Inrikes

Mer stöd till elbussar och laddstolpar

Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) presenterar satsningar på klimat och miljö i budgeten för 2022.
Foto: Robin Ek/TT
Inrikes
Inrikes Mer pengar för att få ut fler elbussar och lastbilar med låga utsläpp på vägarna, stöd till biogas och utbyggt Klimatkliv för fler laddstolpar.
Totalt handlar det om nya miljö- och klimatsatsningar på tolv miljarder kronor i nästa års budget.
PREMIUM

Klimat och miljö är en av regeringens fyra prioriteringar i budgetpropositionen för 2022. Tidigare har åtgärder för 4 miljarder kronor presenterats för transportsektorns och industrins omställning och 3,4 miljarder till skog och natur.

På fredagen presenterades ytterligare åtgärder på runt 4,5 miljarder på en rad områden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Införde amnesti för snattare – hundra erkände

Godis och energidrycker tillhör de varor som snattats mest. Arkivbild
Foto: Henrik Montgomery/T
Inrikes
Inrikes

En butik i Lerum införde "amnesti" för snattare. Resultatet blev att över hundra ungdomar kom och erkände sitt brott, rapporterar lokala medier.

Upplägget var enkelt: Medge att du snattat, be om ursäkt och betala. Ryktet om amnestin spreds sig sedan till skolorna.

– Vi sa till alla att komma hit och göra rätt för sig. Då skulle vi inte polisanmäla, säger butikschefen Fredrik Lindqvist till SVT Nyheter Väst.

De flesta snatterier handlade om småsummor på 20-40 kronor, medan vissa medgav snatteri för så mycket som 700-800 kronor.

Butiken har haft problem med snatteri av varor som energidrycker, bakelser och godis, och nu använde man också tillfället till att tala med ungdomarna om stölder.

– När ungdomarna kom fram och erkände så tog vi vår tid för att samtala med dem och förklara hur en polisanmälan hade påverkat dem och deras familjer, säger Lindqvist.

Inrikes

"Desperat försök att bredda sig"

Desperata? Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi tar partiet vänsterut, enligt statsvetare.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Miljöpartiets fokus på höjda skatter och bidrag är en vänstersväng och ett försöka att locka fler väljare.
– Ett lite desperat försök att bredda sig, säger statsvetare Marja Lemne något skeptiskt.

En gång i tiden startades Miljöpartiet med en uttalad idé om att stå utanför blockpolitiken. Den tanken har sakta men säkert försvunnit i takt med samarbetet och de senaste sju åren i ett regeringssamarbete med Socialdemokraterna. Med de på kongressen tagna förslagen om höjda kapitalskatter, höjda bidrag och mer av reglering blir positioneringen än tydligare.

– Vänstersvängen är nu ett faktum, säger statsvetarkollegan Tommy Möller.

Huruvida det kommer att locka fler väljare, för ett parti farligt nära riksdagsspärren på fyra procent, är tveksamt, enligt de båda statsvetarforskarna.

– Det blir en kannibalism på vänsterkanten, säger Marja Lemne.

Försvårar samarbete med C

Ett tydligare vänsterblock, med S, V och MP, försvårar förmodligen ett fortsatt samarbete med Centerpartiet – något som redan knorrar betänkligt i den aktuella frågan om äganderätten av skog där C och MP är på kollisionskurs och som kan fälla regeringen när det ska röstas om Magdalena Andersson som ny statsminister senare i höst.

– Det blir svårt för Centerpartiet att motivera sin roll. Å andra sidan har de inget alternativ eftersom de så hårt markerat mot Sverigedemokraterna, säger Tommy Möller som spekulerar i att Miljöpartiet skulle må bra av att hoppa av regeringssamarbetet med S.

För många kompromisser

Marja Lemne tycker att miljöpartiet varit dåligt på att våga stå upp helt och fullt för miljöpolitiken, det har varit för mycket kompromissande. Det har skadat partiet.

Nu ser det ut som man försöker locka vänstersossar, vissa av förslagen liknar Reformisternas, en vänsterflygel inom Socialdemokraterna, påpekar Marja Lemne. Att bredda partiet har Miljöpartiet försökt tidigare, med klen framgång, tycker hon.

– Men det är klart att det här handlar väldigt mycket om att locka väljare, säger hon.

Det finns förstås en frustration hos partiet – att opinionssiffrorna inte lyfter trots att klimatfrågan ligger högt på väljarnas viktighetslista. Problemet för MP är att alla partier numera tycker miljöpolitik är viktigt.

– Miljöpolitiken har nästan blivit lite avpolitiserad, säger Tommy Möller.

Olle Lindström/TT

Inrikes

Kraftig brand rasar i verkstadslokal

Det brinner rejält i en verkstadslokal i Håbo kommun – det är inte känt om någon fortfarande befinner sig i byggnaden. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes En kraftig brand rasar i en verkstadslokal i Håbo kommun söder om Uppsala.
Det är oklart om byggnaden är helt utrymd.

Polis, räddningstjänst och ambulans är på plats.

– Det vi från polisens sida gör är att hålla avspärrningar, dirigera trafik och försöka lokalisera vilka som kan tänkas finnas eller funnits i lokalen när branden startade, säger polisens presstalesperson Magnus Jansson Klarin till TT.

Det är inte klarlagt om det finns människor kvar i byggnaden.

– Man påbörjade en rökdykning, men fick avbryta på grund av höga smällar inne i byggnaden.

Polisen meddelar att räddningstjänsten på plats har beslutat att låta byggnaden brinna ned.

Räddningstjänstens ledningsoperatör bekräftar att rökdykningen har avbrutits och att byggnaden är totalskadad.

– Vi inriktar oss på utvändig släckning och att förhindra vidare spridning i mark eller till andra byggnader, säger Björn Johansson, ledningsoperatör på RLC Mitt.

Vad som orsakat branden är oklart. Det är inte heller känt om någon kommit till skada.

Inrikes

Stenevi: Kärnkraft Moderaternas snuttefilt

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Moderaterna är handlingsförlamade som håller fast i sin "snuttefilt" kärnkraften. Det säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi i sitt tal på partiets kongress.

Stenevi inleder talet med att måla upp scener från Kanada där snabba skogsbränder i somras drabbade det lilla samhället Lytton.

– Det låter lite som introt till en katastroffilm. Men det är det inte. Det här är vår nya verklighet. Det händer här och nu.

Hon anklagar övriga riksdagspartier att göra för lite i klimat- och miljöfrågor och kallar MP det enda klimatpartiet.

Hon beskriver Moderaterna som handlingsförlamade.

– Moderaternas enda klimatförslag, kärnkraften, är inte nåt annat än en snuttefilt.

Sedan menar hon att Liberalernas kompass har gått sönder när man vill göra upp med Sverigedemokraterna, som hon kallar ett högerpopulistiskt parti. Hon lyfter ett SD-förslag om att sätta in militär mot utsatta områden.

– Hur sura och kränkta de än blir kommer vi fortsätta peka på det som högern absolut inte vill prata om, säger Stenevi och fortsätter:

– Att det är ett brutalt underbetyg till den svenska borgerligheten att det enda sättet man klarar att driva sin politik på är att kasta alla liberala värderingar överbord och sätta sig i knät på ett parti med rötterna i vit makt-rörelsen.

Hon tycker inte att det är konstigt att M, KD och L vill diskutera färgval på partikonstellationer. På senare tid har en stor debatt uppstått gällande att MP:s språkrör kallar M, KD, L och SD för en blåbrun sammansättning.

– Det innebär att de slipper prata om att de måste luta sig mot SD för att ha en chans att regera, säger Märta Stenevi.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Man skjuten i armen i Jordbro

En polishund i arbete på den plats i Jordbro där en man blivit skjuten i armen.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes

En man uppges ha blivit skjuten i armen vid pendeltågsstationen i Jordbro, söder om Stockholm. En till två gärningspersoner ska ha setts springa från platsen.

– En förbipasserande har hört en man som ropar på hjälp. Den mannen uppges ha skjutits i armen. Vi är där med full styrka, säger Carina Skagerlind, presstalesperson på polisen.

Polisen kontrollerar platsen och söker efter vittnen. Det ska enligt dem inte ha varit så många ute strax efter tio på söndagsförmiddagen när personen sköts.

Mannen som sköts i armen har redan kunnat prata med polis, hans skadeläge är inte allvarligt. Han kommer att åka till sjukhus för vård.

Polisen har inlett en förundersökning om försök till mord.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Zervant

Skapa den perfekta fakturan

Zervant

En stor del av att driva ett företag går ut på att skicka och ta emot fakturor. Trots att en faktura oftast bara uppfattas som en begäran om en betalning så har den lite större betydelse än så, och den fakturamall som du använder kan komma att ha en stor påverkan på hur företaget uppfattas.

Med en välgjord faktura kan du ge så mycket mer än en betalningsuppmaning då du skickar fakturan till din kund, och alltså ge ett gott intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket. I den här artikeln sammanfattar vi de allra viktigaste punkterna då du ska skapa en faktura i ditt företag, och vad du bör tänka på för att den ska bli perfekt!

Fakturans innehåll

För att fakturan ska vara så korrekt och professionell som möjligt bör den innehålla en del specifika punkter. Det finns till och med en lag hos Skatteverket som talar för att en faktura måste innehåll vissa punkter, så som datum, löpnummer, företagets och kundens namn, och betalningssumman för varorna/ tjänsten.

Annat innehåll som stärker fakturan och gör den mer trovärdig är om du adderar företagets logga, beskriver den försäljning eller de produkter som fakturan berör på ett klart och tydligt sätt, vilka betalningsvillkor som gäller, och att samtlig information är välordnad. Du bör också skriva med dina och kundens uppgifter.

Innehållet på en faktura kan såklart variera beroende på vilket företag det gäller och vad fakturan berör, men dessa punkter är något som alla företag kan ta del av för att skapa pålitliga och professionella fakturor. Det kan absolut vara värt att lägga ner lite extra tid på innehållet i och med att det kan höja företaget och dess ansikte utåt.

Skicka faktura

Hur du skickar fakturan till kunden kan också vara avgörande för det intryck den ger. Det handlar om att skapa ett professionellt helhetsintryck där du vill övertala kunden att du har koll på vad sysslar med, och då krävs det att samtliga steg hanteras på ett smidigt och säkert sätt för båda parter.

Kommunikation mellan kund och företag är A och O, där fakturan ofta står för en stor del av den kommunikativa delen. Genom att skapa en välgjord faktura med ett korrekt innehåll som du sen skickar på ett lätthanterligt sätt kan du ge ett proffsigt intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket.

Skapa e-faktura

Ett väldigt smidigt och lätthanterligt sätt att hantera din fakturering är att skicka din faktura som e-faktura, alltså en elektronisk faktura. E- fakturering blir allt vanligare i vårt digitala samhälle, just för att det är ett smart och enkelt sätt att sköta sin fakturahantering på.

Bara de senaste åren har man sett en markant ökning när det kommer till e-fakturering och försändelser av e-fakturor mellan olika företag och kunder. Enligt en rapport från Svenska Bankföreningen skickades det år 2017 omkring 138 miljoner e-fakturor, och redan år 2018 hade den siffran stigit till omkring 148 miljoner e-fakturor.

Faktureringsprogram

Med den påtagliga ökningen av e-fakturering runt om i världen finns det ingen tvekan om att det anses vara ett praktiskt och smidigt sätt att hantera sina fakturor. Idag finns det en hel del olika faktureringsprogram som erbjuder e-fakturering för olika företag, så att du kan ta din verksamhet till nya nivåer.

Genom att ta del av en faktureringsprogram kan du få hjälp med att skapa korrekta fakturor till alla dina kunder, så att du kan ge ett professionellt och pålitligt intryck bara genom att skicka dina fakturor via e-fakturering. Vi hoppas att den här artikeln kan hjälpa dig då du vill skapa den perfekta fakturan!

Inrikes

Unikt vrak avslöjar okänd svensk historia

Jim Hansson med en del av ett lock där man kan se ett bomärke. Det kan ge till mer information om vem lasten tillhörde.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes På 28 meters djup döljer sig en unik pusselbit i Sveriges handelshistoria. Orört och välbevarat har handelsskeppet lastat med osmundjärn vilat på havets botten i över 500 år.

Höstvinden river upp havet och får marinarkeologernas pråm att gunga betänkligt. Men under ytan är det stilla. Så stilla att Jim Hansson, projektledare och dykande marinarkeolog, beskriver det som möter dem 28 meter ned som "ett fruset ögonblick".

– En koppargryta står kvar i den murade spisen. Det finns rep, tjockt som underarmen på en vuxen man, som är nästan intakt. De här organiska grejerna hittar man inte på land, där har de ruttnat bort.

Östersjöns vatten gör att många material bevaras i närmast perfekt skick.
Östersjöns vatten gör att många material bevaras i närmast perfekt skick.
Foto: Jim Hansson/TT

Platsen där tiden stannat kallas Osmundvraket och ligger norr om Dalarö i Stockholms skärgård. Namnet har hon fått för sin last – tunnvis med osmundar.

Osmundar är järnstycken, cirka 300 gram tunga. Det låter kanske inte lika spännande som ett krigsfartyg med kanoner eller en guldskatt. Men för vissa är osmundarna värda långt mer än guld.

Trots att de var en viktig handelsvara i hundratals år har man hittat ytterst få i Sverige. Efter en omfattande inventering fick man ihop ungefär till en halv tunna. På Osmundvraket finns ett tjugotal tunnor eller mer – tonvis med osmundjärn.

– Det här är en viktig pusselbit för att förstå svensk export och hur den utvecklades, säger Jim Hansson.

I lastrummet finns mer osmundjärn än vad man hittills hittat någon annanstans i Sverige.
I lastrummet finns mer osmundjärn än vad man hittills hittat någon annanstans i Sverige.
Foto: Jim Hansson/TT

I brytningspunkten

Dessutom visade sig lasten innehålla även stångjärn – en typ av mer förädlat järn som under 1500-talet började ersätta osmundarna som exportvara.

– Det var en strategi Gustav Vasa drog i gång när han bröt med Hansan, så det här är mitt i brytningspunkten.

En kompressor slamrar på pråmen. Den driver en slang som suger upp dy från vrakets lastrum där marinarkeologerna gräver sig nedåt. Vattnet och den svavelosande dyn spolas ut i ett tråg med nät där små föremål som träbitar, fiskben och bitar av rep samlas upp.

Skräp för ett otränat öga, men för en arkeolog är det spännande pusselbitar. Kommer fiskbenen från besättningens proviant, eller kan man ha haft torkad fisk med att sälja?

Östersjön har en kombination av bräckt vatten, kyla, mörker, ingen skeppsmask och låg syrehalt som gör att många material kan bevaras i närmast perfekt skick. Osmundvrakets stormast står fortfarande upp och möter dykarna redan efter tio meter.

I lastrummet finns förutom osmundarna tunnor som man tror innehåller smör och pottaska, man har hittat fiskben och horn från älg eller hjort. I kajutan finns personliga föremål som skor och byttor. Fynd som berättar om livet ombord och hur svensk export såg ut för 550 år sedan.

– Det finns inga kollegor, varken här eller internationellt, som sett ett liknande välbevarat skepp, säger Jim Hansson.

Småbitar fångas upp i ett nät när man suger upp dy från botten. Här finns också viktiga ledtrådar.
Småbitar fångas upp i ett nät när man suger upp dy från botten. Här finns också viktiga ledtrådar.
Foto: Anders Wiklund/TT

Okänd skeppstyp

Skeppet i sig är fortfarande något av ett mysterium, det är en skeppstyp man inte stött på förr.

– Det är likt de tyska koggarna och vi tror att det är byggt för den här tunga lasten. En lite försiktig teori är att det skulle kunna vara en holk.

Vad man kunnat slå fast är att det är byggt med furu från östra Sverige på 1540-talet och senare blivit reparerat med furu från Finland runt 1553. Tunnorna ombord kommer från Baltikum och är tillverkade på 1540-talet.

Sannolikt har den sista seglatsen avgått från Gamla stan någon gång på 1560-talet, men vart skeppet skulle vet man inte än.

Varför det sjönk är också höljt i dunkel. Kanske började det läcka, kanske var det en förskjutning av den tunga lasten. Klart är att det måste ha gått fort. Järnet ombord tros väga åtta, nio ton.

Så här ligger skeppet nedsänkt i dyn. Arkeologerna måste gräva sig genom slamlagret – det bruna på bilden.
Så här ligger skeppet nedsänkt i dyn. Arkeologerna måste gräva sig genom slamlagret – det bruna på bilden.
Foto: Anders Wiklund/TT

En förhoppning arkeologerna haft är att hitta bomärken som kan leda tillbaka till lastens ägare och på så sätt kunna hitta mer information om skeppet. Kanske till och med ett namn. Hittills har man hittat tre lock med samma märkning, men om den är ett bomärke eller en varubeteckning eller något annat vet man inte än.

Utsatt för vrakplundrare

Skeppet hittades av en slump 2017 av en sportdykare som egentligen var ute och letade efter ett annat vrak. Sedan har det dröjt innan undersökningen av vraket kommit i gång på allvar och under tiden hann vrakplundrare dit. Någon gång under första halvan av 2019 försvann bland annat en trefotsgryta från 1540-talet och en keramikskål.

Jim Hansson misstänker att det rör sig om en utländsk liga som noterat marinarkeologernas dykplats.

– Men bevakningen är bättre nu. Kustbevakningen har bättre koll. Det här är ett extra skyddsvärt objekt.

Ett rackklot som legat på havets botten i över 500 år ser nästan oanvänt ut.
Ett rackklot som legat på havets botten i över 500 år ser nästan oanvänt ut.
Foto: Anders Wiklund/TT

För Jim Hansson och hans kollegor är det viktiga inte att bärga så mycket som möjligt från vraket utan att kartlägga och dokumentera.

– Vi kommer bara att bärga det absolut nödvändigaste. Vi vill ta reda på vad det var för skepp och lastens sammansättning.

– Handelsfartyg är väldigt anonyma och kanske inte lika spännande som krigsfartyg. Men utan de här skulle vi inte haft råd med de stora krigsfartygen, så det här är en viktig pusselbit som saknats.

Boel Holm/TT

FAKTA

Fakta: Osmundvraket

Osmundvraket hittades 2017 norr om Dalarö i Stockholms södra skärgård.

Ombord finns mer än 20 tunnor osmundjärn.

Undersökningar av materialet från skeppets grövre konstruktioner visar att de kommer från 1540-talet.

Skeppstypen är okänd, men en teori är att Osmundvraket kan vara en holk, en fartygstyp från 1400- och 1500-talen.

FAKTA

Fakta: Osmundjärn

Under medeltiden ökade behovet av järn. Produktionen intensifierades med gruvor och masugnsteknik. Masugnarnas osmundjärn var billigare än blästbrukets produkter.

Det smidbara järnet höggs sönder i mindre klumpar som kallades osmundar, en sorts ämnesjärn med en vikt runt 260 gram. Osmundjärnet gjordes från 1500-talet av tackjärn.

Svenska osmundjärn exporterades till flera olika delar av Europa under medeltiden. Det första skriftliga belägget för export av järn är från 1200-talet.

Under senmedeltiden var de främsta importörerna nordtyska hamnar, där Lübeck/Hamburg var störst vid 1300-talets slut. Nederländerna kom att spela en allt större roll som importör under slutet av 1400-talet.

Sveriges export var cirka 3 500 ton per år under 1500-talets andra hälft. Mot slutet av 1500-talet blev Danzig den största importören.

Källa: Vrak – Museum of wrecks

Inrikes

Filmerna från sommarens Estoniadyk släppta

Forskare skickar ned en rigg med kameror till Estoniavraket vid undersökningen i juli. Arkivbild
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes

Haverikommissionen har nu offentliggjort alla filmer från sommaren dykningar vid Estonia, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Filmerna är publicerade på den estniska haverikommissionens hemsida, och det rör sig om sju olika filmer från nära åtta timmars dykningar.

– Vi är positivt överraskade över att siktförhållandena var så pass bra. Det har ju varit en poäng här att både kunna filma de två hålen och de ställen som vi har bedömt som mer intressanta, säger Jonas Bäckstrand från från Statens Haverikommission till radion.

Ekot har tidigare rapporterat att de nya filmerna visar hålet i Estonias skrov på ett tydligare sätt.

Dykningarna ägde rum i juli. Bakgrunden till att Estonia undersöktes 27 år efter förlisningen var uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i fjol, vilket skapade nya spekulationer om orsaken till katastrofen.

Inrikes

Man friad för publicering av drönarbilder

Det första rättsfallet gällande 'Lagen om skydd för geografisk information' har avgjorts. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes En man från Umeåtrakten har friats från misstankar om olaglig publicering av drönarbilder. Det är det första åtalet i sitt slag Sverige.
– Det känns skönt och det visar att lagen är tandlös, säger Umeåbon till SVT Västerbotten.

Mannen åtalades efter att ha publicerat ett 20-tal av sina egna drönarfilmer på Youtube. Filmerna innehöll bilder över landskapet, något som är olagligt att sprida om det innehåller information som kan skada det svenska totalförsvaret.

Den som planerar att sprida filmer över det svenska landskapet filmat från luften bör först skicka in det för en koll hos Lantmäteriet, för att se att materialet kan spridas utan problem. Detta har varit aktuellt sedan 2016 när "Lagen om skydd för geografisk information" infördes.

Mannen från Umeå friades av en enig tingsrätt eftersom filmerna inte visade någon känslig geografisk information. Det var inte heller klarlagt om en eller två av filmerna hade fått tillstånd från Lantmäteriet, och i så fall vilka, något som gjorde det svårt att visa att tillstånd att sprida filmerna inte fanns, skriver SVT.

FAKTA

Fakta: Lagen om skydd för geografisk information

Lag (2016:319) om skydd för geografisk information.

9 § Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket.

Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret. Beslutet om tillstånd får innehålla villkor om att den geografiska informationen endast får användas för ett visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder. Efter medgivande från den som söker tillstånd får retuscheringsåtgärder i sammanställningen göras av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det behövs för att kunna meddela ett tillstånd.

Källa: Svensk författningssamling

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL