Inrikes

Man åtalas för knivmord efter grannbråk

'Min klients inställning till brotten kommer klargöras under rättegången', säger mannens försvarsadvokat Thomas Martinson. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Den man i 60-årsåldern som misstänks för att ha mördat en kvinnlig granne på en ort i Karlstads kommun åtalas nu vid Värmlands tingsrätt.
PREMIUM

Kvinnan, som var i 65-årsåldern, satt i solen tillsammans med vänner, på en uteplats i ett bostadsområde i början på juni, när mannen plötsligt rusade fram och gick till attack.

Åklagare Barbro Brännlund skriver i stämningsansökan att mannen har orsakat kvinnans död ”genom att upprepade gånger hugga henne med kniv”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Filmerna från sommarens Estoniadyk släppta

Forskare skickar ned en rigg med kameror till Estoniavraket vid undersökningen i juli. Arkivbild
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes

Haverikommissionen har nu offentliggjort alla filmer från sommaren dykningar vid Estonia, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Filmerna är publicerade på den estniska haverikommissionens hemsida, och det rör sig om sju olika filmer från nära åtta timmars dykningar.

– Vi är positivt överraskade över att siktförhållandena var så pass bra. Det har ju varit en poäng här att både kunna filma de två hålen och de ställen som vi har bedömt som mer intressanta, säger Jonas Bäckstrand från från Statens Haverikommission till radion.

Ekot har tidigare rapporterat att de nya filmerna visar hålet i Estonias skrov på ett tydligare sätt.

Dykningarna ägde rum i juli. Bakgrunden till att Estonia undersöktes 27 år efter förlisningen var uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i fjol, vilket skapade nya spekulationer om orsaken till katastrofen.

Inrikes

Man skjuten i armen i Jordbro

En man ska ha skjutits i armen i Jordbro i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

En man uppges ha blivit skjuten i armen vid pendeltågsstationen i Jordbro, söder om Stockholm. En till två gärningspersoner ska ha setts springa från platsen.

– En förbipasserande har hört en man som ropar på hjälp. Den mannen uppges ha skjutits i armen. Vi är där med full styrka, säger Carina Skagerlind, presstalesperson på polisen.

Polisen kontrollerar platsen och söker efter vittnen. Det ska enligt dem inte ha varit så många ute strax efter tio på söndagsförmiddagen när personen sköts.

Mannen som sköts i armen har redan kunnat prata med polis, hans skadeläge är inte allvarligt. Han kommer att åka till sjukhus för vård.

Inrikes

Man friad för publicering av drönarbilder

Det första rättsfallet gällande 'Lagen om skydd för geografisk information' har avgjorts. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes En man från Umeåtrakten har friats från misstankar om olaglig publicering av drönarbilder. Det är det första åtalet i sitt slag Sverige.
– Det känns skönt och det visar att lagen är tandlös, säger Umeåbon till SVT Västerbotten.

Mannen åtalades efter att ha publicerat ett 20-tal av sina egna drönarfilmer på Youtube. Filmerna innehöll bilder över landskapet, något som är olagligt att sprida om det innehåller information som kan skada det svenska totalförsvaret.

Den som planerar att sprida filmer över det svenska landskapet filmat från luften bör först skicka in det för en koll hos Lantmäteriet, för att se att materialet kan spridas utan problem. Detta har varit aktuellt sedan 2016 när "Lagen om skydd för geografisk information" infördes.

Mannen från Umeå friades av en enig tingsrätt eftersom filmerna inte visade någon känslig geografisk information. Det var inte heller klarlagt om en eller två av filmerna hade fått tillstånd från Lantmäteriet, och i så fall vilka, något som gjorde det svårt att visa att tillstånd att sprida filmerna inte fanns, skriver SVT.

FAKTA

Fakta: Lagen om skydd för geografisk information

Lag (2016:319) om skydd för geografisk information.

9 § Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket.

Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret. Beslutet om tillstånd får innehålla villkor om att den geografiska informationen endast får användas för ett visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder. Efter medgivande från den som söker tillstånd får retuscheringsåtgärder i sammanställningen göras av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det behövs för att kunna meddela ett tillstånd.

Källa: Svensk författningssamling

Inrikes

Så jagas sexköparna på eskortsajterna

Redan i annonsen kan det gå att utläsa vilka som säljer sex mot sin vilja, enligt polisen.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes På eskortsajterna jagar polisen hallickar och sexköpare.
Här finns både väldigt unga tjejer och tjejer som enligt annonserna ställer upp på "allt", inklusive tortyrsex.
Enligt åklagare gör sajtägarna sig skyldiga till koppleri – men att få bort dem är mycket svårt.

– I dag är det otroligt enkelt att hitta en kvinna som säljer sex, säger Mikael Lins, chef för spangruppen på Stockholmspolisens människohandelssektion.

En stor del av dagens prostitution sker genom sexköpssajter, ofta kallade eskortsajter, på nätet.

Antalet sajter har ökat kraftigt sedan 2014, från 10 till 32.

Jämställdhetsmyndigheten talar om en kommersialisering där sidorna alltmer börjar likna vanlig e-handel. Besökaren kan klicka i allt från nationalitet och ålder till vikt, längd, hårfärg, bröst- och skostorlek.

På vissa sajter publiceras även omdömen från tidigare köpare, som ska ge en hint om kvinnan är "värd" att boka.

Erbjuder "allt"

Sajterna är viktiga i polisens spaning. Här letar man efter utsatta sexsäljare och misstänkta lägenhetsbordeller att slå till mot.

– Sajterna spelar en stor roll i vårt arbete. Det är ett stort forum där affärerna görs upp, säger Mikael Lins.

Redan i annonsen kan det gå att utläsa vilka som säljer sex mot sin vilja, menar han.

– Det finns saker som höjer misstanke om koppleri. Det kan vara bilder, det kan vara hur annonsen är skriven eller att utländska nummer används i annonsen, säger Mikael Lins.

Om bilderna visar en tjej som är väldigt ung kan man gissa att hon inte lagt upp annonsen själv, utan fått hjälp, säger han.

En annan varningssignal kan vara att tjejen erbjuder "allt".

– Det kan stå "du kan göra vad du vill, du kan tortera mig". Sådana tjänster är det mindre troligt att man ställer upp på av egen fri vilja, säger Mikael Lins.

Två kunder – en månadslön

Många av de prostituerade som polisen kommer i kontakt med uppger att de säljer sex av egen fri vilja.

– Men väldigt många jobbar antingen för en organisation eller en hallick. Det kanske inte alltid är hot om våld, däremot är grunden till prostitutionen nästan alltid fattigdom.

– En vanlig månadslön i Rumänien kan ligga på 2 500–3 000 kronor, och det drar man ju in i Sverige på två kunder, säger Mikael Lins.

Nyligen anmälde ett antal organisationer, som arbetar mot sexhandel och våld mot kvinnor, fyra stora svenska sexköpssidor. På sidorna fanns i augusti 668 annonser med kvinnor som sålde sex i Sverige.

Organisationerna vill att ägarna till sidorna utreds för koppleri, människohandel och penningtvätt – och i förlängningen att sidorna, som organisationerna kallar "digitala bordeller", stängs ned.

Polis Mikael Lins ser positivt på tilltaget.

– Fanns inte de här forumen så skulle det försvåra ganska rejält för köpare, säger han.

Ägarna utomlands

Men ägarna av eskortsajterna är svåra att lagföra.

Thomas Ahlstrand är vice chefsåklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

TT: Är sexköpssajter eller eskortsajter koppleri?

– Enligt mig så är de det. Den som främjar och/eller tjänar pengar på andra människors prostitution gör sig skyldig till koppleribrott. Och det här är alldeles uppenbart ett främjande och dessutom en viss vinning i det, säger han.

TT: Går det att komma åt dem?

– Nej. Brottet begås i Sverige, för de är ju riktade mot Sverige, men de personer som jobbar med sajterna, som äger sajterna, de befinner sig i princip alltid i länder där koppleri inte är förbjudet.

Organisationerna hävdar i anmälan att ägarna finns i länder med "liknande" kopplerilagstiftning. Det rör sig om Ungern, Spanien, Irland, Tyskland och Norge.

Thomas Ahlstrand känner på rak arm inte till lagen exakt i alla dessa länder, men framhåller att det i alla fall inte är olagligt i Tyskland. Ytterligare hinder kan vara att vissa länder traditionellt sett inte är särskilt intresserade av att samarbeta rättsligt, säger han.

Att uppmärksamheten riktas mot profitörerna och främjarna bakom prostitutionen är ändå bra, anser Sven-Axel Månsson, professor emeritus i socialt arbete på Malmö universitet.

– Jag tror att det är viktigt att börja fokusera mer på dem som ligger bakom sexhandeln och som tjänar de största pengarna. Kan man komma åt kopplarna och hallickarna har man kommit en bra bit på väg, säger han.

"Behövs ett tvåfrontskrig"

TT: Skulle det få nån effekt på sexhandeln om sidorna försvann?

– Det kommer inte att ha någon avgörande betydelse, för man kommer antagligen att flytta sexhandeln till andra forum. Vi har redan sett hur sexhandeln till viss del flyttat från de här mer dedikerade sexköpssajterna till exempelvis sociala medier, säger han.

Det behövs ett "tvåfrontskrig" mot handeln – dels mot köparna, dels mot dem som ligger bakom, säger han.

Samtidigt får stödet till de prostituerade inte glömmas bort, framhåller han.

– Det är egentligen grunden för hela den svenska sexhandelspolitiken: de sociala insatserna. Det måste man komma tillbaka till – att prostitution som samhällsfenomen är ett uttryck för strukturell ojämlikhet mellan könen, men också för sociala problem, ofta fattigdom, utsatthet och utnyttjande. Kan man inte komma åt det så är det förgäves, säger Sven-Axel Månsson.

Rättat: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om lönerna i Rumänien.

Anja Haglund/TT

Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid riksenheten för internationell och organiserad brottslighet. Arkivbild.
Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid riksenheten för internationell och organiserad brottslighet. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

FAKTA

Fakta: Så många köper och säljer sex

Knappt 1 av 10 män uppger att de nån gång köpt sex.

Motsvarande siffra för kvinnor är 0,5 procent.

1,5 procent av kvinnorna och 1 procent av männen säger att de någon gång sålt sex.

Det är mycket vanligare att utsatta grupper sålt sex. Bland hbtq-personer är andelen 7 procent. Bland kvinnor i fängelse uppger 24 procent att de sålt sex, och 11 procent att de varit utsatta för människohandel.

Bland unga som vårdats enligt LVU uppgav 13 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna att de haft sex mot ersättning. En majoritet hade gjort det mer än en gång.

Ytterligare en stor andel av de som befinner sig i prostitution i Sverige är migranter.

Källa: Jämställdhetsmyndigheten

Inrikes

Årets Nobelpristagare - "nästan en karikatyr"

Peter Fredriksson, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, och Eva Mörk tillkännager årets Nobelpristagare i ekonomi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. David Card, Joshua D Angrist och Guido W Imbens tilldelades Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes En äldre, vit man från ett amerikanskt eller europeiskt toppuniversitet. Så ser den typiske Nobelpristagaren ut i fysik, kemi eller medicin. Även 2021.
Årets pristagare är tolv män och en kvinna.

Sedan starten 1901 har endast 59 kvinnor tilldelats det ärofyllda priset.

Nils Hansson, som forskar i medicinhistoria och medicinsk etik vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf, leder ett projekt om varför kvinnliga forskare får färre vetenskapliga priser – däribland Nobelpriset.

Mindre än fem procent av de vetenskapliga Nobelpriserna har gått till kvinnor.

Skev bild

Det är nästan som en karikatyr, säger Nils Hansson om årets Nobelpristagare.

– Det är en skev bild av vetenskapen som framställs när det varje gång är äldre vita män från USA eller Europa som får de här erkännandena.

Enligt Nils Hansson har Nobelpriserna ett viktigt symboliskt värde och de tillgängliggör forskning för allmänheten.

– Det som inte avbildas är dels den geografiska diversiteten och att så få kvinnor har fått Nobelpriserna.

Nils Hansson skulle önska att nomineringsprocessen var mer transparent.

Utlåtandena från Nobelkommittéerna som utvärderar de forskare som nomineras är hemligstämplade i 50 år.

– När allt är höljt i dunkel måste man lägga ansvaret på dem som nominerar. Men om det är så att flera kvinnliga pionjärer nomineras måste man ställa Nobelkommittén till svars, säger Nils Hansson.

Få nomineringar

Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) ständige sekreterare, säger att de är stolta över årets pristagare men att det samtidigt är tråkigt att det inte är en större spridning när det kommer både till kön och etnicitet.

En anledning till varför det ser ut som det gör är för att det har satsats på fri och obunden forskning i decennier i Västeuropa och Nordamerika.

Kvinnor har samtidigt varit diskriminerade inom utbildning och på arbetsmarknaden under många år, säger Göran K Hansson.

– Det går åt rätt håll men det är från en låg nivå. På amerikanska och europeiska universitet är bara 10 till 15 procent av professorerna inom naturvetenskapen kvinnor.

Nobelpriset skulle kunna kvoteras på geografisk spridning eller kön, men KVA har bestämt sig för att inte göra det.

– Vi tror att det är viktigt att kvinnorna som tilldelas priset får det för att de är bäst och för att de har gjort de största genombrotten, inte bara för att de är kvinnor.

TT: Finns det inte kvinnor som har gjort stora genombrott inom forskning?

– Det är klart att det finns, vi belönade tre av dem i fjol. Men när kvinnor än så länge utgör tio procent av de toppforskare som nomineras kan man inte räkna med att det varannan gång blir en kvinna. Det är den verklighet vi förhåller oss till.

Beata Wallsten/TT

FAKTA

Fakta: Nobelpristagare 2021

Medicin:

David Julius (Född 1955 i Brooklyn, New York), USA, University of California.

Ardem Patapoutian (Född 1967 i Beirut, Libanon), USA, Scripps Research i La Jolla i Kalifornien.

Fysik:

Syukuro Manabe (Född 1931 i Shingu, Japan), USA, Princeton University.

Klaus Hasselmann (Född 1931 i Hamburg, Tyskland), Tyskland, Hamburgs universitet.

Giorgio Parisi (Född 1948 i Rom, Italien), Italien, La Sapienza-universitetet i Rom.

Kemi:

Benjamin List (Född 1968 i Frankfurt, Tyskland), Tyskland, Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, Mülheim an der Ruhr.

David W.C. MacMillan (Född 1968 i Bellshill, Storbritannien), USA, Princeton University.

Litteratur:

Abdulrazak Gurnah, (Född 1948 i Sultanatet Zanzibar, nu en del av Tanzania), Storbritannien, Kents universitet i Canterbury.

Fredspriset:

Maria Ressa, (Född 1963 i Manila, Filippinerna), Filippinerna. Journalist och författare som är redaktör för webbtidningen Rappler.

Dmitry Andreyevich Muratov, (Född 1961 i Samara, Ryssland), Ryssland. Journalist och chefredaktör för ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta.

Ekonomi:

David Card, (Född 1956 i Guelph, Kanada), USA, University of California.

Joshua D Angrist (Född 1960 i Columbus, Ohio, USA), USA, Massachusetts Institute of Technology.

Guido W Imbens, (Född 1963 i Eindhoven, Nederländerna), USA, Stanford University.

FAKTA

Fakta: Så utses Nobelpristagarna

Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademin.

Medicinpristagarna utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet och Svenska Akademien beslutar om vem som ska få litteraturpriset.

Vid samtliga dessa institutioner finns särskilda Nobelkommittéer, som varje år gör omfattande utredningar kring ett urval nominerade. Namnförslagen kommer in via nomineringar, som bara får göras av vissa särskilt utsedda personer. Det handlar exempelvis om forskare, tidigare pristagare och akademiledamöter. Kommittéerna tar fram ett förslag som läggs fram för respektive prisutdelande institution, som därefter röstar fram årets pristagare.

Gällande fredspriset så utser Stortinget i Norge de ledamöter som bildar den norska Nobelkommittén, som ansvar både för utredningsarbetet och prisbeslutet.

Källa: Nobelstiftelsen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Inrikes

Maskerad man misstänks för våldtäkt på bro

En okänd gärningsman ska ha överfallit en kvinna på Årstabron i Stockholm inatt. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Polisen utreder våldtäkt och grov misshandel sedan en man på elsparkcykel slagit ned en kvinna på Årstabron i Stockholm.
Kvinnan förlorade medvetandet en stund, och när hon vaknade var hennes kläder i oordning.

Polisen larmades till Årstabron vid midnatt. Kvinnan hade hittas på bron av förbipasserande och fördes till sjukhus för vård och för att säkra bevis.

– Kvinnan minns fortfarande inte riktigt vad som kan ha hänt, säger Carina Skagerlind, presstalesperson på polisen.

En förundersökning om våldtäkt och grov misshandel har inletts. Kriminaltekniker har gjort en teknisk undersökning under natten och sökhundar togs till platsen för att säkra spår.

– I nuläget har vi inte hittat några spår, säger Carina Skagerlind vid niotiden på söndag förmiddag.

Polisen har inte fått in några uppgifter från vittnen som beskriver gärningsmannen. Den överfallna kvinnan har lämnat uppgift om att mannen kom på elsparkcykel och att han var maskerad.

– Vi får titta på om det finns något filmmaterial, men i nuläget har vi inte kommit framåt där.

Kvinnans skadeläge är oklart.

Inrikes

Införde amnesti för snattare – hundra erkände

Godis och energidrycker tillhör de varor som snattats mest. Arkivbild
Foto: Henrik Montgomery/T
Inrikes
Inrikes

En butik i Lerum införde "amnesti" för snattare. Resultatet blev att över hundra ungdomar kom och erkände sitt brott, rapporterar SVT Nyheter Väst.

Upplägget var enkelt: Medge att du snattat, be om ursäkt och betala. Ryktet om amnestin spreds sig sedan till skolorna.

– Vi sa till alla att komma hit och göra rätt för sig. Då skulle vi inte polisanmäla, säger butikschefen Fredrik Lindqvist till SVT.

De flesta snatterier handlade om småsummor på 20-40 kronor, medan vissa medgav snatteri för så mycket som 700-800.

Butiken har haft problem med snatteri av varor som energidrycker, bakelser och godis, och nu använde man också tillfället till att tala med ungdomarna om stölder.

– När ungdomarna kom fram och erkände så tog vi vår tid för att samtala med dem och förklara hur en polisanmälan hade påverkat dem och deras familjer, säger Lindqvist.

Inrikes

Få tror att politiker kan lösa klimatfrågan

Få svenskar känner tilltro till att svenska politiker kan lösa klimatfrågan. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Få tror att svenska politiker kan påverka klimatförändringarna, och fler ser kärnkraft som ett bra alternativ än solceller och elbil, enligt en ny Novus-undersökning.

Analysföretaget Novus har frågat 1730 svenskar i åldrarna 18-79 år om en rad politiska frågor. Av de 1038 personer som svarade var det få – endast en procent –som anser att Sveriges politiker kan lösa klimatproblemen. Fler har tilltro till internationella aktörer och individens möjlighet att påverka, rapporterar SVT.

– Svenskarna förstår att klimatfrågan är en global fråga, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus till SVT Nyheter.

Nästan hälften av de tillfrågade tycker att ett ekonomiskt tryck på de länder som påverkar klimatet mest är det bästa tillvägagångssättet. Både kärnkraftsutbyggnad och sol-, vind- och vattenkraft ses som bra alternativ, medan bara två procent av de tillfrågade tyckte att byta till elbil eller bygga solpaneler var en effektiv åtgärd.

Undersökningen består av enkätsvar från Novus slumpmässigt rekryterade panel.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL