Utrikes

Sri Lanka: Skydda kulturarvet från talibanerna

Bilden visar en av Buddhastatyerna i Bamiyan under tiden som den förstördes. Bland annat är huvudet förstört. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Förra gången talibanerna hade makten i Afghanistan förstörde de två berömda Buddhastatyer.
Nu är Sri Lankas president rädd för att något liknande ska hända.
PREMIUM

– Jag ber FN och det internationella samfundet att garantera skyddet av det buddhistiska arvet i Afghanistan, sade president Gotabaya Rajapaksa på FN:s generalförsamling.

Buddhism är den ledande religionen i Sri Lanka. Den var även stark en gång i Afghanistan, något som bland annat symboliserades med de två jättelika Buddhastatyer från 500-talet i staden Bamiyan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

USA överklagar för att få Assange utlämnad

Julian Assange. Arkivbild.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s regering kommer under onsdagen att överklaga ett brittiskt domstolsbeslut om att hindra utlämningen av Wikileaksgrundaren Julian Assange.

Under två dagar ska fallet diskuteras av Storbritanniens högsta domstol.

I januari sade den brittiska domaren Vanessa Baraitser att Assanges psykiska hälsa var för dålig och att risken var stor för att han tar sitt liv vid en utlämning.

USA har uttryckt sin besvikelse över beslutet och menar bland annat att Baraitser har blivit "vilseledd" av Assanges advokat.

Under en preliminär förhandling i augusti beviljade den brittiska högsta domstolen USA:s begäran om att överklaga domen. Oavsett vad domstolen nu beslutar väntar månader, eller till och med år, av juridiska vändor.

USA anklagar Julian Assange för bland annat dataintrång och spioneri för de stora mängder hemligstämplat material som Wikileaks offentliggjort. Organisationen avslöjade bland annat hur USA:s militär dödat hundratals civila människor i Afghanistan och Irak.

Assanges försvarare avfärdar anklagelserna som politiskt motiverade.

Assange tog i juni 2012 sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London för att undvika utlämning till Sverige, där han då misstänktes för sexualbrott. Han stannade på ambassaden till i april 2019 då han släpades ut.

Det svenska rättsfallet hade då redan lagts ner. Men han fängslades för att brutit mot brittiska borgensregler. Han har därefter fortsatt suttit frihetsberövad i väntan på avgörandet i fallet om utlämning till USA.

Utrikes

Sudans avsatte ledare har släppts

Sudans avsatte premiärminister Abdalla Hamdok. Arkivbild.
Foto: FN/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sudans premiärminister Abdalla Hamdok släpptes sent på tisdagen, dagen efter att han avsatts i en kupp.

Hamdok står dock fortsatt "under bevakning" medan flera andra ministrar och civila ledare fortsatt är frihetsberövade, uppger hans medarbetare.

USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att han talat med Hamdok efter dennes frigivning.

Utrikes

Brist på kvinnor vid talibanmöten upprör

Bara män. En talibandelegation på möte i Moskva förra veckan.
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes Länder och organisationer som kräver att kvinnors rättigheter inte försummas i talibanernas Afghanistan kritiseras – just för att själva inte inkludera kvinnor i sina delegationer till landet.

Sedan talibanerna tog makten i Afghanistan i augusti har kvinnor uteslutits ur det nya styret och restriktioner har införts som begränsar deras möjlighet till att arbeta och studera.

Det här har väckt kritik från omvärlden. Men kvinnor har också lyst med sin frånvaro i delegationer på besök i Afghanistan, från både länder och organisationer.

"Uteslut inte kvinnor"

– Erfarna kvinnor i era organisationer borde leda ert samarbete med talibanerna ... Uteslut inte kvinnor, säger Shaharzad Akbar, exilchef för Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter.

– Utländska länder och särskilt hjälporganisationer borde föregå med gott exempel, säger Heather Barr från Human Rights Watch.

Talibanerna har lagt upp en mängd bilder på sociala medier från möten med utländska representanter – utan att visa en enda kvinna.

Efter ett besök från det brittiske sändebudet Simon Gass säger man att det var en slump att bara män skickades till Kabul. Liknande förklaringar kommer från Internationella rödakorskommittén, FN:s barnorganisation och Läkare utan gränser. Och Internationella Rödakors- och Rödahalvmånen-federationen (IFRC) säger att en schemaändring i sista minuten innebar att den kvinnliga anställda som skulle ha deltagit inte kunde närvara.

FN först

Bristen på kvinnor i höga positioner vid de här organisationerna visar att även om Afghanistan kan vara ett extremt exempel, så är det inte den enda platsen där kvinnor saknas.

– Att ta upp farhågor om kvinnors rättigheter i ett rum med enbart män är ju bara konstigt, säger Barr.

FN har nu tillkännagivit sin första helkvinnliga delegation till Afghanistan som ska diskutera flickors utbildning med talibanerna.

Utrikes

Hundra dagar kvar – hur ska Peking hantera OS?

Tidigare i oktober genomfördes en testtävling i konståkning i Peking inför OS i februari nästa år.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om bara hundra dagar samlas närmare 3 000 internationella idrottare i och omkring Peking. Samtidigt som nedräkningen till vinter-OS pågår slår Kina ner hårt på covidsmittan – miljonstaden Lanzhou är nu under lockdown efter det att ett fåtal fall har upptäckts.
Covidrelgerna i Peking blir ännu hårdare än de under sommar-OS i Tokyo.

De kinesiska OS-organisatörerna har hittills inte uppgett hur de tänkt högtidlighålla att nedräkningen passerar 100-dagarsstrecket under onsdagen. Eventuella festligheter ser ut att bli småskaliga.

Landets myndigheter har händerna fulla med att nedkämpa all smittspridning i landet, i enlighet med den officiella policyn om nolltolerans. I måndags rapporterades 39 nya inhemska fall. Helgens tilltänkta maraton i Peking har ställts in och invånare uppmanas att inte resa från huvudstaden i onödan.

I staden Lanzhou, belägen i den nordliga provinsen Gansu, gick man i tisdags ett steg längre och införde total nedstängning efter det att en handfull nya fall hade rapporterats. De fyra miljoner invånarna uppmanas att inte lämna hemmet utom i nödfall.

Åskådare tillåts

Vinterspelen 2022, som hålls bara sex månader efter de försenade sommarspelen i Tokyo, kommer hållas i en "stängd bubbla". De cirka 2 900 idrottarna måste vara fullvaccinerade – annars tvingas de till 21 dagars karantän vid ankomst till Peking. Deltagarna måste också testa sig varje dag, enligt de regler som Internationella olympiska kommittén (IOK) och värdlandet släppte häromdagen. Resor kommer bara att tillåtas i särskilda fordon mellan på förhand godkända platser, enligt reglerna.

Många av restriktionerna liknar de som gällde under sommar-OS i Tokyo, men reglerna i Peking kommer i vissa avseenden att vara ännu hårdare.

Från svenskt håll deltar närmare hundra idrottare, med skid- och skidskyttestjärnorna Frida Karlsson och Hanna Öberg, som ska tävla i Zhangjiakou 20 mil nordväst om Peking, i spetsen. Och för första gången sedan 2014 ska också NHL-spelare få vara med och spela ishockey i OS.

Till skillnad från OS i Tokyo kommer åskådare att tillåtas, men biljetterna säljs endast till kinesiska invånare.

En del arenor från 2008 års sommarspel kommer att återanvändas – bland annat kommer invignings- och avslutningsceremonierna hållas på Pekings nationalstadion, det så kallade "fågelboet".

"Brutal diktator"

Kina har kritiserats från flera håll under upptakten till spelen, inte minst för det grymma förtrycket av den muslimska folkgruppen uigurer i provinsen Xinjiang, hanteringen av Tibet och det hårdnande greppet om Hongkong.

Under eldceremonin i grekiska Olympia förra veckan demonstrerade aktivister med tibetanska flaggor och plakat med budskapet "inget folkmord".

Några dagar senare väckte NBA-basketspelaren Enes Kanter, som kommer från Turkiet, också uppmärksamhet genom att kalla den kinesiska ledaren Xi Jinping för "brutal diktator" och fördömde Kinas agerande i Tibet. Liksom många andra idrottare använder sig Kanter av sin status som idrottsstjärna till att rikta ljuset mot människorättsfrågor. Kanter har tidigare engagerat sig även för uigurernas sak.

Sedan tidigare har över 180 människorättsorganisationer uppmanat till bojkott av OS i Peking, på grund av rapporter om hur regimen kränker de mänskliga rättigheterna för flera minoritetsgrupper.

Strategi på gång

Det kinesiska kommunistpartiet har reagerat mot ropen på bojkott genom att protestera mot vad man kallar "politiseringen" av idrott. IOK har framhärdat i att det inte är organisationens roll att "komma in i ett annat land och säga vad man ska göra".

IOK håller dock på att ta fram en strategi om mänskliga rättigheter efter ett förslag från två oberoende experter, som lades fram i december 2020. Redan före rapporten införde IOK krav gällande mänskliga rättigheter i OS-värdstädernas kontrakt. Dessa krav gäller dock inte förrän från och med OS 2024.

Vinter-OS i Peking äger rum den 4 till 20 februari 2022.

Joel Malmén/TT

Arenan som kallas fågelboet och som byggdes till sommar-OS 2008, kommer att användas under nästa års vinter-OS i Peking. Arkivbild.
Arenan som kallas fågelboet och som byggdes till sommar-OS 2008, kommer att användas under nästa års vinter-OS i Peking. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Utrikes

Senatorer stöder åtalskrav mot Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro. Arkivbild.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes En brasiliansk senatskommitté ställer sig bakom en rapport som rekommenderar att president Jair Bolsonaro åtalas för hur coronapandemin har skötts i landet.

Sju av elva senatorer godkände den rapport som presenterades förra veckan efter en sex månader lång utredning. I rapporten slås fast att skälet till att Brasiliens dödstal är näst högst i världen (i faktiska tal) är hur Bolsonaro hanterat pandemin.

Bolsonaro anklagas bland för annat brott mot mänskligheten för hur hans regering har bemött coronapandemin. Över 600 000 människor har avlidit med covid-19 i landet.

Rapporten yrkar dessutom på åtal mot ytterligare 77 personer – däribland flera av Bolsonaros ministrar och tre av hans barn.

Kommittén uppmanar också Brasiliens högsta domstol att hindra presidenten från att använda sociala medier, då han upprepade gånger där har spridit felaktig information om covid-19. Nyligen blockerades han på både Facebook och Youtube efter att ha kopplat covidvaccin till aids.

Kommittén har inte befogenhet att själv väcka åtal och det är osannolikt att justitieministern eller talmannen i underhuset – båda allierade till Bolsonaro – kommer att göra det, men rapporten skadar Bolsonaro, som är nere på rekordlågt stöd i opinionsmätningar inför nästa års presidentval. Bolsonaro är inför valet starkt nederlagstippad mot den väntade huvudmotståndaren, socialdemokraten Lula da Silva.

Och punkten om brott mot mänskligheten ger en teoretiskt möjlighet att ställa honom inför rätta vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Utrikes

Valarbetare i USA vittnar om dödshot

Demokraten Katie Hobbs från Arizona är en av flera valarbetare som vittnar om dödshot. Arkivbild.
Foto: Ross D. Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes

– Jag är en jägare och jag tycker att du borde jagas.

– Du kommer aldrig mer att vara säker i Arizona.

Så lyder röstmeddelanden som nyligen lämnats till Arizonas valansvariga delstatsminister, demokraten Katie Hobbs. Det är bara ett par av många hotfulla meddelanden, flera med dödshot, som CNN har tagit del av.

På grund av alla hot från personer som felaktigt hävdar valfusk står Hobbs under polisbevakning dygnet runt.

Under tisdagen vittnade Hobbs tillsammans med andra valarbetare för en kongresskommitté om hot och hat mot dem sedan presidentvalet i november 2020. De säger att många inte längre vill valarbeta med tanke på vad de får utstå.

– De här inte särskilt välbetalda jobben är inte värda det, med tanke på hur mycket hot som man får motta, säger Hobbs till kommittén.

Republikanen Al Schmidt, som arbetar vid valmyndigheten, kallar hoten för inhemsk terrorism.

De hotfulla samtalen uppges ha minskat efter det att president Joe Biden svurits in men har ökat igen då Trumpsupportrar vill att rösterna ska räknas om igen, säger Schmidt.

Utrikes

Australien häver utreseförbud

Operahuset i Sydney – snart hoppas Australien kunna ta emot utländska besökare igen. Landet stängde sina gränser mot omvärlden i mars 2020. Arkivbild.
Foto: Rick Rycroft/AP/TT
Utrikes
Utrikes Från och med nu behöver australier inte längre be om tillstånd för att lämna landet. Och de som är fullvaccinerade kan sex månader efter andra sprutan få en påfyllnadsdos.
PREMIUM

Vaccinerade australier behöver inte längre söka tillstånd för att åka utomlands och landet förbereder sig för att kunna ta emot utländska studenter och personer med arbetsvisum före årets slut. Detta då man räknar med att nå målet på 80 procent dubbelvaccinerade nästa vecka.

Australien stängde sina gränser mot omvärlden i mars 2020.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Migranter räddade ur Engelska kanalen

En båt med migranter anländer i närheten av brittiska Dover efter att ha tagit sig över Engelska kanalen från Frankrike. Arkivbild från 2020.
Foto: Gareth Fuller/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

71 personer plockades under tisdagen upp ur båtar på väg från Frankrike till Storbritannien, uppger franska myndigheter. De har lämnats över till gränspolisen.

De senaste tre åren har antalet migranter som försöker korsa Engelska kanalen ökat markant, bara i oktober har över 200 personer räddats ur vattnet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL