Utrikes

Oro och virus skuggar Sveriges insatser i Myanmar

Sedan militären störtade den folkvalda regeringen i Myanmar har omfattande protester ägt rum. Många av dem har slagits ned med våld. Bilden är tagen vid en demonstration i Rangoon (Yangon) i juli.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Sedan militärkuppen i februari har Myanmar skakats av protester, våld och strider.
För svenska Sida innebär det, i kombination med pandemiläget, ett nytt sätt att arbeta.
PREMIUM

Sidakontoret har nyligen flyttat tillbaka till storstaden Rangoon (Yangon) i Myanmar. Detta efter att ha omlokaliserats till Thailand i juli, då det bedömdes att personalen inte skulle kunna få akutsjukvård i Rangoon.

– I början av september gjorde vi en ny bedömning, att man nu kan få sjukvård i Yangon, vilket gör det lite säkrare att vara här. Så nu är vi fyra utsända svenskar vid ambassadens sektionskansli som har åkt tillbaka hit, säger Frederik Frisell, biståndsråd vid Sveriges sektionskansli i Rangoon, på telefon till TT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Senatorer: Bolsonaro ska åtalas

Brasiliens president Jair Bolsonaro. Arkivbild.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det är presidentens ansvar att Brasilien råkat så illa ut i pandemin. Jair Bolsonaro bör därför åtalas för sin hantering av covid. Det anser en senatskommission, som nu röstat ja till en utredningsrapport.

Sju av elva senatorer godkände den rapport som presenterades förra veckan efter en sex månader lång utredning. I rapporten slås fast att skälet till att Brasiliens dödstal är näst högst i världen – i absoluta tal – är hur Bolsonaro hanterat pandemin.

Han anklagas bland för annat brott mot mänskligheten för hur hans regering har bemött pandemin. Över 600 000 människor har avlidit med covid-19 i landet. Relativt sett är antalet nästan dubbelt så högt i Brasilien som i Sverige.

Rapporten yrkar dessutom på åtal mot ytterligare 77 personer – däribland flera av Bolsonaros ministrar och tre av hans barn.

Kommissionen uppmanar också Brasiliens högsta domstol att hindra presidenten från att använda sociala medier, då han upprepade gånger där har spridit felaktig information om covid-19. Nyligen blockerades han på både Facebook och Youtube efter att ha kopplat covidvaccin till aids.

Kommissionen, på portugisiska kallad CPI (Comissão Parlamentar de Inquérito), har inte befogenhet att själv väcka åtal. Det är osannolikt att justitieministern eller talmannen i underhuset – båda allierade till presidenten – kommer att göra det, men rapporten skadar Bolsonaro, som är nere på rekordlågt stöd i opinionsmätningar inför nästa års presidentval. Högerpopulisten är inför valet starkt nederlagstippad mot den väntade huvudmotståndaren, socialdemokraten Lula da Silva.

Och punkten om brott mot mänskligheten ger en teoretisk möjlighet att ställa honom inför rätta vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Utrikes

UD: Kuppen får konsekvenser för biståndet

Sudans avsatte premiärminister Abdalla Hamdok. Arkivbild.
Foto: FN/AP/TT
Utrikes
Utrikes Måndagens militärkupp i Sudan kommer att innebära konsekvenser för det svenska biståndet till landet, uppger utrikesdepartementet för TT.
"Det är för tidigt att säga på vilket sätt", skriver presstjänsten i ett mejl.

Sveriges regering fördömer kuppen och gripandet av premiärminister Abdalla Hamdok och andra ledande sudanesiska politiker.

"Den civilledda regeringen måste tillbaka och den demokratiska transitionen återupptas. Vi uppmanar alla parter att stödja och upprätthålla transitionen", skriver UD.

UD uppskattar att ett 60-tal svenskar befinner sig i Sudan. Ett antal personer har hört av sig till departementet och till ambassaden i huvudstaden Khartum. Svenskar i landet uppmanas att iaktta försiktighet och undvika folkmassor.

"UD har nära kontakt med ambassaden och bevakar frågan noga. Vi arbetar också nära övriga EU, andra länder och internationella partners", skriver presstjänsten.

Abdalla Hamdok släpptes sent på tisdagen, dagen efter att han avsatts. Han står dock fortsatt "under bevakning" medan flera andra ministrar och civila ledare fortsatt är frihetsberövade, uppger hans medarbetare.

USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att han talat med Hamdok efter dennes frigivning.

Utrikes

Valarbetare i USA vittnar om dödshot

Demokraten Katie Hobbs från Arizona är en av flera som vittnar om dödshot. Arkivbild.
Foto: Ross D Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes – Jag är en jägare och jag tycker att du borde jagas.
– Du kommer aldrig mer att vara säker i Arizona.
Så lyder röstmeddelanden som nyligen lämnats till Arizonas valansvariga delstatsminister, demokraten Katie Hobbs. Det är bara ett par av många hotfulla meddelanden, flera med dödshot, som CNN har tagit del av.

På grund av alla hot från personer som felaktigt hävdar valfusk i USA står Hobbs under polisbevakning dygnet runt.

Under tisdagen vittnade Hobbs tillsammans med andra valarbetare i senatens utskott för regler och styre om hot och hat mot dem sedan presidentvalet i november 2020. De säger att många inte längre vill valarbeta med tanke på vad de får utstå.

– De här inte särskilt välbetalda jobben är inte värda det, med tanke på hur mycket hot som man får motta, säger Hobbs till utskottet.

Republikanen Al Schmidt, som arbetar vid en valmyndighet, kallar hoten för inhemsk terrorism.

De hotfulla samtalen uppges ha minskat efter det att president Joe Biden svurits in men har ökat igen då Trumpsupportrar vill att rösterna ska räknas om igen, säger Schmidt.

Utrikes

Hundra dagar kvar – hur ska Peking hantera OS?

Tidigare i oktober genomfördes en testtävling i konståkning i Peking inför OS i februari nästa år.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om bara hundra dagar samlas närmare 3 000 internationella idrottare i och omkring Peking. Samtidigt som nedräkningen till vinter-OS pågår slår Kina ner hårt på covidsmittan – miljonstaden Lanzhou är nu under lockdown efter det att ett fåtal fall har upptäckts.
Covidreglerna i Peking blir ännu hårdare än de under sommar-OS i Tokyo.

De kinesiska OS-organisatörerna har hittills inte uppgett hur de tänkt högtidlighålla att nedräkningen passerar 100-dagarsstrecket under onsdagen. Eventuella festligheter ser ut att bli småskaliga.

Landets myndigheter har händerna fulla med att nedkämpa all smittspridning i landet, i enlighet med den officiella policyn om nolltolerans. I måndags rapporterades 39 nya inhemska fall. Helgens tilltänkta maraton i Peking har ställts in och invånare uppmanas att inte resa från huvudstaden i onödan.

I staden Lanzhou, belägen i den nordliga provinsen Gansu, gick man i tisdags ett steg längre och införde total nedstängning efter det att en handfull nya fall hade rapporterats. De fyra miljoner invånarna uppmanas att inte lämna hemmet utom i nödfall.

Åskådare tillåts

Vinterspelen 2022, som hålls bara sex månader efter de försenade sommarspelen i Tokyo, kommer pågå i en "stängd bubbla". De cirka 2 900 idrottarna måste vara fullvaccinerade – annars tvingas de till 21 dagars karantän vid ankomst till Peking. Deltagarna måste också testa sig varje dag, enligt de regler som Internationella olympiska kommittén (IOK) och värdlandet släppte häromdagen. Resor kommer bara att tillåtas i särskilda fordon mellan på förhand godkända platser, enligt reglerna.

Många av restriktionerna liknar de som gällde under sommar-OS i Tokyo, men reglerna i Peking kommer i vissa avseenden att vara ännu hårdare.

Från svenskt håll deltar närmare hundra idrottare, med skid- och skidskyttestjärnorna Frida Karlsson och Hanna Öberg, som ska tävla i Zhangjiakou 20 mil nordväst om Peking, i spetsen. Och för första gången sedan 2014 ska också NHL-spelare få vara med och spela ishockey i OS.

Till skillnad från OS i Tokyo kommer åskådare att tillåtas, men biljetterna säljs endast till kinesiska invånare.

En del arenor från 2008 års sommarspel kommer att återanvändas – bland annat kommer invignings- och avslutningsceremonierna att hållas på Pekings nationalstadion, det så kallade "fågelboet".

"Brutal diktator"

Kina har kritiserats från flera håll under upptakten till spelen, inte minst för det grymma förtrycket av den muslimska folkgruppen uigurer i provinsen Xinjiang, hanteringen av Tibet och det hårdnande greppet om Hongkong.

Under eldceremonin i grekiska Olympia förra veckan demonstrerade aktivister med tibetanska flaggor och plakat med budskapet "inget folkmord".

Några dagar senare väckte NBA-basketspelaren Enes Kanter, som kommer från Turkiet, också uppmärksamhet genom att kalla den kinesiska ledaren Xi Jinping för "brutal diktator" och fördömde Kinas agerande i Tibet. Liksom många andra idrottare använder sig Kanter av sin status som idrottsstjärna till att rikta ljuset mot människorättsfrågor. Kanter har tidigare engagerat sig även för uigurernas sak.

Sedan tidigare har över 180 människorättsorganisationer uppmanat till bojkott av OS i Peking, på grund av rapporter om hur regimen kränker de mänskliga rättigheterna för flera minoritetsgrupper.

Strategi på gång

Kommunistpartiet i Kina har reagerat mot ropen på bojkott genom att protestera mot vad man kallar "politiseringen" av idrott. IOK har framhärdat i att det inte är organisationens roll att "komma in i ett annat land och säga vad man ska göra".

IOK håller dock på att ta fram en strategi om mänskliga rättigheter efter ett förslag från två oberoende experter, som lades fram i december 2020. Redan före rapporten införde IOK krav gällande mänskliga rättigheter i OS-värdstädernas kontrakt. Dessa krav gäller dock inte förrän från och med OS 2024.

Vinter-OS i Peking äger rum den 4 till 20 februari 2022.

Joel Malmén/TT

Arenan som kallas fågelboet och som byggdes till sommar-OS 2008, kommer att användas under nästa års vinter-OS i Peking. Arkivbild.
Arenan som kallas fågelboet och som byggdes till sommar-OS 2008, kommer att användas under nästa års vinter-OS i Peking. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Utrikes

USA överklagar för att få Assange utlämnad

Julian Assange. Arkivbild.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s regering kommer under onsdagen att överklaga ett brittiskt domstolsbeslut om att hindra utlämningen av Wikileaksgrundaren Julian Assange.

Under två dagar ska fallet diskuteras av Storbritanniens högsta domstol.

I januari sade den brittiska domaren Vanessa Baraitser att Assanges psykiska hälsa var för dålig och att risken var stor för att han tar sitt liv vid en utlämning.

USA har uttryckt sin besvikelse över beslutet och menar bland annat att Baraitser har blivit "vilseledd" av Assanges advokat.

Under en preliminär förhandling i augusti beviljade den brittiska högsta domstolen USA:s begäran om att överklaga domen. Oavsett vad domstolen nu beslutar väntar månader, eller till och med år, av juridiska vändor.

USA anklagar Julian Assange för bland annat dataintrång och spioneri för de stora mängder hemligstämplat material som Wikileaks offentliggjort. Organisationen avslöjade bland annat hur USA:s militär dödat hundratals civila människor i Afghanistan och Irak.

Assanges försvarare avfärdar anklagelserna som politiskt motiverade.

Assange tog i juni 2012 sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London för att undvika utlämning till Sverige, där han då misstänktes för sexualbrott. Han stannade på ambassaden till i april 2019 då han släpades ut.

Det svenska rättsfallet hade då redan lagts ner. Men han fängslades för att brutit mot brittiska borgensregler. Han har därefter fortsatt suttit frihetsberövad i väntan på avgörandet i fallet om utlämning till USA.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Utrikes

Brist på kvinnor vid talibanmöten upprör

Bara män. En talibandelegation på möte i Moskva förra veckan.
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes Länder och organisationer som kräver att kvinnors rättigheter inte försummas i talibanernas Afghanistan kritiseras – just för att själva inte inkludera kvinnor i sina delegationer till landet.

Sedan talibanerna tog makten i Afghanistan i augusti har kvinnor uteslutits ur det nya styret och restriktioner har införts som begränsar deras möjlighet till att arbeta och studera.

Det här har väckt kritik från omvärlden. Men kvinnor har också lyst med sin frånvaro i delegationer på besök i Afghanistan, från både länder och organisationer.

"Uteslut inte kvinnor"

– Erfarna kvinnor i era organisationer borde leda ert samarbete med talibanerna ... Uteslut inte kvinnor, säger Shaharzad Akbar, exilchef för Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter.

– Utländska länder och särskilt hjälporganisationer borde föregå med gott exempel, säger Heather Barr från Human Rights Watch.

Talibanerna har lagt upp en mängd bilder på sociala medier från möten med utländska representanter – utan att visa en enda kvinna.

Efter ett besök från det brittiske sändebudet Simon Gass säger man att det var en slump att bara män skickades till Kabul. Liknande förklaringar kommer från Internationella rödakorskommittén, FN:s barnorganisation och Läkare utan gränser. Och Internationella Rödakors- och Rödahalvmånen-federationen (IFRC) säger att en schemaändring i sista minuten innebar att den kvinnliga anställda som skulle ha deltagit inte kunde närvara.

FN först

Bristen på kvinnor i höga positioner vid de här organisationerna visar att även om Afghanistan kan vara ett extremt exempel, så är det inte den enda platsen där kvinnor saknas.

– Att ta upp farhågor om kvinnors rättigheter i ett rum med enbart män är ju bara konstigt, säger Barr.

FN har nu tillkännagivit sin första helkvinnliga delegation till Afghanistan som ska diskutera flickors utbildning med talibanerna.

Utrikes

Australien häver utreseförbud

Operahuset i Sydney – snart hoppas Australien kunna ta emot utländska besökare igen. Landet stängde sina gränser mot omvärlden i mars 2020. Arkivbild.
Foto: Rick Rycroft/AP/TT
Utrikes
Utrikes Från och med nu behöver australier inte längre be om tillstånd för att lämna landet. Och de som är fullvaccinerade kan sex månader efter andra sprutan få en påfyllnadsdos.
PREMIUM

Vaccinerade australier behöver inte längre söka tillstånd för att åka utomlands och landet förbereder sig för att kunna ta emot utländska studenter och personer med arbetsvisum före årets slut. Detta då man räknar med att nå målet på 80 procent dubbelvaccinerade nästa vecka.

Australien stängde sina gränser mot omvärlden i mars 2020.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Migranter räddade ur Engelska kanalen

En båt med migranter anländer i närheten av brittiska Dover efter att ha tagit sig över Engelska kanalen från Frankrike. Arkivbild från 2020.
Foto: Gareth Fuller/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

71 personer plockades under tisdagen upp ur båtar på väg från Frankrike till Storbritannien, uppger franska myndigheter. De har lämnats över till gränspolisen.

De senaste tre åren har antalet migranter som försöker korsa Engelska kanalen ökat markant, bara i oktober har över 200 personer räddats ur vattnet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL