Lagfarter SkD

127 kvadratmeter stort hus i Stehag sålt till ny ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 2 700 000 kronor fick Maria Åkerlund, 38 år, boende på Rapsvägen i Stehag ge för huset på Klövabäcksvägen 12 i Stehag. Huset är byggt 1989 och har en boyta på 127 kvadratmeter. Köpet från säljaren Christel Elisabeth Berndt blev klart i september 2021.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes för mindre än en månad sedan ett annat hus, på Vestins Väg 39. Där blev priset för det 127 kvadratmeter stora huset 3 300 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Dom om dödsskott mot 16-åring i Göteborg

Idag kommer domen i Göteborgs tingsrätt mot en 17-årig pojke som misstänks ha varit en av skyttarna när en 16-åring mördades i mars 2020. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse / TT
Inrikes
Inrikes En 16-årig pojke sköts till döds med flera skott i Biskopsgården i Göteborg på våren 2020. Hans flickvän blev svårt skadad.
I dag kommer domen mot en pojke som åtalats för dådet. Han är 17 år nu, men var bara 15 år när mordet skedde.

Enligt polisen ingår dödsskjutningen i en lång konflikt mellan kriminella grupper i stadsdelen Biskopsgården. Den har på senare år till stor del utspelats mellan mycket unga personer på båda sidorna.

16-åringen som miste livet var inte alls inblandad i konflikten. Men han hade en nära släkting som haft en ledande roll i den ena grupperingen. Enligt åklagarna kan det egentligt motivet för mordet ha varit att någon ville hämnas på släktingen, skrev Göteborgs-Posten när åtalet väcktes.

Flydde på cyklar

Den 16-årige pojken satt tillsammans med flickvännen och två andra flickor vid en skola i Länsmansgården, som är ett område i Biskopsgården, när de plötsligt blev beskjutna. Två maskerade personer sköt mot ungdomarna, och flydde sedan på var sin cykel.

Pojken avled av sina skador. Flickvännen blev livshotande skadad och har fått bestående men. De andra flickorna träffades inte, men åklagaren anser ändå att de blivit utsatta för mordförsök.

Den nu 17-årige pojken som åtalats för mord och mordförsök nekar till brottet.

En nu 19-årig pojke är åtalad för medhjälp till brotten. Han anklagas för att ha skaffat fram och förvarat de två cyklarna som användes.

Utredning fortsätter

Men ingen är utpekad för att ha varit den andre skytten vid dådet.

– Det här är ett fortsatt spaningsärende. Vi har ju bara en åtalad för mord, sade kammaråklagare Thomas Willén till Dagens Nyheter vid rättegången.

Mordet på en polisman i Biskopsgården i somras anses också vara kopplat till den långa konflikten mellan två grupper, även om polismannen inte var målet för skottlossningen. En 17-årig pojke som misstänks för den dödsskjutningen väntas bli åtalad på måndag.

Micke Larsson/TT

Inrikes

Oro präglar svenskarnas digitala liv

Väldigt många svenskar är oroliga för hur deras personliga integritet skyddas på nätet.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Alla gör det dagligen, men nästan alla gör det också med en gnagande oro i bakhuvudet. En ny rapport belyser svenskarnas dubbla inställning till användningen av internet och det digitala livet.

94 procent av svenskarna använder internet i någon utsträckning, och hela 90 procent gör det dagligen. Men i Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet 2021" framkommer det också att nio av tio svenskar känner någon form av oro för sin digitala integritet på nätet.

– Det är egentligen logiskt om vi tänker på internets utveckling. Tidigare använde vi internet mest för roliga saker, nu använder vi det för viktiga. Det kan vara vårdjournaler eller barnens personuppgifter, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Störst är oron, 86 procent, över att utländska myndigheter samlar in och använder ens personliga data. Blott en procent mildare är oron för att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder den personliga datan.

– Det har ju också visat sig att det finns gott fog för att vara orolig, med tanke på informationsläckor och hackerattacker, säger Måns Jonasson.

Jobbigt för de äldsta

Enligt Jonasson har samhället i stort ett ansvar för att öka säkerheten online. Inte minst när det kommer till att få de äldsta att vara trygga med och kunna använda en allt mer digitaliserad infrastruktur.

– Annars riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag. Visst, de allra äldsta har svårt med tekniken, men i rapporten ser vi egentligen det tydligaste glappet mellan 50-talisterna och 40-talisterna. Och om de plötsligt inte kan deklarera eller boka tågbiljett så pratar vi om hundratusentals som hamnar utanför samhället.

Jonasson pekar på att en del kommuner redan initierat utbildning för invånarna att kunna hantera ny teknik.

– Men där ser vi ju också att det är skillnad på att någon hjälper dig att installera ett bank-id och att själv kunna ladda ner ett nytt om det skulle behövas. Här är de äldre utan nära anhöriga extra utsatta.

Viktigt med källkritik

Enligt rapporten är det också väldigt olika ställt med svenskarnas kunskap om digital källkritik. Förmågan att kunna värdera om olika källor i digitala kanaler, oavsett om det rör sig om text, bild, video eller ljud, är pålitliga varierar rejält.

Nedbrutet på generationsbasis är det först 80-talisterna som säger sig ha så bra koll på digital källkritik att majoriteten skulle kunna förklara vad det innebär för andra. Bland 40-talisterna har en av fem aldrig hört talas om digital källkritik.

– Om man är äldre och har vuxit upp i en värld där all media hade utbildade journalister och ansvariga utgivare som verkligen faktakollade allt då kan det vara svårt att förstå att vem som helst nu kan skapa en Facebook-grupp och sprida information, säger Måns Jonasson och fortsätter.

– På ett sätt är det här samma förändring som med radion, eller boktryckarkonsten. Vi har uppfunnit något som gör att människor kan kommunicera med varandra och ta del av information på ett helt nytt sätt och det är en stor utmaning för oss alla att anpassa oss till den verkligheten.

Marcus Alexandersson/TT

Väldigt många svenskar tar del av nyheter via sociala medier, bland de yngre är det främsta källan för just nyhetsinsamling.
Väldigt många svenskar tar del av nyheter via sociala medier, bland de yngre är det främsta källan för just nyhetsinsamling.
Foto: Jenny Kane/AP/TT

FAKTA

Fakta: Vadå personlig integritet?

Personlig integritet handlar om rätten till privatliv och rätten till självbestämmande.

"Rätten till privatliv handlar helt enkelt om den grundläggande rätten till sina egna privata tankar, och att kunna ha förtrolig kommunikation med andra människor utan att riskera att kartläggas eller spåras av andra", säger Karin Lönnheden, stabschef på Integritetsskyddsmyndigheten i en intervju med TT i början av 2021.

Rätten till självbestämmande handlar om att få veta vem som har uppgifter om dig.

"När det gäller personuppgifter har man en grundläggande rättighet att känna till vem som behandlar uppgifter om dig, på vilket sätt och varför", säger Karin Lönnheden.

Rätten till privatliv är även viktig för att andra grundläggande demokratiska rättigheter ska fungera.

"Det är svårt att utnyttja andra demokratiska rättigheter som yttrandefrihet och åsiktsfrihet om man inte är säker på att man inte kartläggs", säger Karin Lönnheden.

Rätten till sin personliga integritet är också en säkerhetsfråga.

"Om personuppgifter hamnar i fel orätta händer kan det innebära konkreta säkerhetsrisker för den enskilde", säger Karin Lönnheden.

FAKTA

Fakta: Statistik från rapporten (i urval)

Endast två procent bland 70-, och 90-talisterna anger att de inte använder internet varje dag. Bland 80-, och 00-talisterna anger 100 procent att de använder internet varje dag.

Bland 20/30-talisterna använder endast 40 procent internet varje dag. Siffran för 40-talisterna är 66 procent. En tredjedel av de som är 76 år eller äldre använder inte internet alls.

Mobilen är den mest använda digitala enheten, 9 av 10 använder en smart mobil, medan 8 av 10 använder en dator.

9 av 10 har använt digitala samhällstjänster det senaste året. Men siffran bland 20/30-talister är blott 4 av 10.

1 av 5 undviker att använda e-tjänster för att de känns osäkra.

53 procent säger att de hellre skulle vilja rösta via internet istället för att besöka en vallokal.

Pensionärer (56 procent) och utlandsfödda (55 procent) är mest oroliga för att utländska myndigheter ska samla in data om dem.

En fjärdedel av alla svenskar känner stor oro för att det de läser på nätet inte är sant.

7 av 10 har börjat läsa en artikel eller ett inlägg på sociala medier och sedan upptäckt att det var en annons.

4 av 10 har blivit utsatta för oönskade kontaktförsök online det senaste året.

1 av 10 högstadieelever har fått stötande bilder från okända.

4 av 10 har blivit utsatta för bedrägeriförsök, såsom bluffmejl eller falsk kundsupport, det senaste året.

Hälften av de yrkesverksamma svenskarna har arbetat hemifrån under pandemin och 2 av 10 har arbetat hemifrån all sin arbetstid. 9 av 10 av de som jobbat hemma vill fortsätta göra det när pandemin är över, i genomsnitt lite mer än två dagar i veckan.

Drygt 6 av 10 elever föredrar fysiska klassrumslektioner före digitala lektioner.

95 procent av svenskarna har använt sociala medier under de senaste 12 månaderna, Youtube, Facebook och Instagram är de tre mest populära. Bland mellanstadieelever var de tre mest populära Youtube, Tiktok och Snapchat.

9 av 10 tar del av nyheter på nätet, 7 av 10 via digitala tidningar och 5 av 10 via sociala medier. Bland barn och ungdomar är sociala medier den främsta nyhetskällan.

Var femte svensk i en relation har träffat sin partner via nätet.

3 av 10 internetanvändare har porrsurfat de senaste 12 månaderna, men skillnaden mellan åldrarna och könen är stora. 8 av 10 av männen födda på 90-talet har porrsurfat det senaste året. Endast en procent av kvinnorna födda på 50-talet har porrsurfat de senaste 12 månaderna.

Över hälften av internetanvändarna har spelat nöjesspel på nätet det senaste året. Hälften av de födda på 2010-talet har betalat för virtuella föremål eller valuta i spel.

7 av 10 föräldrar anser att de känner till vad deras barn gör på nätet.

6 av 10 barn anser att deras föräldrar inte känner till allt de gör på nätet.

"Svenskarna och internet" är den svenska delen av World Internet Project (WIP), ett internationellt forskningsprojekt som följer internets spridning och användning runt om i världen. Den svenska studien startade år 2000.

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Internetstiftelsen ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu.

Källa: "Svenskarna och internet", Internetstiftelsen

FAKTA

Fakta: Att tänka på i sociala medier

En grundregel är att inte ge ut information du inte vill att andra ska känna till. Fråga dig själv om det okej att folk exempelvis vet var du jobbar, vilket kön du har eller när du är född.

Många sociala medier ber om uppgifter som telefonnummer. Har du hemligt nummer är det värt att tänka ett extra varv.

Ha ett säkert lösenord som du inte lämnar ut.

Källa: ESET, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ekonomi

Leveransproblem biter sig fast

Göteborgs hamn
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi Sämre tillväxt och ett orosmoln för börsen – transportproblemen syns tydligt i bolagens kvartalsrapporter. Leveransproblemen kommer att förmörka tillvaron under lång tid framöver.

För många av bolagen som rapporterat den senaste veckan är problemen och orosmolnen framåt desamma: leveransproblem och flaskhalsar. Exempelvis Sandvik, ABB och Volvo talar öppet om problemen som nu påverkar dem rejält.

Peter Malmqvist, oberoende analytiker, tycker att det är bra att bolagen nu sjunger ut och inte försöker sopa bekymren under mattan.

– Prognosen för ett halvår sedan var att det skulle lösas snabbt. Men nu verkar flera av dem som är mer insatta se att det här inte löser sig enkelt, säger Peter Malmqvist.

Esbjörn Lundevall, allokeringschef på SEB, konstaterar att det här med flaskhalsar och transportproblem är det enda riktigt negativa i rapportfloden hittills.

– Det är ändå bra siffror, bättre än väntat. Men det här håller nere tillväxten, säger Esbjörn Lundevall.

När transportproblemen väl lättar så kommer det att innebära en stor lättnad för företagen och för ekonomin, konstaterar han. Men tills den lättnaden infinner sig dröjer det nog en tid, tror Peter Malmqvist.

Orosmoment för börsen

– På min horisont, som är tolv månader framåt, så kommer problemen att vara kvar. Ur ett aktieperspektiv är det negativt och ett orosmoment för börsen, säger han, och förklarar att transporttrasslet och flaskhalsproblemen leder till prishöjningar.

Bolagen behöver helt enkelt kompensera de uteblivna volymerna med höjda priser, och prishöjningar spiller över på räntorna.

– Centralbankerna har behövt bekymra sig för det här nu också, säger han.

Hans förklaring, eller i alla fall delförklaring, till flaskhalsar och transporttrassel är den våldsamma nedstängningen som skedde runtom i världen i början av pandemin. Företagen runtom i världen slog igen blixtsnabbt och gjorde sig också av med personal. Det har gjort att det har blivit svårt när världen öppnar igen – det finns inte tillräckligt med folk för att möta den snabbt ökade efterfrågan igen, och inte heller tillräcklig kapacitet att transportera varor och gods.

– Det är brist på fysiska resurser, och det är vi inte vana vid, säger Peter Malmqvist.

Frågan är varför det inte går att bara "fixa" transportproblemen, när hela världen lider så svårt av dem.

Elvir Dzanic, vd för Göteborgs hamn, önskar att det vore så enkelt. Men tyvärr kommer problemen att kvarstå länge, tror också Elvir Dzanic.

– Det bygger på att kapaciteten är snedfördelad, säger han.

Fartygen omdisponeras

Olika länder och delar av världen har vaknat i olika takt, och det har gjort att fartygskapaciteten har omfördelats, förklarar han. Framför allt handlar det om att USA har vaknat, och att efterfrågan fullkomligt rusar där. Då behövs fartygen på rutter som går mellan Asien och USA.

– Jänkarna handlar 20 procent mer. Det behövs mycket kapacitet då som omdisponeras från Europa till USA.

Lite hårddraget kan alltså USA sägas ha lagt beslag på Europas transporter, men det är inte den enda orsaken till problemen, förklarar Elvir Dzanic.

– De stora hamnarna är smockfulla. Båda själva hamnarna och på vägarna till och från hamnarna är det problem. Det är också chaufförsbrist i Europa.

Enligt Financial Times saknas det uppemot 400 000 chaufförer inom EU. Det gör att det blir stockningar, båtarna får vänta på att lossas och lastas.

För Göteborgs hamns egen del är däremot problemen inte lika svåra som för de stora hamnarna i Europa. Det beror på att så mycket gods från hamnen körs vidare med järnväg, förklarar Elvir Dzanic. Göteborgs hamn får avlasta de stora hamnarna, det kommer 20 stora fartyg extra i månaden, berättar han.

Elvir Dzanic tror att problemen kommer att vara kvar rätt lång tid framöver.

– Skeppsredarna har lagt beställningar på nya fartyg. Vi ser att det kan lätta lite under senare halvåret 2022.

Men det tar tid att bygga stora fartyg.

– 2023 kommer ännu mer kapacitet.

Han ser också en liten möjlighet att det kinesiska nyåret, som infaller i februari nästa år och som innebär ett produktionsstopp i Kina, kan ge hamnarna runtom i världen en liten andningspaus.

– Kina stänger helt då, och jag tror att Europas hamnar kan hinna beta av köerna något då, säger Elvir Dzanic.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Flaskhalsar och leveransproblem

Det är inte bara halvledare det är brist på. Råvaror, metaller, arbetskraft och energi – och också transporter.

Under rapportfloden har flera svenska bolag berättat om problem med flaskhalsar och leveranser som påverkar dem. Volvo, Sandvik, ABB – några av bolagen som påverkats rejält.

Men de är inte ensamma. På fredagen berättade exempelvis biltillverkaren Renault, om stora problem. Tidigare har bristen märkts hos bland andra H&M, Apple och Ikea.

Inrikes

Oro och svarta hyreskontrakt vanligt för unga

Var fjärde ung vuxen bor hemma och var tredje oroar sig för att sin bostadssituation i framtiden, enligt en rapport från Hyresgästföreningen. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Var tredje ung vuxen oroar sig för var de ska bo i framtiden – och lika många säger att det bidrar till att de tvekar inför att bilda familj.
– Bostadsbristen gör så mycket med ungas tro och syn på framtiden, säger Ola Palmgren på Hyresgästföreningen.

Var fjärde ung vuxen i åldrarna 20 till 27 år bor hemma, visar Hyresgästföreningens senaste rapport om ungas situation på bostadsmarknaden. Det är något färre än senaste mätningen från 2019 men fortfarande på "rekordhög nivå".

– Det är jättebra att det minskar lite. Samtidigt är det en rekordhög nivå. När vi började mäta 1997 var det 15 procent som bodde hemma, säger Ola Palmgren, talesperson för unga vuxna på Hyresgästföreningen.

Oroar sig för framtiden

Att unga vuxna har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden har varit ett återkommande problem i rapporterna. Av de som bor hemma vill 84 procent flytta ut, men upplever att de på grund av sin egen ekonomi eller brist på lediga bostäder inte kan göra det.

– 60 procent av unga hyr sitt boende. Det är det som gör att unga människor kan flytta hemifrån. Vi måste förbättra läget på bostadsmarknaden, säger Palmgren.

Han lyfter utökat investeringsstöd för att bygga bostäder, lättare regler för bostadsbidrag och tillgång till bostäder baserat på behov som åtgärder för att tackla utmaningarna som unga vuxna möter.

Av de som hyr i första hand säger sex procent att de har betalat svart för att få sitt kontrakt. Av de som bor i andra hand säger 13 procent att de betalat för att få ett kontrakt.

Mätte kränkningar

För första gången mäter Hyresgästföreningen också ungas upplevelser av kränkningar och trakasserier på bostadsmarknaden. Sju procent svarade att de har upplevt det, och respondenterna har också fått utveckla sina svar.

– Det handlar många gånger om unga tjejer som utsätts för sexuella ofredanden, till exempel att någon vill ha sex i stället för pengar till hyra eller ber om helkroppsbilder för att man ska få komma och kolla på en lägenhet, säger Ola Palmgren.

– Något annat vi har fått in är att man inte får bostad på grund av sitt ursprung. Man upplever att svenskt ursprung har lättare att få komma och titta på en lägenhet.

Han tror att det är just läget på bostadsmarknaden som gör att det förekommer ofredanden och diskriminering i den utsträckning det gör.

– Helt ärligt tror jag att det är på grund av bostadsbristen som det här händer. Det är många unga som är i en utsatt situation.

Hyresgästföreningens rapport bygger på en undersökning som Enkätfabriken gjort under sommaren 2021. Totalt har 4 481 personer i åldrarna 20-27 år svarat genom deltagande i webbpanel eller slumpmässigt utskickade SMS.

Tea Oscarsson/TT

Ola Palmgren, talesperson för unga vuxna på Hyresgästföreningen, säger att det krävs bostadspolitiska åtgärder för att lösa situationen för unga.
Ola Palmgren, talesperson för unga vuxna på Hyresgästföreningen, säger att det krävs bostadspolitiska åtgärder för att lösa situationen för unga.
Foto: Privat

FAKTA

Fakta: Unga vuxnas boendesituation

68 procent av unga vuxna bor i ett eget boende

24 procent av unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar, och av dem vill 84 procent bo på ett annat sätt.

De flesta unga vuxna vill bo i bostadsrätt eller hus (66 procent).

46 procent av unga vuxna har fått ekonomisk hjälp från sina föräldrar de senaste 12 månaderna.

29 procent oroar sig för att inte hitta något boende i framtiden, och var tredje ung vuxen tvekar dessutom inför att bilda familj på grund av läget på bostadsmarknaden.

Källa: Hyresgästföreningens rapport "Unga vuxnas boende i Sverige 2021".

Utrikes

Japanska prinsessan Mako har gift sig

Japanska prinsessan Mako lämnar den nedtonade bröllopsceremonin i Tokyo.
Foto: Chika Oshima/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den japanska prinsessan Mako har äntligen gift sig med fästmannen Kei Komuro.

Enligt hovet hölls en lågmäld ceremoni under tisdagsmorgonen, lokal tid.

Efter det att förlovningen tillkännagavs 2017 figurerade paret i den japanska skvallerpressen då det rapporterades om att fästmannens mamma hade problem med skulder. Bröllopet sköts då upp och Kei Komuro flyttade till USA för att studera juridik, vilket sågs som ett försök att tona ned den negativa uppmärksamheten.

Japans kungligheter förväntas av allmänheten vara perfekta och nyligen berättade hovet att Mako hade lidit av posttraumatisk stress till följd av medieuppmärksamheten i samband med förlovningen.

I Japan kan kvinnor inte ärva tronen och prinsessan blir nu av med sin kungliga status. Sedan tidigare har man meddelat att 30-åriga Mako avstår den rejäla ersättning som kvinnor av tradition ges när så sker.

Paret väntas bosätta sig i New York i USA.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Utrikes

Bolsonaro kopplade covidvaccin till aids

Brasiliens president Jair Bolsonaro. Arkivbild.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolsonaro har åter hamnat i onåd hos sociala medier-jättarna Facebook och Youtube.

Under den livesändning som Bolsonaro har på sociala medier en gång i veckan påstår han att det finns bevis för en koppling mellan vaccin mot covid-19 och aids. Han säger att en rapport från den brittiska regeringen "antyder att personer som är fullvaccinerade mot covid-19 utvecklar aids mycket snabbare än väntat".

Facebook svarade med att plocka bort filmklippet och dess kommentarer medan Youtube helt blockerade Bolsonaro från plattformen i en vecka.

Det är inte första gången som inlägg av Bolsonaro har plockats bort från Facebook. Tidigare har han exempelvis, mot plattformens regler, uppmanat folk att bryta mot regler om att hålla avstånd.

Presidentens Youtube-kanal, med 3,5 miljoner prenumeranter, finns kvar men inget kommer att kunna publiceras där på en vecka.

Den brittiska regeringen förnekar att det finns några rapporter lik den som Bolsonaro hänvisar till.

Bolsonaro har hittills sagt att han inte har några planer på att vaccinera sig och har tidigare skojat om att vaccinet kan göra så att "man förvandlas till en alligator".

Utrikes

IS terror kan undergräva talibanernas styre

Begravning dagen efter terrordådet i Kunduz, norra Afghanistan, i början av oktober då en shiamuslimsk moské attackerades.
Foto: Abdullah Sahil/AP/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna hävdar att de kan ersätta kaos med ordning i Afghanistan.
Men den historiskt utsatta folkgruppen hazarer har varit måltavla för flera blodiga terrordåd av IS.
Kan talibanerna – som själva diskriminerar hazarer – skydda dem från de rivaliserande terroristerna?

De slår till under fredagsbönen, när moskéerna är som mest befolkade.

Den 8 oktober dödades minst 72 personer när en självmordsbombare attackerade en shiamuslimsk helgedom i staden Kunduz. Veckan därpå, den 15 oktober, dödades minst 63 personer i ett liknande dåd i staden Kandahar.

Talibanernas maktövertagande i Afghanistan har fördömts av en enig omvärld, men hos vissa afghaner har det funnits hopp om att åtminstone säkerhetsläget skulle förbättras med den fundamentalistiska gruppen vid makten.

Efter de två terrordåden i Kunduz och Kandahar, som Islamiska statens afghanska gren IS Khorasan tagit på sig, har tilliten till talibanernas förmåga att leda ett land minskat ytterligare.

Dubbelt utsatta

Afghanistans shiamuslimer består till stor del av hazarer, en folkgrupp som länge diskriminerats.

Under det förra talibanstyret utsattes de för övergrepp och till och med massavrättningar. Sårbarheten fortsatte även under den internationellt erkända regeringen, som tog makten därefter.

Sedan landet återigen hamnat i talibanernas händer har stora grupper hazarer blivit vräkta och tvångsförflyttade. Rapporter från människorättsorganisationen Amnesty pekar på att de etniskt motiverade avrättningarna fortfarande pågår.

Uppgivenheten är därför stor när det nu är upp till talibanerna att skydda folkgruppen från IS-attentat.

– För mig är det inte så stor skillnad mellan talibanerna och IS, säger Mohsen, en 27-årig hazar från Afghanistan som bor i Mellansverige.

Talibanernas fiende

Eftersom Mohsen, som egentligen heter någonting annat, fortfarande har sin fru och barn i Kabul vill han inte gå ut med sitt riktiga namn.

IS Khorasan är liksom talibanerna en sunnijihadistisk grupp som inte drar sig för att döda oskyldiga civila. Trots det är talibanrörelsen och IS-K, som gruppen också kallas, svurna fiender.

Terrorgruppen hänvisar ofta till talibanerna som "otrogna" och anser att blotta faktumet att rörelsen suttit vid samma förhandlingsbord som USA gör den till en förrädare.

– IS och talibanerna är två väldigt olika grupper, men hazarerna hotas av båda två, säger Patricia Gossman, Afghanistanexpert på människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW).

Hotar makten

Eftersom talibanerna ofta lyfter fram just säkerheten som ett skäl till att rörelsen är bäst lämpad att styra landet utgör terrordåden ett större hot för styret än man vill göra väsen av, enligt Gossman.

– De har sagt att de har kontroll över dessa grupper, som de kallat för "en huvudvärk". Men det är tydligt att detta är ett mycket större problem än bara en huvudvärk. Det är ett reellt hot. Hur talibanerna ska bemöta det är väldigt oklart nu, säger hon.

Genom att peta hål på talibanernas säkerhetsapparat vill terrorgruppen försämra synen på talibanernas förmåga att styra.

– Det handlar i mindre utsträckning om att talibanerna faktiskt vill skydda dessa folkgrupper, och mer om att de vill visa att de har kontroll över Afghanistan. Terrorgrupperna är ett hot mot talibanerna också, som är medvetna om att länder som de försöker få investeringar från, som Kina, är väldigt bekymrade över IS närvaro, säger hon.

Mohsen tror inte att talibanerna har tillräcklig makt över landet för att kunna bekämpa IS. Han tvivlar också på att det finns en vilja att beskydda hazarer.

– Jag tror till och med att de blir mer eller mindre glada när vi dödas, säger Mohsen.

Sophie Tanha/TT

FAKTA

Fakta: IS Khorasan

IS i provinsen Khorasan är en regional förgrening av extremiströrelsen IS. Den uppstod i nordöstra Afghanistan 2014.

Året därpå erkändes gruppen av IS centrala ledning. IS Khorasan är liksom talibanrörelsen sunniextremister, men de två grupperna är svurna fiender som skiljer sig från varandra i synen på bland annat religionstolkning och strategi.

IS Khorasan gör dessutom – till skillnad från al-Qaida som talibanerna har har haft nära kopplingar till – anspråk på att etablera en stat i territorium som talibanerna betraktar som sitt, vilket har gjort rörelserna till konkurrenter.

Efter en rad svåra nederlag mot såväl talibanerna som olika USA-ledda insatser har gruppen framför allt verkat genom mindre celler som har genomfört attacker, ofta med många civila dödsoffer.

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har gruppen dödat 1 500 civila och skadat 3 500 personer de senaste åren.

Källa: AFP

Ekonomi

Utredare ska titta närmare på ny a-kassa

Tillväxtverkets överdirektör, Francisca Ramsberg, ska utreda en ny modell för a-kassan. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska se över en ny modell för a-kassan. Utredare blir Francisca Ramsberg, överdirektör för Tillväxtverket, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Utredningen ska kartlägga, analysera och redovisa förutsättningarna för en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring som parterna på arbetsmarknaden ska få större inflytande över. Uppdraget ska slutredovisas senast 15 december 2024.

Francisca Ramsberg har tidigare bland annat arbetat som biträdande budgetchef på finansdepartementet och som utredare och kanslichef i utredningen om korttidsarbete.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL