Inrikes

Socialsekreterare: Levde med persiennerna neddragna

Hot mot socialsekreterare kan förekomma i alla typer av ärenden. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Att kriminella spelar på sitt våldskapital för att hindra socialsekreterare att ingripa förvånar inte Mathilda Leijonborg, socialsekreterare i Västerås.
– Mest kommer hoten från föräldrar och anhöriga, säger hon.
PREMIUM

Förolämpningar, hotfulla telefonsamtal och hembesök hos klienter där polis måste larmas akut. Mathilda Leijonborg har, trots relativt kort tid i yrket som socialsekreterare, redan erfarenhet av allt detta.

I en ny enkät från Akademikerförbundet SSR uppger sju procent av socialsekreterarna i utsatta områden att de har undvikit att ingripa i ett akut ärende kring ett barn på grund av hot eller rädsla.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Utredning ska granska adoptioner till Sverige

Socialminister Lena Hallengren (S tillsätter nu den tidigare utlovade utredningen om internationella adoptioner efter avslöjanden om missförhållanden vid adoptioner från Chile på 1970-talet. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Riksdagen har krävt det och socialministern har flaggat för det.
Nu kommer regeringen till skott – en utredare ska syna hur Sverige har skött adoptioner av barn från bland annat Chile och Kina genom åren.

– Människor i Sverige vill veta hur adoptionerna verkligen har gått till. Hur har vi arbetat. Hur har vi säkerställt att barnen är övergivna? sade socialminister Lena Hallengren (S) till Dagens Nyheter dagarna före midsommar.

Veckan före hade riksdagen bett regeringen att snarast tillsätta en utredning "...med syftet att klarlägga hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från 1900-talets mitt och fram till i dag."

Det var en majoritet i riksdagen med stöd av alla partier utom regeringspartierna som stod bakom uppmaningen, ett så kallat tillkännagivande.

På en pressträff i dag presenteras utredaren och den arbetsorder, direktiven, som utredningen får av regeringen.

Bakgrunden till utredningen är en rad uppgifter från olika länder om att svenska familjers adoptioner av barn från länder som Chile, Kina och Sydkorea kanske inte gick rätt till alla gånger. Familjerna som adopterade fick höra uppdiktade historier.

Sedan flera år pågår en brottsutredning i Chile, något som blev känt i Sverige första gången 2018. Uppgifter finns om att barn rövades bort samtidigt som mödrarna fick höra att deras barn dött vid förlossningen eller försvunnit.

Enligt dokument som Dagens Nyheter tagit del av använde den chilenska militärjuntan adoptionerna till Sverige som ett sätt att försöka förbättra relationerna mellan länderna.

Det har också framkommit uppgifter om att gravida i Sydkorea har pressats att lämna bort sina barn och att barnhem i Kina har haft ekonomiska skäl att ordna fram barn för adoption.

Förutom Dagens Nyheter har också SVT:s Uppdrag Granskning försökt gräva i hur det egentligen gick till när barn kom till Sverige.

Lars Larsson/TT

Marc Skogelin/TT

Inrikes

Fler barn fattiga när klyftorna ökar

Barn med olika ekonomiska förutsättningar lever i allt större utsträckning i helt olika verkligheter, framhåller Rädda barnen i en ny rapport. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Avståndet mellan rik och fattig i Sverige har ökat de senaste åren. Det gör att Sverige relativt sett har fått en avsevärt större andel fattiga barn än många andra länder i Europa med välfärd liknande vår, enligt en ny rapport från Rädda barnen.

I Sverige uppgår den relativa barnfattigdomen till 23,1 procent, slår rapporten från Rädda barnen fast.

Men vad betyder det? Det innebär inte att nära en fjärdedel av alla barn i Sverige saknar skor eller mat för dagen. Men i förhållande till hur de flesta familjer i Sverige har det riskerar dessa barn att växa upp under betydligt sämre ekonomiska förutsättningar än genomsnittet.

"Skev självbild"

I jämförelse med till exempel Danmark, Finland, Tyskland och Nederländerna är den relativa barnfattigdomen i Sverige nära tio procent högre. Det är först när vi närmar oss länder i Östeuropa som Kosovo (20,7 procent) och Albanien (30,6 procent) – samhällen med avsevärt svagare välfärd – som vi hamnar i nivå.

– Det är tydligt att vår självbild av Sverige som ett land där alla barn växer upp med samma förutsättningar är ganska skev. Vi behöver göra ett omtag, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda barnen.

Men varför har det blivit såhär? Den enkla förklaringen är att de ekonomiska klyftorna har ökat, mer än i något annat OECD-land sedan 1990-talet.

– Ökningen av ojämlikheten drivs av två saker: Dels av inkomsterna i toppen, särskilt kapitalinkomster, som har dragit ifrån inkomsterna i mitten, och dels av att inkomsterna i botten har hamnat på längre avstånd från mitten eftersom bidragsinkomster inte har hängt med reallöneutvecklingen, säger Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Arbete kontra bidrag

Barn- och bostadsbidrag, som ska vara fattigdomsreducerande, har i dag inte samma utjämnande effekt som under 1990-talet eftersom stöden inte har anpassats efter majoritetens ökade standard över tid. Att få arbetslösa i jobb är därför nyckeln om bidragen inte ska höjas.

– Här finns en särskilt hög potential när det gäller utrikes födda kvinnor som har en låg arbetsintensitet, säger Carina Mood, men tillägger att det är en politisk fråga.

Barn med minst en förälder som är född utomlands löper betydligt högre risk (43,7 procent) att växa upp i socioekonomisk utsatthet än barn vars bägge föräldrar är födda i Sverige (7,3 procent).

"Ohållbart samhälle"

Andra markörer för fattigdom är skolsegregation, dåliga studieresultat, trångboddhet och höga andrahandshyror, vilket ofta drabbar redan ekonomiskt utsatta. Det ena leder till det andra och sammantaget riskerar ojämlikheten att slå mot samhället i stort, menar Maria Frisk.

– Stora ekonomiska skillnader mellan barnfamiljer bidrar till att vi bygger upp ett samhälle där barn, som är uppvuxna i olika delar i en stad, i allt mindre utsträckning kan relatera till varandra. Man får en minskad förståelse för varandras livsvillkor. I förlängningen bidrar det här inte till ett hållbart samhälle. Det riskerar tvärtom att skapa ett "vi och dem", som är ett hot mot ett hållbart samhälle.

Tomas Lauffs/TT

FAKTA

Barnfattigdom i Europa

För att jämföra barns socioekonomiska utsatthet länder emellan används det relativa fattigdomsmåttet: Låg Ekonomisk Standard (LES). Det visar hur många som lever i hushåll med en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet.

Källa: Rädda barnen

Inrikes

Ungdomsförbunden tappar tusentals medlemmar

SSU:s förbundssekreterare Diyar Cicek. Arkivbild.
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes Sveriges politiska ungdomsförbund rasar i antal medlemmar. Under 2020 var det bara Ung Vänster som visade stigande siffror. Värst drabbade är SSU och MUF, rapporterar TV4 Nyheterna.

Under 2020 tappade Sveriges Socialdemokraters ungdomsförbund, SSU cirka en tredjedel av sina medlemmar: från 11 129 medlemmar till 7 390. Moderata ungdomsförbundet, MUF, har tappat nära en fjärdedel av sina medlemmar: från 13 977 medlemmar till 10 578.

– Vi har tappat tusentals medlemmar. Och det är ett demokratiskt problem när unga inte upplever att de kan påverka sin framtid, säger SSU:s förbundssekreterare Diyar Cicek till TV4 Nyheterna.

Båda ungdomsförbunden har traditionellt sett värvat många medlemmar på plats i skolor. Även om förbunden nu i takt med att restriktionerna lyfts har kunnat se en återhämtning av antalet medlemmar, är det fortsatt många skolor som säger nej till politiska aktiviteter.

– Det är klart att det är ett problem. Vi vill ha värvat de personer som ska vara med i valrörelsen nästa år. Hela den biten har vi tappat, säger Matilda Ekeblad, ordförande i MUF, till TV4.

FAKTA

Antal medlemmar per 31 december

* MUF

2019: 13 977

2020: 10 578

* SSU

2019: 11 129

2020: 7 390

* KDU

2019: 4 906

2020: 4 854

* LUF

2019: 3 472

2020: 2 550

* Ung Vänster

2019: 1 607

2020: 1 739

* Grön Ungdom

2019: 1 600

2020: 1 300

* CUF

2019: 1 500

2020: 1 200

* Ungsvenskarna

Vill inte redovisa siffror, men uppger att de förlorat cirka 20 procent av sina medlemmar

Källa: TV4 Nyheterna

Inrikes

Fasthållning och polisgrepp mot unga i tvångsvård

Det är vanligare att flickor sätts i 'isolering' inom den statliga tvångsvården – två tredjedelar av besluten om avskiljning gäller flickor, visar ny rapport från organisationen Barnrättsbyrån. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes Grepp för fasthållning och nedläggning mot golvet används systematiskt av personal på ungdomshem, visar ny kartläggning.
– Man jobbar med smärta för att få kontroll på barns kroppar. Det anses helt utdaterat i dag, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Statens institutionsstyrelse, Sis, driver hem för ungdomar som tvångsvårdas för svåra psykosociala problem som missbruk och våld. Många har haft problem hemma och i skolan. Även unga som har begått brott och dömts till sluten ungdomsvård vårdas på hemmen.

Avskiljning innebär att personalen på ungdomshemmen (Sis-hem) har rätt att låsa in en boende i upp till fyra timmar för att den beter sig våldsamt eller är berusad. Organisationen Barnrättsbyrån har sammanställt 1 788 avskiljningsbeslut från 2019 och 2020 och studien visar att i en tredjedel av fallen har den unga inte använt våld. Av dem har över 80 procent utsatts för fysiska ingripanden från personal.

– När vi började gräva så blev vi överraskade av att det här inte sågs som missförhållanden. Det fanns inga lex Sarah-anmälningar eller avvikelserapporter även om barn fått uppsöka sjukvård för sina skador, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Kan vara olagligt

Hon menar att besluten om avskiljning som fattats utan att den unga utövat våld kan sakna stöd i lagen.

Greppen och fasthållningsteknikerna som används är hämtade från polisens konflikthanteringssystem "No Power No Lose", men har anpassats till Sis verksamhet. Personalen får ett par dagars utbildning i att bland annat hålla fast och pressa ned ungdomar.

Kritiken mot att pressa ned någon hårt mot golvet är välkänd, för en person i affekt kan det innebära livsfara, menar Elin Wernqvist. Barnrättsbyrån har valt att klassa fasthållningar och nedläggningar som våld mot unga – även om det är tillåtet för personalen.

– Att Sis fortsätter att använda sig av metoderna är uppseendeväckande. Det finns ingen uppföljning av effekterna eller skador på barnen, trots stora risker, säger Elin Wernqvist.

Gav dem polisgreppen

Närmare två tredjedelar av besluten om avskiljning rör flickor. Anders Hjern, som är barnläkare och professor och har läst rapporten, lyfter att många som vårdas på ungdomshemmen lider av psykisk ohälsa och har neuropsykiatriska diagnoser. Bland unga flickor är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och autismspektrumstörning vanligt.

Han menar att ledningen på Statens institutionsstyrelse inte tar ansvar för att personalen utbildas i att möta behoven hos den gruppen.

– I stället har man gett dem polisgreppen. Det leder till våldsanvändning i konflikter som hade kunnat lösas på annat sätt, säger han.

Det är inte ungdomarnas beteende utan personalens sammansättning, ålder och utbildning som avgör i vilken utsträckning våldsamma tvångsåtgärder används, anser Tom Palmstierna, professor i psykiatri och överläkare i rättspsykiatri, som också har läst rapporten.

Obegripligt av vuxna

– När det dyker upp om och om igen så beror det inte på att en enskild vårdare är ett rötägg. Då arbetar de i ett sammanhang där man har en hållning till klienter som är destruktiv.

TT: Vad behöver göras?

– Montera ned "No Power No Lose" och använd evidensbaserade metoder för hur man bemöter aggressiva patienter och förebygger för att undvika att fysiska tvångsåtgärder, säger Tom Palmstierna.

Barnrättsbyrån anser att avskiljning bör stoppas omgående för att förhindra att fler barn utsätts för fasthållningar och nedläggningar, som personalen oftast använder när någon ska avskiljas.

För barn och unga som redan är utsatta, har blivit övergivna eller utsatta för våld och övergrepp blir det obegripligt att vuxna som är satta att skydda dem ingriper fysiskt när de är arga och ledsna, menar Elin Wernqvist, generalsekreterare.

– De har svårt att känna tillit till vuxenvärlden, de får flashbacks till isoleringscellen. Jag pratade med en flicka som var på Sis för ett år sedan som har så ont i nacken att hon har svårt att sitta ned i skolan för att de slitit och dragit i henne så mycket, säger hon.

Helena Björk/TT

FAKTA

Konflikthanteringssystemet "No Power No Lose"

Bygger på polisens bastaktik för att hantera våldsamma personer och situationer och har anpassats till verksamheten på ungdomshemmen.

Personalen utbildas under en heldag och fyra tvåtimmarspass under ett år.

Transportgreppet: Används av personal för att föra en våldsam ungdom till avskiljningsrummet.

Fasthållning mot vägg: Innebär att man efter att transportgreppet är fattat placerar den unge mot en vägg så att hen inte kan röra sig därifrån.

Fasthållning mot golv (nedläggning): Mer omfattande då man även måste ”destabilisera hens tyngdpunkt". Rekommenderas att utföras av minst tre personer. På golvet finns olika grepptekniker för att fortsätta låsa den unges ben, exempelvis genom att böja upp dem med fötterna mot ryggen.

Källa: Barnrättsbyrån

FAKTA

Fakta: Barnrättsbyråns studie

Studien baseras på beslut om avskiljning på Sis-institutioner som fattats under 2019 och 2020. Samtliga beslut från 2020, samt ett slumpat urval av besluten för 2019. Totalt 1 788 beslut.

Antalet individer är färre än beslut, under 2020 handlar det om 368 personer.

61 procent av besluten rör flickor.

I 68 procent av fallen har våld, materiellt och/eller mot person, förekommit som skäl för avskiljning.

I 32 procent av fallen har beslutet om avskiljning fattats utan att den unge varit våldsam.

I fall där unga ej varit våldsamma har följande fysiska insatser använts:

Transportgrepp i 22 procent av fallen.

Fasthållning/nedläggning i 30 procent av fallen.

Fasthållning/nedläggning/transportgrepp i 30 procent av fallen.

Källa: Barnrättsbyrån

Inrikes

Våldet är de gängkriminellas valuta

Blommor och ljus i Hammarby sjöstad i Stockholm, där rapparen Einár sköts ihjäl i torsdags kväll. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Motivet bakom mordet på rapartisten Einár är fortfarande okänt, men gängkriminalitet är ett av polisens spår.
I de gängkriminellas värld leder en skjutning ofta till en ny skjutning, då upprätthållande av status och heder är avgörande.
PREMIUM

Mycket är fortfarande oklart kring dödsskjutningen av Nils Grönberg, eller Einár som 19-åringen kallade sig som artist. Larmet om skottlossningen på en innergård i Hammarby sjöstad kom till polisen strax före klockan elva på torsdagskvällen, Einár hade träffats med flera skott och uppgifter finns om att en eller två personer ska ha flytt från platsen.

Ännu är inga gripna och därmed är också motivbilden, åtminstone officiellt, höljd i dunkel. Därmed är det svårt att säga något om hur risken för nya våldsdåd kopplat till mordet ser ut. Polisen utreder dock eventuella kopplingar till gängkriminalitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Inrikes

Rånare hotade skjuta treåring – åtalas

Fyra personer åtalas misstänkta för grovt rån där det bland annat ska ha riktats en pistol mot ett treårigt barns huvud. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Under ett rån i en bostad i Sjöbo kommun ska en man ha blivit slagen med batong samtidigt som hans treårige son hotades med en pistol riktad mot hakan.
Nu åtalas fyra män misstänkta för grovt rån och grovt olaga hot, skriver Ystads Allehanda.
PREMIUM

Brottet som utspelade sig en eftermiddag i augusti "bör bedömas som grovt eftersom de tilltalade har visat synnerlig råhet", står det i stämningsansökan, enligt tidningen.

Målsägaren har uppgett att rånarna var ute efter pengar, om de inte fick det skulle barnet skjutas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Var femte anställd rädd för repressalier

Var femte anställd i Region Västerbotten oroar sig för repressalier, visar en medarbetarundersökning. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

I en enkät som Region Västerbotten skickade ut till sina medarbetare uppger 20 procent att de undviker att uttrycka missnöje eller rikta kritik mot arbetsgivaren. Anledningen? Rädsla för repressalier, rapporterar Läkartidningen.

Läkarföreningen i Västerbotten är inte förvånad.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Två gripna för grovt vapenbrott

Polisen larmades till en adress i Norrköping efter misstänkt skottlossning. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen larmades klockan 21.34 på tisdagskvällen till ett bostadsområde i Norrköping efter larm om smällar, skriver polisen på sin hemsida.

På plats kunde ingen skottlossning konstateras, men två personer greps misstänkta för grovt vapenbrott samt narkotikabrott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL