Inrikes

3D-utskriven lapp kan ge vaccin utan nålstick

I framtiden kanske man kan få sitt vaccin via en sån här plastbit.
Foto: University of North Carolina/TT
Inrikes
Inrikes Spruträdda kan kanske snart andas ut. I framtiden kan vaccin ges via en liten plastbit som fästs på huden och ge bättre skydd än vaccin som ges i muskeln.
PREMIUM

Den ser inte mycket ut för världen, den lilla genomskinliga plastbiten. Men när den fästs direkt på huden ger den ett immunsvar som är tio gånger starkare än om vaccinet sprutas in i en armmuskel på traditionellt sätt, enligt en amerikansk studie.

På plastbiten finns mikronålar, precis tillräckligt långa för att tränga in i huden och där leverera vaccinet, som i sin tur får immunceller att reagera.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fasthållning och polisgrepp mot unga i tvångsvård

Det är vanligare att flickor sätts i 'isolering' inom den statliga tvångsvården – två tredjedelar av besluten om avskiljning gäller flickor, visar ny rapport från organisationen Barnrättsbyrån. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes Grepp för fasthållning och nedläggning mot golvet används systematiskt av personal på ungdomshem, visar ny kartläggning.
– Man jobbar med smärta för att få kontroll på barns kroppar. Det anses helt utdaterat i dag, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Statens institutionsstyrelse, Sis, driver hem för ungdomar som tvångsvårdas för svåra psykosociala problem som missbruk och våld. Många har haft problem hemma och i skolan. Även unga som har begått brott och dömts till sluten ungdomsvård vårdas på hemmen.

Avskiljning innebär att personalen på ungdomshemmen (Sis-hem) har rätt att låsa in en boende i upp till fyra timmar för att den beter sig våldsamt eller är berusad. Organisationen Barnrättsbyrån har sammanställt 1 788 avskiljningsbeslut från 2019 och 2020 och studien visar att i en tredjedel av fallen har den unga inte använt våld. Av dem har över 80 procent utsatts för fysiska ingripanden från personal.

– När vi började gräva så blev vi överraskade av att det här inte sågs som missförhållanden. Det fanns inga lex Sarah-anmälningar eller avvikelserapporter även om barn fått uppsöka sjukvård för sina skador, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Kan vara olagligt

Hon menar att besluten om avskiljning som fattats utan att den unga utövat våld kan sakna stöd i lagen.

Greppen och fasthållningsteknikerna som används är hämtade från polisens konflikthanteringssystem "No Power No Lose", men har anpassats till Sis verksamhet. Personalen får ett par dagars utbildning i att bland annat hålla fast och pressa ned ungdomar.

Kritiken mot att pressa ned någon hårt mot golvet är välkänd, för en person i affekt kan det innebära livsfara, menar Elin Wernqvist. Barnrättsbyrån har valt att klassa fasthållningar och nedläggningar som våld mot unga – även om det är tillåtet för personalen.

– Att Sis fortsätter att använda sig av metoderna är uppseendeväckande. Det finns ingen uppföljning av effekterna eller skador på barnen, trots stora risker, säger Elin Wernqvist.

Gav dem polisgreppen

Närmare två tredjedelar av besluten om avskiljning rör flickor. Anders Hjern, som är barnläkare och professor och har läst rapporten, lyfter att många som vårdas på ungdomshemmen lider av psykisk ohälsa och har neuropsykiatriska diagnoser. Bland unga flickor är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och autismspektrumstörning vanligt.

Han menar att ledningen på Statens institutionsstyrelse inte tar ansvar för att personalen utbildas i att möta behoven hos den gruppen.

– I stället har man gett dem polisgreppen. Det leder till våldsanvändning i konflikter som hade kunnat lösas på annat sätt, säger han.

Det är inte ungdomarnas beteende utan personalens sammansättning, ålder och utbildning som avgör i vilken utsträckning våldsamma tvångsåtgärder används, anser Tom Palmstierna, professor i psykiatri och överläkare i rättspsykiatri, som också har läst rapporten.

Obegripligt av vuxna

– När det dyker upp om och om igen så beror det inte på att en enskild vårdare är ett rötägg. Då arbetar de i ett sammanhang där man har en hållning till klienter som är destruktiv.

TT: Vad behöver göras?

– Montera ned "No Power No Lose" och använd evidensbaserade metoder för hur man bemöter aggressiva patienter och förebygger för att undvika att fysiska tvångsåtgärder, säger Tom Palmstierna.

Barnrättsbyrån anser att avskiljning bör stoppas omgående för att förhindra att fler barn utsätts för fasthållningar och nedläggningar, som personalen oftast använder när någon ska avskiljas.

För barn och unga som redan är utsatta, har blivit övergivna eller utsatta för våld och övergrepp blir det obegripligt att vuxna som är satta att skydda dem ingriper fysiskt när de är arga och ledsna, menar Elin Wernqvist, generalsekreterare.

– De har svårt att känna tillit till vuxenvärlden, de får flashbacks till isoleringscellen. Jag pratade med en flicka som var på Sis för ett år sedan som har så ont i nacken att hon har svårt att sitta ned i skolan för att de slitit och dragit i henne så mycket, säger hon.

Helena Björk/TT

FAKTA

Konflikthanteringssystemet "No Power No Lose"

Bygger på polisens bastaktik för att hantera våldsamma personer och situationer och har anpassats till verksamheten på ungdomshemmen.

Personalen utbildas under en heldag och fyra tvåtimmarspass under ett år.

Transportgreppet: Används av personal för att föra en våldsam ungdom till avskiljningsrummet.

Fasthållning mot vägg: Innebär att man efter att transportgreppet är fattat placerar den unge mot en vägg så att hen inte kan röra sig därifrån.

Fasthållning mot golv (nedläggning): Mer omfattande då man även måste ”destabilisera hens tyngdpunkt". Rekommenderas att utföras av minst tre personer. På golvet finns olika grepptekniker för att fortsätta låsa den unges ben, exempelvis genom att böja upp dem med fötterna mot ryggen.

Källa: Barnrättsbyrån

FAKTA

Fakta: Barnrättsbyråns studie

Studien baseras på beslut om avskiljning på Sis-institutioner som fattats under 2019 och 2020. Samtliga beslut från 2020, samt ett slumpat urval av besluten för 2019. Totalt 1 788 beslut.

Antalet individer är färre än beslut, under 2020 handlar det om 368 personer.

61 procent av besluten rör flickor.

I 68 procent av fallen har våld, materiellt och/eller mot person, förekommit som skäl för avskiljning.

I 32 procent av fallen har beslutet om avskiljning fattats utan att den unge varit våldsam.

I fall där unga ej varit våldsamma har följande fysiska insatser använts:

Transportgrepp i 22 procent av fallen.

Fasthållning/nedläggning i 30 procent av fallen.

Fasthållning/nedläggning/transportgrepp i 30 procent av fallen.

Källa: Barnrättsbyrån

Inrikes

Utredning ska granska adoptioner till Sverige

Inrikes
Inrikes Riksdagen har krävt det och socialministern har flaggat för det.
Nu kommer regeringen till skott – en utredare ska syna hur Sverige har skött adoptioner av barn från bland annat Chile och Kina genom åren.

– Människor i Sverige vill veta hur adoptionerna verkligen har gått till. Hur har vi arbetat. Hur har vi säkerställt att barnen är övergivna? sade socialminister Lena Hallengren (S) till Dagens Nyheter dagarna före midsommar.

Veckan före hade riksdagen bett regeringen att snarast tillsätta en utredning "...med syftet att klarlägga hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från 1900-talets mitt och fram till i dag."

Det var en majoritet i riksdagen med stöd av alla partier utom regeringspartierna som stod bakom uppmaningen, ett så kallat tillkännagivande.

På en pressträff i dag presenteras utredaren och den arbetsorder, direktiven, som utredningen får av regeringen.

Bakgrunden till utredningen är en rad uppgifter från olika länder om att svenska familjers adoptioner av barn från länder som Chile, Kina och Sydkorea kanske inte gick rätt till alla gånger. Familjerna som adopterade fick höra uppdiktade historier.

Sedan flera år pågår en brottsutredning i Chile, något som blev känt i Sverige första gången 2018. Uppgifter finns om att barn rövades bort samtidigt som mödrarna fick höra att deras barn dött vid förlossningen eller försvunnit.

Det har också framkommit uppgifter om att gravida i Sydkorea har pressats att lämna bort sina barn och att barnhem i Kina har haft ekonomiska skäl att ordna fram barn för adoption.

Förutom Dagens Nyheter har också SVT:s Uppdrag Granskning försökt gräva i hur det egentligen gick till när barn kom till Sverige.

Lars Larsson/TT

Marc Skogelin/TT

Boel Holm/TT

Inrikes

Våldet är de gängkriminellas valuta

Blommor och ljus i Hammarby sjöstad i Stockholm, där rapparen Einár sköts ihjäl i torsdags kväll. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Motivet bakom mordet på rapartisten Einár är fortfarande okänt, men gängkriminalitet är ett av polisens spår.
I de gängkriminellas värld leder en skjutning ofta till en ny skjutning, då upprätthållande av status och heder är avgörande.

Mycket är fortfarande oklart kring dödsskjutningen av Nils Grönberg, eller Einár som 19-åringen kallade sig som artist. Larmet om skottlossningen på en innergård i Hammarby sjöstad kom till polisen strax före klockan elva på torsdagskvällen, Einár hade träffats med flera skott och uppgifter finns om att en eller två personer ska ha flytt från platsen.

Ännu är inga gripna och därmed är också motivbilden, åtminstone officiellt, höljd i dunkel. Därmed är det svårt att säga något om hur risken för nya våldsdåd kopplat till mordet ser ut. Polisen utreder dock eventuella kopplingar till gängkriminalitet.

Vid skjutningar i de här miljöerna har de många gånger följts av hämndaktioner – en våldsam händelse leder till en ny våldsam händelse, som i sin tur leder till ännu en, och det bildas vad som brukar kallas för en våldsspiral. Att kunna utöva våld är en del av gängens varumärke, förklarar kriminologen Amir Rostami.

– När jag blir utsatt för en aktion måste jag reagera, för att inte visa mig svag. Aktion föder reaktion. För våldet har en sådan central funktion, det är både en identitetsmarkör och en lojalitetsmarkör. Det fungerar som valuta i den kriminella miljön, säger han.

Den som inte hämnas riskerar att tappa i status.

– Därför blir det viktigt att upprätthålla den här illusionen om att du har kapacitet att hämnas och agera. Är det någon som vågar sätta sig upp så måste de betala ett pris – om du skjuter på mig så måste jag svara kraftigare tillbaka och så skapas långvariga konflikter, säger Amir Rostami.

Saknade uppbackning

Einár själv hade kopplingar till gängkriminella kretsar och refererade i sina texter till olika personer inom den miljön. Men i hans fall är det inte så självklart att mordet kommer att mötas av en hämndreaktion, eftersom det inte är tydligt vem som skulle vilja hämnas mordet på honom, enligt Diamant Salihu, journalist på SVT som nära bevakat konflikten i Järvaområdet:

– Det hade varit lättare att svara på den frågan om det hade varit en av de kända rapparna som själva har sin förankring i nordvästra Stockholm. De personerna har en tydligare gängtillhörighet, de har en lojalitet som är förankrad i det område man vuxit upp i och bland personer som har ett stort våldskapital.

Einár å andra sidan rörde sig nära tongivande personer i flera olika kriminella grupperingar.

– Han hade själv inte den här uppbackningen i form av ett gäng. Det var också någonting som han blev kritiserad för i den här världen, att han sjöng om något han inte kunde leva upp till, säger Diamant Salihu.

Syfte krävs

Mehdi Adnan Mossa arbetar med unga i riskzon för kriminalitet, som skolkurator på gymnasiet och behandlare med uppdrag åt socialtjänsten, samt föreläsare. Som tonåring rekryterades han in i gängkriminalitet men lyckades lämna den världen. Även han vittnar om att våldet är en nödvändighet för de kriminella nätverken.

– Våldet i de här miljöerna måste finnas, för finns inte det så överlever de inte. Det är via våldet de kan få sina varumärken att växa, det är via våldet de flyttar fram sina positioner, säger Mehdi Adnan Mossa.

Samtidigt är det inte alla gånger ett mord leder till en hämndaktion. Starka band och hedersmentalitet ökar risken, men det måste finnas ett syfte med hämnden, menar han.

– Om jag hämnas den här personen, hur gynnar det mig? Jag känner till jättemånga som blivit dödade i de här miljöerna och ingen hämnas dem. Sedan finns det vissa som dödats där det tar "hus i helvete" och åtta–nio personer blir begravda.

Mehdi Adnan Mossa upplever i sitt arbete med unga att det skett en förskjutning kring mord.

– Förr i tiden var man mer målinriktad, nu är det mer som ett poängsystem. Det handlar inte om vem du dödar, utan hur många du har dödat.

Erika Nekham/TT

Marc Skogelin/TT

Mehdi Adnan Mossa rekryterades som ung in i gängkriminalitet, men lyckades lämna den världen. I dag jobbar Mehdi som behandlare med unga i riskzonen och föreläser om vägen bort från en kriminell livsstil. Arkivbild.
Mehdi Adnan Mossa rekryterades som ung in i gängkriminalitet, men lyckades lämna den världen. I dag jobbar Mehdi som behandlare med unga i riskzonen och föreläser om vägen bort från en kriminell livsstil. Arkivbild.
Foto: Ali Lorestani / TT

FAKTA

Fakta: Einár

Nils Grönberg, mer känd under artistnamnet Einár, mördades i Stockholm den 21 oktober 2021. Han sköts ihjäl med flera skott på en innergård i Hammarby sjöstad.

19 år gammal var han vid tiden för sin död en av svensk hiphops största profiler.

Under 2019 gick Grönberg från närmast okänd 16-åring till att vara en av Sveriges mest omtalade rappare. En video som släpptes på Youtube året före gav ringar på vattnet och med låten "Katten i trakten" spreds hans namn över Sverige.

I mars 2019 nådde den högst på singellistan och innan året var slut hade han släppt två album, som båda gick upp på förstaplatsen på den svenska albumlistan, och låt efter låt seglade upp på topplistorna, varav tre nådde förstaplatsen.

På Spotify fick han genast tiotals miljoner lyssningar och han var den mest lyssnade artisten i Sverige på strömningstjänsten det året.

På Grammisgalan 2020 belönades han som årets nykomling och för årets hiphop. P3 Guld-galan hade redan utsett "Katten i trakten" till årets låt.

Utöver musikframgångarna uppmärksammades Einár för sina texter om vapen och droger, något han förklarade med att han ville skildra verkligheten, bra som dålig. 19-åringen hade även själv länge befunnit sig i gängkriminella kretsar och varit inblandad i olika rättsfall, både som offer och gärningsman.

Våren 2020 utsattes rapparen för en kidnappning. Flera personer från det så kallade Vårbynätverket, samt två andra rappare, dömdes i tingsrätten till fängelsestraff för inblandning i kidnappningen.

Einár själv ville dock inte delta i utredningen och dök aldrig upp i tingsrätten. Enligt hans biträde hade han inte heller några planer på att dyka upp i hovrätten, som skulle pröva saken veckan efter mordet på rapparen.

Inrikes

Rånare hotade skjuta treåring – åtalas

Fyra personer åtalas misstänkta för grovt rån där det bland annat ska ha riktats en pistol mot ett treårigt barns huvud. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Under ett rån i en bostad i Sjöbo kommun ska en man ha blivit slagen med batong samtidigt som hans treårige son hotades med en pistol riktad mot hakan.
Nu åtalas fyra män misstänkta för grovt rån och grovt olaga hot, skriver Ystads Allehanda.
PREMIUM

Brottet som utspelade sig en eftermiddag i augusti "bör bedömas som grovt eftersom de tilltalade har visat synnerlig råhet", står det i stämningsansökan, enligt tidningen.

Målsägaren har uppgett att rånarna var ute efter pengar, om de inte fick det skulle barnet skjutas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Var femte anställd rädd för repressalier

Var femte anställd i Region Västerbotten oroar sig för repressalier, visar en medarbetarundersökning. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

I en enkät som Region Västerbotten skickade ut till sina medarbetare uppger 20 procent att de undviker att uttrycka missnöje eller rikta kritik mot arbetsgivaren. Anledningen? Rädsla för repressalier, rapporterar Läkartidningen.

Läkarföreningen i Västerbotten är inte förvånad.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Inrikes

Två gripna för grovt vapenbrott

Polisen larmades till en adress i Norrköping efter misstänkt skottlossning. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen larmades klockan 21.34 på tisdagskvällen till ett bostadsområde i Norrköping efter larm om smällar, skriver polisen på sin hemsida.

På plats kunde ingen skottlossning konstateras, men två personer greps misstänkta för grovt vapenbrott samt narkotikabrott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

DN/Ipsos: Fortsatt knivigt läge för tre partier

Tre partier balanserar på riksdagsspärren, visar oktobermätningen från Ipsos. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet balanserar farligt nära riksdagsspärren, visar en ny mätning från Dagens Nyheter/Ipsos.

För L innebär mätningen visserligen en liten uppgång, till 4 procent. Det är en ökning jämfört med oktober, men siffran har avrundats uppåt vilket innebär att partiet fortsatt hamnar under spärren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

"Sätt punkt för våld mot barn i ungdomshem"

Debattörerna vill att se ett slut på de våldsamma metoder som används på statliga ungdomshem. Arkivbild.
Foto: Marcus Ericsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Regelverket för hur personalen behandlar barn på ungdomshem som drivs inom ramen för Statens institutionsstyrelse måste ändras, skriver flera barnorganisationer och experter på Dagens Nyheters debattsida.

Debattörerna pekar på det inslag av fysiskt våld som i dag används vid så kallade avskiljningar, som innebär att ett intaget barn isoleras.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL