Utrikes

Azerbajdzjan och Iran ska enas genom dialog

Bild från armén som ska visa höstens militärövningar nära Azerbajdzjans gräns.
Foto: Irans armé via AP/TT
Utrikes
Utrikes Grannländerna Azerbajdzjan och Iran har kommit överens om att reparera de kantstötta relationerna med dialog.
PREMIUM

I september började Iran hålla militärövningar nära gränsen till Azerbajdzjan efter att ha anklagat landet för att tillåta militär närvaro från ärkefienden Israel. Övningarna togs inte väl emot av Azerbajdzjan, som nekat till anklagelserna.

Israel säljer vapen till Azerbajdzjan, som i förra året gick segrande ur ett sex veckor långt krig med Armenien gällande kontroll över omstridda regionen Nagorno-Karabakh. I samband med stridigheterna tog Azerbajdzjan makt över den del av Azerbajdzjans gräns mot Iran som under flera årtionden kontrollerats av Armenien.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kronprinspar på gudstjänst för Kongsbergsoffer

Kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-Marit anländer till söndagens minnesstund i Kongsbergs kyrka.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

När de fem personer som dödades i pilbågsattacken i norska Kongsberg i onsdags ska hedras på en minnesstund i Kongsbergs kyrka på söndagen närvarar flera representanter för norska staten.

Kronprinsparet Haakon och Mette-Marit deltar i både gudstjänsten och kyrkkaffet efteråt. Även justitieminister Emilie Enger Mehl delar i gudstjänsten, som leds av kyrkoherde Reidar Aasbo.

Under lördagen tillkännagav polisen mer detaljer kring de fyra kvinnor och en man som föll offer för attacken. Tre av dem var 75 år eller äldre, samtliga hemmahörande i Kongsberg.

Enligt polisens utredning tyder allt på att offren var slumpvis utvalda.

Hypotesen kring att den misstänkte gärningsmannen, 37-årige Espen Andersen Bråthen som erkänt händelseförloppet, lider av psykisk sjukdom har stärkts. Misstankar om eventuella religiösa kopplingar till dådet har försvagats, meddelade polisen under lördagen.

Utrikes

Laschet kommer lämna som ministerpresident

Armin Laschet kommer snart att lämna posten som ministerpresident för delstaten Nordrhein-Westfalen, meddelade han på kristdemokratiska ungdomsförbundets kongress i tyska Münster i helgen.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tyska kristdemokraternas partiledare Armin Laschet ska lämna posten som ministerpresident för delstaten Nordrhein-Westfalen.

Det meddelar han under kongressen för partiets ungdomsförbund, som i helgen äger rum i tyska Münster.

Laschet som tillträdde partiledarposten i januari i år, klär även skott för valnederlaget i september. Han vill se ett generationsskifte, förnyelse av partiet och mer inflytande från kvinnor, sade han under ett tal på lördagen.

Kristdemokraterna CDU gjorde ett historisk dåligt val och förlorade regeringsmakten efter 16 år.

– Ansvaret för det här resultatet ligger på mig som ledare och kandidat till förbundskanslerposten, sade Laschet.

Armin Laschet efterträdde Annegret Kramp-Karrenbauer som partiledare för CDU i januari i år. Hon hade i sin tur tagit över efter Angela Merkel två år tidigare men valt att hoppa av och inte ställa upp som partiets förbundskanslerkandidat.

Utrikes

Flera döda efter skyfall i södra Indien

Skyfallen över delstaten Kerala i Indien började på lördagen.
Foto: R S Iyer/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst åtta personer har mist livet i omfattande regnoväder som orsakat översvämningar i delstaten Kerala i södra Indien.

Skyfallen började på lördagen. På söndagen hade regnet avtagit, men tolv personer saknas fortfarande. Dödstalen befaras stiga allt eftersom räddningsinsatserna pågår, enligt myndighetsrepresentanter.

Inrikesminister Amit Shah skriver på Twitter att den centrala regeringen ska sända all hjälp som behövs för att undsätta invånarna.

"Ber för allas säkerhet", skriver Shah.

Utrikes

Macron fördömer massaker på algerier

Frankrikes president Emmanuel Macron vid en minnesceremoni 60 år efter protesterna.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Det har gått exakt 60 år sedan algerier som protesterade på Paris gator dödades av fransk polis. Flera dussin människor – eller flera hundra befarar aktivister – slogs ihjäl av polisen och ska ha kastats i floden Seine. Något exakt antal har aldrig offentliggjorts.

På lördagen fördömde president Macron polisens agerande med kommentaren att det var oförlåtligt och att tragedin tystats ned och förnekats alltför länge.

Vid en minnesceremoni sa presidenten att tillslaget som letts av polischefen Maurice Papon var ett "brott". Det är första gången en fransk president benämner händelsen som brott.

– Uttalandet är ett steg framåt, men tillräckligt, säger Mimouna Hadjam från den antirasistiska organisationen Africa93.

Protesterna 1961 ägde rum det sista året Algeriet var en fransk koloni. Relationerna mellan Paris och Alger är fortfarande ansträngda till följd av de övergrepp som begicks av båda sidor under Algerietrevolten 1954–1962, då Algeriet frigjorde sig från det franska kolonialstyret.

Utrikes

Utlämning hotar Venezuela-samtal

En affisch i Venezuelas huvudstad Caracas med budskapet om att affärsmannen ska släppas från Kap Verde, där han greps i fjol. Nu har Saab utlämnats till USA.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Venezuelas regering hotar att hoppa av förhandlingarna med oppositionen.
Anledningen är att en affärsman med nära koppling till president Nicolás Maduro utlämnats till USA, misstänkt för förskingring av fler hundra miljoner dollar.

Affärsmannen Alex Saab misstänks för att ha förskingrat 350 miljoner dollar från Venezuelas statligt subventionerade matprogram. Han har varit i USA:s blickfång i många år, inte minst för sina anknytningar till Venezuelas omstridde ledare Nicolás Maduro.

Under natten mot söndag kom beskedet att Saab utlämnas till USA från Kap Verde, där han suttit fängslad sedan förra året. Saab var då redan i luften, på väg mot Miami.

Utlämnandet fick snabbt konsekvenser i form av att representanter för Maduro-regeringen drar sig ur förhandlingen med oppositionen och inte kommer att dyka upp vid nästa samtal i Mexiko, som hålls under norsk ledning.

Maktkampen bakgrund

Bakgrunden till förhandlingen är kampen om makten i Venezuela mellan regeringsledaren Nicolás Maduro och oppositionens Juan Guaidó. Juan Guaidó utropade sig själv till president 2019 efter valet 2018 som han menade var illegitimt på grund av valfusk. Guaidó har erkänts som interimspresident av bland andra USA.

Maduro som stöttats av militären och allierade som Ryssland, Kina och Kuba har inte lämnat ifrån sig regeringsmakten, trots sanktioner från USA och oppositionens försök att avsätta honom.

I september utsåg Maduros regering affärsmannen Saab till en av sina representanter vid samtalen. De övriga i delegationen hade med sig uppmaningar om att "befria" Saab.

Maduros regering har kritiserat utlämningen genom att kalla den för en kidnappning och att Saabs mänskliga rättigheter åsidosatts, både som privatperson och som diplomat.

Diplomatisk strid

Titeln diplomat fick affärsmannen Saab av Maduro förra året efter att han gripits på Kap Verde där han mellanlandat på väg till Iran. Enligt Maduro handlade resan om ett diplomatiskt uppdrag.

Saab och hans affärspartner misstänkts för att driva ett korruptionsnätverk som profiterar på Venezuelas statligt subventionerade matprogram. De är kända av USA sedan flera år och sedan 2019 föremål för sanktioner. Skulle Saab fällas av USA riskerar han 20 års fängelse.

Saab tros dessutom sitta på mycket information om hur även Maduro, hans familj och närmaste medhjälpare förskingrat miljontals dollar från matprogrammet. Saab ska enligt anklagelserna från USA bland annat ha använt tre av Maduros fru Cilia Flores nu vuxna söner som mellanhänder och de misstänks vara inblandade i en plan att förskingra 1,2 miljarder dollar.

Fängslade amerikaner bortförda

Maduros allierade ser däremot Saab som en diplomat och hans gripande som olagligt. I Kap Verde har advokater från båda sidor sedan i fjol försökt övertyga en konstitutionsdomstol om Saabs status som diplomat och i september beslöt domstolen att ett utlämnande kunde ske.

Medan oppositionen jublar över att en av Maduros närmaste män kan hamna bakom lås och bom i USA har utlämningen påverkat situationen för nio amerikaner som hålls fängslade i Venezuela. Sex av dem hölls i husarrest men har under lördagen förts bort från de bostäder där de befann sig.

"Vi hade hoppats kunna besöka dem och se hur de mår, men nu befarar vi att vi inte kommer få chans att göra det", säger New Mexikos guvernör Bill Richardson, som befinner sig i Venezuela, i ett uttalande.

Jorge Rodriguez, som leder Maduroregimens delegation i förhandlingarna i Mexiko, under en presskonferens på lördagen.
Jorge Rodriguez, som leder Maduroregimens delegation i förhandlingarna i Mexiko, under en presskonferens på lördagen.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Utrikes

Korruption och kanslerbyte – detta har hänt

Klistermärken som delades ut vid en demonstration i Österrikes huvudstad Wien dagen efter avslöjandet om att landets förbundskansler Sebastian Kurz misstänks för delaktighet i en korruptionshärva. Arkivbild.
Foto: Lisa Leutner/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ny politisk turbulens har uppstått i Österrike efter avslöjanden om att landets förbundskansler och flera av hans medarbetare misstänks för korruption.
Här är turerna i härvan som grumlar bilden av "det politiska underbarnet" Sebastian Kurz.
PREMIUM

Onsdagen den 6 oktober rapporterade österrikiska medier om att flera husrannsakningar ägt rum, bland annat vid förbundskanslern Sebastian Kurz kansli, på finansdepartementet och Kurz parti, konservativa ÖVP:s högkvarter i Wien.

Bakom räderna ligger misstankar om brottslighet som ska ha inletts 2016, enligt den order om husrannsakan på drygt 100 sidor som korruptionsåklagare lagt fram.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kurz kris blottar suspekta allianser med medier

Sebastian Kurz tog ett kliv åt sidan efter anklagelserna om korruption. Han är inte längre förbundskansler men är fortsatt kristdemokratiska ÖVP:s ledare och tar platsen som gruppledare i nationalrådet. Arkivbild
Foto: Lisa Leutner/AP/TT
Utrikes
Utrikes Miljoner och åter miljoner euro strömmar från regeringen i Österrike till landets tidningar. Men sker det utan förväntan om motprestation?
Regeringskrisen i alplandet har blottat en osund relation mellan politiker och medier – och något en tidigare minister kallar "beskyddarpengar".
PREMIUM

Den senaste veckan har varit minst sagt dramatisk i Österrike. Först framkom att förbundskansler Sebastian Kurz och nio andra personer är brottsmisstänkta i en korruptionshärva. Några dagar senare meddelade Kurz att han lämnar kanslerposten – men han nekar hårdnackat till alla anklagelser.

Misstankarna går ut på att Kurz och hans medarbetare under 2016 med hjälp av falska fakturor till finansdepartementet betalat för friserade opinionsundersökningar som slagits upp på nyhetsplats i tidningen Österreich. Syftet ska ha varit att försöka ge den då 30-årige utrikesministern den skjuts uppåt han behövde för att först bli partiledare i kristdemokratiska ÖVP och därefter nå kanslerposten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ryskt filmteam har landat på jorden

Skådespelerskan Julia Peresild, regissören Klim Sjipenko och kosmonauten Anton Sjkaplero ombord ISS tidigare i veckan..
Foto: Roscosmos via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Regissören Klim Sjipenko och skådespelerskan Julia Peresild har landat på jorden efter nästan två veckor i rymden.

De två har spelat in delar av en långfilm på Internationella rymdstationen (ISS) och är därmed de första som spelat in film i rymden.

Tillsammans med kosmonauten Oleg Novitskij lämnade de ISS några minuter efter klockan 02, svensk tid, för färd mot jorden. Bakom sig lämnar de sju personer på ISS, varav några var statister under inspelningen av några scener. Själva filmen handlar om en kirurg som skickas till rymden för att rädda en rymdfarare.

Med inspelningen hann det ryska filmteamet före Hollywood. I fjol uppgavs skådespelaren Tom Cruise tillsammans med Nasa och Elon Musks rymdföretag Space X planera en liknande rymdinspelning.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL