Lagfarter SkD

64 kvadratmeter stort hus i Lövestad sålt till ny ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Försäljningen av fastigheten på Andrarumsvägen 144 i Lövestad är nu klar. Ny ägare är Burim Spahija, 36 år, från Hyltebruk och säljare är Lennart Svenssons dödsbo. Huset har en boyta på 64 kvadratmeter. Ägarbytet blev klart i september 2021 och priset blev 475 000 kronor.

Ett par hundra meter bort såldes i juni en gård, på Andrarumsvägen 163. Gården är 6 hektar stor och priset för den blev 3 350 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Var fjärde politiker utsatt – färre än vanligt

Yngre förtroendevalda, som ofta är mer aktiva på sociala medier, uppger i högre utsträckning att de utsatts för hot, hat eller trakasserier, enligt Brå:s trygghetsundersökning bland politiker. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Inrikes
Inrikes Fler än var fjärde förtroendevald har utsatts för trakasserier, hot eller våld under förra året. Samtidigt är siffran den lägsta sedan 2014 och få polisanmäler.
– Man betraktar det som en del av sitt uppdrag eller att man uppfattar det som en småsak, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brottsförebyggande rådet.

26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger i Brås undersökning att de utsatts för trakasserier, hot eller våld under 2020. Utsattheten har minskat sedan förra undersökningen som avsåg valåret 2018 då 32,6 procent av de förtroendevalda uppgav att de upplevt hot, våld eller trakasserier.

– Vi har nu gjort undersökningen vid fem tillfällen som är jämförbara och har sett att utsattheten generellt är högre under valåren. Tittar man på de mellanliggande åren var utsattheten lite högre under 2016 jämfört med 2020 men det är svårt att svara på varför, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå.

Utsatthet på nätet

Yngre förtroendevalda uppger i störst utsträckning att de blivit utsatta, och därefter är andelen mindre ju äldre politikerna är. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, medan motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen, 70 år och äldre, är 13 procent.

– Det kan vara kopplat till att yngre personer är mer aktiva på internet och sociala medier. Det här mönstret har också framkommit tidigare år. Ju mer aktiva de förtroendevalda är, desto högre är utsattheten, säger Gavell Frenzel.

Endast 16 procent av de förtroendevalda som uppgett att de utsatts för hot, våld eller de trakasserier säger att de polisanmält händelsen. Även det är en bottennotering sedan Brå började mäta förtroendevaldas utsatthet.

– Det är den lägsta nivån vi har sett hittills. Det har legat på 19 procent de tre senaste mätningarna.

"En småsak"

Anna Gavell Frenzel säger att det främsta skälet som de tillfrågade uppger är att de inte tror att en anmälan kommer att leda till något.

– Det kan vara kopplat till att det vanligaste är att det handlar om hot och påhopp i sociala medier. Det näst vanligaste är skälet är att man betraktar det som en del av sitt uppdrag eller att man uppfattar det som en småsak.

En fjärdedel av de förtroendevalda uppger att de påverkats i sitt uppdrag på grund av utsatthet eller oro för att bli utsatta. Den vanligaste konsekvensen är att man då undviker att engagera sig i eller uttala sig om vissa frågor.

– Det vanligaste är att man undviker att uttala sig om rasism, integration och invandring. Men i år ser vi att även covid-19-pandemin och vaccination är en sådan fråga, säger Gavell Frenzel.

Beatrice Nordensson/TT

FAKTA

Fakta: Hot mot politiker

Politikernas trygghetsundersökning genomförs för sjätte gången av Bottsförebyggande rådet på uppdrag av regeringen.

Av drygt 13 000 tillfrågade ordinarie ledamöter i riksdagen och fullmäktigeförsamlingar har närmare 8 000 svarat på frågor om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2020.

Totalt uppgav 26 procent av de förtroendevalda att de under fjolåret blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld.

Andelen utsatta under 2020 var störst inom Miljöpartiet (33 procent) och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera).

Även Sverigedemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Vänsterpartiet hade en något större andel utsatta än genomsnittet (26 procent), medan Centerpartiet hade en mindre andel utsatta än genomsnittet.

Vid de flesta händelser under 2020 var förövaren okänd eller anonym. I de fall den utsatta hade en uppfattning om förövaren rör det sig oftast om en man som uppskattas vara 45–64 år gammal, som agerar ensam och som uppfattas som en förargad medborgare.

Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021

Ekonomi

Facebook Inc byter namn till Meta

Facebook Inc blir Meta. Arkivbild.
Foto: Jeff Chiu/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Facebook Inc byter namn till Meta, meddelade sociala medier-företaget på torsdagskvällen.

Omprofileringen kommer i en tid då företaget kritiseras från flera håll, bland annat för sin makt och sina algoritmer.

Meta samlar olika appar och tekniker under ett och samma varumärke.

Utrikes

WHO kräver miljarder till covidplan

WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus kräver ett mångmiljardbelopp till sin covidplan. Arkivbild.
Foto: Fabrice Coffrini/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världshälsoorganisationen (WHO) kräver ett mångmiljardbelopp till sin plan för att bekämpa covid-19. Och nu är det dags för G20-länderna att visa ledarskap och ta fram plånboken, enligt WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus.

– Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick, det behövs ett beslutsamt ledarskap för att göra världen säkrare, sade han vid en presskonferens på torsdagen.

WHO efterlyser 23,4 miljarder dollar, motsvarande drygt 200 miljarder kronor. Pengarna behövs till vaccin, tester och behandlingar.

Tedros Adhanom Ghebreyesus sade att G20-länderna inte längre kan lämna fattiga länder att klara sig själva under pandemin.

Inrikes

Vill se tydligare underlag för åldersbestämningar

Bilder från en magnetkamera studeras. Metoden används för att bedöma om asylsökande unga med oklar ålder är barn eller vuxna. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Rättsmedicinalverket (RMV) bör bli tydligare med vilket vetenskapligt underlag de omdiskuterade medicinska åldersbedömningarna bygger på. Det anser regeringens utredare.

Utredningen, som tillsattes i juni förra året efter att åldersbedömningarna fått hård kritik, har i ett delbetänkande som presenterades på torsdagen granskat RMV:s metod ur flera perspektiv.

Metoden bygger på att mognaden mäts i knän och tänder. Vilket kunskapsunderlag detta metodval bygger på är oklart, anser utredarna.

Lars Werkström, generaldirektör RMV, säger till TT att man löpande har redogjort för de osäkerheter och felmarginaler som metoden innebär.

– - Men det man efterlyser nu är en samlad beskrivning av hela metoden och det ska vi naturligtvis göra.

"Öppen fråga"

Metoden är enligt flera experter osäker och kan leda till felaktiga resultat. För asylsökande kan det ha stor betydelse för frågan om uppehållstillstånd och mottagande om de bedöms vara över eller under 18 år.

I en tidigare granskning från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) bedömdes både tand- och knämetoderna vara otillräckliga, eftersom de bygger på olika studier som lagts ihop på ett felaktigt sätt.

Denna kritik tas upp i utredningen, som dock landar i att det är möjligt att dra olika slutsatser utifrån samma faktaunderlag.

– Man konstaterar att det är en öppen fråga hur vetenskapen ser ut på det här området, säger Lars Werkström och tillägger att man även i andra EU-länder väger samman resultat från flera studier i arbetet med åldersbedömningar.

Verket har gjort åldersbedömningarna sedan 2017. Hittills har över 11 000 bedömningar utförts – de allra flesta under det första året, enligt Rättsmedicinalverkets statistik. Förra året gjordes bara 176 bedömningar.

Justitieministern kommenterar

Justiteminister Morgan Johansson (S) säger i en skriftlig kommentar till TT att han välkomnar utredningen:

"Det står klart att det inte finns någon metod för medicinsk åldersbedömning som exakt kan bestämma en individs ålder. Utredningen bedömer också att det finns anledning att utöka det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

I sitt vidare arbete kommer utredningen att initiera forskningsstudier med detta syfte. Delredovisningen kommer att utgöra ett viktigt underlag för dessa forskningsstudier".

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024.

FAKTA

Fakta: Åldersbedömningarna

De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga och innebär att man går igenom två undersökningar.

Den ena är en röntgenundersökning av visdomständerna, den andra en magnetkameraundersökning av knäleden.

Efter undersökningarna gör en rättsläkare ett rättsmedicinskt utlåtande om vilken ålder den asylsökande har. Det görs med tre olika standardsvar:

Att resultatet "talar för att den undersökta är 18 år eller äldre".

Att resultatet "möjligen talar för att den undersökta är 18 år eller äldre".

Att resultatet "möjligen talar för att den undersökta är under 18 år".

Utlåtandet blir sedan en del i den stödbevisning som Migrationsverket använder sig av i beslut om uppehållstillstånd.

Ordet frivillig i detta sammanhang är dock en sanning med modifikation, eftersom undersökningen bara utförs i de fall där Migrationsverket tvivlar på den asylsökandes ålder. Om personen i fråga nekar beslutar Migrationsverket på det underlag som finns. Sannolikheten är då stor att personen bedöms vara över 18 år.

Källa: Rättsmedicinalverket

FAKTA

Bakgrund: Startade 2017

En stor del av de som åldersbedömts är ensamkommande asylsökande och en klar majoritet är av manligt kön.

Av de drygt 11 000 undersökningarna talade över 80 procent för att den undersökta var över 18 år. Åldersbedömningar görs dock bara i de fall där den asylsökande inte har lyckats göra sin ålder sannolik.

Åldersbedömningen är ett komplement till övrig bevisning om den sökandes identitet och vägs in i Migrationsverkets samlade bedömning av den sökandes ålder.

Behovet av åldersbedömningar blev uppenbart hösten 2015 – en period då rekordmånga ensamkommande unga anlände till Sverige.

Inför införandet föreslog Socialstyrelsen en pilotstudie för att testa metodens tillförlitlighet. Någon sådan hanns dock aldrig med, regeringen ansåg det viktigare att åldersbedömningarna snabbt kom i gång.

2018 genomfördes dock en studie och Socialstyrelsen konstaterade då att magnetkameraundersökning är en användbar metod för att bedöma åldern på pojkar, men att osäkerheten var större för flickor.

Redan 2019 sade regeringen att åldersbedömningarna skulle utredas. Den nu aktuella utredningen har granskat metoden som Rättsmedicinalverket använder och hade även i uppdrag att göra en internationell jämförelse.

Ekonomi

Här är aktierna som kliver in från avbytarbänken

Investor är ett av de bolagen som småspararna passade på att köpa i oktober. Arkivbild.
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT
Ekonomi
Ekonomi

De senaste månaderna nedgång får småspararna att köpa investmentbolaget Investor. Bolaget toppar nätmäklaren Nordnets lista över mest köpta bolag under oktober månad. En rad andra storbolag som H&M, Sandvik och Volvo samt Nordea kliver också in på listan.

"H&M, Nordea och Volvo är tillbaka i god form som högutdelare, och plockas in från avbytarbänken. Bolaget (H&M) kom med en stark rapport, som visade på bland annat goda marginaler, stark onlineförsäljning och minskade varulager. Men framför allt signalerar extrautdelningen optimism", säger Frida Bratt på Nordnet i ett pressmeddelande.

I motsatt riktning går framför allt Hemnet och Autoliv. Bilsäkerhetsjätten Autoliv har pressats av komponentbrist bland biltillverkarna, vilket gjort att många företag tvingats sänka sina försäljningsprognoser.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Kultur och nöje

De är årets husband i ”På spåret”

I 'På spåret'-premiären är det Molly Sanden och Sven Ingvars som står för illustrationerna till musikfrågorna. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Sven Ingvars, Sara Parkmans orkester, Sahara Hotnights och Vargas & Lagola. Det är årets fyra husband i frågesportklassikern "På spåret".

Precis som tidigare år kommer varje tävlingsgrupp att ha sitt eget husband. Vid premiären den 26 november tävlar journalisterna Carina Bergfeldt och Marcus Oscarsson mot rapartisten Jason Diakité och stjärnkrögaren Marcus Samuelsson.

Gästartist i programmet är Molly Sandén – som kompas av ingen mindre än dansbandsveteranerna Sven Ingvars. Ett möte som programledaren Kristian Luuk ser mycket fram emot:

"Att ha fyra olika husband under en och samma säsong är rena rama lyxen. Och årets blandning kan mycket väl vara den bästa. Jag längtar till premiären där Sven Ingvars möter Molly Sandén", säger han i ett pressmeddelande.

Malmö

Nämnderna får vänta på extrapengar

Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) efterlyste egna förslag från oppositionen och beklagade att fördelningen av extrapengar till nämnderna nu försenas.
Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
MALMÖ Nämnderna får vänta på sina extrapengar som kan betalas ut tack vare det stora överskott som Malmö stad väntas göra. M, SD och C var inte nöjda med hur ärendet om att förstärka de kommunala nämnderna hanterats och fick igenom en återremiss på torsdagens möte med kommunfullmäktige.

– När vi föreslagit lättnader i avgifter för bland annat besöksnäringen har det blivit kalla handen. Nu väljer man att godtyckligt pytsa ut rätt stora belopp, framhöll Håkan Fäldt (M).

– Man hade kunnat agera i tid. Då hade vi inte stått här fem i tolv utan ett ordentligt underlag. Den som är seriös börjar så fort man får reda på någonting och går inte bakvägen vilket vår ks-ordförande nu försöker göra.

Ifrågasatte ledarskap

Magnus Olsson från Sverigedemokraterna var av samma åsikt och stöttade också återremissen.

– Katrin ska inte stå här och leka surtant. Du har ett bristande ledarskap. Om du förankrat ditt förslag innan, ringt och pratat med oss så hade det varit enklare. Det är ett problem att ni inte vill prata.

– Nu smetar ni ut överskottet utan att bereda ärendena på ett seriöst sätt och säga vart pengarna ska gå.

Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) var inte mest upprörd över att bli kallad surtant.

Efterlyste förslag

– Det må så vara. Men vi är satta att förvalta Malmöbornas pengar. Vi är satta att skapa välfärd och se till så att de som kan jobba jobbar. Nu yrkar ni avslag för att vi inte har ringt.

– Ni har inte lagt fram några egna förslag som vi kunnat ta ställning till. Varje gång beskriver ni bara problemen och har inga egna förslag på hur de ska lösas, poängterade Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Malmö stad väntas göra ett överskott på hela 933 miljoner kronor i år. Detta trots att man budgeterat med 320 miljoner i underskott. Statsbidrag, ökad tillväxt och ökade skatteintäkter är bland annat orsakerna till det stora överskottet. Av den anledningen har de styrande partierna S och L tagit fram förslag på att förstärka nämndernas budgetar för i år.

Julgåva klubbad

Eftersom oppositionen fick igenom en så kallad minoritetsåterremiss skickas ärendet nu tillbaka till stadskontoret. Det togs alltså inget beslut om 32,5 miljoner till funktionsstödsnämnden, 20 miljoner till fritidsnämnden, 20 miljoner till kulturnämnden och drygt 85 miljoner till arbetsmarknads- och socialnämnden.

Förslaget att ge alla Malmö stads medarbetare en julgåva till ett värde av 1000 kronor klubbades igenom. Vidare får destinationssamverkan Malmö ideell förening tre miljoner, Malmö citysamverkan lika mycket och föreningen På Limhamn en miljon kronor.

Elevhälsan inom både grundskola och gymnasieskola får vardera tre miljoner kronor extra. Här var Centerpartiet ensamt om att yrka avslag.

Sport

Sverige inleder EM mot Nederländerna

Sverige, som tog OS-silver tidigare i år, är ett av 16 lag i fotbolls-EM nästa sommar. Arkivbild.
Foto: Martin Mejia/AP/TT
Sport
Sport Sverige kan inte klaga på lottningen till nästa års fotbolls-EM.
Visserligen väntar regerande mästarlaget Nederländerna i första matchen, men sedan också svagare motståndare som Schweiz och Ryssland.
– Helt okej, säger förbundskapten Peter Gerhardsson.

Med drygt åtta månader till EM i England, som sköts upp från i år på grund av pandemin, är det nu klart vilka länder som möts i gruppspelet.

Sverige, rankat tvåa i världen men ändå bara i seedningsgrupp 2, såg på förhand ut som den stora mardrömslottningen för konkurrenterna i EM. Och det blågula landslaget – trea i VM 2019 och tvåa i OS i somras – får möta Nederländerna från den första seedningsgruppen där alternativen var England, Frankrike och Tyskland.

Förlust i VM

Nederländerna tog EM-guld 2017 och slog Sverige i VM-semifinalen 2019. Men Sveriges målvakt Hedvig Lindahl tror att de orangeklädda, som sedan dess har bytt förbundskapten, har varit på toppen och vänt.

– Man får ju inte säga för mycket, då blir det väl karma åt fel håll. Men jag tror faktiskt att de har varit riktigt heta och kommer få svårt att vara så dominanta som de har varit. Jag tror att de kanske är lite sämre nu faktiskt, säger hon till C More.

Sverige möter Nederländerna direkt i första matchen, på lördagen den 9 juli. Fyra dagar senare väntar Schweiz innan gruppspelet avslutas mot Ryssland den 17 juli.

Ryssland och Schweiz har Sverige de senaste åren mött i Algarve Cup, 2018 respektive 2019. Blågult slog Ryssland med 3–0 och Schweiz med 4–1 då.

– Det som är så häftigt med damfotbollen är att utvecklingen sker så otroligt fort. Lag som man förut tänkte att de här ska man vinna mot lätt, det finns ju inga så lätta matcher längre, säger Lindahl till C More.

"Helt okej"

Förbundskapten Peter Gerhardsson summerar lottningen som "helt okej".

– Det är tre lag som vi har stött på och spelat mot. I ett fall har de ju bytt tränare, vi får se hur de påverkar. Nederländerna är ett av de bästa lagen i världen, helt klart, så det blir en tuff match. Man vet aldrig om det är bra att möta dem först eller sist, nu har vi dem först och det får vi ta hand om, säger han.

Mot Schweiz och Ryssland kommer Sverige vara klar favorit.

– Många länder tar hela tiden steg uppåt och närmar sig övriga, men helt klart att vi har bra chans att vinna, säger Gerhardsson.

Sveriges grupp C spelas i Sheffield och Wigan & Leigh, på arenor där publikkapaciteten är 30 000 respektive 8 000.

Turneringens tuffaste getingbo ser ut att bli grupp B med Tyskland, Spanien, Danmark och Finland.

EM spelas 6–31 juli. Värdnationen spelar öppningsmatchen på Old Trafford i Manchester och finalen spelas på Wembley i London.

Carl Göransson/TT

FAKTA

Fakta: Så lottades EM

Grupp A: England, Norge, Österrike, Nordirland. (Spelas i Manchester, Southampton och Brighton & Hove)

Grupp B: Tyskland, Spanien, Danmark, Finland. (Milton Keynes och London)

Grupp C: Nederländerna, Sverige, Schweiz, Ryssland. (Sheffield och Wigan & Leigh)

Grupp D: Frankrike, Italien, Belgien, Island. (Rotherham och Manchester)

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL