Utrikes

Korruptionsåtal mot Aung San Suu Kyi

Myanmars störtade leader Aung San Suu Kyi, fotograferad i Singapore 2018.
Foto: Bullit Marquez/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Myanmars styrande militärjunta planerar en korruptionsrättegång mot den störtade civila ledaren Aung San Suu Kyi, uppger hennes advokat.

Därmed riskerar fredspristagaren att få tillbringa årtionden bakom lås och bom.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Vulkanen på La Palma fortsätter spy lava

Kanarieöarnas vulkanologiska institut har liknat lavaströmmarna med en tsunami.
Foto: Daniel Roca/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Lavaströmmen fortsätter att flöda från vulkanen vid Cumbre Vieja på kanarieön La Palma. Enligt forskare finns inga tecken på att utbrottet avtar.

– Vi är utlämnade till vulkanens nåd, säger Kanarieöarnas regionpresident Ángel Víctor Torres.

– Det är bara den som kan bestämma när det här tar slut.

Kanarieöarnas vulkanologiska institut har liknat flödet av lava vid sluttningarna under vulkanen med en tsunami. Satellitbilder visar att hård svart lava nu täcker 754 hektar, samtidigt som strömmarna fortsätter att flöda långsamt mot havet.

Mer än 1 800 byggnader har hittills förstörts, mestadels hem. Men tack vare snabba evakueringar av omkring 7 000 människor har ingen av öns omkring 85 000 invånare mist livet.

Vulkanen som spottat ur sig kilometerhöga askmoln orsakar också konstanta jordskalv, med upp till ett dussintal mindre jordbävningar dagligen. På lördagen och söndagen ställdes 56 flygningar till Kanarieöarna in på grund av askan.

Utrikes

Macron fördömer massaker på algerier

Frankrikes president Emmanuel Macron vid en minnesceremoni 60 år efter protesterna.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Det har gått exakt 60 år sedan algerier som protesterade på Paris gator dödades av fransk polis. Flera dussin människor – eller flera hundra, befarar aktivister – slogs ihjäl av polisen och ska ha kastats i floden Seine. Något exakt antal har aldrig offentliggjorts.

På lördagen fördömde president Macron polisens agerande med kommentaren att det var oförlåtligt och att tragedin tystats ned och förnekats alltför länge.

Vid en minnesceremoni sa presidenten att tillslaget som letts av polischefen Maurice Papon var ett "brott". Det är första gången en fransk president benämner händelsen som brott.

– Uttalandet är ett steg framåt, men inte tillräckligt, säger Mimouna Hadjam från den antirasistiska organisationen Africa93.

Protesterna 1961 ägde rum det sista året Algeriet var en fransk koloni. Relationerna mellan Paris och Alger är fortfarande ansträngda till följd av de övergrepp som begicks av båda sidor under Algerietrevolten 1954–1962, då Algeriet frigjorde sig från det franska kolonialstyret.

Utrikes

Kronprinspar på gudstjänst för Kongsbergsoffer

Kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-Marit anländer till söndagens minnesstund i Kongsbergs kyrka.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

När de fem personer som dödades i pilbågsattacken i norska Kongsberg i onsdags ska hedras på en minnesstund i Kongsbergs kyrka på söndagen närvarar flera representanter för norska staten.

Kronprinsparet Haakon och Mette-Marit deltar i både gudstjänsten och kyrkkaffet efteråt. Även justitieminister Emilie Enger Mehl deltar i gudstjänsten, som leds av kyrkoherde Reidar Aasbo.

Under lördagen tillkännagav polisen mer detaljer kring de fyra kvinnor och en man som föll offer för attacken. Tre av dem var 75 år eller äldre, samtliga hemmahörande i Kongsberg.

Enligt polisens utredning tyder allt på att offren var slumpvis utvalda.

Hypotesen kring att den misstänkte gärningsmannen, 37-årige Espen Andersen Bråthen som erkänt händelseförloppet, lider av psykisk sjukdom har stärkts. Misstankar om eventuella religiösa kopplingar till dådet har försvagats, meddelade polisen under lördagen.

Utrikes

Solboom i Libanon: "Snälla, kom och installera"

Solkraft på ett tak i Beirut tillhörande Karagheusian Center, en hjälpinstans för barn som finansieras av Nederländerna.
Foto: UNDP-Cedro/handout/TT
Utrikes
Utrikes I Libanons eluttag finns det ström i någon timme per dag – kanske. Diesel-backup är dyr och svajig. Men krisen innebär en boom för solenergin.
– Även om du inte har råd med ett solsystem som räcker dygnet runt, är det åtminstone du själv som avgör när du ska ha avbrott, säger Carla Kassab i Beirut.

Det statliga elnätet i Libanon når nästan alla invånare, men har varit opålitligt i många år. Kraften genereras av importerad olja, och de senaste månaderna har krisen eskalerat kraftigt. Nätbolaget EDL (Électricité du Liban) har knappt råd att köpa olja längre.

– EDL är i praktiken utslaget nu, i bästa fall får vi tre timmar per dag, säger Carla Kassab till TT.

Hon jobbar med Cedro, FN-organet UNDP:s satsningar på alternativ energi i landet, som delfinansieras av EU men länge pågått i motvind.

– När vi började rikta oss till industrin 2014 fick vi övertala dem att detta är bra för dem, att de sparar energi och pengar.

– Nu jagar de oss, "snälla, kom och installera solceller" – och det har börjat även i hushållssektorn.

Dånande diesel

När EDL fallerar har hushållen länge vänt sig till "mikronät". Det är lokala elnät, i typfallet en stor dieselgenerator som står och dånar i grannskapet. Men även dessa får regelbundet slut på bränsle, eller går sönder. Och det är inte billigt. Mikronätsägarna kräver ofta betalt i dollar, eller tar svartmarknadspriser.

Mikronätens taxor kan variera starkt, särskilt eftersom det libanesiska pundet är hårt inflationsdrabbat. Officiellt är kursen låst till 1 500 pund per USA-dollar, men i praktiken måste libaneserna nu ge minst 10–15 gånger så många pund för varje dollar, skriver nyhetsbyrån Reuters.

– Även om du har nästan nedsläckt får du betala 1 miljon pund, säger Kassab i telefon till TT, som exempel på en aktuell månadsräkning för ett hushåll i hennes hemtrakter.

50 000 kronor

Beroende på kursen kan det alltså motsvara en svensk tusenlapp eller mer – oerhört mycket pengar för många libaneser.

Solkraftssystemen är inte heller billiga, eftersom de bygger på avancerad, importerad teknik. De består av paneler, en omvandlare som förvandlar energin till växelström, plus litiumbatterier för lagring under dygnets mörka timmar.

Ett sådant paket kan kosta från 50 000 kronor för ett hushåll. Priset gör det oåtkomligt för de flesta. Men efterfrågan ökar ändå lavinartat.

– Det handlar inte längre om pris. Det handlar om: Ska du ha el eller inte? säger Bassam Karam, som leder företaget Smart Power.

"Det är historiskt"

För mediebolaget Al Jazeera förklarar han att hans installatörer får 500 ansökningar i veckan, och inte ens hinner svara på alla.

– Jag skulle säga att det rusar rätt upp i skyn, det är historiskt. Och då underdriver jag nästan. På två veckor har vi trefaldigat vår personal.

Carla Kassab säger att många verkar ha råd trots den höga investeringskostnaden.

– Man blir förvånad, säger hon om folks tillgång till hårdvaluta.

Det finns en miljöaspekt, "folk vill ha något mer hållbart", som Kassab uttrycker det. Men hon beskriver det också som tillfredsställande för många att lirka sig ur de opålitliga operatörernas grepp, att skaffa sig kontroll i en kaotisk situation.

– När det nu nått även hushållen handlar det verkligen om en boom.

Henrik Samuelsson/TT

FAKTA

Fakta: Libanon – ett land i kris

Libanons ekonomi är i fritt fall, med hot om statsbankrutt och skriande behov av internationella krislån. Staten har beräknats vara den tredje hårdast skuldsatta i världen, relativt sett.

Tiotusentals jobb har gått förlorade och krisen har lett till omfattande brist på vatten, el, mediciner och fungerande kommunikationstjänster.

Katastrofen den 4 augusti 2020, då en jättelik hamnexplosion ödelade delar av huvudstaden Beirut, gjorde situationen etter värre. Smällen har beskrivits som en av de största i världshistorien, atombomber undantagna. Men försöken att utreda vad som låg bakom har blivit ännu ett slagträ i bråken inom landets styrande elit.

Utrikes

Laschet kommer lämna som ministerpresident

Armin Laschet kommer snart att lämna posten som ministerpresident för delstaten Nordrhein-Westfalen, meddelade han på kristdemokratiska ungdomsförbundets kongress i tyska Münster i helgen.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tyska kristdemokraternas partiledare Armin Laschet ska lämna posten som ministerpresident för delstaten Nordrhein-Westfalen.

Det meddelar han under kongressen för partiets ungdomsförbund, som i helgen äger rum i tyska Münster.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Flera döda efter skyfall i södra Indien

Skyfallen över delstaten Kerala i Indien började på lördagen.
Foto: R S Iyer/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst åtta personer har mist livet i omfattande regnoväder som orsakat översvämningar i delstaten Kerala i södra Indien.

Skyfallen började på lördagen. På söndagen hade regnet avtagit, men tolv personer saknas fortfarande. Dödstalen befaras stiga allt eftersom räddningsinsatserna pågår, enligt myndighetsrepresentanter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Macron fördömer massaker på algerier

Frankrikes president Emmanuel Macron vid en minnesceremoni 60 år efter protesterna.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det har gått exakt 60 år sedan algerier som protesterade på Paris gator dödades av fransk polis. Flera dussin människor – eller flera hundra befarar aktivister – slogs ihjäl av polisen och ska ha kastats i floden Seine. Något exakt antal har aldrig offentliggjorts.

På lördagen fördömde president Macron polisens agerande med kommentaren att det var oförlåtligt och att tragedin tystats ned och förnekats alltför länge.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Utlämning hotar Venezuela-samtal

En affisch i Venezuelas huvudstad Caracas med budskapet om att affärsmannen ska släppas från Kap Verde, där han greps i fjol. Nu har Saab utlämnats till USA.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Venezuelas regering hotar att hoppa av förhandlingarna med oppositionen.
Anledningen är att en affärsman med nära koppling till president Nicolás Maduro utlämnats till USA, misstänkt för förskingring av fler hundra miljoner dollar.
PREMIUM

Affärsmannen Alex Saab misstänks för att ha förskingrat 350 miljoner dollar från Venezuelas statligt subventionerade matprogram. Han har varit i USA:s blickfång i många år, inte minst för sina anknytningar till Venezuelas omstridde ledare Nicolás Maduro.

Under natten mot söndag kom beskedet att Saab utlämnas till USA från Kap Verde, där han suttit fängslad sedan förra året. Saab var då redan i luften, på väg mot Miami.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL