Ekonomi

Starkare jobbmarknad än före pandemin

Exempelvis kockarna har fullt upp på en stark arbetsmarknad. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Ekonomi
Ekonomi Jobbmarknaden är superhet. För varje uppsagd tillkommer tre nya jobb, enligt Trygghetsfonden TSL.
– Arbetsmarknaden ser bättre ut än före pandemin, säger Caroline Söder, chef för TSL.

Under tredje kvartalet kom 1 650 nya uppsagda arbetare in i TSL:s rullor, vilket är den lägsta siffran på tio år och 50 procent lägre än snittet för de senaste tio åren. Läget har förbättrats stadigt och prognoserna har återkommande behövts skrivas om till det bättre.

– Arbetsmarknaden är stark för majoriteten av arbetare på den privata marknaden. De branscher som drabbats hårt i pandemin är också de som nu återhämtar sig starkast, säger Caroline Söder som basar för vad som kan beskrivas som en privat arbetsförmedling för LO-arbetare.

Redan stor brist

Men, som det har rapporterats om mycket den senaste tiden har det redan uppstått brist inom många yrkesgrupper i just de mest utsatta sektorerna, som exempelvis kockar till krogbranschen.

Ett annat sätt att beskriva den kraftigt förbättrade jobbmarknaden är kvoten mellan uppsagda och de som får nytt jobb via TSL. Den ligger nu på tre nya jobb på varje uppsagd. Före pandemin låg den på ett till ett.

Pandemin har också medfört ovanligt stora förflyttningar på arbetsmarknaden. Av de uppsagda har 40 procent bytt yrke, en siffra som bygger på vad de som gått via TSL:s program själva anger. 80 procent säger sig ha fått ett lika eller mer kvalificerat yrke än det de blev uppsagda ifrån, vilket tydligt visar att arbetsgivarna har ett stort behov av personal.

Risk för baksmälla

Men det finns osäkerhetsmoln på himlen. När företagsstöden nu stryps och många måste betala tillbaka de skatter de fått i anstånd som krisåtgärder i coronans spår finns en risk för baksmälla, enligt Caroline Söder. Något som också Arbetsförmedlingen varnat för. Ovanpå det kan alla de flaskhalsar som uppstått i pandemins fotspår också hämma återhämtningen.

– Det är inte osannolikt att det påverkar arbetsmarknaden, säger Söder.

TSL:s siffror är väldigt ljusa då organisationen inte handskas med alla de långtidsarbetslösa, ett antal som har vuxit under pandemin och bitit sig fast på strax under 200 000.

– Jag ser på stort allvar på den tudelade arbetsmarknaden, säger Caroline Söder.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Trygghetsfonden TSL

Trygghetsfonden TSL kan betraktas som en privat arbetsförmedlare för LO-medlemmarnas yrkesgrupper.

Totalt omfattas cirka 70 000 arbetsgivare och 2 000 000 medarbetare av TSL:s omställningslösning som gäller mellan Svenskt Näringsliv och LO.

Motsvarigheten för tjänstemännen heter TRR.

Källa: TSL

Ekonomi

SKR: Fortfarande lågkonjunktur

Sveriges kommuner och regioner presenterar ekonomisk rapport. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Kommunernas ekonomier stärks av konjunkturuppgången och en expansiv finanspolitik, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Men vi är fortfarande i lågkonjunktur konstaterar SKR, med hänvisning till antalet arbetade timmar.

SKR räknar med en BNP-tillväxt på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022, och kommunernas och regionernas ekonomier är inne i en relativt stark fas.

"Ökningen av antalet sysselsatta personer är tydlig, liksom nedgången av frånvaron", skriver SKR.

Fortfarande lågkonjuntkur

Men pandemieffekterna är fortfarande tydliga, enligt SKR:s oktoberupplaga av Ekonomirapporten.

"Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur", skriver SKR:s ekonomer i rapporten.

"Inte förrän i mitten av 2023 antas timgapet i svensk ekonomi slutas, vilket innebär att de faktiskt arbetade timmarna når upp till de potentiellt beräknade timmarna, motsvande en normalkonjunktur", tillägger de.

Enligt SKR:s prognos beräknas kommunernas skatteintäkter lyfta till 515 miljarder kronor i år, upp från 487 miljarder 2020. Prognosen för 2022 ligger på 534 miljarder.

Hög nivå på investeringar

För regionerna räknar SKR med att skatteintäkterna stiger till 288 miljarder i år, upp från 272 miljarder 2020. Nästa år väntas intäkterna fortsätta uppåt till 298 miljarder.

"De sammantagna resultatet både 2021 och 2022 beräknas till 35 miljarder kronor, för att sedan falla successivt ned mot dryga 20 miljarder, när de pandemirelaterade bidragen inte längre finns kvar", skriver SKR:s ekonomer.

"Trots de relativt starka resultaten räknar vi med att kommunsektorns finansiella sparande redan 2022 vänder från plus till minus. Skälet är att investeringarna även framledes kommer att ligga på en hög nivå", tillägger de.

Ekonomi

Pandemin fick ersättningarna att skjuta i höjden

Pandemin fick sjuktalen – och ersättningarna – att öka kraftigt. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Ekonomi
Ekonomi Under pandemin har utbetalningarna från socialförsäkringen ökat kraftigt, framför allt ersättning för karens, vab och sjukpenning. Företagens sjuklönekostnader är den största utgiftsposten bland pandemiersättningarna

Ersättning för karens kunde sökas från 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 för att minska smittspridningen och öka incitamentet att stanna hemma från jobbet även vid lindriga symptom.

Ersättningen har betalats ut till drygt 2,1 miljoner människor, vilket motsvarar cirka 40 procent av den arbetsföra befolkningen. Totalt har drygt 8 miljoner karensdagar ersatts till ett belopp av drygt 6,3 miljarder kronor, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Under pandemin har det betalats ut drygt 13 miljoner vabbdagar till ett totalt belopp av 13 miljarder kronor. Pandemin har inte medfört att det vabbats för fler barn än tidigare, utan ökningen beror främst på att antalet vabbdagar per barn har ökat.

Ökning med 140 procent

Under 2020 betalades det ut 9,5 dagar per barn jämfört med 7,7 dagar året innan. Fördelningen mellan kvinnor och män som har vabbat är på liknande nivå som året före pandemin, cirka 61 procent av alla vab-dagar tas ut av kvinnor.

Under mars och april 2020 ökade antalet sjukfall med över 140 procent jämfört med mars 2019. Efter april 2020 har antalet startade sjukfall gått ned till ungefär samma nivåer som tidigare år, med undantag för en period under sena hösten 2020.

Ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader är en befintlig ersättning som under perioden april 2020 till juli 2020 utökades till att täcka hela sjuklönekostnaden. Därefter har ersättning för höga sjuklönekostnader beräknats enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft.

Största utgiftsposten

Rätten till ersättning beslutades av Försäkringskassan och pengarna krediterades sedan företagens konto hos Skatteverket. Under perioden maj 2020 till september 2021 har 29,4 miljarder kronor betalats ut, vilket gör den till den största utgiftsposten bland de tillfälliga pandemiersättningarna.

Som jämförelse betalades det under år 2019 ut cirka 1,1 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader.

Kristina Erkenborn/TT

Ekonomi

Ingves: Inflationen väntas falla tillbaka

Riksbankschef Stefan Ingves räknar fortsatt med att den ovanligt höga inflationen faller tillbaka en bit in på nästa år. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Den snabba återhämtningen och kraftigt stigande energipriser har gjort att inflationen lyft snabbt, även i Sverige, konstaterar riksbankschef Stefan Ingves i ett anförande i riksdagen.

"Men en bit in på nästa år väntas den falla tillbaka igen", tillägger han enligt ett pressmeddelande.

Han tillägger att den underliggande inflationen är måttlig och att KPIF-inflationen på sikt ligger nära målet, enligt Riksbankens prognos.

"Men det förutsätter att penningpolitiken är fortsatt expansiv", säger han.

Martin Flodén, vice riksbankschef, gör en likartad tolkning av inflationen.

"Inflationstrycket är inte särskilt starkt, vilket talar för att uppgången är övergående. Men jag tycker att riskerna för att inflationen ska bli högre än i vår prognos har ökat. Vi behöver löpande följa hur de höga energi- och producentpriserna påverkar andra priser, inflationsförväntningar och löner", säger han enligt pressmeddelandet.

Ekonomi

Ericsson bromsar börsuppgången

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen stiger i linje med ledande Europabörser efter en rapporttät morgon. Men ett kraftigt fall för telekomjätten Ericsson bromsar uppgången.

OMXS-index har efter en halvtimmes handel gått upp med 0,4 procent.

Telekomjätten Ericsson bromsar uppgången med ett kursfall på 3,2 procent. Delårsrapporten var starkare än väntat, men vittnar om fortsatt motvind i Kina – där Ericsson planerar en större omorganisation i fjärde kvartalet. Ericssons försäljning hamnar även något lägre än väntat i tredje kvartalet samtidigt som bolaget pekar på störningar i leveranskedjan.

Mobiloperatören Tele 2:s aktie faller samtidigt 2,8 procent efter en delårsrapport som låg i linje med förväntningarna.

Bygghandelskedjan Byggmax – en av årets börsvinnare – slog förväntningarna i tredje kvartalet, enligt en delårsrapport. Aktien stiger 4,2 procent.

Fastighetsbolagen Kungsleden och Castellum har också presenterat delårssiffror. Castellums aktie backar 0,3 procent, medan Kungsledens aktie backar 0,7 procent.

Bland dragloken i OMXS30-index, med de 30 mest omsatta aktierna, hittar man bland annat byggkoncernen Skanska och verkstadsjätten Sandvik, upp med 2 respektive 1,8 procent. Gruvkoncernen Boliden är också en av de tyngre vinnarna, upp med 1,4 procent.

Ekonomi

Urstarkt trots motvind för Ericsson – aktien faller

Ericssons vd Börje Ekholm kommenterar företagets delårsrapport under en intervju på huvudkontoret i Kista.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Telekomtillverkaren Ericsson klår förväntningarna med sin rapport för tredje kvartalet, trots avsevärt lägre volymer i Kina och störningar i leveranskedjan.
– Det här kvartalet har en viss motvind, säger vd Börje Ekholm i en intervju med TT.

Med en vinst före skatt på 8,2 miljarder kronor under tredje kvartalet klådde Ericsson förväntningarna. Ekonomer hade i snitt räknat med en vinst på 7,7 miljarder kronor, enligt Refinitiv.

Ett starkt kvartal, tycker Ericssonanalytikern Daniel Djurberg på Handelsbanken, även om bolaget gynnas av några periodiseringar där intäkter landar på aktuellt kvartal i stället för föregående.

– Bruttomarginalen och kassaflödet är urstarkt, säger Djurberg.

Starkt kvartal

Ericssonchefen är också nöjd.

– Vi fortsätter att leverera på den strategi vi lagt fast sedan några år, säger Börje Ekholm.

– Det är ett fortsatt starkt kvartal med bra utveckling på vår bruttomarginal och vår operativa marginal.

Men aktiespekulanterna tycker uppenbarligen annorlunda, aktien faller på Stockholmsbörsen över två procent i inledningen. Och sett över längre tid har Ericssonaktien gått trögare än börsen i övrigt hittills i år.

Intäkterna sjönk under kvartalet, jämfört med motsvarande period i fjol och nådde inte upp till förväntningarna. Omsättningen landade på 56,3 miljarder kronor, mot väntade 58,1 miljarder kronor.

Ericsson möter motstånd i Kina och tappar på den kinesiska marknaden. Enligt vd handlar det om ett tapp på 3,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 6 procent av försäljningen.

– Det här kvartalet har en viss motvind tack vare att vi förlorar marknadsandelar i Kina. Så det är ett avbräck där men vi har nästan kompenserat det på andra områden.

Vill stärka andelar

Enligt Ekholm är det inget annat än Post- och telestyrelsens beslut att stänga ute kinesiska leverantörer från den svenska 5G-utbyggnaden som påverkar.

– Det här är en direkt effekt av PTS-beslutet i Sverige. Nu är det beslutet taget och det är inte mycket att säga nu, säger Börje Ekholm.

Kina har en stor del av den globala telekommarknaden och enligt Ekholm kommer satsningarna på att stärka marknadsandelarna både i Kina och på andra håll att intensifieras, även om man nu drar ner på personalstyrkan i landet.

– Det är viktigt för oss att vara där. Men nu får vi rätta oss efter vad som har hänt och försöka växa utanför Kina, säger Ekholm.

– Tittar vi på totalmarknaden vinner vi marknadsandelar och det är naturligtvis utanför Kina.

Komponentbristen påverkar

Under större delen av tredje kvartalet upplevde Ericsson små störningar på grund av de globala flaskhalsarna med komponentbrist och fraktproblem, enligt Ekholm.

– Vårt supply-team har gjort ett fantastiskt jobb med att leverera till kunderna, säger han.

Men mot slutet av kvartalet började komponentbristen märkas något mer och hade en viss negativ påverkan på försäljningen.

– Vi räknar med att det kommer att fortsätta ett tag till och påverka oss även i kvartal fyra, säger Ekholm.

Problemen leder till högre kostnader för koncernen men än så länge ger det inget avtryck i form av högre kostnader till kunderna.

– Vi har vissa fördyringar. Kostnader går upp till viss del, lageruppbyggnaden går upp. Det är något vi rymmer i den marginal vi har och så försöker vi effektivisera oss hela tiden så att vi kan hålla en bra marginal, och det har vi klarat under kvartalet, säger Ekholm.

Aktieanalytiker Daniel Djurberg ser ingen överdriven fara.

– Men det skapar viss osäkerhet. säger han.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Ericssons delår i siffror

Ericssons vinst före skatt landade på 8,23 miljarder kronor under tredje kvartalet 2021. Det kan jämföras med vinsten på 8,75 miljarder kronor motsvarande period förra året.

Ericssons rörelsevinst (ebit) ökade och uppgick till 8,84 miljarder kronor, jämfört med 8,64 miljarder kronor under tredje kvartalet 2020.

Kvartalets omsättning uppgick till 56,3 miljarder kronor, jämfört med 57,5 miljarder kronor ett år tidigare.

Resultatet var bättre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med att Ericsson skulle redovisa en omsättning på 58,1 miljarder kronor och en rörelsevinst på 7,8 miljarder kronor för årets tredje kvartal, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Refinitiv.

Snittprognosen för vinsten före skatt låg på 7,7 miljarder.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Ekonomi

Bill Gates varnad 2008 för olämplig mejlflirt

Bill Gates varnades redan 2008, men lovade att det aldrig skulle hända igen. Bild från WEF i Davos 2019.
Foto: Markus Schreiber
Ekonomi
Ekonomi

Microsoftgrundaren Bill Gates, som lämnade företaget 2020 efter avslöjanden kopplade till en affär med en kvinnlig anställd, varnades redan 2008 för att ha skickat olämpliga mejl till en kvinna.

Bill Gates ska då ha flirtat med en kvinnlig anställd via mejl och bett henne träffa honom utanför arbetstid. Historien upptäcktes av ledningen för Microsoft, som uppmanade Gates att upphöra med kontaktförsöken. Han lovade då att något sådant aldrig skulle hända igen. Styrelsen informerades, men vidtog inga åtgärder.

Gates avgick som styrelseordförande 2008, men var kvar i ledningen fram till 2020. I maj i år meddelades att han och hustrun Melinda Gates skulle gå skilda vägar.

Ekonomi

Rekyl uppåt på asiatiska börser

Glada miner för Hang Seng-index. Arkivbild.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Asiatiska börser vände uppåt i tisdagens handel. Dragloken är teknikaktier, som lyfter i kölvattnet på måndagens rally för tungviktare som Apple, Facebook och Microsoft på Wall Street.

Tokyobörsens Nikkei-index steg 0,6 procent, medan det bredare Topix gick upp 0,4 procent.

Seoulbörsens Kospi-index lyfte 0,8 procent, medan Taiwanbörsen stängde på en uppgång på 1,2 procent.

Shanghaibörsen hängde på uppåt, med en uppgång på 0,7 procent i den avslutande handeln. Hongkongbörsen låg samtidigt på plus 1,4 procent.

USA-dollarn och marknadsräntorna pressades samtidigt nedåt, medan oljepriset strävar uppåt.

Ekonomi

Bättre än väntat av Byggmax

Bygghandelskedjan Byggmax redovisar kvartalsrapport. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Bygghandelskedjan Byggmax redovisar en vinst före skatt på 382 miljoner kronor för årets tredje kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 311 miljoner kronor ett år tidigare.

Omsättningen ökade till 2,4 miljarder, från 2,2 miljarder kronor.

Resultatet var lite bättre än väntat, medan försäljning hamnade på snittprognosen bland bedömare, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Refinitiv.

"Vi gynnas av vår ledande lågprisposition, och fortsatte växa klart snabbare än marknaden. E-handel utgjorde 18 procent av koncernens försäljning i kvartalet", skriver Byggmax vd Mattias Ankarberg i en kommentar.

"Vi går nu mot ett nytt marknadsläge. Vår syn är fortsatt att gör-det-själv-marknaden kommer vara större efter covid-19-pandemin än före, men inte på samma nivå som under pandemin", tillägger han.

Byggmax tillhör med ett kurslyft på 56 procent sedan årsskiftet de stora vinnarna på Stockholmsbörsen hittills i år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL