Debatt

Trippel nytta med solceller på åkermark

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I en opinionsartikel i Norra Skåne den 16 september 2021, ”Klimatnytta eller självförsörjning”, resonerar skribenten om lämpligheten i att anlägga solcellsparker på åkermark. Behovet av förnybar el är idag redan mycket stort, och förväntas öka extremt mycket de närmaste decennierna. Solenergi är förnybart och tillsammans med vindkraft det kraftslag som i första hand byggs ut i Sverige för att nå det nationella målet om ett 100 procent förnybart elsystem 2040.

Solceller kan med fördel anläggas på många olika redan exploaterade ytor – tak, industritomter, parkeringsplatser och nedlagda flygplatser – men det är inte säkert att dessa ytor räcker för att producera de mängder ren energi som Skåne kommer att behöva framöver. Vissa av taken är också mindre lämpliga av olika skäl. Valet av plats för en anläggning styrs av en mängd faktorer, till exempel tillgången på användbar mark/takyta, solinstrålning och kapaciteten i det lokala elnätet. Nätutbyggnad är dyr och tar lång tid. Att inte använda befintlig nätinfrastruktur är ett stort slöseri med resurser.

I debatten framstår det ibland som om det finns en intressekonflikt mellan jordbruk och energiproduktion på åkermark. Jag menar att det bör vara precis tvärtom. Eftersom solcellsparker kan kombinera odling och elproduktion och samtidigt stimulera biologisk mångfald kan de skapa trippel nytta.

Anna Werner, vd Svensk Solenergi

Debatt

Psykisk ohälsa hos unga ökar

BUP-mottagning
Foto: Arkivbild
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Psykisk ohälsa hos barn och unga fortsätter öka. Många familjer har en svår situation med flera inblandade, både kommunal omsorg, skola och olika vårdgivare. Nu behövs krafttag för att dessa barn och unga snabbt ska få hjälp på bästa sätt. Därför gör Allians för Skåne en storsatsning på barn- och ungdomspsykiatrin i budgeten för 2022 med 20 miljoner kronor, tillsammans med åtgärder för bättre samverkan med kommuner och vårdcentraler. Ytterligare 15 miljoner satsas på beroendevård och vuxenpsykiatri. Den sammanlagda summan på 35 miljoner är den största satsningen som gjorts hittills på Psykiatrin i Region Skåne.

Första halvåret 2021 ökade remisserna till Barn- ungdomspsykiatrin med 27 procent jämfört med förra året. Mest ökar neuropsykiatriska problem men på senare tid syns också en tydlig ökning av ätstörningar, ångest och depression. Det kan delvis ha med Covid-19 pandemin att göra, men trenden har också pågått under flera år.

Det är framförallt den lindriga psykiska ohälsan som ökar, som kan utredas och behandlas på primärvårdsnivå. Här behövs nya arbetssätt och bättre samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola och skolhälsovård. Allians för Skåne vill stärka skolorna att sätta in stöd direkt i elevens vardag även utan diagnos. Skolhälsovården kan med bättre stöd av Barn- och ungdomspsykiatrin korta vårdkedjan för de barn som inte har behov av långa utredningar.

Mariamottagningarna är ett exempel på hur region och kommun gemensamt kan hjälpa unga med missbruksproblem. Där finns både vårdpersonal och socialtjänst och mottagningarna finansieras gemensamt av Region Skåne och de 25 kommuner som ingår i samarbetet. I dagsläget finns 6 Mariamottagningar i Skåne och en nyöppnad satellitmottagning. Genom alliansens satsning kommer detta arbete att stärkas ytterligare. Familjecentraler, där barnhälsovård, öppen förskola, socialtjänst och mödrahälsovård samverkar är viktiga för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn. I primärvårdssatsningen, som fortsätter under år 2022, har 2 miljoner avsatts som stimulansmedel för att fler Familjecentraler ska kunna växa fram.

En av Region Skånes stora satsningar framöver handlar om att skapa en samlad digital väg in, en ungdomsportal. Idag finns i praktiken många olika vägar att gå och den hjälp som erbjuds kan se väldigt olika ut beroende på om man går via specialiserad barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, ungdomsmottagning eller skolhälsovård. Genom att samla alla under en och samma digitala portal blir det lättare att få en bedömning och sedan snabb hjälp vidare till rätt sorts stöd. Vi hoppas att alla Skånes kommuner kommer att vilja vara en del av detta.

Både offentliga och privata vårdgivare behöver hjälpas åt för att arbeta bort köerna. I detta årets budget avsattes 50 miljoner för upphandling av neuropsykiatrisk utredning och behandling. Om inte upphandlingen försenats av oppositionen hade vi redan haft fler vårdgivare i Skåne. Men nu är det äntligen på gång och det kommer att göra skillnad för de vårdsökande idag och framöver. Nytt för 2022 är att en kö-general ska tillsättas som ska arbeta Skåne-övergripande med att dagligen hålla koll på sjukvårdens kapacitet och alla möjligheter att erbjuda vård någonstans i Skåne till patienter som riskerar att få vänta för länge. Även psykiatrin ska in under denna funktion. En Skånegemensam väntelista är avgörande att få på plats, liksom en patientcentrerad bedömning av hur lång tid hela vårdkedjan tar från bedömning till behandling.

Frågan om barns och ungdomars psykiska hälsa och välmående engagerar. Vi vet att många av samhällets aktörer vill göra mer och kan arbeta på nya sätt över gränserna. Nu fortsätter vi ökningen av de resurser som kan möjliggöra detta.

Per Einarsson (KD),

regionråd och ordförande i Psykiatri-, habilitering och hjälpmedelsnämnden

Anna Mannfalk (M),

regionråd och vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsnämnden

Debatt

Replik på Sveriges kvinnolobby 11/10: Ingen lagstiftning mot reklam

Reklam i de offentliga rummet
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Precis som Sveriges Kvinnolobby arbetar även näringslivet mot sexism i reklam. Näringslivet har däremot en annan uppfattning om hur sexism i reklam ska motarbetas på bästa sätt. Sveriges Kvinnolobby kräver lagstiftning och kommunala förbud. Näringslivet vill bibehålla systemet med självreglering. Inte som ett komplement till lagstiftning – utan som ett alternativ. Självreglering har visat sig vara överlägset mer effektivt än lagstiftning, som finns i våra nordiska grannländer, vilket framgår av Nordiska Ministerrådets rapport 2017:534.

Lagstiftning på området riskerar att begränsa vår grundlagsskyddade yttrandefrihet som handlar om rätten att få uttrycka sina åsikter och värderingar utan inskränkningar genom lag. Sådan lagstiftning måste uppfylla proportionalitetskravet – det vill säga att det ska råda proportionalitet mellan begränsningen och ändamålet som föranlett den. Frågan är om proportionalitetskravet uppfylls med betungande lagstiftning på ett område där näringslivet har en effektiv självreglering och där lagstiftning tycks handla om symbolvärde?

I Sverige har Stiftelsen Reklamombudsmannen (RO) näringslivets uppdrag att pröva om reklam är könsdiskriminerande. RO har under drygt tolv år prövat 1114 ärenden om könsdiskriminerande reklam. Av dessa har reklamen fällts i 449 fall. Vem som helst kan anmäla och få sin anmälan prövad. Under år 2020 prövades 42 ärenden, varav reklamen fälldes i 22 av fallen. I Danmark, Norge och Finland prövade domstol år 2020 inte ett enda fall enligt lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Detta tycks inte bero på att reklamen är mindre sexistisk i våra grannländer. Kan det bero på att lagstiftning är ett trubbigt instrument för denna typ av frågor?

En annan fråga är var denna typ av förbud hör hemma i rättssystemet. Marknadsrättens syfte är att skydda marknadens aktörer, exempelvis konsumentkollektivet och konkurrenter. Syftet är inte att skydda personer av ett visst kön. Bör Konsumentverket – som arbetar med frågor för att skydda konsumenter mot överskuldsättning, vilseledande reklam och farliga produkter – parallellt arbeta med diskrimineringsfrågor?

Sveriges Kvinnolobby förespråkar att kommunerna i Sverige ska införa förbud mot sexistisk reklam i offentliga miljöer. Det är högst tveksamt om det faller inom det kommunala självstyret att förbjuda sexistisk reklam i offentliga miljöer. Vad skulle omfattas av förbudet, hur skulle det sanktioneras och vem skulle pröva? I dagsläget har Stockholms kommun antagit etiska riktlinjer mot könsdiskriminerande reklam. Innebörden är att den som hyr kommunens utomhustavlor med stöd av avtal måste följa de etiska regler för könsdiskriminerande reklam som Reklamombudsmannen tillämpar. Tjänstemännen på trafikkontoret har mandat att plocka ned reklam som de anser är könsdiskriminerande. Föreställ er en annonsör som har bekostat en utomhusreklamkampanj och anpassat sitt lager därefter. Efter att kampanjen satts upp på utomhustavlorna anser tjänstemän på trafikkontoret – sannolikt utan erforderlig kompetens av prövning av reklam – att reklamen är könsdiskriminerande och beordrar nedplockning av reklamen innan avtalstiden löpt ut. Vem skulle inte se detta som ett rättsövergrepp?

Nej, näringslivet uppmanar mot bakgrund av ovan, politiker i kommunerna och i riksdagen att inte motarbeta sexism i reklam genom avtal, kommunala förbud eller lag, utan låta prövningen fortsatt hanteras genom näringslivets självreglering.

Hanna Riberdahl

vd och Michael Grimborg, styrelseordförande Sveriges Annonsörer,

Linda Nilsson

vd Sveriges Kommunikationsbyråer

Kerstin Neld

vd Sveriges Tidskrifter

Kenneth Danielsson, t f vd IAB Sverige

Stina Liljekvist

styrelseordförande Stiftelsen Reklamombudsmannen,

Debatt

Välkommen till Skåne

org-45a3cae1-7708-43cc-93d1-e57ba9f91b2a.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Välkommen till Skåne på stämma, kära Moderater!

Det är här Sverige möter kontinenten. Det är här det europeiska märks som mest. Det är här vi har tagit det största ansvaret för de som söker tillflykt. Det är här vi märker konsekvenserna av att gränser skär sönder relationer och arbetsmarknader. Det är här drogerna och vapnen smugglas in. Det är här kulturen utvecklas, nya chanser skapas och hela världen väntar.

Det är här ni styr med Sverigedemokraterna. Det är här ni höjer skatten. Det är här ni förbjuder rektorer att berätta om grundlagen för sina skolelever. Det är här ni vill förbjuda klädesplagg och hälsningar.

Det är här rika kranskommuner som leds av Moderater lämpar över ansvaret för de mest utsatta till de kommuner som redan har det svårt. Där friheten är som störst om man passar in i mallen, men som minst om man inte gör det.

Det är här repressiv och nationalistisk symbolpolitik skapar de största såren mellan människor. Där de som pekas ut som farliga redan i vaggan är som flest. Där de vars hudfärg kommer räcka för att bli visiterade på gatan och kommer förlora ännu mer förtroende för polisen.

Det är här segregationen inte är en fråga om förorter men om stadsdelar. Där avstånden mellan rik och fattig är tio minuter på cykel, sju år i levnadstid och oändlig i tron på framtiden.

Det är här arbetslinjen behövs. Det är här tron på individen, friheten och framtiden behövs. Det är här det bästa inom er behövs.

Det är här konsekvenserna av Sveriges narkotikapolitik syns och märks som mest. Där ledande moderata politiker är som mest inriktade på att hjälpa istället för att straffa. Men där missbrukar ändå drar till Köpenhamn för att få den hjälp de inte får ta del av i Sverige. Eller alldeles för ofta dör som i resten av Sverige.

Det är här det bor miljoner och infrastrukturen behöver miljarder för att nå upp till nivån som krävs. Där det finns enkelspår för tåget mellan Helsingborg och Göteborg för att trafikpolitiken i Sverige är just enkelspårig.

Så välkommen till Skåne, kära moderater!

Jag hoppas ni tar er tid att titta er omkring och se det bördiga landskapet som ger er mat på bordet. Att ni ser hur Sveriges västkust och inte Mälardalen är Sveriges befolkningscentrum. Att ni ser närheten till Danmark och kontinenten på andra sidan vattnet. Att ni ser all den potential det finns i människorna, kulturen och näringslivet här.

Jag hoppas att ni tar er tiden att titta in i er själva och fundera på vilket Sverige ni vill se. Det som tror på alla människor eller bara några. Det som tror att människor kan utvecklas eller står still. Det som välkomnar eller avvisar. Det som leder eller följer.

Jag hoppas att ni inspireras av Skånes framgångar och motiveras till att bidra till att lösa våra problem. Inte till att skapa nya.

Niels Paarup-Petersen

riksdagsledamot (C)

Debatt

God mat överallt

God mat är viktigt
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Måltiden har en självklar plats i alla människors liv. Men det är inte bara på krogar och hemma runt köksborden som det är viktigt med en välsmakande måltid, måltiden har också en viktig läkande kraft. Därför vill vi liberaler att alla - också den som vårdas på sjukhus - ska få en god måltidsupplevelse.

Idag är det den offentliga måltidens dag. Det är ett tillfälle att uppmärksamma all den mat som lagas på sjukhus, skolor och äldreboenden runt om i landet.

Varje dag serveras över 5000 patientmåltider på Region Skånes sjukhus, en stor del av dessa på Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund. Maten på våra sjukhus har stor betydelse för patientens välbefinnande och är en del av själva behandlingen. För oss liberaler är det helt centralt att maten och måltidsupplevelsen är anpassad efter patientens behov. Eftersom behandling och sjukdom kan påverka aptiten negativt, samtidigt som behovet av både energi och näring kan vara extra stort, är det av stor vikt att patienten uppskattar maten och vill äta upp den.

För att åstadkomma en god måltidsupplevelse för patienten tror vi att framförallt två saker är viktiga. För det första måste maten vara vällagad och välsmakande. Nyligen tog vi och de övriga partierna i den styrande Allians för Skåne initiativ till ett nytt måltidskoncept för sjukhusmaten i Region Skåne. Mat som lagas från grunden av duktiga kockar är en central princip i det nya konceptet. Inom kort kommer det nya konceptet att börja testas på två vårdavdelningar på Skånes universitetssjukhus i Malmö för att maten ska bli så bra som möjligt.

För det andra behöver det finnas utrymme för stor flexibilitet och valfrihet för patienten. Det gäller inte bara antal valbara maträtter utan också möjligheten att få sin mat serverad vid olika tidpunkter på dygnet. Den patient som genomgått en svår behandling under förmiddagen kanske inte vill äta lunch klockan tolv. Det är patientens behov och önskemål som ska stå i centrum. Med det nya måltidskonceptet är tanken att patienten ska kunna välja både vad han eller hon vill äta och när maten ska serveras. Med en större variation av rätter – av vilka några bör vara naturligt laktos- och glutenfria – uppstår heller inte samma behov av specialkost som om det skulle serveras endast en måltid per dag. Det nya konceptet kommer både att medge större valfrihet för patienten och förenkla arbetet för personalen.

Vi liberaler tror också att det är viktigt att arbeta med att minska matsvinnet i Region Skåne. Varje år slängs flera ton mat i Sverige - helt i onödan. Det är ett enormt resursslöseri som belastar både miljön och samhällsekonomin. Att minska matsvinnet och andelen livsmedel som ”produceras förgäves” är därför en nödvändighet. Enligt en undersökning som gjordes vid regionens samtliga sjukhus förra hösten ligger det genomsnittliga matsvinnet på drygt 30 procent, på Skånes universitetssjukhus var siffran ännu högre, hela 36 procent. För att få ner det totala svinnet är det bland annat viktigt att minska antalet överbeställningar samtidigt som vi ser till så att måltiden serveras på patientens villkor.

Skåne är en framstående mat- och dryckesregion. Hälften av den mat som produceras i Sverige kommer från Skåne, och hälften av den svenska livsmedelsindustrin är skånsk. Det finns all anledning att känna stolthet över alla duktiga livsmedelsproducenter, krögare och matkreatörer som finns i vår region. Vi liberaler vill att Skåne ska fortsätta att vara ett föredöme när det gäller mat och dryck. Och vi vill att Skåne ska gå i täten när det gäller att utveckla patientmåltiderna. Med all den matkunskap som finns i Skåne har vi goda möjligheter att lyckas. Den mat som serveras på de skånska sjukhusen ska vara lagad från grunden, hålla hög kvalitet och smaka gott.

Camilla Mårtensen

Ordförande sjukhusstyrelsen Skånes Universitetssjukhus

Inger Tolsved Rosenkvist

Ordförande Region Skånes servicenämnd

Debatt

Idrott och kultur ska växa

Personbild Amanda Lind
Foto: Duygu Getiren/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En historisk kris måste följas av en historisk återstart. I arbetet inför nästa års budget tog Miljöpartiet strid för allas rätt till idrott och kultur, en strid som vi med stolthet kan säga gett resultat. I regeringens budget för 2022 avsätts 1,3 miljarder för kultur i hela landet och 400 miljoner för att idrotten ska komma på fötter och att barnen ska komma tillbaka till planen.

Idrottens och kulturens roll är ovärderlig. Båda har drabbats hårt under pandemin just eftersom de bygger på möten och gemenskap. De formar samhörighet, bygger laganda och har en unik förmåga att få oss att se och förstå perspektiv bortom våra egna. De skapar möten mellan människor.

Vi har ett fantastiskt kulturliv i Sverige. Vi har ett rikt kulturarv, scener, museer, konstnärer, bibliotek och orkestrar. Ett stort antal av de svenska kulturinstitutionerna är belägna i Skåne. Den regionala kulturen är en bärande del av svenskt kulturliv. I regeringens budget avsätts ytterligare 100 miljoner per år permanent till kultursamverkansmodellen, vilket bidrar till stärkt finansiering för kultur i hela landet. Men det förutsätter att också regioner och kommuner gör sitt. Att värna den regionala och lokala kulturen i hela landet är ett viktigt samhällsintresse.

Pandemin har rivit upp sår inom idrott och kultur. Under dess framfart förlorade människor sin vardag, såg sina inkomster och livsverk försvinna. Museer, arenor och barnens idrottshallar har ekat tomma.

Vi vet att de som redan före pandemin stod långt ifrån idrotten har halkat efter ytterligare och att barn och unga rört sig mindre under pandemin. Inställda träningar och cuper skapar inte bara en hälsoskuld, det har också en stor påverkan på barn och ungas sociala tillvaro. Pandemin har satt ljuset på behovet av en meningsfull fritid, för både den fysiska och psykiska hälsan. Återstartsstöden blir viktiga för att få barnen tillbaka till idrottshallarna. Under pandemin har vi tillfört miljardstöd till idrott och kultur, och nu visar vi att Miljöpartiet är redo att prioritera dessa sektorer även framåt.

En historisk kris måste följas av en historisk återstart. Vi är stolta över de satsningar som Miljöpartiet drivit igenom, men vi ser också att mer behövs. Krisstöden har varit viktiga, men stöden framåt är av lika stor vikt. Pandemin har satt spår i både idrott och kultur för flera år framöver och nu krävs krafttag från regering, regioner och kommuner. Vi är det parti som konsekvent prioriterar kultur och idrott, och nu vill vi lägga i en högre växel för att fler ska få tillgång till kultur och idrott i hela landet. Med mindre än ett år kvar till valet är det är ett ansvar vi miljöpartister är beredda att fortsätta axla.

Amanda Lind,

kultur- och demokratiminister (MP)

Mätta Ivarsson,

Gruppledare i Region Skåne (MP)

Ida Nilsson,

ersättare i Kulturnämnden i Region Skåne (MP)

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Debatt

Investeringsstödet är avgörande

Byggarbetsplats i Västra Hamnen
Foto: DRAGO PRVULOVIC / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Dagens bostadsbrist drabbar alla: unga som harvar runt på andrahandsmarknaden, nyskilda som behöver ett hem i närheten av barnens skola, de som fått jobb i en ny stad. Sverige har sedan 2017 ett statligt investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Det infördes för att fler ska kunna bo i en lägenhet med rimlig hyra, en reform som har blivit helt avgörande för bostadsbyggandet. Trots det är stödets framtid osäker.

Moderaterna - tillsammans med sina forna alliansparter och Sverigedemokraterna - vill nu avskaffa det, utan att presentera andra lösningar.

Moderaternas hållning blir än mer obegriplig när investeringsstödet levererar, framförallt i små- och medelstora städer där bostadsbyggandet är helt beroende av det. I hela landet har ca 50 000 hyresrätter med rimlig hyra byggts eller påbörjats under fyra år. I Skåne är motsvarande siffra 8500.

Vår granne Finland har sedan länge insett vikten av ett väl fungerade investeringsstöd. I Finland står staten för motsvarande 36 miljarder årligen i förmånliga lån, och hälften av alla hyresrätter är byggda med statligt stöd. Stödet har bred politisk acceptans från höger till vänster. Insikten finns att marknaden inte på egen hand löser bostadsförsörjningen.

När staten står som medfinansiär, och villkorar med lägre hyra, så minskar risken och projekten går ihop. Det är särskilt effektivt i lågkonjunktur, där effekten både blir att fler projekt blir av och att hyran i det som byggs blir lägre. Investeringsstödet är ett centralt politiskt redskap för att hålla uppe byggandet när konjunkturen sviktar, och att försäkra att en del av de lägenheter som byggs har en rimlig hyra. Utan investeringsstöd kan till exempel en nyproducerad 2:a bli 1 000 kronor dyrare per månad. För en familj med höginkomsttagare kan det låta som en småsak. Men en tusenlapp är mycket pengar för en fattigpensionär eller ensamstående förälder.

Den bostadsskuld vi dras med sedan 90-talet har ackumulerats under åren av lågt byggande. Den behöver vi bygga ikapp för att matcha den beräknade befolkningsökningen. Enligt Boverket måste det byggas ca 60 000 bostäder varje år fram till 2030. Hur tänker Moderaterna att det ska ske? Att avskaffa investeringsstödet, det som varit själva garanten för bostadsbyggandet, är inte rätt väg att gå.

Med undantag för M-KD budgeten 2019 har investeringsstödet överlevt decemberöverenskommelser, regeringsombildningar, budgetkontroverser och januariavtal. Men nu är det en knapptryckning i riksdagen från att försvinna. Byggandet av hyresrätter till rimliga hyror når historiska höga nivåer, detta tack vare det statliga stödet. Moderaterna måste inse att investeringsstödet är helt avgörande för att bygga bort bostadsbristen.

Marie Linder,

förbundsordförande Hyresgästföreningen

Liz Jönsson,

t.f. regionordförande Hyresgästföreningen Norra Skåne

Debatt

Skolan, inte barnen, är problemet

Det kan vara skolan som inte fungerar, snarare än barnet
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Skolans system för fördelning av resurser bidrar till en överdiagnostisering av barn som fungerar mindre bra i en problemfylld skola. Barn som har blivit svikna av vuxenvärlden i olika sammanhang riskerar att utpekas som ett problem om det reagerar på en ohållbar situation när det är vuxenvärlden som är problemet.

Ett svårhanterligt barn blir förr eller senare föremål för Barn och ungdomspsykiatrins insatser, (Bup). Insatser som ofta resulterar i negativt värdeladdade diagnoser som riskerar att följa barnet resten av livet och ge det en sviktande självbild.

Och orsaken? Ett patogent förhållningssätt från vuxenvärlden där symtomet sjukförklaras. Det vill säga barnet, inte omständigheterna som de vuxna serverar barnet. Skolan slipper med det granska värdegrunden som deras metodik grundar sig på; barnet är problemet, det har ju både ADHD och trotssyndrom. Därmed blir skolan berättigad till extra resurser.

Så skapas en skola som fungerar som en drivbänk för diagnostisering av barn med bekymmer.

Det betyder inte att det saknas barn med neurologiska problem. Men ökningen under de senaste decennierna är så dramatisk att diagnosernas giltighet ifrågasätts både nationellt och internationellt. Enbart i Stockholm hade 10% av tonårspojkarna 2016 en ADHD diagnos enligt Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Cirka 50% av ADHD diagnoserna kombineras dessutom med trotssyndrom. Det senare enligt Gillbergcentrum i Göteborg.

En inte namngiven skola i Lund (för att skydda barnet) och Bup, befäster bilden. Ett barn som var svårt sviken av både pappan och styvpappan fungerade trots det utmärkt i förskolan och på fritiden. Efter att ensam tvingats hantera en gäng- och mobbingkultur redan vid skolstarten, utan stöd av personalen, fann man anledning att utreda barnets psykiska status. BUP övervägde inte de positiva omdömen som barnets tidigare förskolor hade av barnet, de kontaktade inte heller barnets breda nätverk. De pratade inte ens med barnet självt eftersom det förståeligt nog vägrade prata med vuxna utanför sitt nätverk. Ändå begåvade Bup barnet med både ADHD och trotssyndrom.

Varken Bup, Skolinspektionen eller skolans huvudman har några invändningar mot skolans arbetssätt, vilket illustrerar att bemötandet av barnet är orsakat av ett systemfel och inte ett misstag i arbetet.

För att motverka utvecklingen måste skolans resursfördelningssystem förändras, måste barnets röst alltid komma till tals. Måste Elevombudsmannen göras oberoende av Skolinspektionen med ett uppdrag definierat utifrån barnkonventionens formuleringar. Måste Bup,s metoder för diagnostisering ändras från medicinskt individorienterad till en individ/systemorienterad analysmetod.

Gay Glans

Pensionerad fritidspedagog och familjebehandlare.

Janette Glans

Grundskollärare och statligt utbildad rektor.

Debatt

Handlingskraft mot våldet mot kvinnor

Personbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det farligaste för kvinnor är oftast den man de har en nära relation med. Senaste året har flera kvinnor i Skåne dödats av män de kände. Ändå agerar samhället inte med full kraft mot våldet mot kvinnor.

Våldet mot kvinnor är inget nytt. Tidigare har det rent av setts som naturligt. Idag möter det äntligen mer motstånd. Men kampen är långt ifrån slut. Därför har satsningar på de kvinnor och barn som utsätts för våld och förtryck i nära relationer varit högt prioriterade i årets budget för Centerpartiet.

På Centerpartiets stämma 2015 fick jag igenom att Centerpartiet skulle arbeta för en långsiktig finansiering till tjej- och kvinnojourer samt att personer utsatta för våld i nära relationer skulle få förtur i bostadskön. Det blir nu verklighet. Centerpartiet har också länge pekat på vikten av tillräckliga resurser för de som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck samt för de som arbetar mot våld i nära relationer.

Men för Centerpartiet är det uppenbart att mer behövs. Därför har vi lagt fram ett antal förslag i årets budget:

Stöd till barnen på kvinnojourer: Det bor idag lika många barn som vuxna på landets skyddade boenden. Risken att bli utsatt för våld eller själv utöva våld som vuxen ökar för barn som utsätts för våld. Men idag finns inga krav på de skyddade boenden att erbjuda stöd till de utsatta barnen. Kraven gäller enbart stöd till kvinnorna. Därför vill Centerpartiet genomföra en reform för skyddade boenden för våldsutsatta vuxna och barn som säkrar att det finns stöd till och kompetens om barnens behov.

Insatser mot unga våldsutövare: för att stoppa mäns våld mot kvinnor krävs mer kunskap och fler insatser i ett tidigare skede. Enligt Brå har nästan var fjärde ung tjej utsatts för ett brott i sin relation. Att tidigt och med kraft sätta stopp för unga killars våld mot sin partner är avgörande. Centerpartiet avsätter 246 miljoner kronor under tre år för kvinnors och barns trygghet, varav 75 miljoner kronor med särskilt fokus på unga.

Centerpartiet avsätter även 15 miljoner kronor per år för en treårig pilotverksamhet med en nationell hjälplinje som är särskilt riktad till unga. Idag drivs hjälplinjer på ideell basis och vi vill ge dessa bättre förutsättningar att göra det viktiga jobb de utför.

Centerpartiet vill också ge Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Det handlar bland annat om att säkerställa full finansiering för Kvinnofridslinjen - en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor. Antalet samtal har ökat de senaste åren och det är viktigt att stödtelefonen kan fortsätta utvecklas och bemannas. Vi avsätter också särskilda medel för att NCK ska få ett nationellt kunskapsuppdrag för att utveckla och sprida evidensbaserad kunskap om mäns våld mot kvinnor. Sammanlagt lägger Centerpartiet drygt 60 miljoner kronor mer än regeringen på att stärka NCK.

Stärk kampen mot exploatering av barn på nätet: Antalet barn som utsätts för övergrepp via sina mobiler och surfplattor har dubblerats de senaste åren. Centerpartiet vill se krafttag för barns trygghet på nätet och avsätter 10 miljoner kronor till Skolverket för att stärka skolans arbete med att ge barn och ungdomar kunskap om hoten. Samtidigt ges polisen ökade verktyg och medel för att beivra sexualbrott online.

Varje människa ska kunna leva det liv hon vill, fri från rädsla och förtryck. Det ökade våldet som skett i spåren av pandemin, i hemmet och på nätet, måste bekämpas med kraft. För Centerpartiet är det självklart att både avsätta ekonomiska resurser samt visa politisk handling och ledarskap för att sätta stopp för det nära våldet och förtrycket mot kvinnor och barn. Jag hoppas att övriga partier är redo att göra densamma.

Niels Paarup-Petersen (C),

riksdagsledamot för Malmö

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL