Utrikes

Läkare utmanar Texas hårda abortlag

Aktivister, som förespråkar rätten till fri abort, demonstrerar i Edinburg i Texas.
Foto: Joel Martinez/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Abort är en väsentlig del av hälsovården".
Så resonerar den doktor i San Antonio som nyligen utförde ingreppet – och därmed bröt mot Texas nya stränga abortlag.
Nu stäms han i domstol.
PREMIUM

Det var i söndags som läkaren Alan Braid publicerade en debattartikel i tidningen The Washington Post. I den berättar han att han utfört en tidig abort på en kvinna, men att ingreppet gjordes senare än vad den nya lagen tillåter – det vill säga efter vecka sex i graviditeten.

"Jag var helt införstådd med att det kunde bli juridiska följder men jag ville försäkra mig om att Texas inte kommer undan prövning av denna uppenbart grundlagsvidriga lag", skriver Braid.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

IS terror kan undergräva talibanernas styre

Begravning dagen efter terrordådet i Kunduz, norra Afghanistan, i början av oktober då en shiamuslimsk moské attackerades.
Foto: Abdullah Sahil/AP/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna hävdar att de kan ersätta kaos med ordning i Afghanistan.
Men den historiskt utsatta folkgruppen hazarer har varit måltavla för flera blodiga terrordåd av IS.
Kan talibanerna – som själva diskriminerar hazarer – skydda dem från de rivaliserande terroristerna?

De slår till under fredagsbönen, när moskéerna är som mest befolkade.

Den 8 oktober dödades minst 72 personer när en självmordsbombare attackerade en shiamuslimsk helgedom i staden Kunduz. Veckan därpå, den 15 oktober, dödades minst 63 personer i ett liknande dåd i staden Kandahar.

Talibanernas maktövertagande i Afghanistan har fördömts av en enig omvärld, men hos vissa afghaner har det funnits hopp om att åtminstone säkerhetsläget skulle förbättras med den fundamentalistiska gruppen vid makten.

Efter de två terrordåden i Kunduz och Kandahar, som Islamiska statens afghanska gren IS Khorasan tagit på sig, har tilliten till talibanernas förmåga att leda ett land minskat ytterligare.

Dubbelt utsatta

Afghanistans shiamuslimer består till stor del av hazarer, en folkgrupp som länge diskriminerats.

Under det förra talibanstyret utsattes de för övergrepp och till och med massavrättningar. Sårbarheten fortsatte även under den internationellt erkända regeringen, som tog makten därefter.

Sedan landet återigen hamnat i talibanernas händer har stora grupper hazarer blivit vräkta och tvångsförflyttade. Rapporter från människorättsorganisationen Amnesty pekar på att de etniskt motiverade avrättningarna fortfarande pågår.

Uppgivenheten är därför stor när det nu är upp till talibanerna att skydda folkgruppen från IS-attentat.

– För mig är det inte så stor skillnad mellan talibanerna och IS, säger Mohsen, en 27-årig hazar från Afghanistan som bor i Mellansverige.

Talibanernas fiende

Eftersom Mohsen, som egentligen heter någonting annat, fortfarande har sin fru och barn i Kabul vill han inte gå ut med sitt riktiga namn.

IS Khorasan är liksom talibanerna en sunnijihadistisk grupp som inte drar sig för att döda oskyldiga civila. Trots det är talibanrörelsen och IS-K, som gruppen också kallas, svurna fiender.

Terrorgruppen hänvisar ofta till talibanerna som "otrogna" och anser att blotta faktumet att rörelsen suttit vid samma förhandlingsbord som USA gör den till en förrädare.

– IS och talibanerna är två väldigt olika grupper, men hazarerna hotas av båda två, säger Patricia Gossman, Afghanistanexpert på människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW).

Hotar makten

Eftersom talibanerna ofta lyfter fram just säkerheten som ett skäl till att rörelsen är bäst lämpad att styra landet utgör terrordåden ett större hot för styret än man vill göra väsen av, enligt Gossman.

– De har sagt att de har kontroll över dessa grupper, som de kallat för "en huvudvärk". Men det är tydligt att detta är ett mycket större problem än bara en huvudvärk. Det är ett reellt hot. Hur talibanerna ska bemöta det är väldigt oklart nu, säger hon.

Genom att peta hål på talibanernas säkerhetsapparat vill terrorgruppen försämra synen på talibanernas förmåga att styra.

– Det handlar i mindre utsträckning om att talibanerna faktiskt vill skydda dessa folkgrupper, och mer om att de vill visa att de har kontroll över Afghanistan. Terrorgrupperna är ett hot mot talibanerna också, som är medvetna om att länder som de försöker få investeringar från, som Kina, är väldigt bekymrade över IS närvaro, säger hon.

Mohsen tror inte att talibanerna har tillräcklig makt över landet för att kunna bekämpa IS. Han tvivlar också på att det finns en vilja att beskydda hazarer.

– Jag tror till och med att de blir mer eller mindre glada när vi dödas, säger Mohsen.

Sophie Tanha/TT

FAKTA

Fakta: IS Khorasan

IS i provinsen Khorasan är en regional förgrening av extremiströrelsen IS. Den uppstod i nordöstra Afghanistan 2014.

Året därpå erkändes gruppen av IS centrala ledning. IS Khorasan är liksom talibanrörelsen sunniextremister, men de två grupperna är svurna fiender som skiljer sig från varandra i synen på bland annat religionstolkning och strategi.

IS Khorasan gör dessutom – till skillnad från al-Qaida som talibanerna har har haft nära kopplingar till – anspråk på att etablera en stat i territorium som talibanerna betraktar som sitt, vilket har gjort rörelserna till konkurrenter.

Efter en rad svåra nederlag mot såväl talibanerna som olika USA-ledda insatser har gruppen framför allt verkat genom mindre celler som har genomfört attacker, ofta med många civila dödsoffer.

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har gruppen dödat 1 500 civila och skadat 3 500 personer de senaste åren.

Källa: AFP

Utrikes

Gatuprotester efter kupp i Sudan

Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes

Människor protesterade långt in på natten i Sudans huvudstad Khartum efter måndagens kupp. Minst tre personer uppges ha dödats, och omkring 80 skadats, då soldater öppnade eld mot folkmassorna.

Protesterna började efter det att militären fängslat premiärminister Abdalla Hamdok, ministrar i hans regering och civila medlemmar av det styrande rådet.

Enligt källor till AFP ska FN:s säkerhetsråd sammanträda på tisdagen för att diskutera utvecklingen.

Utrikes

Två döda efter skjutning i USA

Två personer har skjutits till döds i ett köpcentrum i Boise i USA.
Foto: Darin Oswald/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Två personer har dödats och fyra skadats då en person öppnade eld inne i ett köpcentrum i Boise i Idaho, USA.

En av de skadade, en polis, träffades i skottväxlingen då den misstänkte skytten greps. Polisen misstänker inte någon ytterligare gärningsperson.

– I nuläget kan vi inte tala om något motiv bakom detta, eller någonting annat som kan påverka utredningen, säger Boises polischef Ryan Lee vid en presskonferens.

Utrikes

Australien sätter klimatmål till 2050

Sent omsider ger Australiens premiärminister Scott Morrison löften om minskade utsläpp. Arkivbild.
Foto: Dan Himbrechts/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sent omsider ger Australiens premiärminister Scott Morrison löften om minskade utsläpp, men vill inför det kommande FN-klimatmötet i Glasgow inte ge vika för de mer ambitiösa planerna.

– Australier vill ha en plan för nettonollutsläpp till år 2050 som innebär rätt åtgärder mot klimatförändringar i en föränderlig värld, säger Morrison.

Han vill dock inte skärpa målen för minskning av utsläppen till 2030, något som ses som avgörande för att på ett meningsfullt sätt ta itu med klimatförändringarna. Han säger vidare att han vill arbeta för att gruvverksamheten ska kunna fortsätta i landet.

Kolexportör

"Vi vill att våra tunga industrier, som gruvdrift, ska förbli öppna, förbli konkurrenskraftiga och anpassa sig så att de förblir livskraftiga så länge som den globala efterfrågan tillåter", skriver han i en debattartikel.

Australien har tidigare gått med på att minska utsläppen av växthusgaser med 26–28 procent jämfört med 2005 års nivåer, ett mål som Morrison har hävdat att landet kommer att "nå och slå".

Australien ses ofta som ett land som ligger något efter vad gäller klimatarbete och är en av världens största exportörer av kol och naturgas. Länge har man vägrat sätta upp mål för koldioxidneutralitet, alltså att landet netto inte ska släppa ut några växthusgaser.

Interna strider

Åtagandet om koldioxidneutralitet till 2050 kommer inför Morrisons resa till Glasgow och FN:s klimattoppmöte COP26.

Canberra har fått kritik för att ha misslyckats med att agera tidigare, bland annat från de allierade USA och Storbritannien, men också från Stillahavsögrannar som är väldigt sårbara för effekterna av klimatförändringar.

Morrison, som leder det Liberala partiet, avslöjar inte detaljer om planen eller vilka eftergifter som har gjorts mot koalitionspartnern Nationella partiet – länge dominerat av klimatskeptiker och kolintressen – efter veckor av interna förhandlingar.

Utrikes

Egypten lyfter undantagstillstånd efter fyra år

Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi lyfter undantagstillståndet efter fyra år. Arkivbild.
Foto: Costas Baltas/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi lyfter det undantagstillstånd som har rått i landet i över fyra år.

"Egypten har blivit en oas av säkerhet och stabilitet i regionen tack vare dess fantastiska folk och lojala män. Därför har jag beslutat att inte förlänga undantagstillståndet som råder i landet", skriver al-Sisi på Facebook.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

FN-organ fördömer Israels terrorstämpling

Al-Haq är en av de sex palestinska organisationer som har terrorstämplats av Israel.
Foto: Majdi Mohammed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Israels terrorstämpling av sex palestinska människorätts- och civilsamhällesorganisationer fördöms av FN:s människorättsorgan.
PREMIUM

Uttalandet som publicerades på måndagen kommer från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) med säte i Genève.

"Det här är ett frontalangrepp på den palestinska människorättsrörelsen och på mänskliga rättigheter överallt", skriver OHCHR i uttalandet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Turkietexpert: Erdogan gör flest eftergifter

Paul Levin är chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Pressbild.
Utrikes
Utrikes Turkiets president Recep Tayyip Erdogan backar från hotet att förklara flera ambassadörer, däribland den svenska, icke välkomna i landet. Villkoret är att de utländska ambassadörerna "avstår från att lägga sig i turkisk inrikespolitik".
PREMIUM

I ett utspel på måndagen säger Recep Tayyip Erdogan att de utländska sändebuden har gjort ett gemensamt uttalande där de backar från tidigare "förtal mot vårt land".

– Det har skett förhandlingar bakom lykta dörrar under helgen och under dagen i dag för att få till stånd något slags lösning som skulle kunna rädda ansiktet på Erdogan och få honom att backa från beslutet utan att backa från sin kritik, säger Paul Levin som är chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Dödlig bussexplosion i Uganda

Polis på platsen för lördagens bombdåd i Kampala, Uganda.
Foto: Nicholas Bamulanzeki/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst en person har dödats i en explosion på en buss utanför Ugandas huvudstad Kampala på måndagen. Minst en person skadades i bombdådet.

– Brottsplatsen har spärrats av, och bombexperter undersöker området, säger polisens talesperson Fred Enanga.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL