Opinion

Mitt i paradiset ligger helvetet

Skaldjur och matbanan i marknadsstånd.
Opinion
Kultur och nöje
Opinion

Den nyutnämnde litteraturpristagaren Abdulrazak Gurnah, publicerad i Sverige av Celanders förlag i Lund, är född på en av världens vackraste platser. Zanzibar ser ut som i turistbroschyrerna: puderfin kritvit sand, turkost hav och stillsamt vajande palmer.

Om du ropar hälsningsfrasen ”mambo pwa” till en förbipasserande är det sannolikt att den som svarar är vackrare än du. Blandningen av afrikaner, araber och indier som bor eller har bott på ön har skapat en vacker befolkning.

Det är inte konstigt att en postkolonial författare som Gurnah härstammar från Zanzibar. Mitt i turistmålet Stone Town, med dess vindlande gränder och ingefärs- och kryddnejlikedoftande marknad, på kvällar och nätter ett matmecka med rodnande humrar och sockerrörsjuice i enorma glas, ligger helvetet. Här såldes afrikaner som slavar av européer, muslimer och andra som såg sina egna liv som mer värdefulla än afrikanernas under hundratals år.

Man kan läsa i texter om slavhandeln att de behandlades som djur, men förmodligen var det värre. Djur på Zanzibar vandrar ofta fritt och äter gott av frukt och spannmålsrester. Slavarna förvarades i väntan på försäljning under markytan i rum där det inte gick att stå upp, utan mat, vatten eller toalett, så tätt packade att många avled. Turister kommer upp ur dessa utrymmen bleka och illamående.

Om ett ställe är paradiset eller helvetet beror på vem du är och ibland på vilken hudfärg du har.

Opinion

Heta frågor för EU och Sverige

Opinion
Krönika

Rättsstatsprincipen är en av EU:s hetaste frågor den närmaste tiden, enligt EU-minister Hans Dahlgren. Det handlar om att ländernas rättssystem inte ska vara politiskt oberoende, och det handlar senast om Polens beslut att EU:s lagstiftning inte anses överordnad polska lagar, trots att EU:s fördrag som alla medlemsländer accepterat säger tvärtom.

Därför var rättsstatsfrågan ett av huvuddiskussionsämnena under första dagen av Europaforum i Hässleholm, som denna veckan hålls för 19:e gången.

Hans Dahlgren blev kritiserad av journalisten Ylva Nilsson för att regeringarna inte tillräckligt hårt satt ned foten mot Polen. Att EU:s lagstiftning är överordnad den nationella är ju en grundbult i EU-samarbetet. Har inte Polen straffat ut sig ur EU, undrade hon.

Dahlgren vittnade om att stats- och regeringscheferna vid sitt möte förra veckan varit hårdare i tonen mot Polen och Ungern än vad åtminstone Stefan Löfven någonsin upplevt och att enigheten mellan de andra länderna var närmast total om att de båda länderna måste anpassa sig efter EU:s regler om oberoende rättsväsende och följa EU:s lagar.

Sedan nyår finns dessutom ett förmodligen verksamt instrument genom att länder som inte följer rättsstatsprinciperna kan bli av med de omfattande bidragen från EU i såväl det stora återstartpaketet efter pandemin som den ordinarie budgeten. Kommissionen har stark press på sig från såväl parlamentet som stats- och regeringscheferna att utnyttja denna ”rättsstatsmekanism” för att påverka Polen och Ungern.

Ingen vill dock sparka ut Ungern eller Polen om det går att undvika. I båda länderna finns en stark folklig opinion för medlemskapet, det är regeringarna som inte följer regelverket. Därför tyckte både Dahlgren och den tidigare EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) att det behövs en balansgång när det gäller vilka konsekvenser som brott mot fördragen ska innebära. Förhoppningen är att regeringarna ska bytas ut i demokratiska val, när det står klart att ländernas politik kan hota medlemskapet.

Återhämtningsfonden, som ges som såväl bidrag som lån till länderna, handlar om cirka 8 000 miljarder kronor i hela EU, och minst 37 procent av pengarna ska användas för klimatåtgärder. Det gör att den kan bli ett mycket verksamt medel för att nå EU:s mål som, om än otillräckliga, hör till de mest ambitiösa i världen.

Klimatet är utan tvekan en av de hetaste EU-frågorna, men för svensk del finns ett hotande problem i EU-kommissionens och många länders syn på skogen. I många länder innebär skog bara enstaka träd som kan fungera som strövområden, medan för Sverige och Finland är skogen både en identitetsfråga och en viktig ekonomisk resurs. Skogen kan vara mycket mer än en kolsänka genom att användas aktivt som ersättning för oljebaserade produkter.

Den synen måste Sverige och Finland försöka skapa en blockerande minoritet för, så inte stora delar av Sveriges klimatarbete förbjuds. Dessutom är skogspolitik enligt förslaget en nationell fråga som EU inte ska lägga sig i.

Det kan bli den allra hetaste EU-frågan för Sverige det närmaste halvåret.

Opinion

Ett mål som inte nås heter misslyckande

Opinion
Opinion

Stefan Löfven kommer att bli ihågkommen för ett mål han inte nådde. Senast 2020 skulle Sverige ha lägst arbetslöshet i EU, men det blev tvärtom. Idag har vi istället den fjärde högsta arbetslösheten i EU. Statsministern blir märkbart utled när han konfronteras med misslyckandet, vilket sker i nästan varje intervju.

Sedan första januari 2021 har han sökt efter ett bra svar och anser sig ha funnit ett i en intervju med Dagens Nyheter (21/10). Enligt Löfven bidrog målet till att sätta fokus på sysselsättningen. Det lät nästan som en framgång. Han ångrar ingenting.

Han lät som Gustav Fridolin i SVT-programmet Politikbyrån, apropå den berömda kolbiten han viftade med under ett av sina tal. Med den ville han illustrera faran med brunkolsverksamhet och lovade att stoppa försäljningen av Vattenfalls koltillgångar. Talet var ett misslyckande, objektivt sett. Rent visuellt lyckades den lilla kolbiten inte skrämma någon och han bröt sitt löfte till väljarna. Ändå ångrar han ingenting, eftersom kolbiten satte fokus på klimatdebatten.

Ett misslyckande som sätter fokus på en viktig fråga är fortfarande ett misslyckande. Både Löfven och Fridolin satte mål som de måste ha vetat var ogenomförbara. Frågan är snarare varför de försatte sig i den hopplösa situationen till att börja med? Ovanan att göra så har funnits i politiken länge, men idag är det mer regel än undantag.

Vissa menar att syftet med målen är att öka motivationen och sikta högre. Det fungerar i viss mån, om målet är genomtänkt och genomförbart. Politiska mål är det sällan. Löfven höftade sitt, Fridolins var olagligt.

Mål är inte längre en ändpunkt som politiska förslag ska mynna ut i. Mål är politik. Hur många politiker har inte kommit fram till mikrofonen efter långa överläggningar och stolt presenterat sin nya ”politik” – ännu mer ambitiösa mål. Själva jobbet med att nå dem delegeras till övriga samhället.

Opinion

Hållbarhetsevangeliet

Opinion
Opinion

Skånska biologer och ålfiskare förenas i sin oro för ålen. En bråkdel av de ålar som kom till den skånska kusten i mitten av nittonhundratalet dyker upp. Bara hälften klarar sin vandring uppför Kävlingeån. Man har antagit att fiskeriet är boven i åldramat. Forskare demonstrerar i SVT:s Uppdrag Granskning att det finns ett större hot än fisket: vattenkraftverken. På sin vandring fastnar ålen och dör i kraftverken.

Man kan i kraftverksproblematiken åter se tendensen att skylla på privatpersoners beteende när problemet i själva verket är strukturellt och kräver insatser på en annan nivå än den privata. Ska man hindra fiskare från att ägna sig åt sitt yrke eller hobby och skälla på den som har ål på julbordet bör man först ge ålen möjlighet att överleva kraftverken och se hur det påverkar bestånden.

Omställningen till vattenkraft, vindkraft och solpaneler måste ske på ett sådant sätt att vi bygger in andra arters överlevnad i vår egen, allt annat vore ett övergrepp. Vi har ingen rätt att utrota andra arter för vår bekvämlighet. Det handlar dessutom om självbevarelsedrift: vi saknar tillräckligt kunskap om konsekvenserna av att utrota arter vi inte förstår oss på. Kanske förstår vi inte förrän efter vi utrotat en nyckelart hur viktig den var.

Innan Patrik Svenssons bok Ålevangeliet blev en storsäljare var ålen svårsåld som annat än rökt, men Svensson skapade ett slags limnologisk deckare kring arten. Varför är ålen som den är, vart tar den vägen och varför dör den ut?

Om svaret på sista frågan är vattenkraft, så det frustrerande, men samtidigt ett lösbart problem. Det är säkert en utmaning att bygga kraftverk som en ål kan överleva. men vi är en nation av ingenjörer, vi har klarat svårare.

Att rädda denna uråldriga art från utrotning räddar dessutom ett kulturarv: för många skåningar är det inget riktigt julbord utan rökt ål och ålfiskeriet är på vissa platser längst kusten är så nära förknippat med den lokala kulturen och identiteten att det ena nästa inte kan existera utan den andra.

Opinion

Konsekvensneutral forskning

Lunds universitet
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Lundaforskaren professor Kristina Sundquist säger sig vara chockerad av nyheten om att åklagare fattat beslut om att inleda en förundersökning om brott mot lagen om etikprövning. Frågan är om den uppmärksammade studie där det framkom att utlandsfödda eller personer med utlandsfödda föräldrar var överrepresenterade i våldtäktsstatistiken hade etiktillstånd eller inte.

Sundquist menar att hon skaffat tillstånd på samma sätt som vanligt och att man ofta beskriver vad man kommer att titta på i ganska allmänna ordalag, eftersom det finns många närbesläktade frågeställningar som studiens registerutdrag kan användas till. Överklagandenämnden för etikprövning menar att Sundquist och kompani inte haft tillstånd, eftersom frågeställningen om överrepresentation i våldtäktsstatistiken är specifik och avgränsad, men inte nämns i ansökan.

Det står klart att forskaren och nämnden har olika syn på hur snävt frågeställningen måste definieras för att det ska anses att man har etiktillstånd. Det finns i nuläget inget som tyder på något annat än att Sundquist och hennes kollegor har agerat i god tro, vilket gör det extra viktigt att det prövas så att man kan etablera praxis.

Att frågan är känslig borde egentligen varken inverka på etikprövningstillståndet eller på studien. Det borde finnas tydliga kriterier för det här redan och det är bekymmersamt att det är just kring ett kontroversiellt ämne det uppstår frågetecken.

Det finns en stor risk att det uppfattas som om man försöker lägga munkavle på forskarna eftersom slutsatserna i rapporten var känsliga. Det vore i så fall en mycket olycklig konspirationsteori att få fäste, som skulle skapa en bild av att man inte får tala sanning eller kan använda sig av obekväm statistik i samband med migration. Forskning måste få vara konsekvensneutral och allt som så tvivel kring det är farligt.

Det borde gå att få en tydligt och vägledande svar på hur och för vad etiktillstånd kan utfärdas.

Opinion

SVT måste sluta sprida desinformation

Opinion
Opinion

Sveriges Television har avpublicerat en dokumentär eftersom den spred desinformation om ”kronisk borrelia”, en sjukdom som enligt läkarvetenskapen inte finns. Med det finns ett antal problem och SVT måste fundera på varför det har hänt igen. Det är inte första gången: SVT fälldes redan 2014 av granskningsnämnden för ett inslag om ”kronisk borrelia”.

Det är oroväckande att den senare filmen förefaller vara producerad med hjälp av Film i Skåne.

Testet som hittar kronisk borrelia är framtaget av en forskare lämna sitt universitetet på grund av forskningsfusk. Desinformation om hälsa och sjukvård kan skada och i värsta fall döda. Patienter som tror sig ha kronisk borrelia kan ha en annan sjukdom som de inte söker vård för eftersom de fått veta att vården konspirerar mot dem. Charlataner kan förvärra hälsoproblemen med ”alternativa” behandlingar. Konspirationsteorier är därför betydligt allvarligare när det handlar om hälsa. SVT kan inte räkna med att tittarna har tillräckliga kunskaper för att kunna förhålla sig kritiskt till innehållet i filmen.

TV-licens- och skattepengar har använts till att sprida desinformation, vilket inte får ske.

SVT försvarar sig med att filmen visades som en del av segmentet SVT dox som ska innehålla ”subjektiva” dokumentärer och inte renodlade vetenskapsinslag. Om man kategoriserar desinformation kring hälsa som något som är OK för att det är subjektivt finns det nästan ingen gräns för vad som kan sändas ut till tittare, under förevändningen att det skildrar en ”upplevelse” och inte fakta. Man kan ”uppleva det” som att förintelsen aldrig har hänt, eller som att regeringen förgiftar folk med hjälp av vaccin.

Till skillnad från kronisk borrelia är desinformation en av vår tids största epidemier och den smittan ska inte SVT hjälpa till att sprida. Det är bra att de avpublicerade filmen, men hade varit ännu bättre om de tackat nej från början. SVT behöver kritiska glasögon.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Opinion

Den långsiktiga skogen

Vitsippor i Skrylle
Foto: Moa Dahlin
Opinion
Opinion

I Mark- och miljödomstolen möts NCC, som vill utvidga utvinningen av kvartsit i Skrylletäkten på Romeleåsen och Lunds kommun, som med fog oroar sig för konsekvensen. Länsstyrelsen menar att NCC:s miljökonsekvensbeskrivning är bristfällig och anser att ansökan bör avslås, vilket skaver.

Kommunstyrelsen föreslår en dialog med NCC så att natur- och friluftsliv bättre kan samexistera med existerande täktverksamhet. Miljöpartisten Karin Svensson Smith vill att Skrylle istället blir naturreservat samt utökas och får medhåll av Vänsterpartiets Helena Falk.

Förenklat är frågan om det är Skrylle eller täkten som bör öka i storlek. Lunds kommun gör klokt i att vara skeptiska. Det går att öppna andra gruvor, men nya skogar växer inte upp hur som helst. Det är troligt att natur- och friluftsintresset blir fortsatt stort även efter pandemin. Den som en gång vant sig vid att komma ut i naturen ger ogärna upp möjligheten.

Det handlar inte uteslutande om skogsmulleri, utan också om långsiktiga verksamheters möjlighet att klara sig om ett fördjupande eller utvidgande av täkten leder undan grundvatten. En balans mellan det kortsiktiga behovet av byggmaterial och det långsiktiga med att skydda skog och natur för denna och framtida generationer. Skogsbonden Göran Boijsen oroar sig för att hans ekar ska torka ut och dö om grundvattnet leds bort, vilket han tyckt sig se tecken på. Skogar och skogsägare arbetar efter en annan tidsplan än resten av samhället: tanken är att Boijsens ekar ska stå i åttio år till.

Det som skulle tala för att tillåta ökad utvinning är det globala perspektivet: det finns alltid en risk att gruvdrift hamnar utomlands, där både klimathänsyn och arbetsförhållanden kan vara sämre.

Samtidigt är det Lundapolitikernas jobb att värna om skåningarnas tillgång till natur här och nu, samt tänka på att skogens tidslinje handlar om att det vi gör nu kanske syns tydligt först om hundra år.

Opinion

Utred vem även som ska tillsätta JK

Opinion
Opinion

En utredning tillsattes i februari förra året med uppgiften att bland annat utreda om det ska bli svårare att ändra grundlagen. En annan uppgift är att utreda hur domstolarna ska bli mer självständiga och hur det ska bli svårare för en regering att påverka domstolarnas sammansättning och därmed eventuellt deras beslut.

Det har inte upplevts som något problem i Sverige att regeringsmakten lagt sig i eller försökt påverka domstolarna. Men erfarenheterna från ett par länder i EU har gjort att diskussionen kommit upp. Som följd av både januariavtalet och uttalanden från riksdagen tillsattes utredningen, som om drygt ett år ska vara klar med sina förslag om hur domstolarnas självständighet ska garanteras.

Ett område som är bortglömt i direktiven är dock Justitiekanslerns roll. JK utövar tillsyn över domstolarna och kan bland annat anmäla domare för disciplinförfarande och åtala domare.

I den senaste lördagsintervjun förklarade JK Mari Heidenborg att ”i ett annat läge med en annan regim” en ”regimtrogen JK skulle kunna göra skada”. Därför förordade hon att den tillsatta grundlagsutredningen borde titta på även hur JK tillsätts. Det borde inte vara regeringen som sköter det.

En annan möjlighet vore att flytta tillsynen av domstolsväsendet från JO och JK till ett fristående organ, exempelvis ett domstolsråd som finns i många länder. Den exakta ordningen bör dock utredningen få stor frihet att utforma, i syfte att öka domstolarnas fristående ställning.

Opinion

För övrigt

Opinion
Opinion

I fredags dömdes en 60-årig man för bland annat förberedelse för allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Han hade gjort listor på tänkbara bombmål och förberett ett manifest. Varför åtalades han inte för terrorbrott? Sannolikt för att han inte var islamist utan högerextremist.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL