Debatt

En ny regering måste prioritera LSS

En manifestation för LSS
Foto: Janerik Henriksson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

När Liberalerna (Folkpartiet) 1993 införde Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fick många människor för första gången frihet och självbestämmande, men sedan 2014 har det blivit allt svårare att få rätt till personlig assistans. Genom åren har domstolspraxis och oacceptabla direktiv till Försäkringskassan fällt krokben för tusentals personer. Exempelvis har 60 procent färre barn i förskoleåldern beviljats personlig assistans. Drygt 3000 vuxna har förlorat eller fått kraftigt minskad assistans. Staten har vältrat över ett enormt ansvar på kommunerna utan ersättning som med mycket varierande framgång kunnat hantera det. Konsekvenserna har varit brutala.

Hösten 2018 förhandlade vi fram att en utredning skulle genomföras för att stärka funktionsrätten. Nu är den klar. Utredningen ”Stärkt assistans” föreslår viktiga reformer för barn och vuxna med stora och varaktiga funktionshinder. De kommer inte en dag för tidigt.

Det är klokt av utredaren att föreslå att hälso- och sjukvården ska stötta med instruktioner och rådgivning till de som ska utföra vården. Det är också helt rätt att handläggningen måste bli mer jämlik och rättssäker. Det finns ingen plats för godtycke i vårt gemensamma skyddsnät.

Utredningen lägger viktiga förslag för föräldraansvaret. Många föräldrar tar idag ett ofattbart ansvar, långt mer omfattande än föräldrar med jämnåriga barn ens kan tänka sig. Utredaren vill öka barnens möjligheter att leva sitt liv på samma villkor som andra barn och ge föräldrar chansen att vara föräldrar, i stället för att ägna all sin tid åt assistansliknande insatser.

Utredaren slår slutligen fast att ”personer nekas assistans trots att de har behov av stöd under mer eller mindre all vaken tid för att förebygga att de fysiskt skadar sig själva eller någon annan [...] personer hamnar utanför assistansen trots att de har behov av stöd i princip dygnet runt för att inte komma till allvarlig skada på grund av medicinsk problematik, till exempel svåra krampanfall.”

Detta behöver åtgärdas. Regeringen har i förslaget till statsbudget ställt sig bakom att genomföra hela utredningen. Det är mycket bra att de lyssnat på våra krav, men tragiskt att de samtidigt återgår till 1,5 % höjning av den s.k. schablonersättningen som är den peng som nästan enbart är löneersättning och som staten betalar ut för varje beviljad assistanstimme.

I år drev Liberalerna igenom en höjning med 3,5 %, vilket innebar en halvvägs återställning till en rimlig nivå för ca 100 000 medarbetare som arbetar som personlig assistent. Det innebär att samma höjning måste ske nästa år för att vara i fas med övriga arbetsmarknaden. Här sviker regeringen en hel, viktig yrkeskår.

I den nyligen tillsatta utredningen om att slopa det delade huvudmannaskapet ges direktiv om att utreda både kommunalt och statligt huvudmannaskap. Detta är tvärt emot Liberalernas krav och en bred majoritet i riksdagen. Här sviker återigen regeringen de som behöver kontinuitet, trygghet och likabehandling, oavsett var man bor.

Vi är glada för de delar som åstadkommits under januariavtalets tid, men inte nöjda. För att LSS återigen ska kunna bli den frihetsreform som den en gång i tiden var behövs:

• Höjd schablonersättning.

• Stärkt anhörigstöd.

• Statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen.

• Slopad minutjakt i människors vardag

• Krafttag mot oseriösa aktörer inom LSS.

På senare tid har nuvarande regering tagit små steg i rätt riktning. Men det är inte tillräckligt. Därför behövs en liberal och borgerlig regering som levererar reformer för individerna med allra minst frihet. Det kommer Liberalerna att fortsatt kämpa för.

Amir Jawad (L)

Riksdagskandidat

Bengt Eliasson (L)

Funktionsrättspolitisk talesperson och riksdagsledamot

Debatt

Välkommen till Skåne

org-45a3cae1-7708-43cc-93d1-e57ba9f91b2a.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Välkommen till Skåne på stämma, kära Moderater!

Det är här Sverige möter kontinenten. Det är här det europeiska märks som mest. Det är här vi har tagit det största ansvaret för de som söker tillflykt. Det är här vi märker konsekvenserna av att gränser skär sönder relationer och arbetsmarknader. Det är här drogerna och vapnen smugglas in. Det är här kulturen utvecklas, nya chanser skapas och hela världen väntar.

Det är här ni styr med Sverigedemokraterna. Det är här ni höjer skatten. Det är här ni förbjuder rektorer att berätta om grundlagen för sina skolelever. Det är här ni vill förbjuda klädesplagg och hälsningar.

Det är här rika kranskommuner som leds av Moderater lämpar över ansvaret för de mest utsatta till de kommuner som redan har det svårt. Där friheten är som störst om man passar in i mallen, men som minst om man inte gör det.

Det är här repressiv och nationalistisk symbolpolitik skapar de största såren mellan människor. Där de som pekas ut som farliga redan i vaggan är som flest. Där de vars hudfärg kommer räcka för att bli visiterade på gatan och kommer förlora ännu mer förtroende för polisen.

Det är här segregationen inte är en fråga om förorter men om stadsdelar. Där avstånden mellan rik och fattig är tio minuter på cykel, sju år i levnadstid och oändlig i tron på framtiden.

Det är här arbetslinjen behövs. Det är här tron på individen, friheten och framtiden behövs. Det är här det bästa inom er behövs.

Det är här konsekvenserna av Sveriges narkotikapolitik syns och märks som mest. Där ledande moderata politiker är som mest inriktade på att hjälpa istället för att straffa. Men där missbrukar ändå drar till Köpenhamn för att få den hjälp de inte får ta del av i Sverige. Eller alldeles för ofta dör som i resten av Sverige.

Det är här det bor miljoner och infrastrukturen behöver miljarder för att nå upp till nivån som krävs. Där det finns enkelspår för tåget mellan Helsingborg och Göteborg för att trafikpolitiken i Sverige är just enkelspårig.

Så välkommen till Skåne, kära moderater!

Jag hoppas ni tar er tid att titta er omkring och se det bördiga landskapet som ger er mat på bordet. Att ni ser hur Sveriges västkust och inte Mälardalen är Sveriges befolkningscentrum. Att ni ser närheten till Danmark och kontinenten på andra sidan vattnet. Att ni ser all den potential det finns i människorna, kulturen och näringslivet här.

Jag hoppas att ni tar er tiden att titta in i er själva och fundera på vilket Sverige ni vill se. Det som tror på alla människor eller bara några. Det som tror att människor kan utvecklas eller står still. Det som välkomnar eller avvisar. Det som leder eller följer.

Jag hoppas att ni inspireras av Skånes framgångar och motiveras till att bidra till att lösa våra problem. Inte till att skapa nya.

Niels Paarup-Petersen

riksdagsledamot (C)

Debatt

God mat överallt

God mat är viktigt
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Måltiden har en självklar plats i alla människors liv. Men det är inte bara på krogar och hemma runt köksborden som det är viktigt med en välsmakande måltid, måltiden har också en viktig läkande kraft. Därför vill vi liberaler att alla - också den som vårdas på sjukhus - ska få en god måltidsupplevelse.

Idag är det den offentliga måltidens dag. Det är ett tillfälle att uppmärksamma all den mat som lagas på sjukhus, skolor och äldreboenden runt om i landet.

Varje dag serveras över 5000 patientmåltider på Region Skånes sjukhus, en stor del av dessa på Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund. Maten på våra sjukhus har stor betydelse för patientens välbefinnande och är en del av själva behandlingen. För oss liberaler är det helt centralt att maten och måltidsupplevelsen är anpassad efter patientens behov. Eftersom behandling och sjukdom kan påverka aptiten negativt, samtidigt som behovet av både energi och näring kan vara extra stort, är det av stor vikt att patienten uppskattar maten och vill äta upp den.

För att åstadkomma en god måltidsupplevelse för patienten tror vi att framförallt två saker är viktiga. För det första måste maten vara vällagad och välsmakande. Nyligen tog vi och de övriga partierna i den styrande Allians för Skåne initiativ till ett nytt måltidskoncept för sjukhusmaten i Region Skåne. Mat som lagas från grunden av duktiga kockar är en central princip i det nya konceptet. Inom kort kommer det nya konceptet att börja testas på två vårdavdelningar på Skånes universitetssjukhus i Malmö för att maten ska bli så bra som möjligt.

För det andra behöver det finnas utrymme för stor flexibilitet och valfrihet för patienten. Det gäller inte bara antal valbara maträtter utan också möjligheten att få sin mat serverad vid olika tidpunkter på dygnet. Den patient som genomgått en svår behandling under förmiddagen kanske inte vill äta lunch klockan tolv. Det är patientens behov och önskemål som ska stå i centrum. Med det nya måltidskonceptet är tanken att patienten ska kunna välja både vad han eller hon vill äta och när maten ska serveras. Med en större variation av rätter – av vilka några bör vara naturligt laktos- och glutenfria – uppstår heller inte samma behov av specialkost som om det skulle serveras endast en måltid per dag. Det nya konceptet kommer både att medge större valfrihet för patienten och förenkla arbetet för personalen.

Vi liberaler tror också att det är viktigt att arbeta med att minska matsvinnet i Region Skåne. Varje år slängs flera ton mat i Sverige - helt i onödan. Det är ett enormt resursslöseri som belastar både miljön och samhällsekonomin. Att minska matsvinnet och andelen livsmedel som ”produceras förgäves” är därför en nödvändighet. Enligt en undersökning som gjordes vid regionens samtliga sjukhus förra hösten ligger det genomsnittliga matsvinnet på drygt 30 procent, på Skånes universitetssjukhus var siffran ännu högre, hela 36 procent. För att få ner det totala svinnet är det bland annat viktigt att minska antalet överbeställningar samtidigt som vi ser till så att måltiden serveras på patientens villkor.

Skåne är en framstående mat- och dryckesregion. Hälften av den mat som produceras i Sverige kommer från Skåne, och hälften av den svenska livsmedelsindustrin är skånsk. Det finns all anledning att känna stolthet över alla duktiga livsmedelsproducenter, krögare och matkreatörer som finns i vår region. Vi liberaler vill att Skåne ska fortsätta att vara ett föredöme när det gäller mat och dryck. Och vi vill att Skåne ska gå i täten när det gäller att utveckla patientmåltiderna. Med all den matkunskap som finns i Skåne har vi goda möjligheter att lyckas. Den mat som serveras på de skånska sjukhusen ska vara lagad från grunden, hålla hög kvalitet och smaka gott.

Camilla Mårtensen

Ordförande sjukhusstyrelsen Skånes Universitetssjukhus

Inger Tolsved Rosenkvist

Ordförande Region Skånes servicenämnd

Debatt

Idrott och kultur ska växa

Personbild Amanda Lind
Foto: Duygu Getiren/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En historisk kris måste följas av en historisk återstart. I arbetet inför nästa års budget tog Miljöpartiet strid för allas rätt till idrott och kultur, en strid som vi med stolthet kan säga gett resultat. I regeringens budget för 2022 avsätts 1,3 miljarder för kultur i hela landet och 400 miljoner för att idrotten ska komma på fötter och att barnen ska komma tillbaka till planen.

Idrottens och kulturens roll är ovärderlig. Båda har drabbats hårt under pandemin just eftersom de bygger på möten och gemenskap. De formar samhörighet, bygger laganda och har en unik förmåga att få oss att se och förstå perspektiv bortom våra egna. De skapar möten mellan människor.

Vi har ett fantastiskt kulturliv i Sverige. Vi har ett rikt kulturarv, scener, museer, konstnärer, bibliotek och orkestrar. Ett stort antal av de svenska kulturinstitutionerna är belägna i Skåne. Den regionala kulturen är en bärande del av svenskt kulturliv. I regeringens budget avsätts ytterligare 100 miljoner per år permanent till kultursamverkansmodellen, vilket bidrar till stärkt finansiering för kultur i hela landet. Men det förutsätter att också regioner och kommuner gör sitt. Att värna den regionala och lokala kulturen i hela landet är ett viktigt samhällsintresse.

Pandemin har rivit upp sår inom idrott och kultur. Under dess framfart förlorade människor sin vardag, såg sina inkomster och livsverk försvinna. Museer, arenor och barnens idrottshallar har ekat tomma.

Vi vet att de som redan före pandemin stod långt ifrån idrotten har halkat efter ytterligare och att barn och unga rört sig mindre under pandemin. Inställda träningar och cuper skapar inte bara en hälsoskuld, det har också en stor påverkan på barn och ungas sociala tillvaro. Pandemin har satt ljuset på behovet av en meningsfull fritid, för både den fysiska och psykiska hälsan. Återstartsstöden blir viktiga för att få barnen tillbaka till idrottshallarna. Under pandemin har vi tillfört miljardstöd till idrott och kultur, och nu visar vi att Miljöpartiet är redo att prioritera dessa sektorer även framåt.

En historisk kris måste följas av en historisk återstart. Vi är stolta över de satsningar som Miljöpartiet drivit igenom, men vi ser också att mer behövs. Krisstöden har varit viktiga, men stöden framåt är av lika stor vikt. Pandemin har satt spår i både idrott och kultur för flera år framöver och nu krävs krafttag från regering, regioner och kommuner. Vi är det parti som konsekvent prioriterar kultur och idrott, och nu vill vi lägga i en högre växel för att fler ska få tillgång till kultur och idrott i hela landet. Med mindre än ett år kvar till valet är det är ett ansvar vi miljöpartister är beredda att fortsätta axla.

Amanda Lind,

kultur- och demokratiminister (MP)

Mätta Ivarsson,

Gruppledare i Region Skåne (MP)

Ida Nilsson,

ersättare i Kulturnämnden i Region Skåne (MP)

Debatt

Investeringsstödet är avgörande

Byggarbetsplats i Västra Hamnen
Foto: DRAGO PRVULOVIC / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Dagens bostadsbrist drabbar alla: unga som harvar runt på andrahandsmarknaden, nyskilda som behöver ett hem i närheten av barnens skola, de som fått jobb i en ny stad. Sverige har sedan 2017 ett statligt investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Det infördes för att fler ska kunna bo i en lägenhet med rimlig hyra, en reform som har blivit helt avgörande för bostadsbyggandet. Trots det är stödets framtid osäker.

Moderaterna - tillsammans med sina forna alliansparter och Sverigedemokraterna - vill nu avskaffa det, utan att presentera andra lösningar.

Moderaternas hållning blir än mer obegriplig när investeringsstödet levererar, framförallt i små- och medelstora städer där bostadsbyggandet är helt beroende av det. I hela landet har ca 50 000 hyresrätter med rimlig hyra byggts eller påbörjats under fyra år. I Skåne är motsvarande siffra 8500.

Vår granne Finland har sedan länge insett vikten av ett väl fungerade investeringsstöd. I Finland står staten för motsvarande 36 miljarder årligen i förmånliga lån, och hälften av alla hyresrätter är byggda med statligt stöd. Stödet har bred politisk acceptans från höger till vänster. Insikten finns att marknaden inte på egen hand löser bostadsförsörjningen.

När staten står som medfinansiär, och villkorar med lägre hyra, så minskar risken och projekten går ihop. Det är särskilt effektivt i lågkonjunktur, där effekten både blir att fler projekt blir av och att hyran i det som byggs blir lägre. Investeringsstödet är ett centralt politiskt redskap för att hålla uppe byggandet när konjunkturen sviktar, och att försäkra att en del av de lägenheter som byggs har en rimlig hyra. Utan investeringsstöd kan till exempel en nyproducerad 2:a bli 1 000 kronor dyrare per månad. För en familj med höginkomsttagare kan det låta som en småsak. Men en tusenlapp är mycket pengar för en fattigpensionär eller ensamstående förälder.

Den bostadsskuld vi dras med sedan 90-talet har ackumulerats under åren av lågt byggande. Den behöver vi bygga ikapp för att matcha den beräknade befolkningsökningen. Enligt Boverket måste det byggas ca 60 000 bostäder varje år fram till 2030. Hur tänker Moderaterna att det ska ske? Att avskaffa investeringsstödet, det som varit själva garanten för bostadsbyggandet, är inte rätt väg att gå.

Med undantag för M-KD budgeten 2019 har investeringsstödet överlevt decemberöverenskommelser, regeringsombildningar, budgetkontroverser och januariavtal. Men nu är det en knapptryckning i riksdagen från att försvinna. Byggandet av hyresrätter till rimliga hyror når historiska höga nivåer, detta tack vare det statliga stödet. Moderaterna måste inse att investeringsstödet är helt avgörande för att bygga bort bostadsbristen.

Marie Linder,

förbundsordförande Hyresgästföreningen

Liz Jönsson,

t.f. regionordförande Hyresgästföreningen Norra Skåne

Debatt

Skolan, inte barnen, är problemet

Det kan vara skolan som inte fungerar, snarare än barnet
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Skolans system för fördelning av resurser bidrar till en överdiagnostisering av barn som fungerar mindre bra i en problemfylld skola. Barn som har blivit svikna av vuxenvärlden i olika sammanhang riskerar att utpekas som ett problem om det reagerar på en ohållbar situation när det är vuxenvärlden som är problemet.

Ett svårhanterligt barn blir förr eller senare föremål för Barn och ungdomspsykiatrins insatser, (Bup). Insatser som ofta resulterar i negativt värdeladdade diagnoser som riskerar att följa barnet resten av livet och ge det en sviktande självbild.

Och orsaken? Ett patogent förhållningssätt från vuxenvärlden där symtomet sjukförklaras. Det vill säga barnet, inte omständigheterna som de vuxna serverar barnet. Skolan slipper med det granska värdegrunden som deras metodik grundar sig på; barnet är problemet, det har ju både ADHD och trotssyndrom. Därmed blir skolan berättigad till extra resurser.

Så skapas en skola som fungerar som en drivbänk för diagnostisering av barn med bekymmer.

Det betyder inte att det saknas barn med neurologiska problem. Men ökningen under de senaste decennierna är så dramatisk att diagnosernas giltighet ifrågasätts både nationellt och internationellt. Enbart i Stockholm hade 10% av tonårspojkarna 2016 en ADHD diagnos enligt Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Cirka 50% av ADHD diagnoserna kombineras dessutom med trotssyndrom. Det senare enligt Gillbergcentrum i Göteborg.

En inte namngiven skola i Lund (för att skydda barnet) och Bup, befäster bilden. Ett barn som var svårt sviken av både pappan och styvpappan fungerade trots det utmärkt i förskolan och på fritiden. Efter att ensam tvingats hantera en gäng- och mobbingkultur redan vid skolstarten, utan stöd av personalen, fann man anledning att utreda barnets psykiska status. BUP övervägde inte de positiva omdömen som barnets tidigare förskolor hade av barnet, de kontaktade inte heller barnets breda nätverk. De pratade inte ens med barnet självt eftersom det förståeligt nog vägrade prata med vuxna utanför sitt nätverk. Ändå begåvade Bup barnet med både ADHD och trotssyndrom.

Varken Bup, Skolinspektionen eller skolans huvudman har några invändningar mot skolans arbetssätt, vilket illustrerar att bemötandet av barnet är orsakat av ett systemfel och inte ett misstag i arbetet.

För att motverka utvecklingen måste skolans resursfördelningssystem förändras, måste barnets röst alltid komma till tals. Måste Elevombudsmannen göras oberoende av Skolinspektionen med ett uppdrag definierat utifrån barnkonventionens formuleringar. Måste Bup,s metoder för diagnostisering ändras från medicinskt individorienterad till en individ/systemorienterad analysmetod.

Gay Glans

Pensionerad fritidspedagog och familjebehandlare.

Janette Glans

Grundskollärare och statligt utbildad rektor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Debatt

Handlingskraft mot våldet mot kvinnor

Personbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det farligaste för kvinnor är oftast den man de har en nära relation med. Senaste året har flera kvinnor i Skåne dödats av män de kände. Ändå agerar samhället inte med full kraft mot våldet mot kvinnor.

Våldet mot kvinnor är inget nytt. Tidigare har det rent av setts som naturligt. Idag möter det äntligen mer motstånd. Men kampen är långt ifrån slut. Därför har satsningar på de kvinnor och barn som utsätts för våld och förtryck i nära relationer varit högt prioriterade i årets budget för Centerpartiet.

På Centerpartiets stämma 2015 fick jag igenom att Centerpartiet skulle arbeta för en långsiktig finansiering till tjej- och kvinnojourer samt att personer utsatta för våld i nära relationer skulle få förtur i bostadskön. Det blir nu verklighet. Centerpartiet har också länge pekat på vikten av tillräckliga resurser för de som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck samt för de som arbetar mot våld i nära relationer.

Men för Centerpartiet är det uppenbart att mer behövs. Därför har vi lagt fram ett antal förslag i årets budget:

Stöd till barnen på kvinnojourer: Det bor idag lika många barn som vuxna på landets skyddade boenden. Risken att bli utsatt för våld eller själv utöva våld som vuxen ökar för barn som utsätts för våld. Men idag finns inga krav på de skyddade boenden att erbjuda stöd till de utsatta barnen. Kraven gäller enbart stöd till kvinnorna. Därför vill Centerpartiet genomföra en reform för skyddade boenden för våldsutsatta vuxna och barn som säkrar att det finns stöd till och kompetens om barnens behov.

Insatser mot unga våldsutövare: för att stoppa mäns våld mot kvinnor krävs mer kunskap och fler insatser i ett tidigare skede. Enligt Brå har nästan var fjärde ung tjej utsatts för ett brott i sin relation. Att tidigt och med kraft sätta stopp för unga killars våld mot sin partner är avgörande. Centerpartiet avsätter 246 miljoner kronor under tre år för kvinnors och barns trygghet, varav 75 miljoner kronor med särskilt fokus på unga.

Centerpartiet avsätter även 15 miljoner kronor per år för en treårig pilotverksamhet med en nationell hjälplinje som är särskilt riktad till unga. Idag drivs hjälplinjer på ideell basis och vi vill ge dessa bättre förutsättningar att göra det viktiga jobb de utför.

Centerpartiet vill också ge Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Det handlar bland annat om att säkerställa full finansiering för Kvinnofridslinjen - en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor. Antalet samtal har ökat de senaste åren och det är viktigt att stödtelefonen kan fortsätta utvecklas och bemannas. Vi avsätter också särskilda medel för att NCK ska få ett nationellt kunskapsuppdrag för att utveckla och sprida evidensbaserad kunskap om mäns våld mot kvinnor. Sammanlagt lägger Centerpartiet drygt 60 miljoner kronor mer än regeringen på att stärka NCK.

Stärk kampen mot exploatering av barn på nätet: Antalet barn som utsätts för övergrepp via sina mobiler och surfplattor har dubblerats de senaste åren. Centerpartiet vill se krafttag för barns trygghet på nätet och avsätter 10 miljoner kronor till Skolverket för att stärka skolans arbete med att ge barn och ungdomar kunskap om hoten. Samtidigt ges polisen ökade verktyg och medel för att beivra sexualbrott online.

Varje människa ska kunna leva det liv hon vill, fri från rädsla och förtryck. Det ökade våldet som skett i spåren av pandemin, i hemmet och på nätet, måste bekämpas med kraft. För Centerpartiet är det självklart att både avsätta ekonomiska resurser samt visa politisk handling och ledarskap för att sätta stopp för det nära våldet och förtrycket mot kvinnor och barn. Jag hoppas att övriga partier är redo att göra densamma.

Niels Paarup-Petersen (C),

riksdagsledamot för Malmö

Debatt

Höghastighetståg bra för Skåne

Illustration av station för höghastighetståg
Debatt
Lokal debatt SkD
Lokal debatt Nsk
Debatt Höghastighetstågen är bra för Skåne, skriver fyra profilerade miljöpartister.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nya stambanor för höghastighetståg möjliggör hållbart resande och knyter ihop de södra delarna av vårt land. Det är en satsning som gynnar hela Skåne.

Klimatkrisen är akut. I Sverige står trafiken fortfarande för en stor del av utsläppen. Att minska trafikens utsläpp är en högt prioriterad fråga för Miljöpartiet. För att minska utsläppen i tillräckligt hög takt måste transporter flyttas från väg och flyg till järnväg. Politiken bör skapa bättre förutsättningar för klimatsmart resande, som kopplar ihop Sverige – och Europa.

Järnvägen har en otroligt viktig roll att spela i klimatomställningen. I dag är det trångt på spåren i Sverige. Vi behöver öka kapaciteten. Att bygga järnväg är en långsiktig investering. När den byggs ut bör vi därför satsa på moderna och snabba tåg, istället för att låsa fast oss i omodern teknik. Nya stambanor för höghastighetståg skapar dessutom goda förutsättningar för den regionala trafiken, eftersom kapacitet frigörs på banor som redan finns. Vi miljöpartister vill också bygga ut och rusta upp järnvägen i hela landet. Höghastighetståg kombinerat med andra viktiga järnvägsinvesteringar kommer innebära att det blir enklare och smidigare att resa på ett hållbart sätt.

Skåne är en flerkärnig region. Det gör att det är otroligt viktigt med bra, snabb och kapacitetsstark infrastruktur. Höghastighetståg gör det enklare för alla skåningar att nå exempelvis Jönköping eller Stockholm snabbt. Så sätt blir det enklare för alla skåningar att leva klimatsmart.

Höghastighetståg är inte bara bra för klimatet, det underlättar människors vardag och bidrar till större arbetsmarknadsregioner, vilket gynnar hela Skåne. Att bygga banor för höghastighetståg gör det också möjligt att koppla ihop Sverige med Europa.

Nya stambanor för höghastighetståg skulle dessutom underlätta underhåll av järnvägen och förbättra förutsättningarna för järnvägstrafiken. När det är trångt på järnvägen är det svårt att genomföra nödvändigt underhåll.

Ekot rapporterade 6 oktober om kritik som inkommit under Trafikverkets samråd för sträckan Lund-Hässleholm. En kritiker menade att de nya banorna kommer att bli som en Berlinmur genom Skåne. Berlinmuren var en symbol för förtryck och ofrihet. Syftet med höghastighetståg är det motsatta. Miljöpartiet vill att människor ska mötas utan att klimatet och våra livsvillkor försämras. Att öka kapaciteten på järnvägen och korta restiderna ökar människors frihet!

En invändning som lyfts fram är att nya banor skulle innebära sämre framkomlighet i landskapet och innebära ingrepp i naturen. Att hantera framtidens transporter genom att bygga motorvägar innebär mycket större negativa konsekvenser. Motorvägar tar större yta i anspråk än järnväg och innebär därmed ett större ingrepp i naturen. Ett dubbelspår på järnväg motsvarar 15 filer bilväg. Dessutom är det möjligt att minska intrånget i naturen och barriäreffekter genom att bygga stambanorna på så kallade landskapsbroar.

Självklart innebär alla byggprojekt klimatpåverkan under byggtiden. Men till skillnad från utbyggnad av motorvägar leder höghastighetsjärnväg därefter till minskade utsläpp. Klimatnyttan under hela järnvägens livslängd kommer vara mycket större än klimatpåverkan under byggtiden. I bästa fall blir projektet klimatneutralt redan 4 år efter att trafiken startat. Därefter kommer banorna för höghastighetståg att generera klimatnytta i över 100 år!

Nya stambanor för höghastighetståg vore en bra investering för Skåne. Det skulle underlätta klimatsmart resande, förbättra arbetspendlingen i regionen och bidra till en större arbetsmarknadsregion. Höghastighetståg ökar människors frihet! Det skapar förutsättningar att ställa om transportsektorn och kopplar ihop Skåne med resten av Sverige och Europa.

Axel Hallberg,

riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson (MP)

Mätta Ivarsson,

gruppledare, Region Skåne (MP)

Karin Svensson Smith,

oppositionsråd, Lunds kommun (MP)

Dolores Öhman,

gruppledare, Hässleholms kommun (MP)

Debatt

Känn tacksamhet mot judendomen

Biskop Johan Tyrberg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Antisemitism är för mig ett helt obegripligt fenomen. Jag ställer mig frågande till hur det överhuvudtaget är möjligt att köpa generaliseringar om en hel folkgrupp. Som kristna behöver vi undersöka vårt ansvar för antisemitismens rötter på djupet. Jesus var jude precis som hans lärjungar och hans fiender. I kristen teologi är det tydligt att det var Guds vilja och huvuduppgiften för Jesu liv på jorden – att han skulle dö (för att uppstå). Genom att lägga skulden för Jesu död på judarna avslöjar antisemiten sin brist på kunskap och hatet blir i stället ett hat mot Gud själv.

Korsets teologi är för omfattande för att behandlas här men kort kan sägas att Jesu död på korset är en konsekvens av människans ondska. Det betyder att varje kristen ska kunna säga ”det var jag som korsfäste Jesus!”. Enligt Luthers bordssamtal ska Martin Luther ha sagt, när han anklagas för att dricka för mycket öl, att det borde vara lätt för Gud att förlåta mig för denna synd med tanke på att Gud förlåter mig för att ha korsfäst Jesus varje dag.

När det gäller Luther är det viktigt att komma ihåg att hans inställning till det judiska folket är en skamfläck för den kristna kyrkan. Hans ord om judar är en frukt av tidsandan men ändå omöjliga att försvara. Att tillhöra en luthersk tradition är inte det samma som att hålla med Martin Luther om allt han sagt och gjort – vi måste ha en kritisk distans. När det gäller vår kyrkas historia behöver också den problematiseras och i förekommande fall tydligt tas avstånd ifrån.

Den kristna kyrkan bör uttrycka tacksamhet i relation till det judiska folket. Utan det judiska folkets acceptans av Guds uppdrag att bli Guds utvalda folk med allt det innebär skulle det inte finnas en kristen kyrka. Judendomen är kristendomens moderreligion. En kristen ska inte bara avhålla sig från antisemitism, utan också aktivt verka för judars rättigheter. Vi har inte tillräckligt starkt reagerat när lagar förringat judars rättigheter och inte sett allvaret i enskildas angrepp. I den kyrkliga konsten finns flera exempel på övergrepp. Hur ska vi förhålla oss till den? Det är en fråga som kyrkan brottas med och behöver ta ansvar för fullt ut.

I samtal med rabbiner och andra judar har jag fördjupat förståelsen av min egen tro och av den värld Jesus levde i. Jag hoppas på fler sådana samtal och önskar att kunskapen ska öka om hur det judiska folket medverkat till att bygga upp och berika våra europeiska samhällen. Vi borde vara förebilder i hur vi kan leva tillsammans. Allt annat är idioti.

Johan Tyrberg,

Biskop i Lunds stift

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL