigt varit diskriminerade inom utbildning och på arbetsmarknaden under många år, säger Göran K Hansson.

– Det går åt rätt håll men det är från en låg nivå. På amerikanska och europeiska universitet är bara 10 till 15 procent av professorerna inom naturvetenskapen kvinnor.

Nobelpriset skulle kunna kvoteras på geografisk spridning eller kön, men KVA har bestämt sig för att inte göra det.

– Vi tror att det är viktigt att kvinnorna som tilldelas priset får det för att de är bäst och för att de har gjort de största genombrotten, inte bara för att de är kvinnor.

TT: Finns det inte kvinnor som har gjort stora genombrott inom forskning?

– Det är klart att det finns, vi belönade tre av dem i fjol. Men när kvinnor än så länge utgör tio procent av de toppforskare som nomineras kan man inte räkna med att det varannan gång blir en kvinna. Det är den verklighet vi förhåller oss till.

Beata Wallsten/TT

FAKTA

Fakta: Nobelpristagare 2021

Medicin:

David Julius (Född 1955 i Brooklyn, New York), USA, University of California.

Ardem Patapoutian (Född 1967 i Beirut, Libanon), USA, Scripps Research i La Jolla i Kalifornien.

Fysik:

Syukuro Manabe (Född 1931 i Shingu, Japan), USA, Princeton University.

Klaus Hasselmann (Född 1931 i Hamburg, Tyskland), Tyskland, Hamburgs universitet.

Giorgio Parisi (Född 1948 i Rom, Italien), Italien, La Sapienza-universitetet i Rom.

Kemi:

Benjamin List (Född 1968 i Frankfurt, Tyskland), Tyskland, Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, Mülheim an der Ruhr.

David W.C. MacMillan (Född 1968 i Bellshill, Storbritannien), USA, Princeton University.

Litteratur:

Abdulrazak Gurnah, (Född 1948 i Sultanatet Zanzibar, nu en del av Tanzania), Storbritannien, Kents universitet i Canterbury.

Fredspriset:

Maria Ressa, (Född 1963 i Manila, Filippinerna), Filippinerna. Journalist och författare som är redaktör för webbtidningen Rappler.

Dmitry Andreyevich Muratov, (Född 1961 i Samara, Ryssland), Ryssland. Journalist och chefredaktör för ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta.

Ekonomi:

David Card, (Född 1956 i Guelph, Kanada), USA, University of California.

Joshua D Angrist (Född 1960 i Columbus, Ohio, USA), USA, Massachusetts Institute of Technology.

Guido W Imbens, (Född 1963 i Eindhoven, Nederländerna), USA, Stanford University.

FAKTA

Fakta: Så utses Nobelpristagarna

Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademin.

Medicinpristagarna utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet och Svenska Akademien beslutar om vem som ska få litteraturpriset.

Vid samtliga dessa institutioner finns särskilda Nobelkommittéer, som varje år gör omfattande utredningar kring ett urval nominerade. Namnförslagen kommer in via nomineringar, som bara får göras av vissa särskilt utsedda personer. Det handlar exempelvis om forskare, tidigare pristagare och akademiledamöter. Kommittéerna tar fram ett förslag som läggs fram för respektive prisutdelande institution, som därefter röstar fram årets pristagare.

Gällande fredspriset så utser Stortinget i Norge de ledamöter som bildar den norska Nobelkommittén, som ansvar både för utredningsarbetet och prisbeslutet.

Källa: Nobelstiftelsen

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL