Ekonomi

S-förslag sänker Academedias aktiekurs

Marcus Strömberg, vd för Academedia. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Ekonomi
Ekonomi Friskolekoncernen Academedias aktie rasar sedan ett nygammalt S-förslag om att stoppa vinstuttag ur skolor har dykt upp igen.
– Jag tycker givetvis det är tråkigt att det här fortsätter, säger Marcus Strömberg, Academedias vd, till TT.
PREMIUM

Förslaget om ett stopp för vinstuttag i skolan presenteras av Socialdemokraternas partistyrelse inför partikongressen i november – och ett år inför valet 2022.

Förslaget förbereds av bland annat utbildningsminister Anna Ekström (S), som när hon lägger fram det säger att vinstintresset gör att den offentliga finansieringen inte går till det den är till för: Barnens utveckling och lärande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Nytt rekord för Trelleborg

Ekonomi
Ekonomi

Industrikoncernen Trelleborg redovisar en vinst före skatt på 1 128 miljoner kronor för tredje kvartalet 2021. Det kan jämföras med vinsten på 818 miljoner kronor motsvarande period 2020.

Omsättningen uppgick till 8 240 miljoner kronor, jämfört med 7 152 miljoner kronor ett år tidigare.

"Såväl försäljning som resultat var det bästa hittills för ett tredje kvartal. Det operativa kassaflödet i relation till det operativa resultatet ligger fortsatt på en hög nivå, trots ökande investeringar och ett ökat rörelsekapitalbehov drivet av den högre försäljningen", skriver bolagets vd Peter Nilsson i delårsrapporten.

Ekonomi

Vinstlyft för Lyko

Rickard Lyko, vd och son till grundarna av näthandeln Lyko. Arkivbild.
Foto: Gustaf Månsson/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Hårvårds- och skönhetsbolaget Lyko fortsätter att öka vinsten även efter att coronapandemins restriktioner har lättats. Bolaget vände förlust till vinst under tredje kvartalet. Resultatet före skatt skrevs till 16,5 miljoner kronor att jämföra med förlusten på 3,2 miljoner kronor samma period 2020. Nettoomsättningen steg samtidigt markant.

"Vi uppnådde en nettoomsättning på 486 miljoner, varav 87,3 procent kom från e-handeln, vilket innebär hisnande 1 989,9 miljoner på rullande tolv månader", skriver bolagets vd Rickard Lyko i en kommentar.

Ekonomi

Uppåt för Svenska spel

Svenska Spels huvudkontor i Solna. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Svenska spels rörelseresultat ökade under tredje kvartalet till 696 miljoner kronor jämfört med 531 miljoner samma period föregående år. Det statliga bolaget såg även en ökning när det gäller nettospelsintäkter, från 1 848 miljoner till 1 973 miljoner kronor. Kvartalet var nu det första på 15 månader som all verksamhet för Svenska spel var i gång, bland annat företagets kasinon.

"Affärsområde Casino Cosmopol & Vegas ökar nettospelintäkterna med 65 procent jämfört med samma kvartal föregående år då våra casinon var helt stängda", skriver företagets vd Patrik Hofbauer.

Ekonomi

Sämre än väntat för Kindred

Spelbolaget Kindred som bland annat erbjuder spel på fotbollsmatcher har presenterat delårssiffror.
Foto: Fabio Ferrari/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Spelbolaget Kindred redovisar en vinst före skatt på 71,8 miljoner pund för tredje kvartalet 2021. Det kan jämföras med vinsten på 60,7 miljoner pund motsvarande period 2021.

Analytiker hade enligt marknadsdataföretaget Refinitiv förutspått en vinst på 81 miljoner pund. Spelöverskottet ökade med 6 procent till 298,4 miljoner pund, skriver bolaget i rapporten.

"Efter Italiens vinst i fotbolls-EM upplevde vi den vanliga säsongsnedgången i kundaktivitet då de stora fotbollsligorna avslutade sina säsonger och semestertiderna tog vid. Under perioden sjönk antalet aktiva något till 1,7 miljoner, vilket är normalt efter ett större sportkvartal", skriver bolagets vd Henrik Tjärnström i vd-orden.

Ekonomi

Uppåt för mediekoncernen Schibsted

Mediekoncernen Schibsted äger bland annat norska VG och Aftenposten. Arkivbild.
Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den norska mediekoncernen Schibsted, som bland annat äger Svenska Dagbladet och Aftonbladet, redovisar ett resultat på 769 miljoner norska kronor för tredje kvartalet 2021. Det är en ökning med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol.

Affärsområdet News Media, där bland annat Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni ingår, ökade intäkterna med 7 procent till till 1 928 miljoner norska kronor.

Aftonbladets intäkter landade på 388 miljoner svenska kronor under perioden, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med i fjol.

News Media passerade under kvartalet en miljon digitala prenumerationer. De digitala användarintäkterna är ett av affärsområdets viktigaste intäktskällor.

"Det starka resultatet för News Media bygger bland annat på ökat engagemang och betalningsvilja för våra nyhetsprodukter, men också på en fantastisk tillväxt i annonsaffären" säger Siv Juvik Tveitnes, vd för Schibsted News Media, i ett pressmeddelande.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Ekonomi

Enbart ny teknik räddar inte klimatet

Bort med allt fossilt, och in med ny teknik. Ändå, det räcker inte, enligt forskare. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Vi måste ändra våra beteenden för att klimatmålen ska nås.
Enbart teknikutveckling räcker inte, visar en färsk forskningsrapport.

Hur ska vi konsumera i framtiden så att klimatmålen uppnås? Riksdagens parlamentariska miljömålsberedning har bett Mistra Sustainable Consumption om hjälp, och 13 forskare från Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och IVL Miljöinstitutet har samarbetat för att svara.

– Slutsatsen är att vi både behöver storsatsa på ny klimatsmart teknik och ändra beteendet när det gäller den mest klimatbelastande konsumtionen för att nå riktigt låga utsläpp, säger Jörgen Larsson, docent på Chalmers inom hållbar konsumtion, och projektledare för rapporten.

Rapporten som forskarna har tagit fram bygger på tidigare forskning om konsumtion och klimat som sammanställts.

Forskarna målar upp scenarier med olika grad av teknikutveckling och beteendeförändringar.

Enbart teknikutveckling

Om vi bara litar till teknikutvecklingen, och helt slopar fossildrivna fordon, gör fossilfritt stål och koldioxidfri cement, så hamnar utsläppsnotan högt.

– Då landar vi i utsläppsnivåer över den globalt genomsnittliga nivån som är i linje med målen i Parisavtalet. En viktig slutsats är att dagens ensidiga fokus på teknik i klimatpolitiken riskerar att inte minska utsläppen i tillräckligt hög grad. Men tillsammans med beteendeförändringar blir bilden en annan.

Det krävs att vi också ändrar vår konsumtion och vårt beteende, konstaterar han.

Frågan är bara hur mycket. Forskarna har räknat på två alternativ, ett med teknikutveckling och rätt måttliga beteendeförändringar, och ett med teknikutveckling och rejäla beteendeförändringar.

– Jokern i leken är de negativa utsläppen. De har vi inte vägt in här. Om det fungerar så behöver vi inte göra lika mycket.

De årliga utsläppen i Sverige motsvarar fem ton koldioxid per person. Räknas vår totala konsumtion, alltså även utsläpp utanför Sverige, handlar det om nästan dubbelt så mycket, nio ton per år, förklarar han. På sikt krävs en minskning till noll, men för att nå Parisavtalet handlar det enligt de flesta forskningsstudier om mellan 0,5 och 2,5 ton per person till 2050.

– Det är det globala snittet. Men ska vi bara ned till det, eller lägre? Många tycker att Sverige är ett rikt land med bra teknologi som kan göra mer.

Teknik- och beteendeförändringar

I scenariot med teknikutveckling och mer måttliga beteendeförändringar så räknar forskarna med att vi fortsätter att öka utrikesflygandet, 2050 kommer det att vara på samma nivå som 2019. Vi äter bara hälften så mycket nötkött, och samma mängder gris- och kycklingkött. Självkörande bilar införs, och färre kommer då att själv äga en bil. Dessutom byggs bara hälften så mycket nya bostäder, i stället byggs lokaler om till bostäder.

– Vi hamnar på nivåer som innebär en större chans att nå utsläpp i linje med Parisavtalet.

Omfattande teknik- och beteendeförändringar

Men för att säkert hamna under nivån för Parisavtalet krävs mer. En kraftfull teknisk utveckling, med helt stopp för fossila bränslen, minskning av flygandet, rejält minskad konsumtion av nötkött och mejeriprodukter. Dessutom minskat byggande av bostäder och vägar.

– Den stora förändringen är att utrikesflyget minskar med hälften, framförallt interkontinentala flygningar, som till Thailand och USA. Tågresorna ökar, och så förändras kosten.

Utsläppen kan då komma ned till 1 ton per person och år, om resten av världen också genomför en klimatomställningar.

– Scenariot med omfattande beteendeförändringar är ett teoretiskt tankeexperiment, som syftar till att visa hur lågt vi kan nå med hjälp av både teknik- och beteendeförändringar och ändå leva ett modernt liv, säger Jörgen Larsson.

Johanna Cederblad/TT

Lägre utsläpp framöver, så vi slipper översvämningar och värmeböljor? Arkivbild från Gävle.
Lägre utsläpp framöver, så vi slipper översvämningar och värmeböljor? Arkivbild från Gävle.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Mindre biff, om Parisavtalet ska nås. Arkivbild.
Mindre biff, om Parisavtalet ska nås. Arkivbild.
Foto: Martina Holmberg / TT
Ost blir mer sällsynt i framtiden, om vi ändrar vårt beteende i skärpta klimatmål. Arkivbild.
Ost blir mer sällsynt i framtiden, om vi ändrar vårt beteende i skärpta klimatmål. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Konsumtion och klimat

Konsumtion av transporter, boende, livsmedel, kläder och skor, övrig konsumtion, offentlig konsumtion och investeringar har undersökts, både de utsläpp som sker i Sverige, och de som sker i andra länder.

Olika scenarier har ritats upp:

Ett territoriellt scenario där nödvändiga beslut tas för att nå de nationella klimatmålen.

Ett scenario med både teknikutveckling och beteendeförändringar.

Ett scenario med teknikutveckling och omfattande beteendeförändringar.

Bara de två som också innebär beteendeförändringar gör att nivåerna i linje med Parisavtalet nås.

Forskarna har inte räknat in negativa utsläpp, det vill säga koldioxidinfångning och lagring.

De forskare som deltagit är förutom projektledaren Jörgen Larsson, docent med inriktning på hållbar konsumtion vid Chalmers, bland andra Johannes Morfeldt, Daniel Johansson, Johan Rootzén, Cecilia Hult, Jonas Åkerman, Fredrik Hedenus, Frances Sprei, Jonas Nässén.

Ekonomi

En miljon bluffrecensioner på Tripadvisor

Tripadvisor. Arkivbild.
Foto: Steven Senne/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Nära en miljon av fjolårets recensioner på Tripadvisor var falska. Det motsvarar 3,6 procent av alla omdömen, enligt en ny transparensrapport från företaget, rapporterar The Guardian. Men bolaget hävdar att drygt 67 procent av denna miljon omdömen hann stoppas innan de nådde ut på sajten.

Enligt rapporten vidtog Tripadvisor åtgärder mot drygt 34 000 företag för bedrägligt beteende samt stängde av över 20 000 medlemmar för att inte ha följt reglerna.

Tripadvisor uppger att antalet bluffrecensioner ökade i fjol. Förklaringen är, menar de, att de falska recensionerna inte minskade i samma takt som de äkta omdömena, som på grund av pandemin världen över blev betydligt färre. Företagets medarbetare hade därför större möjligheter att upptäcka bluffarna.

Totalt lämnades 26 miljoner omdömen på resesajten 2020: 8 miljoner för hotell, över 12 miljoner för restauranger och 4 miljoner för övriga upplevelser. Över hälften av recensionerna är knutna till Europa, nära en fjärdedel till Nordamerika.

Ekonomi

China Telecom stoppas i USA

Den kinesiska telekomjätten China Telecom stoppas i USA. Arkivbild.
Foto: Greg Baker/AP/TTG
Ekonomi
Ekonomi

USA:s kommunikationsmyndighet FCC har dragit tillbaka tillståndet för den kinesiska telekomjätten China Telecom att verka i landet. Man hänvisar till betydande" nationella säkerhetsrisker.

FCC beordrar China Telecom att avsluta sin verksamhet i USA inom 60 dagar. Företaget har funnits i landet i nära 20 år.

FCC skriver i ett uttalande att den kinesiska regeringens roll som ägare och dess inflytande över företaget innebär en risk att företaget utnyttjas för spioneri och "annan skadlig verksamhet" i USA.

"Att främja nationell säkerhet är en integrerad del av myndighetens skyldigheter gentemot allmänheten och dagens åtgärd är ett exempel på det."

Hongkongbörsen backade vid öppning på onsdagen som en reaktion på beslutet. China Telecom är Kinas största operatör för fasta telefonnät som erbjuder internetuppkoppling.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL