Kultur och nöje

Den första tv-kocken tillbaka i rutan

Lundabon Jan Boris-Möller tävlar i Kockarans kamp.
Foto: Daniel Ohlsson
Kultur och nöje
TV I kväll har tv-programmet Kockarnas kamps jubileumssäsong premiär. För tionde året i rad är det dags för åtta kockar att kavla upp ärmarna och tävla i grenar som lökhackning och marängvispning, i den alltid så fruktade ladan på Österlen. En av de tävlande är skåningen och matingenjören Jan Boris-Möller som gör efterlängtad tv-comeback.
– Jo, jag har förstått att många tycker att det ska bli kul att se mig i rutan igen, säger han glatt.

Det går inte många minuter av programmet innan de övriga kockarna pratar om vilken legend Lundabon Jan Boris-Möller är. Mannen med både militär- och ingenjörsbakgrund, som var den allra första tv-kocken i Sverige och som även var en av de första som drev cateringfirma i Sverige redan på 1970-talet. Men vi återkommer till det.

För Jan Boris-Möller själv kom frågan om att medverka i årets jubileumssäsong av Kockarnas kamp inte som en överraskning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Kvinnliga tonsättare får nytt operastipendium

Den Andra Operan är ett initiativ av de konstnärliga ledarna Hanna Fritzon, Bente Rolandsdotter och Ditte Hammar. Pressbild.
Foto: DAO
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den Andra Operan får Stefan Johanssons nyinstiftade operastipendium på 100 000 kronor. Initiativet, som startades 2016 av de konstnärliga ledarna Hanna Fritzon, Bente Rolandsdotter och Ditte Hammar, får stipendiet för att de "oförtrutet fortsätter utforskandet av orättvist okända traditioner av operaskapande", enligt instiftaren.

Stefan Johansson har bakgrund som bland annat regissör och teaterchef. Han har varit verksam på institutioner som Kungliga Operan och Malmö Opera.

Kultur och nöje

Elvis legendariske trummis död

Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje

Den amerikanske trumslagaren Ronnie Tutt, som spelat bakom artister som Elvis Presley, Elvis Costello, Johnny Cash och Stevie Nicks, är död.

"Den legendariske trummisen Ronnie Tutt har lämnat byggnaden", skriver dottern Terie Tutt i ett inlägg på Facebook.

Från 1969 och fram till Elvis Presleys död 1977 spelade Tutt i rockkungens kompband TCB Band. Nu hyllas han av bolaget Elvis Presley Enterprises.

"Förutom en legendarisk trummis var han också en god vän till många av oss här i Graceland", skriver man i ett uttalande.

Under flera decennier var han även med i Neil Diamonds kompband.

"Han var verkligen en av tidernas största inom rock'n'roll", konstaterar Diamond på Twitter.

Ronnie Tutt blev 83 år.

Kultur och nöje

Kardashian-systern förlovad

Travis Barker och Kourtney Kardashian på prisgala tidigare i höstas. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Tv-stjärnan Kourtney Kardashian och Blink-182-trummisen Travis Barker går i giftastankar. På Instagram har Kardashian lagt upp en bild på paret, omgivet av blomsterarrangemang på en strand med bildtexten "för alltid".

En representant för kändisparet bekräftar att kändisparet har förlovat sig. Enligt nöjessajten TMZ var det Barker som arrangerade frieriet på en strand i närheten av Santa Barbara i Kalifornien.

Det kommande giftermålet blir Kardashian-systerns första. Hon har tre barn tillsammans med expojkvännen Scott Disick. Barker har varit gift två gånger tidigare.

Kultur och nöje

"Y: The last man" läggs ned

'Y: The last man'.
Foto: FX
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Tv-serien "Y: The last man" hade premiär tidigare i höstas. Nu står det klart att tv-kanalen FX lägger ner serien, meddelar dess skapare Eliza Clark på Twitter.

I sitt inlägg skriver hon samtidigt att hon hoppas något annat tv-bolag ska fortsätta produktionen. "Jag har aldrig varit så hängiven åt en historia tidigare och det finns så mycket mer att berätta", skriver hon.

"Y: The last man" bygger på en rad serieromaner och utspelas i en dystopisk framtid där alla män utom huvudpersonen dukat under i en mystisk sjukdom.

Kultur och nöje

Rädsla, utanförskap och radikalisering

Lundafödde författaren Dimitris Alevras debuterade 2015 med Världens sista kväll. Hans senaste heter Det är en märklig plats jag kommit till.
Foto: Magnus Liam Karlsson
Kultur och nöje
Bokrecension Nora Wurtzel har läst Lundaförfattaren Dimitris Alevras senaste roman Det är en märklig plats jag kommit till.

”Mitt arbete krävde inga förflyttningar eller fasta tider och jag kunde bli liggande i sängen hela dagen om jag ville, stanna i det mörklagda rummet och själv bestämma i vilken mån jag skulle existera i världen utanför.” Så ser vardagen ut för Linus, berättare i Det är en märklig plats jag kommit till av Dimitris Alevras.

Linus frilansar som redaktör och korrekturläsare, men egentligen drömmer han om att själv få skriva. Med en publicerad essä och ett refuserat romanmanus i bagaget bor han i en kal lägenhet, med sonen hos sig varannan vecka. Det är en ensam man vars tillvaro faller samman under barnfria veckor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Kultur och nöje

Kvinnor i fokus på höstens utställningar

Mika Rottenberg. Stillbild ur Dough, 2006.
Foto: Louisiana
Kultur och nöje
Konst Konstens kvinnor tar ordet. Det är undertiteln på en utställning på Statens Museum for Kunst som pågår just nu. Tidningens Britte Montigny har sett tre utställningar där konstens kvinnor gör just det.

Som aldrig förr tågar kvinnorna fram på Öresundsregionens olika konstscener.

Louisiana hade inte ens hunnit stänga dörren efter sommarens publikdragande presentation av Karin Mamma Andersson när Mika Rottenberg drog in och fyllde de stora utställningssalarna i norra flygeln. På Statens Museum for Kunst i Köpenhamn bryter 18 konstnärer den tystnad som i århundraden – och med få undantag- hållit kvinnliga konstnärer utanför konsthistorieskrivningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

"Loket" gjorde Bingolotto till en folkrörelse

'Bingolotto' med Leif 'Loket' Olsson borde tilldelas en stor kristall, tycker Jan Scherman, tidigare programdirektör och VD på TV4, med hälsning till juryn för det svenska tv-priset Kristallen.
Foto: Thomas Johansson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Sedan premiären den 19 oktober 1991 har "Bingolotto" varit en del av det svenska folkhemmet. Nu fyller programmet 30.
– Det är fantastiskt att ett program kan hålla på så länge, säger legendaren Leif "Loket" Olsson, 79.

Fast egentligen började "Bingolotto" i Kållevisionen, en lokal kabelkanal över Göteborg, redan 1989. "Loket" var bara bisittare och de första sändningarna leddes av en servitris som jobbade på en pizzeria på Avenyn.

– Men hon var en och en halv meter längre än jag. Det gick ju inte, skrockar "Loket".

Han fick ta över och när det blev uppenbart hur populärt det var i Göteborg diskuterade man i redaktionen om det inte gick att spela bingo över hela landet. TV3 var intresserat men när TV4, som då fortfarande sändes i kabelnätet, fick nys om programidén säkrade kanalen sändningarna. Programmet fick bästa sändningstiden på lördagskvällarna.

"Primetime" direkt

– Vi tilldelades "primetime" direkt, säger "Loket" stolt.

TV4 började sända i marknätet den 2 mars 1992 med "Bingolotto" som ett flaggskepp från start. "Loket" Olsson ledde programmet i knappt tio år och skapade vad som närmast kan kallas en folkrörelse.

– Det skriver jag under på till 100 procent. Det finns nästan inte något svenskt underhållningsprogram som har gjort en så stor samhällsnytta som "Bingolotto", säger Jan Scherman, tidigare programdirektör och VD på TV4.

Tittarrekordet för programmet är "Bingolottos" uppesittarkväll julen 1995 då sändningen sågs av 3,145 miljoner, något som då var rekord för hela TV4.

Men när TV4 ville förnya formatet mot slutet av 90-talet valde "Loket" att kliva av. Han har genom åren inte alltid varit nöjd med den inriktning programmet fått. Men med Lotta Engberg vid rodret är han mer försonlig.

Tillbaka till rötterna

– Hon har fört programmet tillbaka mot sina rötter, säger han.

Han talar då både om mer dansbandsmusik och folkligheten i anslaget.

– Jag tittar inte jämt. Men är jag ledig och hemma är det klart jag har på tv:n, säger han.

Och det händer fortfarande att folk kommer fram och hälsar på honom på gatan.

– Fast inte lika ofta nu för tiden. De unga vet ju inte vem jag är, konstaterar han.

"Loket" har fortsatt med sitt värv att dra nummer även efter avhoppet. Varje onsdag har han varit utropare på en lokal bingohall i Göteborg.

– Fast under pandemin har det inte varit något. Får se om det kommer i gång nu när vardagen blir mer normal igen.

Uppsving för försäljningen

Pandemin har däremot inneburit ett uppsving för "Bingolotto". När restriktionerna kom ökade försäljningen av bingolotter. Särskilt digitala lotter köptes, där man spelade på mobilen eller surfplattan.

Folkspel, som ligger bakom lotteriet, räknar därför med att under 2021 kunna ge rekordutdelning tillbaka till det svenska föreningslivet, även om siffrorna ännu är preliminära.

Men de digitala bingobrickorna är inte riktigt Lokets melodi.

– Jag tycker man ska ha en duttpenna i handen när man spelar, säger han bestämt.

Under perioder har Bingolotto mötts av kritik. Det har funnits en närmast föraktfull inställning mot programmet. Men Jan Scherman menar att när man ser tillbaka i backspegeln måste man inse programmets storhet.

– Det är ur ett tv-historiskt perspektiv helt unikt att ett program tickar och går och passerar trettioårsåldern och fortfarande stoltserar med att vara en så viktig del av samhället, säger han.

Vår nye Hyland

Och han tvekar inte att framhålla att mycket är "Lokets" förtjänst.

– Jag kallade ofta "Loket" Olsson för Sveriges nya Lennart Hyland. Han gjorde en tv-historisk insats. Och den är värt att uppmärksammas. De som gett oss "Bingolotto" borde få en stor kristall, tycker Jan Scherman, med hälsning till juryn för det svenska tv-priset Kristallen.

Jonas Dagson/TT

'Lotta Engberg har fört programmet tillbaka mot sina rötter', säger 'Loket' Olsson. Arkivbild.
"Lotta Engberg har fört programmet tillbaka mot sina rötter", säger "Loket" Olsson. Arkivbild.
Foto: Johan Carlén / Folkspel
'Loket' tycker man ska ha en duttpenna i handen när man spelar Bingolotto. Nu för tiden går det att spela digitalt, men det faller inte Leif Olsson i smaken. Arkivbild.
"Loket" tycker man ska ha en duttpenna i handen när man spelar Bingolotto. Nu för tiden går det att spela digitalt, men det faller inte Leif Olsson i smaken. Arkivbild.
Foto: ERLAND VINBERG / TT / TT

FAKTA

Fakta: "Bingolottos" programledare

Leif ”Loket” Olsson 1991–1999, 2004

Lasse Kronér, 1999–2004

Gunde Svan, 2004–2005

Rickard Olsson, 2005–2008, 2018–2020

Lotta Engberg, 2008–2011, 2017–2018, 2020–

Jan Bylund, 2011–2013

Marie Serneholt, 2013–2014

Ingvar Oldsberg, 2014–2017

Agneta Sjödin, 2017–2018

Stefan Odelberg, 2020–

FAKTA

Fakta; Jubileumssändningen

• "Bingolottos" 30-årsjubileum sänds lördag 23 oktober med start 20.00 i TV4.

• Utöver fyra bingospel kommer man att under kvällen också att spela ett Jubileumslotto med 30 miljoner extra i potten.

• Programledare: Lotta Engberg och Stefan Odelberg.

• Artister: Carola, Eric Gadd, Lillasyster och Mariette, Vikingarna, Lotta Engberg och Christer Sjögren samt husbandet under ledning av Mattias Bylund.

• Flera gamla programledare kommer att finnas på plats.

Källa: "Bingolotto"

FAKTA

Fakta: Bingolottokuriosa

• "Bingolottos" första miljon delades ut 12 september 1992.

• Programmets högsta vinst delades ut den 2 november 2002 då en kvinna från Vara vann 31,5 miljoner.

• I filmen "En på miljonen" från 1995 finns ett påhittat avsnitt av "Bingolotto", där grannen till huvudrollspersonen vinner tre miljoner.

• "Bingolotto" skymtar förbi i Madonnas musikvideo till "Ray of light" från 1998, regisserad av Jonas Åkerlund.

• Bland artisterna som har deltagit i programmet märks Ricky Martin, Andrea Bocelli, Bon Jovi, Elton John och David Bowie.

• Göteborgs stadsmuseum valde – i samband med Göteborgs 400-årsfirande – en inplastad bingolott som en av nio saker att förknippa med Göteborgs historia.

• Lottförsäljningen var störst 1996, då man omsatte omkring 84 miljoner kronor per vecka.

• Folkspel är en ideell organisation med 72 riksorganisationer som medlemmar, varav RF (Riksidrottsförbundet) är den största. Sedan starten 1991 har Folkspel genererat över 17 miljarder till svenskt föreningsliv.

Källa: "Bingolotto" med flera

Kultur och nöje

Sissel Kyrkjebø gör julturné i Sverige

Kultur och nöje
Kultur och nöje

I slutet av november sjunger norska Sissel Kyrkjebø in julen i Sverige. I år går hennes julturné genom Danmark och Norge och Sverige.

Julmusiken har länge varit hennes signum och höstens turné utlovar vid sidan av de klassiska julsångerna även soul och gospel.

Sverigeturnén inleds 19/11 i Partille och fortsätter 20/11 till Stockholm, 21/11 till Linköping, 23/11 till Jönköping, 24/11 till Kalmar, 26/11 till Skellefteå och 28/11 till Örebro.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL