Utrikes

EU och USA kritiserar ryska parlamentsvalet

Rysslands president Vladimir Putin. Bild från häromdagen.
Foto: Aleksej Druzjinin/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU kritiserar de inskränkningar och hot som förekommit under Rysslands parlamentsval, som Vladimir Putins parti Enade Ryssland som väntat kammade hem.
– Det verkar bli det resultat som ledningen beställt, säger Rysslandskännaren Carolina Vendil Pallin.
PREMIUM

Enligt Andrej Turtjak, högt uppsatt i Enade Ryssland, ser partiet ut att behålla två tredjedelars majoritet i underhuset, duman. Det är en viktig gräns för att bland annat kunna ändra landets grundlag. Turtjak säger till medier i Moskva att Enade Ryssland får 120 platser från partilistorna och 195 platser från enmansvalkretsar enligt prognoserna.

Det blir alltså 315 av dumans 450 platser – en tillbakagång jämfört med de 336 mandat partiet haft inför valet. En "övertygande och anständig seger", enligt Turtjak.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Demonstration på spanskt museum upplöst

Pradomuseet i Madrid. Arkivbild.
Foto: Paul White/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Spansk polis har upplöst den protestaktion som ägde rum på det berömda Pradomuseet i Madrid under förmiddagen, rapporterar Radio Madrid. Sex demonstranter ockuperade ett rum och hotade att ta livet av sig om inte regeringen tillmötesgick deras krav inom sex timmar. Minst en av dem har gripits.

Demonstranterna uppgav sig vara överlevare efter den massförgiftning som inträffade för 40 år sedan i Spanien, orsakad av rapsolja förgiftad med anilin, då tiotusentals insjuknade och hundratals avled. Många fick livslånga skador av förgiftningen.

Gruppen hotade att begå självmord med piller och "direktsända sin eviga vila", om inte premiärminister Pedro Sánchez hörsammade den kravlista som gruppen publicerat. Kraven innefattade bland annat officiell statlig "moralisk ersättning", att utredningen om katastrofen återupptas, och en översyn av systemet för sjukpension.

Joel Malmén/TT

Utrikes

Krav på nya brittiska restriktioner

Antalet konstaterade fall av covid-19 ökar i Storbritannien. Arkivbild från London.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes Forskare sätter press på den brittiska regeringen och kräver återinförda restriktioner mot covid-19, eftersom sjuktalen fortsätter stiga i landet.

Under måndagen rapporterades 49 146 nya coronafall i Storbritannien, vilket är den högsta siffran sedan i mitten av juli. Uppgången gör att flera forskare nu manar till nya restriktioner.

Regeringen hävde många pandemirestriktioner i juli, då användandet av munskydd blev frivilligt och den sociala distanseringen slopades.

Det fanns farhågor om en skarp uppgång i antalet fall direkt efter att restriktionerna togs bort. Så blev det inte, men antalet fall låg kvar på en hög nivå och har nyligen börjat öka igen. Det gäller även sjukhusinläggningar och dödsfall.

Antalet döda den senaste tiden är dock betydligt lägre än förra gången antalet smittade var lika hög, då en stor del av befolkningen inte var vaccinerad.

Enligt kritiker går det alldeles för långsamt med en tredje vaccindos i landet. Eftersom vaccinationerna kom i gång snabbt har miljoner människor nu varit vaccinerade i mer än ett halvår, vilket kan innebära att immuniteten avtagit, anser vissa experter.

I september sade premiärminister Boris Johnson att landet kanske kommer att behöva ta till en "plan B", och återinföra restriktioner om fallen fortsatte öka. För tillfället säger sig regeringen dock inte ha planer på detta.

Utrikes

"Utpressning" och "lakejer" – strid om Polen i EU

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki talar inför EU-parlamentet i Strasbourg.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen tänker inte lämna EU, men inte heller vika sig för utpressning, varslar premiärminister Mateusz Morawiecki.
Ni vill bara stoppa in era lakejer, kontrar oppositionen.
Striden om polsk lag kontra EU-fördragen blir allt mer infekterad.

Inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg står Morawiecki på sig i en debatt under tisdagsmorgonen.

– Jag kan inte tillåta EU-politiker att utöva utpressning mot Polen. Polens invånare är inte blinda och döva. Vi kan inte och kommer inte att vara tysta, säger premiärministern i sitt tal på temat om rättsstatssituationen i Polen.

Debatten har tillkommit efter den polska författningsdomstolens beslut nyligen om att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens grundlag. Utslaget har skakat om rejält och väckt farhågor om ett hotande polskt utträde ur EU eller att grunden för hela EU-samarbetet riskerar att falla ihop.

Oroad EU-bas

Krav har framförts om att övriga EU måste agera och rentav hålla inne EU-medel till Polen om inte landet ändrar sig.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar i tisdagens debatt att kommissionen kommer att agera, men nämner än så länge bara vilka alternativ som finns – inte vad man tänker göra.

– Men jag kan direkt säga att jag är djupt oroad. Det här utslaget underminerar skyddet för rättsväsendets oberoende. Utan oberoende domstolar ges folk mindre skydd och därmed är deras rättigheter i fara, menar von der Leyen.

"Krypande revolution"

Polen delar dock inte alls kommissionens syn på saken. Enligt Morawiecki handlar Polens agerande bara om att klarlägga vem som är ansvarig för vad och att det inte kan vara upp till EU:s domstol att tänja på vad som EU har rätt att göra.

– EU är inte en stat. Det är medlemsstaterna som avgör vilka kompetenser som ska delegeras. Vi har delegerat mycket till EU, men inte allt, betonar Morawiecki.

Han varnar nu för en "krypande revolution" inom EU:s institutioner, som han anklagar för att vilja ha en centralstat som kan tvinga "provinserna" att göra som de vill.

Både Morawiecki och von der Leyen är samtidigt noga med att utropa såväl "Leve Polen" som "Leve EU".

– Det är den bästa platsen under solen, bedyrar Morawiecki, hoppas på fortsatt dialog och föreslår att man exempelvis skulle kunna inrätta en kammare i EU:s domstol med representanter för ländernas författningsdomstolar.

Marionetter?

I EU-parlamentet är debatten både hård och infekterad. Den polska regeringens åsikt om att EU håller på att smygcentraliseras delas främst av ytterhögern och de egna stödpartierna, som anser att kommissionen agerar politiskt.

– Ni vill ha tillbaka era marionetter som går med på allt vad ni säger. Men mitt land är oberoende och bara polackerna kan bestämma vem som styr, fräser Patryk Jaki, polsk ledamot för justitieminister Zbigniew Ziobros ytterhögerparti SP.

Den polska oppositionen fräser lika intensivt tillbaka.

– Det här handlar bara om att ni ska kunna hota och ersätta alla oberoende domare med era lakejer, skäller förre utrikesministern Radek Sikorski från konservativa PO.

Väntar på besked

I Luxemburg sitter samtidigt länders EU-ministrar samlade för att bland annat tala om just rättsstatsläget och förbereda veckans EU-toppmöte, där den polska frågan lär bli ett centralt ämne.

– Det är en angelägenhet för alla EU:s medlemsländer att vi har oberoende domstolar i alla 27 länder. Det är helt nödvändigt för att vår inre marknad ska fungera och för att vi ska ha den tillit som krävs, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till SR Ekots korrespondent.

Han väntar nu på besked om vad EU-kommissionen tänker göra.

– Det finns ju olika instrument som använts tidigare och vi kommer snart att få ett nytt instrument som handlar om att man kan hålla inne pengar till länder som inte fullt ut respekterar rättsstatens principer. Men vad man ska göra just nu i just det här fallet det får kommissionen först tala om, säger Dahlgren.

Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger sig vara 'djupt oroad' över den polska författningsdomstolens syn på EU-lag kontra landets grundlag.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger sig vara "djupt oroad" över den polska författningsdomstolens syn på EU-lag kontra landets grundlag.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT

FAKTA

Fakta: Vad gör EU-kommissionen?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggar i EU-parlamentet för tre olika alternativ i hanteringen av Polen:

* Alternativ ett är en så kallad överträdelseprocedur, "där vi juridiskt utmanar den polska författningsdomstolens utslag".

* Alternativ två är den nya konditionalitetsmekanism som infördes för att skydda mot missbruk av EU-pengar: "Den polska regeringen måste nu förklara hur den tänker skydda europeiska pengar", säger von der Leyen.

* Alternativ tre är den process som avhandlas i EU-fördragets artikel 7, där ett land i slutändan kan bli av med sin rösträtt i EU-sammanhang. "Den författningsdomstol som nu ifrågasätter vårt fördrag är samma domstol som vi i artikel 7-förfarandet inte anser vara oberoende och legitim", säger kommissionsordföranden.

Utrikes

Dom: Colombia bär skuld för grym kidnappning

Colombias President Iván Duque Márquez.
Foto: UNTV/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Landet Colombia bär ansvar för det våld som journalisten Jineth Bedoya utsattes för i samband med en kidnappning 2000, slår Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (IACHR) fast.

Händelserna gentemot Bedoya kunde inte ha utförts utan den colombianska statens "medgivande och samarbete" eller åtminstone med dess fördragsamhet, skriver IACHR. Domstolen är knuten till den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS, men är separat från människorättskommissionen som också på engelska förkortas IACHR.

Bedoya kidnappades, våldtogs under timmar och dumpades på en övergiven väg i maj 2000 när hon skrev om Colombias högerextrema paramilitära grupper.

Några av gärningsmännen har fällts för dådet. De tillhörde en högerextrem milis som bekämpade landets vänstergerillagrupper.

Colombia har tidigare bett Jineth Bedoya om ursäkt och president Iván Duque Márquez skriver nu på Twitter att man till fullo accepterar IACHR:s beslut.

Utrikes

Nordkorea har provskjutit ny robot

Tv-rapportering i Japan om Nordkoreas robottester. Roboten på bilden är dock inte den senast testade.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea har avfyrat en ballistisk robot över Japanska havet.
Det antas handla om en så kallad SLBM, engelsk förkortning för robotar som kan avfyras från ubåtar, uppger Sydkoreas militär.

"Vår militär har upptäckt en oidentifierad ballistisk kortdistansrobot som antas vara en SLBM som avfyrats från Nordkorea", meddelar Sydkoreas militär. Enligt militären var uppskjutningsplatsen ett skeppsvarv i kuststaden Sinpo, där ubåtar nyligen synts på satellitfotografier.

Roboten ska ha skjutits mot havet öster om halvön.

"Sydkoreansk och amerikansk underrättelsetjänst analyserar noggrant för att få mer klarhet", skriver militären.

En viktig frågeställning är om roboten avfyrades från en fungerande ubåt eller från någon typ av undervattensplattform eller pråm.

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar. Bland annat säger sig landet ha testat en så kallad hypersonisk robot, en teknik som beskrivs som ett framtida supervapen.

Vill ha nya samtal

Det senaste testet fördöms av USA:s militär, som uppmanar landet att "avstå från ytterligare destabiliserande handlingar".

USA har skickat en förfrågan om att inleda nya samtal med styret i Pyongyang.

– Vi eftersträvar diplomati med Nordkorea för att få till konkreta framsteg som leder till ökad säkerhet för USA och våra allierade, säger USA:s särskilda Nordkoreasändebud Sung Kim efter att ha träffat sin sydkoreanska motsvarighet i Washington.

– Vi har inget fientligt uppsåt mot Nordkorea och vi hoppas att vi får till ett möte utan förbehåll, tillägger han.

Sydkoreas säkerhetsråd har hållit ett extrainsatt möte om uppskjutningen under tisdagen, och manar sitt grannland i norr att delta i en dialog.

Upptrappad spänning

Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat på is sedan dåvarande presidenten Donald Trump träffade diktatorn Kim Jong-Un vid ett toppmöte i Hanoi 2019. Länderna kom överens om nedrustning, men överenskommelsen visade sig snart sakna substans.

Nordkorea har flera internationella sanktionsprogram emot sig på grund av sina kärnvapen- och robotprogram och landet skyller den upptrappade spänningen på USA.

FAKTA

Fakta: Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53. Länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.

Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för omfattande sanktioner.

Källor: Landguiden/UI, NE med flera

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Online casino

Tips för att bli kvitt med ditt spelmissbruk

Online casino Under de senaste åren har det skett en ökning bland personer som hamnar i ett spelmissbruk. Denna ökning står i tät korrelation med ökningen av online casinon och dess tillgänglighet. Online casinon ger spelare en unik möjlighet att på kort tid kunna göra stora insatser på flera olika spel vilket ökar risken för ett osunt spelande.

Sverige har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bemöta spelmissbruk i olika former. Folkhälsomyndigheten har gjort undersökningar som visar på att ungefär 2% av Sveriges befolkning lider av någon typ av spelmissbruk. Denna siffran ser dock ut att stiga till följd av online casinons framåt marsch.

”Folkhälsomyndigheten anser att spel om pengar nu är en folkhälsofråga i Sverige. Kriterierna för att något ska klassas som en folksjukdom är att det ska drabba många och kan ha allvarliga konsekvenser. Man har därför numera ett antal stödlinjer samt information och hjälp att tillgå den som utvecklar ett problem med spel om pengar.”

Spelmissbruk är precis som med andra missbruk en sjukdom som inte bara drabbar personen som har missbruket utan även anhöriga. På stodlinjen.se kan man få professionell hjälp både som person som lider av ett missbruk och anhörig till personen. Det är viktigt att komma ihåg att spelmissbruk även kan bero på någon annan psykisk sjukdom. Spelmissbruk kan även bidra till att man utvecklar psykisk ohälsa. Det är vanligt att personer som utvecklar ett spelmissbruk parapellet hamnar i en depression eller drabbas av stark ångest.

Hur definieras ett spelberoende

I Sverige definieras ett spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Man kan enkelt definiera spelberoende som när en person inte klarar av att hantera sitt spelande om pengar. Man kan helt enkelt inte sluta spela fast än att man borde och fast än att pengarna tar slut.

Personer som utvecklar ett spelberoende är oftast själva inte medvetna om sitt beroende förs än spelandet redan har gått över styr. Det brukar innebära att personer som har ett spelberoende ofta har levt med problematiken under en längre period innan de får ordentlig hjälp och behandling. Det kan ske i faser och spelmissbruk är oftast något som smyger sig på utan förvarning.

Symptom

Det finns några olika symptom man bör vara vaksam på när det gäller ens casinospelande. Symptomen kommer troligtvis inte över en natt utan utvecklas långsamt under en längre period.

- Man ökar ständigt sin omsättning för att öka spänningen i sitt spelande.

- Man ljuger om sitt spelande. Man ljuger då ofta om hur mycket man spelar för och om hur mycket tid man spenderar på sitt spelande.

- Man blir på dåligt humör och stressad om man inte kan spela den mängd man vill.

- När man förlorar pengar försöker man direkt vinna tillbaka dem.

I flera fall är det personens närstående som uppmärksammar om den ohållbara situationen och ber personen skaffa hjälp. Detta kan verkligen fungera som en väckarklocka och vara vändpunkten till ett mer sunt liv.

Lyckas undvika spelmissbruk

Har du redan ett fullt utvecklat spelmissbruk så är dessa tips inte något du bör ta till. Om du har ett spelmissbruk är det viktigt att ordentlig hjälp av utbildade och professionella personer.

Spelpaus.se

Spelpaus.se är ett verktyg som ägs av Svenska Spelinspektionen som ska hjälpa personer att kunna kontrollera sitt spelande. Spelpaus innebär att du stänger av dig från alla online casinon med svensk spellicens. Man väljer om man vill stänga av sig 1, 3, 6 månader eller tillsvidare. Under denna period kan man inte avbryta sin avstängning utan måste vänta ut hela perioden.

Spelgräns

Svenska Spelinspektionen och regeringen har nu bestämt att alla online casinon med svensk spellicens måste se till att alla spelare sätter en spelgräns för sitt spelande. Här bör du som spelare tänka efter och sätta en lägre gräns än vad du först tänkt sätta.

Skifta fokus

Detta kanske är det svåraste med det kan vara en bra idé att verkligen försöka skifta fokus. Kan du lägga all den tid och energi du lägger på online casinon på något annat? Försök hitta ett sunt substitut för spelandet. Kanske finns det en träningsform du aldrig testat men kan pröva nu? Matlagning eller bakning? Det finns massor av härliga alternativ.

Ekonomiska påföljder

Utöver psykiska efterföljder av ett spelmissbruk leder det även ofta till ekonomiska svårigheter. Det är vanligt att spelare tar flera olika lån från olika långivare för att kunna finansiera sitt spelande. Mobillån med hög ränta är lätt att få men desto svårare att betala tillbaka.

Om man som spelare samlat på sig höga och dyra skulder är det viktigt att vara ärlig mot sin omgivning för att kunna få ordentlig hjälp. Kontakta din bank och förklara ditt läge. Det är väldigt ofta en bra idé att samla alla lån till ett stort lån för att slippa höga räntor och dåliga avtal.

Utrikes

Syriska asylsökande blir fråga för folketinget

Folketinget i Danmark måste ta upp frågan om tillfälliga uppehållstillstånd för asylsökande från Syrien, sedan ett medborgarförslag fått mer än 50 000 namnunderskrifter. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Mer än 53 000 danskar kräver en lagändring för att inte syriska asylsökande ska riskera att bli tillbakaskickade till Syrien.

En namninsamling till stöd för medborgarförslaget har pågått sedan april och eftersom antalet underskrifter nu passerat 50 000 måste folketinget ta upp frågan.

"Vi vill ha en lag som garanterar att en flykting kan få sitt uppehållstillstånd indraget först om det skett fundamentala, stabila och varaktiga förändringar i hemlandet", heter det i medborgarförslaget.

I Danmark kan en asylsökandes behov av skydd omprövas och i december förra året kom den danska flyktingnämnden fram till att förhållandena i Damaskusprovinsen i Syrien inte längre är så allvarliga att asylsökande därifrån ska kunna beviljas uppehållstillstånd eller få tillfälliga uppehållstillstånd förlängda.

Men samtidigt har den danska regeringen beslutat att inga flyktingar från Syrien ska tvingas att återvända. Skälet är att man inte vill samarbeta med Syriens president Bashar al-Assad och samarbete med mottagarlandet är en förutsättning för att kunna tvinga någon att återvända.

Utrikes

Trump vill hemlighålla dokument, skydda Bannon

USA:s tidigare president Donald Trump. Bild från i september.
Foto: Ben Gray/AP/TT
Utrikes
Utrikes Via en stämningsansökan försöker USA:s expresident Donald Trump hindra att Vita husets dokument från tiden runt kongresstormningen i januari offentliggörs.
Trump vill inte heller att hans tidigare chefsstrateg Steve Bannon vittnar inför det kongressutskott som utreder attacken.

Den kontroversielle högerpopulisten Bannon var kallad till det särskilda utskottet i torsdags och han har även ombetts lämna över material. Men han dök aldrig upp med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Det gick inte hem hos utskottet.

Under dagen planerar de att rösta om att ställa Bannon inför anklagelser om kongresstrots (motsvarande domstolstrots), noterar nyhetsbyrån AP och andra medier. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga stormningen skedde så finns det inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottets ledning.

Ville "begrava Biden"

Trump sparkade sin chefsstrateg redan i augusti 2017, men det är väl känt att de två stått i kontakt de senaste åren.

Efter att Trump förlorade fjolårets presidentval och börjat föra fram falska anklagelser om valfusk pratade de i telefon, enligt uppgifter i boken "Peril" som den ansedde The Washington Post-journalisten Bob Woodward skrivit tillsammans med Robert Costa. I december i fjol ska Bannon ha uppmanat Trump att fokusera på den 6 januari, det datum elektorsrösterna och därmed Joe Bidens valseger skulle fastställas av kongressen.

"Den 6 januari ska vi begrava Biden", sade Bannon i samtalet enligt boken.

Det är bland annat detta samtal som representanthusets särskilda utskott vill ställa frågor om.

Irriterande fiske?

Men Donald Trump har uppmanat Bannon och andra medarbetare att neka sådana juridiskt bindande kallelser med hänvisning till presidentämbetets makt.

I ett försök att blockera kongressutredningen har expresidenten dessutom lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Washington DC. I den motsätter han sig utskottets begäran om att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari, noterar AFP och AP.

"Utskottets begäran är inget mindre än en irriterande, olaglig fiskeexpedition som öppet godkänts av Biden och som är utformad för att i strid mot grundlagen utreda president Trump och hans regering", står det i stämningsansökan.

Den nuvarande presidenten Joe Biden godkände nyligen att utredningsutskottet till en början får tillgång till handlingar på sammanlagt 125 sidor.

Trump kräver att domstolen förklarar dokumentförfrågningarna som ogiltiga, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte får lämna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lär stämningen fördröja offentliggörandet med flera månader.

Agerandet väntat

Det är USA:s riksarkiv som ansvarar för alla handlingar från Vita huset. Sedan slutet av augusti har utredarna skickat omfattande förfrågningar om registerutdrag till arkivet, och både Biden och Trump har 30 dagar på sig att granska materialet innan det släpps.

Det sker mot bakgrund av ett gammalt HD-beslut om att landets presidenter kan få hålla vissa dokument och viss korrespondens hemlig för att främja uppriktiga diskussioner. Ingen domstol har dock tagit ställning till om detta privilegium även gäller före detta presidenter, som Donald Trump. För tillfället är det därför Joe Biden som har sista ordet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Susanna Persson Öste/TT

President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Foto: John Minchillo/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Lockdown väntar Lettland efter höga smittotal

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lettland har de senaste veckorna haft den högsta smittspridningen av covid-19 i EU. Nu införs en månadslång lockdown för att bekämpa viruset.

– Jag ber om ursäkt till dem som redan är vaccinerade, men restriktionerna kommer att gälla alla, säger premiärminister Krisjanis Karins efter ett tio timmar långt regeringssammanträde, enligt nyhetsbyrån AFP.

Mindre än hälften av Lettlands knappt två miljoner invånare har fått två doser covidvaccin.

– Det är fortfarande alldeles för många ovaccinerade som blir sjuka i covid och avlider på sjukhus, säger Karins.

Utegångsförbud och distansskola

Nedstängningen föreslås börja på torsdag och kommer att vara fram till den 15 november. Under den tiden kommer det att råda utegångsförbud mellan klockan 20 och 05 och endast affärer som säljer mat och andra nödvändiga varor kommer att vara öppna. Det betyder att skönhetssalonger, biografer och teatrar stängs och att restauranger endast får sälja hämtmat. Skolundervisningen kommer att ske på distans och folk uppmanas att arbeta hemifrån, enligt AFP.

Åtgärderna väntas klubbas på ett regeringssammanträde under tisdagen, därefter måste parlamentet godkänna förslaget i en omröstning på onsdag.

Den senaste veckan har rekordmånga nya fall av covid-19 registrerats i Lettland. Hittills har närmare 190 000 människor diagnosticerats med sjukdomen i landet, varav nästan 2 900 har avlidit.

Baltikum hårt drabbat

Hela Baltikum har en omfattande smittspridning, precis som övriga Östeuropa. På listan över länder med flest döda i förhållande till folkmängd ligger Lettland nu på plats elva, med 40 döda per miljon invånare de senaste sju dagarna. På plats fem återfinns grannen Litauen, där hela 62 dödsfall per miljon invånare har registrerats.

Förra veckan utlyste regeringen i Riga ett särskilt nödläge för de kommande tre månaderna och krav på munskydd har införts i alla offentliga byggnader.

Lettlands president Egils Levits testade positivt för covid-19 efter sitt besök på den internationella Förintelsekonferensen i Malmö nyligen, något som även fick Finlands president Sauli Niinistö att sätta sig i karantän, då de två hade ätit frukost tillsammans.

FAKTA

Fakta: Covidläget i Baltikum

De tre baltstaterna är alla hårt drabbade av covid-19, med omfattande smittspridning och höga dödstal.

Värst drabbat är Litauen, som just nu har de femte högsta dödstalen i världen i förhållande till befolkning: 62 döda per miljon invånare de senaste sju dagarna. I Lettland har 40 dödsfall per miljon invånare registrerats under samma period, och i Estland 20. Motsvarande siffra för Sverige är 3,5.

En bidragande förklaring är att vaccinationsgraden i framför allt Lettland är låg. Bara knappt hälften av befolkningen är fullvaccinerad – den fjärde lägsta andelen i EU efter Bulgarien, Rumänien och Kroatien. I Estland och Litauen har något fler tagit sina två sprutor.

Källa: Statista, AFP

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL