Inrikes

Ökad acceptans för vardagsdrickande

Synen på att dricka alkohol på vardagar blir alltmer tillåtande.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Inrikes
Inrikes Inställningen till att dricka alkohol på vardagar blir alltmer tillåtande – en trend som har accelererat ytterligare under pandemin, visar en ny studie.
– Här spelar pandemin sannolikt en betydande roll, säger Karin Hagman, vd på IQ-initiativet.
PREMIUM

Hälften av svenskarna anser att det är okej att ta ett glas eller två när man träffar vänner på stan en vardag, visar studien som gjorts av Novus på uppdrag av IQ-initiativet. Det är en ökning med tio procentenheter sedan 2015.

Den största förändringen har skett mellan 2020 och 2021, då acceptansen ökade från 44 till 50 procent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Cementakrisen– ett larm om vår sårbarhet

Cementas cementfabrik i Slite på Gotland är nu en av två cementfabriker i Sverige. Båda ägs av den stora cementtillverkaren Heidelberg Cement Group. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Ett enda företag tillverkar nästan all cement vi behöver i Sverige och snart kan en stor del av produktionen falla bort.
Hur blev försörjningen av byggarnas stapelvara så sårbar?
Och det är inte den enda, det finns fler liknande sårbarheter i samhället.

En gång i tiden fanns många kalkbrott i Sverige, och flera cementfabriker. I bland annat Lomma, Skövde och i Stora Vika utanför Nynäshamn tillverkades det cement.

Nu finns två fabriker. En jättestor i Slite på Gotland, och en mindre i Skövde. Båda fabrikerna ägs av det tyska jätteföretaget Heidelberg Cement, världens fjärde största cementtillverkare. Över 50 000 anställda jobbar i företaget, och de finns på över 3 000 platser i världen i 50 olika länder, enligt företagets hemsida, som också talar mycket om hållbarhetsåtaganden, grön elektricitet och låga utsläpp. Bolagets aktie är noterad på Frankfurtbörsen.

Men Cementa har fått sin ansökan om miljötillstånd för verksamheten i Slite avvisad, på grund av att miljökonsekvensbeskrivningen inte är tillräcklig. Det handlar om grundvattnet på Gotland. Sedan i somras har cementtillgången i Sverige därför varit hotad från sista oktober i år, och regeringen har fått sträcka sig långt utöver de gängse ramarna för att hitta lösningar.

För att få svar på hur det blev så här sårbart får vi gå långt tillbaka i tiden, förklarar Malin Dahlström, doktor i ekonomisk historia och verksam vid universitet i Stockholm och Göteborg.

Skånskt ursprung

– Det är en lång process, säger hon, och berättar att det som var början till dagens Cementa var ett bolag som bildades i Skåne i början av 1900-talet, och som också var föregångaren till byggföretaget Skanska.

Därefter köptes olika bolag upp, Cementa växte och cementindustrin koncentrerades i Sverige. Slitefabriken startades efter första världskriget, och kom också att ingå i det företag som nu är Cementa.

– Industrin monopoliserades på 1970-talet. Då var det en nedgång i efterfrågan på cement, det var oljekris och byggstopp.

Bara två cementföretag fanns kvar då på 70-talet, Cementa och Gullhögen i Skövde. Gullhögen ägdes av Industrivärden, som ville sälja bolaget. Staten hade också ägarintressen i Gullhögen, både direkt och indirekt, berättar hon.

– Industriministern Rune Johansson (S) var då orolig för att någon utländsk intressent skulle köpa Gullhögen. Han var med och diskuterade, och kanske var det också han som föreslog att Cementa skulle köpa Gullhögen, spekulerar Malin Dahlström.

Ett riksdagsbeslut från 1974 avgjorde affären. Cementa tog över Gullhögen och Euroc bildades som moderbolag, och vips fanns bara ett enda företag kvar. Men vid den tiden fanns flera fabriker i koncernen, förklarar hon. Heidelberg Cement köpte Cementa 1999.

Staten var angelägen om att det skulle finnas cement att få i Sverige. Fram till 1991 fanns viss statlig kontroll över både cementpriser och tillgång, berättar hon. Men då lämnade staten över frågan till marknaden.

Fram till nu, vill säga. Nu ropar marknaden på staten.

Hotande cementbrist

Sedan Cementa fick nobben av Mark- och miljööverdomstolen den 6 juli i år, eftersom deras ansökan enligt domstolen var så bristfällig att den inte ens kunde prövas, har det rått febril aktivitet på närings- och miljödepartementen. Orsaken är de stora konsekvenser som en cementbrist skulle innebära för Sverige, enligt regeringen.

Ett lagförslag har snabbt tagits fram som ger regeringen möjlighet att tillåta kalkstensbrytning enligt det gamla tillståndet en tid till. Trots att lagförslaget sågats av tunga remissinstanser, däribland Lagrådet som anser att det strider mot grundlagen, så har en enig riksdag sagt ja. Miljöorganisationer har dock deklarerat att de är beredda att agera och överklaga ett förlängt tillstånd enligt den nya lagen.

Man kan fråga sig om ingen har sett hoten mot cementförsörjningen tidigare? Jodå, förklarar Jan-Olov Olsson, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Vi har sett ganska länge hur kalkbrott och fabriker minskar, och att det skulle kunna vara ett bekymmer ur försörjningssynpunkt, säger han.

I något fall har myndigheten pekat på risken i sin risk- och försörjningsbedömning som myndigheten sammanställer, men egentligen har inte just MSB något mandat att lägga sig i frågan, säger han.

– Vi har uppdrag för krisberedskap, men inte för försörjningsberedskap.

Cement och andra varor är marknadens sak, och om brister riskerar att hota olika sektorer så är det myndigheterna inom respektive område som är ansvariga, enligt Jan-Olov Olsson.

– Förr i tiden hade vi fabriker här, som Volvo som byggde bilar. Nu är det mer verkstäder som plockar ihop delar från olika håll. Då är det svårt att veta hur det ser ut i leveranskedjorna.

Fria marknaden och global handel

Man förlitar sig på den fria marknaden och den globala handeln, och hittills har det tjänat oss väl, konstaterar han.

Pandemin har samtidigt blottat när det kan bli problematiskt. I början av pandemin ströps handeln med viktiga varor för vården, och nu råder brist på många andra varor. Sårbarheten har blivit synlig. För många viktiga varor behövs fler producenter ur försörjningssynpunkt, säger Jan-Olov Olsson.

– Att det kan bli problem med en enda fabrik är inte konstigt. Så kan det bli även då en fabrik brinner ned.

Frågan är om det finns fler "Cementarisker" i vårt samhälle.

– Ja, operationshandskar till exempel, och it-komponenter. LCD-skärmar och hårddiskar är det också få fabriker som tillverkar. Även baskemikalier för vattenrening och grön omställning.

Han berättar att MSB har fått i uppdrag att sätta igång andra myndigheter att inventera eventuella bristsituationer inom sina egna områden.

– Vi tycker att krisberedskapen är för låg, säger Jan-Olov Olsson.

Johanna Cederblad/TT

Heidelberg Cement Group äger båda cementfabrikerna i Sverige. Arkivbild.
Heidelberg Cement Group äger båda cementfabrikerna i Sverige. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Rune Johansson, industriminister (S). Arkivbild.
Rune Johansson, industriminister (S). Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson/TT
Det var här det började för Cementa i början av förra seklet. Kalkbrottet i Limhamn är nu nedlagt, med bostadsområdet Victoria Park precis vid kanten. Arkivbild.
Det var här det började för Cementa i början av förra seklet. Kalkbrottet i Limhamn är nu nedlagt, med bostadsområdet Victoria Park precis vid kanten. Arkivbild.
Foto: Torbjörn Andersson / TT
Förr fanns kalkbrott lite överallt i Sverige. Här det nedlagda kalkbrottet utanför Rättvik som nu är konsertarenan Dalhalla. Arkivbild.
Förr fanns kalkbrott lite överallt i Sverige. Här det nedlagda kalkbrottet utanför Rättvik som nu är konsertarenan Dalhalla. Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson/TT

FAKTA

Fakta: Försörjningsberedskap utreds

I början av september i år tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka Sveriges försörjningsberedskap.

Utredaren Birgitta Böhlin får i uppdrag att föreslå en "funktion" med ansvar för nationell samordning vad gäller försörjningsberedskapen. Dessutom ska förslag läggas på hur beredskapen ska finansieras.

Vilka varor som Sverige bör ha en försörjningsberedskap av ingår inte i utredarens uppdrag.

Utredningen ska vara klar 31 maj 2023.

Källa: Regeringen

FAKTA

Bakgrund: Cementa och kalkstensbrytningen

Den 6 juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementas ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland.

Domstolen skrev: "Miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön".

Det befintliga brytningstillståndet löper ut den 31 oktober 2021.

Högsta domstolen sade den 25 augusti nej till att ta upp Cementas överklagan.

Regeringen har för att undvika akut cementbrist för svenska bygg- och anläggningsprojekt föreslagit tillfälliga undantag i miljöbalken. Den omfattar bara sten som omfattades av det tillstånd som löper ut i höst, men som ännu inte hunnit brytas.

Lagrådet sade den 16 september nej till regeringens förslag till undantagslag för Cementas kalkbrytning. Men regeringen gick ändå vidare och den 29 september röstade riksdagen ja till lagförslaget.

Inrikes

Så kan en halv grad förändra världen

'Det finns ingen planet B', är budskapet från de här unga klimataktivisterna som demonstrerade i New York för ett par år sedan.
Foto: Bebeto Matthews/AP/TT
Inrikes
Klimat En halv grad kan göra hela skillnaden för planeten. Men har världen redan missat chansen att begränsa den globala uppvärmningen till det ambitiösa mål som sattes upp i Paris?

Efter maratonlånga förhandlingar, sömnlösa nätter och en och annan söndertuggad nagel bröt jubel ut när mötesordförande Laurent Fabius slog den gröna hammaren i bordet. Det var den 12 december 2015 och ett banbrytande avtal hade just sett dagens ljus i en anonym konferenslokal i Paris. Tusentals delegater ställde sig upp, kramade om varandra och drog en kollektiv suck av lättnad.

Efter nästan 20 år av misslyckade försök hade rika och fattiga länder enats om ett juridiskt bindande avtal för att begränsa klimatförändringarna och dess effekter. Man kom överens om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Det var en dag för historieböckerna.

Sex år senare har glädjeyran lagt sig. När världens länder snart samlas i Glasgow för ännu ett klimatmöte är det övergripande målet för konferensen mer blygsamt: löftet om 1,5 grader ska hållas "vid liv". Vissa menar att det redan är kört.

"För långsamt"

Världen är varmare än på 125 000 år och uppvärmningen ligger nu på 1,1 grader. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC konstateras att risken är uppenbar för att världen kommer att passera 1,5 graders temperaturhöjning om bara 10-20 år.

– De globala utsläppen har inte börjat minska, vilket krävs för att nå målen i Parisavtalet. Ambitionsnivån ökar i delar av världen, men det går för långsamt, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontakt för IPCC.

För att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste de globala utsläppen ha halverats om bara nio år, gå ner till netto noll 2050 och därefter följas av negativa utsläpp.

– I dagsläget är det inget land som befinner sig på banan. Möjligheten att klara 1,5 grader minskar ju längre tid som går innan utsläppen vänder nedåt, säger Rummukainen.

Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna håller med om att det ser mörkt ut.

– Utgår man bara från de utsläpp som motsvarar 1,5 grader ser det inte lovande ut just nu, säger han.

– Men klimatsystemet är komplext, exakt hur klimatet kommer att utvecklas kommande 20-50 år beror också på den naturliga variabiliteten. Har vi tur kommer den att dämpa en uppvärmning men har vi otur kommer den att förstärka en uppvärmning.

Två grader

När det gäller att hålla uppvärmningen under 2 grader är Kuylenstierna mer optimistisk.

– Jag är ganska övertygad om att vi kommer att se betydligt snabbare förändringar på tio-femton års sikt vad gäller en övergång till fossilfria system inom exempelvis energi och transport, säger han.

– Polletten har trillat ner när det gäller sårbarhet kopplad till fossila bränslen. Både att de är begränsade i mängd men också geopolitikens påverkan på energiförsörjningen. Lösningarna ligger i moderna energisystem som sol, vind, vågor och vatten.

För att lyckas begränsa uppvärmningen till 2 grader måste utsläppen ner till netto noll, precis som för att nå 1,5 grader.

– För 2 grader kan det ske i något måttligare takt, men världen jobbar inte ens i den takten just nu, säger Rummukainen.

– Sett till de klimatbeslut som har tagits ligger vi på en bana mot närmare 3 grader. Om de netto noll-mål som diskuteras i allt fler länder faller på plats skulle vi närma oss 2 grader i stället.

Stor påverkan

En halv grad hit eller dit kanske inte verkar så farligt. Men när det gäller en värld som värms upp 2 grader i stället för 1,5 grader kan det handla om liv och död.

– Det är viktigt att förstå att varje tiondels grad spelar roll, säger Kuylenstierna.

– Vid vissa temperaturnivåer får man tröskeleffekter som gör att förändringen går mycket snabbare. Får vi feber gör en grad mellan 38 och 39 oss mycket sjukare, men den graden är inte livshotande. Men går man från 40 till 41 grader blir den plötsligt det.

De konsekvenser som redan syns kommer att förstärkas om temperaturen fortsätter att stiga.

– Begränsas uppvärmningen till 1,5 grader i stället för 2 grader ställs hundratals färre miljoner människor inför klimatrelaterade risker och utsatthet för fattigdom fram till 2050, säger Rummukainen.

– Antalet människor som utsätts för vattenstress på grund av klimatförändringarna kan fördubblas från 1,5 till 2 grader. En del koraller skulle klara 1,5 grader men så gott som inga 2 grader.

Det finns risk för att extremväder förstärks betydligt vid en uppvärmning på 1,5 grader, enligt Kuylenstierna.

– Det är något man måste planera för, men det är svårt att säga exakt hur och var det kommer att slå, säger han.

– Det är svårt att göra något åt smältande havsisar och korallblekning. Men när det gäller hur rustade våra samhällen är, och vilka effekter det får för människor i kostnader eller liv, är klimatet del i en större ekvation om sårbarhet och motståndskraft.

"Inte kompromissa"

Var 1,5-gradersmålet för ambitiöst? Kanske. Men det speglar den oro och de farhågor som finns i många länder när det gäller klimatförändringens konsekvenser. Målet är också förankrat i vetenskapen kring vad som väntar om vi passerar 1,5 grader.

– Effekterna blir så pass allvarliga att det inte är något vi kan kompromissa kring. Målet signalerar också att det inte är acceptabelt att ha den här typen av problem i världen i dag, säger Kuylenstierna.

– Sedan är det är knepigt att sätta gradersmål när klimatsystemet är så kaotiskt. Det vore mer naturligt att sätta ett mål om vilken koncentration av koldioxid vi kan acceptera i atmosfären.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som står värd för COP26 i Glasgow, har inskärpt att novembermötet måste bli en "vändpunkt för mänskligheten".

– Det kommer säkert att vara ett viktigt sammanhang för världen att tillsammans arbeta på klimatlösningar och varje möte som går utan stora framsteg skjuter utmaningen framåt i tiden, säger Rummukainen.

– Framsteg behövs, men allt står inte och faller med ett enskilt möte.

Sofia Eriksson/TT

Aktivister i isbjörnsdräkter demonstrerade i närheten av Eiffeltornet när världens länder enades om Parisavtalet den 12 december 2015. Arkivbild.
Aktivister i isbjörnsdräkter demonstrerade i närheten av Eiffeltornet när världens länder enades om Parisavtalet den 12 december 2015. Arkivbild.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Professor Markku Rummukainen. Arkivbild.
Professor Markku Rummukainen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet. Arkivbild.
Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT

FAKTA

Fakta: Det här händer när världen blir varmare

Här är några exempel på förhållanden som vi kan vänta oss i en värld som värms upp 1,5 grader, 2 grader eller mer, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

* Maxtemperaturerna i vissa områden kommer att stiga med 3 grader vid en global uppvärmning på 1,5 grader och 4 grader om uppvärmningen når 2 grader.

* Värmeböljor som i dag inträffar en gång varje årtionde kommer att bli fyra gånger troligare vid 1,5 grader och nästan sex gånger troligare vid 2 grader.

* Oddsen för extrema värmeböljor som i dag inträffar vart femtionde år kommer att öka med nästan 9 gånger vid 1,5 grader och med 40 gånger om uppvärmningen blir 4 grader.

* Fler människor kommer att känna av effekterna. 14 procent av mänskligheten kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst vart femte år vid 1,5 grader och 37 procent vid ytterligare en halv grads uppvärmning.

Källa: AFP

FAKTA

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Eftersom förra årets klimatkonferens sköts upp på grund av pandemin har länderna haft sex år på sig att komma med uppdaterade klimatlöften inför COP26 i Glasgow i november.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Inrikes

Studie: Vaccinkombination kan ge starkare skydd

En ny studie visar att risken för att insjukna i covid-19 minskar avsevärt om man vaccinerats med två olika typer av vaccin. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En kombination av ett vektorbaserat och ett mRNA-vaccin kan stärka skyddet mot att insjukna i covid-19, enligt en ny studie.
– Det går att kombinera vaccinen med bra effekt, säger Peter Norström, professor i geriatrik vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien, till TT.

Enligt resultaten av Umeåforskarnas studie, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Lancet Regional Health Europe, är risken att insjukna i covid-19 inom i genomsnitt 2,5 månader från vaccinationstillfället 67 procent lägre när man kombinerat vaccin från Astra Zeneca och Pfizer.

Vad gäller kombinationen Astra Zeneca och Moderna är risken 79 procent lägre. För de personer som fick Astra Zenecas vaccin som både första och andra dos är den i stället 50 procent.

"Bra effekt av kombination"

Resultaten visar att man genom att kombinera ett vektorbaserat vaccin med ett mRNA-vaccin kan stärka skyddet mot att insjukna i covid-19 – jämfört med om samma vaccin använts vid båda tillfällena, enligt Peter Norström, professor i geriatrik vid Umeå universitet och förste författare till studien.

– Det som är viktigast är att man här ser att det går att kombinera vaccinen med bra effekt. Och att vi inte kan se några biverkningar av detta, säger han till TT.

Även tidigare rön har visat på ett bra immunsvar då två olika vaccin kombinerats, men huruvida dessa kombinationer påverkat risken att verkligen insjukna i covid-19 har varit oklart. Men vad gäller de olika vaccinens individuella egenskaper visar studier att effekten av mRNA-vaccin är högre än den som uppnås av vektorbaserade sådana, enligt Peter Norström.

– Vetskapen att vaccinen går att kombinera är bra, men utifrån alla studier man ser i dag, så är det för mig svårt att se att man ska använda vektorbaserade vaccin överhuvudtaget om man har tillgång till mRNA-vaccin. Effekten på mRNA-vaccin är otvivelaktigt bättre – och uppgår till 90 jämfört med 70-80 procent på vektorbaserade vaccin, säger han.

"Bekräftar strategi"

Folkhälsomyndigheten stoppade i somras Astra Zenecas vektorbaserade vaccin i Sverige efter larm om bland annat blodproppar hos yngre patienter, vilket ledde till att personer som redan hunnit få sin första spruta i stället fick en andra spruta med mRNA-vaccin.

Och enligt Peter Norström styrker rönen från Umeåforskarna också myndighetens linje.

– Resultaten bekräftar den strategi man från Folkhälsomyndighetens sida har hållit efter att Astras vaccin stoppades i somras, säger han.

Anna Grönberg/TT

FAKTA

Fakta: Studie från Umeå universitet

Studien från Umeå universitet bygger på registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

Huvudanalysen omfattade sammanlagt nära 700 000 personer.

Enligt Umeåforskarna kan rönen få stor betydelse för världens fattigare länder, som inte har samma möjlighet att välja mellan de olika vaccinsorter som erbjuds på marknaden.

Inrikes

Tre skadade i våldsbrott i Lycksele

Ett grovt våldsbrott har begåtts i Lycksele, enligt polisen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Tre personer har skadats i ett grovt våldsbrott i Lycksele kommun i Västerbotten, meddelar polisen. En person har gripits.

Skadeläget för de tre är okänt.

Lycksele lasarett har gått upp i stabsläge med anledning av brottet, skriver Västerbottens-Kuriren.

Region Västerbotten hänvisar frågor till polisen. Även polisen är förtegen om detaljer.

– Det jag kan säga är att det är flera skadade. Vad vi vet nu är det tre personer, säger David Helgesson, chef för polisens enhet för grova brott, till tidningen.

"Initiala utredningsåtgärder pågår", uppger polisen på sin sajt.

Stabsläge inom sjukvården innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

Inrikes

Krav på dagmamma skärps efter larm om brister

Utbildningsminister Anna Ekström (S). Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Efter larm om misskötsel, ekonomiskt fiffel och koppling till extremism föreslår nu regeringen skärpta krav för den som vill driva familjedaghem.
– Det kan vara väldigt tryggt, men det kan också vara väldigt otryggt, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) om familjedaghemmen.

Omkring 10 000 barn i Sverige går i pedagogisk omsorg, som är ett alternativ till förskola och fritidshem. Den vanligaste formen är familjedaghem, i dagligt tal dagmamma, vilket innebär att personal tar hand om barnen i sitt eget hem.

De senaste åren har det rapporterats återkommande om brister och problem inom omsorgen. Det handlar bland annat om bidragsfusk och undermålig verksamhet, dåliga språkkunskaper hos personalen, och kopplingar till kriminell verksamhet och våldsbejakande extremism.

Utbildningsministern är själv uppvuxen i familjedaghem med sin mamma som dagbarnvårdare.

– Det har gjort mig extra upprörd över de här avarterna, säger Ekström.

– Jag vet att den här verksamheten kan vara helt fantastisk. Men på samma sätt som ett barn kan vara oerhört tryggt i ett välfungerande familjehem kan det också vara väldigt otryggt när de inte fungerar.

Lämplighetsprövning

Nu vill regeringen skärpa kraven i flera avseenden för att höja kvaliteten inom den pedagogiska omsorgen. I en lagrådsremiss föreslås att det införs lämplighetsprövning för dem som vill verka som dagbarnvårdare. Godkännandet ska ges av kommunen.

– För att bli godkänd som dagbarnvårdare ställer vi nu högre krav både på insikter, språkkunskaper men också på lämplighet, säger Ekström.

Upptäcks brister efter ett godkännande, till exempelvis misskötsel eller kopplingar till våldsbejakande extremism, ska man mycket enklare än i dag kunna återkalla tillståndet, säger hon.

Bland annat kommer det krävas att alla vuxna som är folkbokförda i den bostad som verksamheten ska bedrivas i uppvisar ett utdrag ur belastningsregistret innan tillstånd ges. Tidigare har det bara behövts av dagbarnvårdaren själv.

En annan förändring som föreslås är ett förtydligande om att "verksamheten ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet". Det handlar bland annat om ökade krav på språkkunskaper.

– Även de barn som går hos dagbarnvårdare måste få tillgång till det svenska språket på en nivå som passar i deras ålder. Därför införs en bestämmelse om att personal i pedagogisk omsorg måste behärska det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling, säger Anna Ekström.

Inget etableringsstopp

Regeringens utredare som lämnade sina förslag i frågan förra sommaren tyckte att det var så illa ställt med familjedaghemmen att hon föreslog ett etableringsstopp helt och hållet. Så långt vill inte Ekström gå.

– Det är en väldigt ingripande åtgärd. De flesta barn som finns i pedagogisk omsorg får en trygg och lärorik verksamhet. Det vi vill komma åt är de som inte lever upp till kraven. Men skulle det vara återkommande problem är jag inte främmande för att införa ett etableringsstopp.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Pedagogisk omsorg

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola. Kraven på pedagogisk omsorg är dock lägre.

Antalet barn i pedagogisk omsorg var 11 700 år 2018. Samtidigt som förskolan växt har den pedagogiska omsorgen minskat.

Familjedaghem är den absolut vanligaste formen av pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg finns framför allt i storstäder och storstadsnära kommuner. Trots den generella minskningen av pedagogisk omsorg växer den i utanförskapsområden.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Allt du behöver veta om företagslån 2021

Privatlån.com Det kan finnas flera olika anledningar till att man kan behöva ansöka om ett företagslån. Det kan handla om allt från att du vill ta ditt företag till nästa nivå av tillväxt till att du vill kunna finansiera renoveringar och andra liknande saker. I denna artikel ska vi ta oss en närmare titt på just företagslån och allt du behöver veta om de.

Så fungerar ett företagslån

Ett företagslån fungerar i mångt och mycket på samma sätt som ett vanligt privatlån. Skillnaden är den att du ansöker om ett lån för ditt företag i stället för att ansöka om ett lån för dig som privatperson. Företagslån finns tillgängliga oavsett vilken typ av företag som du har. Du kan alltså ansöka om ett sådant oavsett om du har en enskild firma, ett aktiebolag eller ett handelsbolag.

Företagslån med säkerhet

Precis som när det gäller vanliga privatlån brukar man skilja på företagslån med säkerhet och sådana utan säkerhet. Ett företagslån med säkerhet innebär att du måste lämna något i säkerhet som långivaren kan ta från dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna så som det är tänkt. När det gäller privatlån brukar detta röra sig om saker som en bostad eller en bil, men när det gäller företagslån kan det i stället handla om att du använder dig av en borgenär eller en företagsinteckning. Oavsett vilket tar långivaren en mindre ekonomisk risk genom att ge dig ett företagslån med säkerhet än vad de gör när de ger dig ett lån utan säkerhet. Skulle du inte klara av att betala tillbaka pengarna kan långivaren nämligen ta det som du lämnat i säkerhet från dig. Detta kanske kan låta som en nackdel, men faktum att långivaren tar en mindre risk innebär i sin tur att de kan erbjuda dig flera andra fördelar. För det första kan du med lån med säkerhet ofta låna större belopp när det gäller företagslån än vad som är fallet när det kommer till lån utan säkerhet. Faktum att långivaren tar en mindre ekonomisk risk innebär även att de kan erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till lån med säkerhet. Detta vinner du och ditt företag förstås mycket på eftersom det då blir billigare för dig att låna pengar.

Företagslån utan säkerhet

Alternativet till att ta ett företagslån med säkerhet är att ta ett utan säkerhet. Precis som namnet antyder behöver du inte lämna något i säkerhet när det kommer till ett sådant lån. Detta är förstås en stor fördel eftersom du då inte tar en lika stor risk när du lånar pengar som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Nackdelen är dock den att långivaren tar en större ekonomisk risk genom att ge dig ett lån utan säkerhet. Detta får du därför kompensera för på två olika sätt. Dels har du i de flesta fall inte möjligheten att ta lån på lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. Dessutom brukar sådana lån i de allra flesta fall ha en betydligt högre ränta än vad lån med säkerhet har. Har du möjligheten att lämna något i säkerhet när du ska låna pengar å ditt företags räkning kan det därför vara värt att göra det.

Vad krävs för att kunna få ett företagslån beviljat?

Vad krävs då för att kunna få ett företagslån beviljat? Detta är dels något som kan variera beroende på vilken långivare du vänder dig till, dels vilken typ av företag du har och hur länge det har varit verksamt. Rör det sig till exempel om ett helt nystartat företag kan kraven vara hårdare än vad som är fallet med ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst. Det handlar helt enkelt om att långivaren vill kunna vara så säker som möjligt på att du och ditt företag verkligen kommer att ha råd att betala tillbaka lånet. Av förklarliga skäl kan de känna sig mer säkra på att du ska kunna göra detta om du har ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst än vad som är fallet när det kommer till ett helt nystartat företag.

Det hela beror också på om det rör sig om ett företagslån med eller utan säkerhet. Rör det sig om ett företagslån med säkerhet kommer du att behöva någon form av tillgång som du kan lämna i säkerhet. Detta kan till exempel röra sig om ditt företags egendom eller din utrustning och så vidare.

Du som har ett helt nystartat företag, eller som behöver låna pengar för att kunna starta upp ett, kommer av förklarliga skäl stöta på hårdare krav. Eftersom långivaren i detta fall inte har något bevis på att du redan går med vinst och kommer klara av att betala tillbaka lånet kommer du behöva försäkra denne om att du kommer kunna göra det på andra sätt. Detta kan bland annat handla om att du kommer behöva förse långivaren med en noggrann beskrivning av din affärsplan. Långivaren behöver då i sin tur avgöra ifall din affärsplan är gångbar eller inte och om ifall de tror att du kommer att kunna betala tillbaka lånet så som det är tänkt eller inte.

Vill du låna ett mindre belopp?

Är du ute efter att låna ett mindre belopp pengar till ditt företag? Då kommer du i de flesta fall att behöva vända dig till en annan typ av långivare än de traditionella bankerna. Dessa brukar i många fall nämligen bara ge dig lån på större belopp. Generellt sett kan man säga att om du ska låna mellan 5000–100 000 kr så kommer du att behöva vända dig till en annan typ av långivare än en bank. Detta är dock förstås något som kan variera från bank till bank.

Undvik de vanliga fallgroparna

Det finns en mängd misstag som det är vanligt att företag gör när de ska ansöka om ett lån. En av dessa är att de inte läser igenom lånevillkoren tillräckligt noga. Se därför alltid till att göra detta så att du inte råkar ut för några otrevliga överraskningar när du väl har accepterat ett låneerbjudande. Det är också viktigt att du fokuserar på den effektiva räntan och inte bara den nominella. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma till ditt lån. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du alltså en helhetsbild över hur mycket det kommer att kosta dig att låna pengar medan den nominella räntan bara förser dig med en delvis bild. Det är också viktigt att du väljer att lån som passar ditt företag så bra som möjligt samt satsar på en långivare som du känner dig trygg med.

Inrikes

Sverige ska vara attraktivaste resmålet 2030

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) presenterar regeringens nya strategi för hållbar turism och växande besöksnäring.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

Sverige ska 2030 vara världens mest hållbara och attraktiva resmål. Det slår regeringen fast i sin nya strategi för hållbar turism och växande besöksnäring.

Strategin syftar till att skapa långsiktiga förutsättningar för en hållbar besöksnäring och ska styra regeringens politik de kommande tio åren.

Hur exakt målet världens mest attraktiva resmål ska mätas, kunde näringsminister Ibrahim Baylan (S) inte svara på när han presenterade strategin på en presskonferens.

– Det här är en gemensam riktning som vi nu tar fram med branschen och våra myndigheter. Sen kommer detta att brytas ned i konkreta handlingsplaner, det gäller naturligtvis även de mål vi har satt upp, säger han.

I strategin lyfter regeringen fram fyra prioriterade områden: enklare företagande, jobb och kompetens, kunskap och innovation samt marknadsföring.

Inrikes

Dadgostar: Skjut upp las-förändringarna

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar (V) vill att regeringen skjuter upp ändringarna av arbetsrätten. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar anser att riksdagens beslut om arbetsrätten bör skjutas upp till efter valet.
– Det måste vänta till efter valet, så att en ny majoritet får hitta bra svar på kritiken, säger hon till tidningen Arbetet.
PREMIUM

I början av nästa år väntas regeringens proposition om en ny arbetsrätt på arbetsmarknaden. Förslagen bygger på den partsuppgörelse som PTK och Svenskt näringsliv kom överens om i december förra året.

Uppgörelsens splittrade LO, när Metall och Kommunal strax därefter anslöt sig till uppgörelsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Riskerar mångmiljonsmäll för giftigt vatten

Försvarsmakten har stämts på 252 miljoner kronor för att ha förorenat dricksvattnet i Uppsala med giftiga PFAS-kemikalier. I dag kommer domen. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson / TT
Inrikes
Inrikes Är Försvarsmakten ansvarig för att dricksvattnet i Uppsala har varit förorenat med giftiga PFAS-kemikalier?
Det kommunala vattenbolaget har stämt försvaret på 252 miljoner kronor för reningsnotan och i dag kommer domen.
PREMIUM

Det kommunala bolaget Uppsala vatten vill att Försvarsmakten tar hand om notan och framtida kostnader för att rena bort de giftiga kemikalierna och det rör sig inte om några futtiga drickspengar. Bolaget har stämt försvaret på 252 miljoner kronor.

– Vi kommer att ha kostnader för oöverskådlig framtid för reningen av PFAS från dricksvattnet, sade Sigrid De Geyter, vd för vattenbolaget, till TT inför förhandlingarna i mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL