Ekonomi

Stark höststart på bostadsmarknaden

Bra fart på bostadsvisningarna. Arkivbild.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi En raketstart på hösten. Bostadspriserna steg tydligt i september och når återigen rekordnivåer.
PREMIUM

Efter en svagare sommar med svagt fallande priser så blev det återigen full aktivitet på bostadsmarknaden under den första höstmånaden.

Priserna på bostadsrätter i Stockholms kommun steg med 1,9 procent i september jämfört med månaden innan, men rensat för säsongsfaktorer handlar det om en uppgång på 1,0 procent. Detta enligt Danske Banks boprisindikator, som av snabbhetsskäl enbart mäter utvecklingen i huvudstaden. Statistiken baseras på analysföretaget Valueguard och Hemnet.

Siffror från Booli och SBAB, som använder delvis en annan beräkningsmetod, bekräftar samma mönster. Även i övriga regioner i Sverige stiger bostadsrätterna i pris, liksom villorna med undantag för södra Sverige.

"Trots nedgången under delar av sommaren är nu lägenhetspriserna tillbaka på ”all time high” i alla regioner med undantag för i Stormalmö", skriver SBAB:s chefsekonom Robert Boije i en kommentar.

Det gjordes även ovanligt många affärer. Omsättningen nådde under september en ny rekordnivå, den högsta sedan Danske Bank startade mätningarna 2014, enligt banken.

Störst sug verkar det ha varit på större bostadsrätter, en trend som tog fart i pandemitiderna. Prisuppgången var störst på större lägenheter, enligt Danske Bank.

Olle Lindström/TT

Ekonomi

Kompetensbristen tilltar inom staten

Statliga arbetsgivare är i skriande behov av it-kompetens.
Foto: Susanne Lindholm / TT
Ekonomi
Ekonomi Det råder stor brist på kompetent personal bland statliga arbetsgivare, visar Arbetsmiljöverkets senaste Kompetensbarometer.
– Att bristen ökar tyder på en expansiv arbetsmarknad, säger Lars Andrén på Arbetsgivarverket.

Det senaste året har arbetsgivare inom offentlig sektor fått allt svårare att hitta personal som uppfyller kompetenskraven.

Hösten 2021 uppgav mer än två tredjedelar, 68 procent, av de statliga arbetsgivarna att de hade brist på lämpliga sökande inom ett eller flera områden. Ett år tidigare var motsvarande siffra 44 procent, skriver Publikt och hänvisar till Arbetsgivarverkets Kunskapsbarometer.

Störst är behovet av digital kompetens. Hela 39 procent av arbetsgivarna uppger brist på systemutvecklare och systemförvaltare, och 27 procent uppger brist på it-personal inom drift, underhåll och support.

Stadig ökning

Enligt barometern råder även stort underskott på jurister, särskilt inom verksamhetsområdena socialt skydd och allmän offentlig förvaltning.

Sedan 2005 har kompetensbristen varit stadigt ökande inom staten, med hack i kurvan i samband med bland annat finanskrisen och nu den senast pandemin.

Hösten 2019 uppgav 78 procent av arbetsgivarna, den näst högsta noteringen hittills, att det saknades kompetent personal. Att andelen nu börjar närma sig nivån före pandemin är, enligt Arbetsgivarverkets kommunikationschef Lars Andrén, ett tecken på en arbetsmarknad som varvar upp.

"Expansiv arbetsmarknad"

– I tider av lågkonjunktur så ser man det gamla mönstret att intresset för statliga arbeten ökar eftersom staten generellt är en trygg arbetsgivare. Att bristen nu ökar tyder på en expansiv arbetsmarknad, säger han.

TT: Hur ser det ut framåt?

– Man såg en väldigt stor efterfrågan på kompetens över hela arbetsmarknaden under hösten. Nu är det lite osäkert igen. Det återstår att se om det blir en tillfällig inbromsning, eller om den kraftiga bristen som varit fortsätter under våren.

Simon Uggla/TT

FAKTA

Fakta: Kompetensbarometern

Kompetensbarometern genomförs två gånger om året och riktar sig till Arbetsgivarverkets medlemmar, i huvudsak statliga arbetsgivare, som får svara på frågor om ekonomi och kompetensförsörjning.

Utöver kompetensbrist får arbetsgivarna uppge om de har svårt att behålla personal, om de sagt upp personal det senaste halvåret samt om de förväntas ha övertalighet det kommande året.

I den senaste mätningen uppgav:

12 procent av arbetsgivarna att de hade svårt att behålla personal, jämfört med 10 procent föregående mätning och 33 procent i sista mätningen före pandemin.

23 procent att de förväntade övertalighet, jämfört med 30 procent föregående mätning och 32 procent i sista mätningen före pandemin.

22 procent att de sagt upp personal, jämfört med 40 procent föregående mätning och 32 procent i sista mätningen före pandemin.

Källa: Arbetsgivarverket

Ekonomi

Tunga fall på Stockholmsbörsen

Nedåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Ekonomi
Ekonomi Aktiemarknaderna fortsätter att skaka på grund av stigande räntor. Och Stockholmsbörsens OMXS-index backade rejält på tisdagen, minus 2,0 procent, mer än de ledande europeiska börserna.

Framför är det tekniksektorn som påverkas av de stigande räntorna. Exempelvis lyfte räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen på eftermiddagen till 1,84 procent, den högsta nivån sedan januari 2020. Samtidigt syntes också tydliga rörelser uppåt på den tyska räntemarknaden.

Bland förlorarna på OMXS30-listan, med de mest omsatta aktierna, märktes mätteknikkoncernen Hexagon, som rasade 5,0 procent. Investeringsbolaget Kinnevik föll 3,5 procent och storbanken SEB gick ned 3,3 procent.

Molntjänstbolaget Sinch tappade 3,1 procent. Aktien har backat över 23 procent det senaste året och nästan 18 procent sedan årsskiftet.

I motsatt riktning gick bland andra telekombolagen, som traditionellt ses som en defensiv och säker placering i skakiga tider. Telia steg 2,2 procent, mest på OMXS30, medan Ericsson och Tele2 ökade 1,8 respektive 1,1 procent.

Utanför OMXS30-listan noterades en kraftig nedgång för den digitala tidningstjänsten Readly sedan bolaget på morgonen meddelat att vd:n avgår. Aktien föll 7,8 procent. Readly, som noterades i september 2020, har rasat nästan 80 procent på ett års tid.

Londonbörsens FTSE100-index backade 0,6 procent och Parisbörsens CAC40-index gick ned 0,9 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 18-tiden tappat 1,0 procent.

Ekonomi

Klart: Microsoft köper Activision Blizzard

Activision Blizzard köps upp. Arkivbild.
Foto: Jae C. Hong/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Kritiserade dataspelsbolaget Activision Blizzard köps upp av mjukvarujätten Microsoft – bolagets största förvärv någonsin.
Totalt handlar det om en affär på drygt 600 miljarder svenska kronor.
PREMIUM

Affären beskrivs som Microsofts största någonsin och gör att de två bolagen nu går ihop. Activision Blizzard ligger bakom framgångsrika speltitlar som "World of Warcraft" och "Call of Duty" samtidigt som man för ett par år sedan köpte upp svenska företaget King med succéspelet "Candy Crush".

Microsoft i sin tur ligger bakom spelkonsolen Xbox och affären ses som ett sätt att stärka bolagets position i konkurrens med konkurrenten Sony med konsolen Playstation.

Activision Blizzard har samtidigt den senaste tiden var rejält kritiserat efter rapporter i bland annat Wall Street Journal om övergrepp på anställda och en företagskultur som missgynnat kvinnliga anställda under flera års tid.

En medarbetare ska bland annat ha uppgett att hon våldtagits vid flera tillfällen av en av hennes chefer i samband med olika företagsfester, något som bland annat vd:n Bobby Kotick ska ha tystat ned.

I samband med affären uppges nu att Kotick ska fortsätta i sin roll som vd. Nyheten fick spelbolagets aktie att rusa 37 procent i förhandeln på Wall Street och dra med sig andra konkurenter, bland annat är Electronic Arts upp 6,1 procent och franska Ubisoft stiger elva procent. Även svenska Embracer lyfte kraftigt inledningsvis och är nu upp 0,5 procent.

Microsoft i sin tur backar svagt, minus 1,7 procent.

Ekonomi

Kursfall för Goldman Sachs

Goldman Sachs har presenterat delårssiffror. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Amerikanska storbanken Goldman Sachs backar i förhandeln på New York-börsen efter att man rapporterat lägre vinst än väntat i samband med rapporten för fjärde kvartalet.

Vinsten per aktie uppgick till 10:81 dollar jämfört med en snittprognos på 11:64 dollar bland analytiker. Resultatet får aktien att falla drygt tre procent i förhandeln. För den amerikanska banksektorn har det varit högst blandade resultat när rapportsäsongen inletts. JP Morgan Chase och Wells Fargo har till exempel redovisat bättre resultat än väntat medan Citigroup i stället varit en besvikelse för marknaden.

Ekonomi

Billigare el under onsdagen

Rea på elen under onsdagen. Arkivbild.
Foto: Helena Landstedt/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Elpriserna sjunker rejält inför onsdagen, i alla fall i södra Sverige där elen är dyrast.

Enligt den nordiska elbörsen Nordpool som varje dag sätter elpriset inför den kommande dagen klockan 13, kommer elen i elområde 3 och 4, som avser de sydligare delarna av landet, att kosta 34,9 öre per kilowattimme (kWh) under onsdagen.

I norr, i elområde 1 och 2, kostar elen 15,7 öre per kilowattimme under onsdagen.

Under måndagen var elpriset i elområde 3 och 4 betydligt högre, 1,49 respektive 1,53 kronor per kilowattimme.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Ekonomi

Ericsson stämmer Apple för patentintrång

Ericsson, med vd Börje Ekholm, stämmer mobiljätten Apple för patentintrång. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Telekomtillverkaren Ericsson stämmer Apple för patentintrång.
Ericsson bekräftar att stämningsansökningar mot den amerikanska mobiljätten har lämnats in i flera länder.
PREMIUM

Enligt ett uttalande från Ericsson handlar det om att ett tidigare licensavtal löpt ut och att förhandlingarna om ett nytt avtal inte lett till någon ny uppgörelse.

Det är viktigt med en rättmätig kompensation för patenter, för att säkra nya investeringar i innovation som gynnar våra kunder och konsumenter överallt, skriver Ericsson i sitt uttalande.

Bolaget tillägger att rättsprocesserna är pågående och att man därför avstår från att ge ytterligare kommentarer för närvarande.

Det handlar enligt nyhetssajten Apple Insider om två stämningsansökningar där Ericsson beskyller Apple för att ha använt 5G-teknik trots att ett tidigare licensavtal har löpt ut.

Totalt beskyller Ericsson, enligt sajten, Apple för tolv patentintrång.

Så sent som i december stämde Apple den svenska telekomtillverkaren för att använda oschyssta förhandlingsmetoder i försöken att komma överens om ett nytt licensavtal. Då hade Ericsson i sin tur stämt Apple i oktober, i syfte att förhindra att Apple skulle försöka urvattna värdet på Ericssons patent, enligt Apple Insider.

Apple och Ericsson var 2015 involverade i en het patentstrid, som resulterade i det licensavtal som löpte ut i slutet av 2021.

Ericsson gjorde nyligen upp om ett nytt licensavtal för 5G-teknik med den sydkoreanska mobiltillverkaren Samsung.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Fraktpriserna kvar på höga nivåer

Branschstatistik visar att tio stora rederier kontrollerar 85 procent av den globala marknaden för sjöfrakt. Arkivbild
Foto: Ben Margot AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Priserna på internationell sjöfrakt ser inte ut att vika ned i närtid.
Pandemirelaterad containerbrist och ovanligt lång kötid i hamnarna fortsätter att spöka, medan globala containerbjässar som danska AP Møller-Mærsk tar hem enorma vinster.
PREMIUM

Spotpriset för att frakta en 40-fots container från Asien till USA toppade kring 20 000 dollar i fjol, i princip tio gånger högre än för några år sedan. Pristrycket har avtagit från toppen, men är kvar kring 14 000 dollar per container.

Och på terminsmarknaden, där framtida fraktkontrakt handlas, ser priserna fortsatt höga ut framöver.

"De utnyttjar vår desperation"

Stora aktörer som amerikanska Walmart eller Ikea kan till följd av sina stora volymer pressa priserna när de köper frakter. Men det är värre för små import- och exportföretag, särskilt i fattiga länder, som har svårt att föra kostnader för högre fraktpriser vidare till sina kunder.

– Små och medelstora företag påverkas negativt, säger Amruth Raj, vd för Green Gardens, en grönsaksproducent baserad i Indien, vars export till Europa rasat då det är få som är beredda att betala för de höga fraktpriserna.

Raj är kritisk mot hur marknaden för sjöfrakt fungerar, där några få stora aktörer sätter priserna på en marknad där det är svårt för enskilda länder att utöva tillsyn för att begränsa kartellbildning och upprätthålla konkurrensen.

– De utnyttjar vår desperation, tillägger han.

Nio årsvinster på ett år

Den danska containerjätten AP Møller-Mærsk är på väg att redovisa en årsvinst som väntas överstiga de nio föregående årens samlade vinster och aktien i det Köpenhamsbaserade bolaget är på rekordnivåer.

Tyska Hapag-Lloyds aktie är också på rekordnivåer.

Nummer ett på fraktmarknaden i världen – Mediterranean Shipping – täljer också guld med kniv. Men insynen i bolagets finanser är inte lika god som hos de börsnoterade konkurrenterna, då det är ett privatägt bolag med säte i Schweiz, kontrollerat av den italienska Aponte-familjen.

Enligt den brittiska branschföreningen International Freight Association domineras 85 procent av den globala fraktkapaciteten i dag av tio rederier i Asien och Europa. För 20 år sedan var maktkoncentrationen betydligt mindre. Då kontrollerade de 20 största rederierna omkring hälften av den globala kapaciteten.

Ekonomi

Europeiska hushåll försöker spara el

Solel och energibesparing, nu försöker hela Europa få ned sina elräkningar. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Det är inte bara i Sverige som vi oroas över höga elräkningar och försöker spara på elen. I Europa har elräkningarna blivit cirka 54 procent högre jämfört med för två år sedan, enligt siffror från Bank of America. det gör att hushållen i hela Europa nu försöker spara el.

Bland annat satsas det på solceller. I exempelvis Frankrike installerades rekordmycket solceller på taken, enligt Rystad Energy AS, som är ett företag inom förnyelsebar el. Tyskland är dock ledande när det gäller att installera solel.

Nu oroas hushållen av de skenande energikostnaderna. I vissa länder, som i Sverige, har staten ryckt in. I Italien och i Spanien har regeringarna bett om hjälp från EU-fonder för att öka energieffektiviteten i hemmen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL