Inrikes

Känsliga uppgifter om elever har läckt

Känsliga uppgifter har funnits tillgängliga för alla kommunanställda. Nu är kommunens IT-service inkopplad. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad / NTB
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Känslig information och personuppgifter rörande elever har läckt ut till alla kommunanställda i Halmstad. Redan i februari ska upptäckten om filer med elevuppgifter på kommunens molnlagring ha gjorts, rapporterar Hallandsposten.

Men i augusti fanns filen kvar på molnet. Dessutom hade det då tillkommit fler filer, med känsliga uppgifter så som elevutredningar rörande trakasserier och diskriminering. Samtliga med namn och personnummer, förutom de fyra sista siffrorna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kraftig brand rasar i verkstadslokal

Det brinner rejält i en verkstadslokal i Håbo kommun – det är inte känt om någon fortfarande befinner sig i byggnaden. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes En kraftig brand rasar i en verkstadslokal i Håbo kommun söder om Uppsala.
Det är oklart om byggnaden är helt utrymd.

Polis, räddningstjänst och ambulans är på plats.

– Det vi från polisens sida gör är att hålla avspärrningar, dirigera trafik och försöka lokalisera vilka som kan tänkas finnas eller funnits i lokalen när branden startade, säger polisens presstalesperson Magnus Jansson Klarin till TT.

Det är inte klarlagt om det finns människor kvar i byggnaden.

– Man påbörjade en rökdykning, men fick avbryta på grund av höga smällar inne i byggnaden.

Polisen meddelar att räddningstjänsten på plats har beslutat att låta byggnaden brinna ned.

Räddningstjänstens ledningsoperatör bekräftar att rökdykningen har avbrutits och att byggnaden är totalskadad.

– Vi inriktar oss på utvändig släckning och att förhindra vidare spridning i mark eller till andra byggnader, säger Björn Johansson, ledningsoperatör på RLC Mitt.

Vad som orsakat branden är oklart. Det är inte heller känt om någon kommit till skada.

Inrikes

Stenevi: Kärnkraft Moderaternas snuttefilt

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Moderaterna är handlingsförlamade som håller fast i sin "snuttefilt" kärnkraften. Det säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi i sitt tal på partiets kongress.

Stenevi inleder talet med att måla upp scener från Kanada där snabba skogsbränder i somras drabbade det lilla samhället Lytton.

– Det låter lite som introt till en katastroffilm. Men det är det inte. Det här är vår nya verklighet. Det händer här och nu.

Hon anklagar övriga riksdagspartier att göra för lite i klimat- och miljöfrågor och kallar MP det enda klimatpartiet.

Hon beskriver Moderaterna som handlingsförlamade.

– Moderaternas enda klimatförslag, kärnkraften, är inte nåt annat än en snuttefilt.

Sedan menar hon att Liberalernas kompass har gått sönder när man vill göra upp med Sverigedemokraterna, som hon kallar ett högerpopulistiskt parti. Hon lyfter ett SD-förslag om att sätta in militär mot utsatta områden.

– Hur sura och kränkta de än blir kommer vi fortsätta peka på det som högern absolut inte vill prata om, säger Stenevi och fortsätter:

– Att det är ett brutalt underbetyg till den svenska borgerligheten att det enda sättet man klarar att driva sin politik på är att kasta alla liberala värderingar överbord och sätta sig i knät på ett parti med rötterna i vit makt-rörelsen.

Hon tycker inte att det är konstigt att M, KD och L vill diskutera färgval på partikonstellationer. På senare tid har en stor debatt uppstått gällande att MP:s språkrör kallar M, KD, L och SD för en blåbrun sammansättning.

– Det innebär att de slipper prata om att de måste luta sig mot SD för att ha en chans att regera, säger Märta Stenevi.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Man skjuten i armen i Jordbro

En polishund i arbete på den plats i Jordbro där en man blivit skjuten i armen.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes

En man uppges ha blivit skjuten i armen vid pendeltågsstationen i Jordbro, söder om Stockholm. En till två gärningspersoner ska ha setts springa från platsen.

– En förbipasserande har hört en man som ropar på hjälp. Den mannen uppges ha skjutits i armen. Vi är där med full styrka, säger Carina Skagerlind, presstalesperson på polisen.

Polisen kontrollerar platsen och söker efter vittnen. Det ska enligt dem inte ha varit så många ute strax efter tio på söndagsförmiddagen när personen sköts.

Mannen som sköts i armen har redan kunnat prata med polis, hans skadeläge är inte allvarligt. Han kommer att åka till sjukhus för vård.

Polisen har inlett en förundersökning om försök till mord.

Inrikes

Unikt vrak avslöjar okänd svensk historia

Jim Hansson med en del av ett lock där man kan se ett bomärke. Det kan ge till mer information om vem lasten tillhörde.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes På 28 meters djup döljer sig en unik pusselbit i Sveriges handelshistoria. Orört och välbevarat har handelsskeppet lastat med osmundjärn vilat på havets botten i över 500 år.

Höstvinden river upp havet och får marinarkeologernas pråm att gunga betänkligt. Men under ytan är det stilla. Så stilla att Jim Hansson, projektledare och dykande marinarkeolog, beskriver det som möter dem 28 meter ned som "ett fruset ögonblick".

– En koppargryta står kvar i den murade spisen. Det finns rep, tjockt som underarmen på en vuxen man, som är nästan intakt. De här organiska grejerna hittar man inte på land, där har de ruttnat bort.

Östersjöns vatten gör att många material bevaras i närmast perfekt skick.
Östersjöns vatten gör att många material bevaras i närmast perfekt skick.
Foto: Jim Hansson/TT

Platsen där tiden stannat kallas Osmundvraket och ligger norr om Dalarö i Stockholms skärgård. Namnet har hon fått för sin last – tunnvis med osmundar.

Osmundar är järnstycken, cirka 300 gram tunga. Det låter kanske inte lika spännande som ett krigsfartyg med kanoner eller en guldskatt. Men för vissa är osmundarna värda långt mer än guld.

Trots att de var en viktig handelsvara i hundratals år har man hittat ytterst få i Sverige. Efter en omfattande inventering fick man ihop ungefär till en halv tunna. På Osmundvraket finns ett tjugotal tunnor eller mer – tonvis med osmundjärn.

– Det här är en viktig pusselbit för att förstå svensk export och hur den utvecklades, säger Jim Hansson.

I lastrummet finns mer osmundjärn än vad man hittills hittat någon annanstans i Sverige.
I lastrummet finns mer osmundjärn än vad man hittills hittat någon annanstans i Sverige.
Foto: Jim Hansson/TT

I brytningspunkten

Dessutom visade sig lasten innehålla även stångjärn – en typ av mer förädlat järn som under 1500-talet började ersätta osmundarna som exportvara.

– Det var en strategi Gustav Vasa drog i gång när han bröt med Hansan, så det här är mitt i brytningspunkten.

En kompressor slamrar på pråmen. Den driver en slang som suger upp dy från vrakets lastrum där marinarkeologerna gräver sig nedåt. Vattnet och den svavelosande dyn spolas ut i ett tråg med nät där små föremål som träbitar, fiskben och bitar av rep samlas upp.

Skräp för ett otränat öga, men för en arkeolog är det spännande pusselbitar. Kommer fiskbenen från besättningens proviant, eller kan man ha haft torkad fisk med att sälja?

Östersjön har en kombination av bräckt vatten, kyla, mörker, ingen skeppsmask och låg syrehalt som gör att många material kan bevaras i närmast perfekt skick. Osmundvrakets stormast står fortfarande upp och möter dykarna redan efter tio meter.

I lastrummet finns förutom osmundarna tunnor som man tror innehåller smör och pottaska, man har hittat fiskben och horn från älg eller hjort. I kajutan finns personliga föremål som skor och byttor. Fynd som berättar om livet ombord och hur svensk export såg ut för 550 år sedan.

– Det finns inga kollegor, varken här eller internationellt, som sett ett liknande välbevarat skepp, säger Jim Hansson.

Småbitar fångas upp i ett nät när man suger upp dy från botten. Här finns också viktiga ledtrådar.
Småbitar fångas upp i ett nät när man suger upp dy från botten. Här finns också viktiga ledtrådar.
Foto: Anders Wiklund/TT

Okänd skeppstyp

Skeppet i sig är fortfarande något av ett mysterium, det är en skeppstyp man inte stött på förr.

– Det är likt de tyska koggarna och vi tror att det är byggt för den här tunga lasten. En lite försiktig teori är att det skulle kunna vara en holk.

Vad man kunnat slå fast är att det är byggt med furu från östra Sverige på 1540-talet och senare blivit reparerat med furu från Finland runt 1553. Tunnorna ombord kommer från Baltikum och är tillverkade på 1540-talet.

Sannolikt har den sista seglatsen avgått från Gamla stan någon gång på 1560-talet, men vart skeppet skulle vet man inte än.

Varför det sjönk är också höljt i dunkel. Kanske började det läcka, kanske var det en förskjutning av den tunga lasten. Klart är att det måste ha gått fort. Järnet ombord tros väga åtta, nio ton.

Så här ligger skeppet nedsänkt i dyn. Arkeologerna måste gräva sig genom slamlagret – det bruna på bilden.
Så här ligger skeppet nedsänkt i dyn. Arkeologerna måste gräva sig genom slamlagret – det bruna på bilden.
Foto: Anders Wiklund/TT

En förhoppning arkeologerna haft är att hitta bomärken som kan leda tillbaka till lastens ägare och på så sätt kunna hitta mer information om skeppet. Kanske till och med ett namn. Hittills har man hittat tre lock med samma märkning, men om den är ett bomärke eller en varubeteckning eller något annat vet man inte än.

Utsatt för vrakplundrare

Skeppet hittades av en slump 2017 av en sportdykare som egentligen var ute och letade efter ett annat vrak. Sedan har det dröjt innan undersökningen av vraket kommit i gång på allvar och under tiden hann vrakplundrare dit. Någon gång under första halvan av 2019 försvann bland annat en trefotsgryta från 1540-talet och en keramikskål.

Jim Hansson misstänker att det rör sig om en utländsk liga som noterat marinarkeologernas dykplats.

– Men bevakningen är bättre nu. Kustbevakningen har bättre koll. Det här är ett extra skyddsvärt objekt.

Ett rackklot som legat på havets botten i över 500 år ser nästan oanvänt ut.
Ett rackklot som legat på havets botten i över 500 år ser nästan oanvänt ut.
Foto: Anders Wiklund/TT

För Jim Hansson och hans kollegor är det viktiga inte att bärga så mycket som möjligt från vraket utan att kartlägga och dokumentera.

– Vi kommer bara att bärga det absolut nödvändigaste. Vi vill ta reda på vad det var för skepp och lastens sammansättning.

– Handelsfartyg är väldigt anonyma och kanske inte lika spännande som krigsfartyg. Men utan de här skulle vi inte haft råd med de stora krigsfartygen, så det här är en viktig pusselbit som saknats.

Boel Holm/TT

FAKTA

Fakta: Osmundvraket

Osmundvraket hittades 2017 norr om Dalarö i Stockholms södra skärgård.

Ombord finns mer än 20 tunnor osmundjärn.

Undersökningar av materialet från skeppets grövre konstruktioner visar att de kommer från 1540-talet.

Skeppstypen är okänd, men en teori är att Osmundvraket kan vara en holk, en fartygstyp från 1400- och 1500-talen.

FAKTA

Fakta: Osmundjärn

Under medeltiden ökade behovet av järn. Produktionen intensifierades med gruvor och masugnsteknik. Masugnarnas osmundjärn var billigare än blästbrukets produkter.

Det smidbara järnet höggs sönder i mindre klumpar som kallades osmundar, en sorts ämnesjärn med en vikt runt 260 gram. Osmundjärnet gjordes från 1500-talet av tackjärn.

Svenska osmundjärn exporterades till flera olika delar av Europa under medeltiden. Det första skriftliga belägget för export av järn är från 1200-talet.

Under senmedeltiden var de främsta importörerna nordtyska hamnar, där Lübeck/Hamburg var störst vid 1300-talets slut. Nederländerna kom att spela en allt större roll som importör under slutet av 1400-talet.

Sveriges export var cirka 3 500 ton per år under 1500-talets andra hälft. Mot slutet av 1500-talet blev Danzig den största importören.

Källa: Vrak – Museum of wrecks

Inrikes

Filmerna från sommarens Estoniadyk släppta

Forskare skickar ned en rigg med kameror till Estoniavraket vid undersökningen i juli. Arkivbild
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes

Haverikommissionen har nu offentliggjort alla filmer från sommaren dykningar vid Estonia, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Filmerna är publicerade på den estniska haverikommissionens hemsida, och det rör sig om sju olika filmer från nära åtta timmars dykningar.

– Vi är positivt överraskade över att siktförhållandena var så pass bra. Det har ju varit en poäng här att både kunna filma de två hålen och de ställen som vi har bedömt som mer intressanta, säger Jonas Bäckstrand från från Statens Haverikommission till radion.

Ekot har tidigare rapporterat att de nya filmerna visar hålet i Estonias skrov på ett tydligare sätt.

Dykningarna ägde rum i juli. Bakgrunden till att Estonia undersöktes 27 år efter förlisningen var uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i fjol, vilket skapade nya spekulationer om orsaken till katastrofen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Inrikes

Man friad för publicering av drönarbilder

Det första rättsfallet gällande 'Lagen om skydd för geografisk information' har avgjorts. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes En man från Umeåtrakten har friats från misstankar om olaglig publicering av drönarbilder. Det är det första åtalet i sitt slag Sverige.
– Det känns skönt och det visar att lagen är tandlös, säger Umeåbon till SVT Västerbotten.

Mannen åtalades efter att ha publicerat ett 20-tal av sina egna drönarfilmer på Youtube. Filmerna innehöll bilder över landskapet, något som är olagligt att sprida om det innehåller information som kan skada det svenska totalförsvaret.

Den som planerar att sprida filmer över det svenska landskapet filmat från luften bör först skicka in det för en koll hos Lantmäteriet, för att se att materialet kan spridas utan problem. Detta har varit aktuellt sedan 2016 när "Lagen om skydd för geografisk information" infördes.

Mannen från Umeå friades av en enig tingsrätt eftersom filmerna inte visade någon känslig geografisk information. Det var inte heller klarlagt om en eller två av filmerna hade fått tillstånd från Lantmäteriet, och i så fall vilka, något som gjorde det svårt att visa att tillstånd att sprida filmerna inte fanns, skriver SVT.

FAKTA

Fakta: Lagen om skydd för geografisk information

Lag (2016:319) om skydd för geografisk information.

9 § Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket.

Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret. Beslutet om tillstånd får innehålla villkor om att den geografiska informationen endast får användas för ett visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder. Efter medgivande från den som söker tillstånd får retuscheringsåtgärder i sammanställningen göras av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det behövs för att kunna meddela ett tillstånd.

Källa: Svensk författningssamling

Inrikes

Så jagas sexköparna på eskortsajterna

Redan i annonsen kan det gå att utläsa vilka som säljer sex mot sin vilja, enligt polisen.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes På eskortsajterna jagar polisen hallickar och sexköpare.
Här finns både väldigt unga tjejer och tjejer som enligt annonserna ställer upp på "allt", inklusive tortyrsex.
Enligt åklagare gör sajtägarna sig skyldiga till koppleri – men att få bort dem är mycket svårt.

– I dag är det otroligt enkelt att hitta en kvinna som säljer sex, säger Mikael Lins, chef för spangruppen på Stockholmspolisens människohandelssektion.

En stor del av dagens prostitution sker genom sexköpssajter, ofta kallade eskortsajter, på nätet.

Antalet sajter har ökat kraftigt sedan 2014, från 10 till 32.

Jämställdhetsmyndigheten talar om en kommersialisering där sidorna alltmer börjar likna vanlig e-handel. Besökaren kan klicka i allt från nationalitet och ålder till vikt, längd, hårfärg, bröst- och skostorlek.

På vissa sajter publiceras även omdömen från tidigare köpare, som ska ge en hint om kvinnan är "värd" att boka.

Erbjuder "allt"

Sajterna är viktiga i polisens spaning. Här letar man efter utsatta sexsäljare och misstänkta lägenhetsbordeller att slå till mot.

– Sajterna spelar en stor roll i vårt arbete. Det är ett stort forum där affärerna görs upp, säger Mikael Lins.

Redan i annonsen kan det gå att utläsa vilka som säljer sex mot sin vilja, menar han.

– Det finns saker som höjer misstanke om koppleri. Det kan vara bilder, det kan vara hur annonsen är skriven eller att utländska nummer används i annonsen, säger Mikael Lins.

Om bilderna visar en tjej som är väldigt ung kan man gissa att hon inte lagt upp annonsen själv, utan fått hjälp, säger han.

En annan varningssignal kan vara att tjejen erbjuder "allt".

– Det kan stå "du kan göra vad du vill, du kan tortera mig". Sådana tjänster är det mindre troligt att man ställer upp på av egen fri vilja, säger Mikael Lins.

Två kunder – en månadslön

Många av de prostituerade som polisen kommer i kontakt med uppger att de säljer sex av egen fri vilja.

– Men väldigt många jobbar antingen för en organisation eller en hallick. Det kanske inte alltid är hot om våld, däremot är grunden till prostitutionen nästan alltid fattigdom.

– En vanlig månadslön i Rumänien kan ligga på 2 500–3 000 kronor, och det drar man ju in i Sverige på två kunder, säger Mikael Lins.

Nyligen anmälde ett antal organisationer, som arbetar mot sexhandel och våld mot kvinnor, fyra stora svenska sexköpssidor. På sidorna fanns i augusti 668 annonser med kvinnor som sålde sex i Sverige.

Organisationerna vill att ägarna till sidorna utreds för koppleri, människohandel och penningtvätt – och i förlängningen att sidorna, som organisationerna kallar "digitala bordeller", stängs ned.

Polis Mikael Lins ser positivt på tilltaget.

– Fanns inte de här forumen så skulle det försvåra ganska rejält för köpare, säger han.

Ägarna utomlands

Men ägarna av eskortsajterna är svåra att lagföra.

Thomas Ahlstrand är vice chefsåklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

TT: Är sexköpssajter eller eskortsajter koppleri?

– Enligt mig så är de det. Den som främjar och/eller tjänar pengar på andra människors prostitution gör sig skyldig till koppleribrott. Och det här är alldeles uppenbart ett främjande och dessutom en viss vinning i det, säger han.

TT: Går det att komma åt dem?

– Nej. Brottet begås i Sverige, för de är ju riktade mot Sverige, men de personer som jobbar med sajterna, som äger sajterna, de befinner sig i princip alltid i länder där koppleri inte är förbjudet.

Organisationerna hävdar i anmälan att ägarna finns i länder med "liknande" kopplerilagstiftning. Det rör sig om Ungern, Spanien, Irland, Tyskland och Norge.

Thomas Ahlstrand känner på rak arm inte till lagen exakt i alla dessa länder, men framhåller att det i alla fall inte är olagligt i Tyskland. Ytterligare hinder kan vara att vissa länder traditionellt sett inte är särskilt intresserade av att samarbeta rättsligt, säger han.

Att uppmärksamheten riktas mot profitörerna och främjarna bakom prostitutionen är ändå bra, anser Sven-Axel Månsson, professor emeritus i socialt arbete på Malmö universitet.

– Jag tror att det är viktigt att börja fokusera mer på dem som ligger bakom sexhandeln och som tjänar de största pengarna. Kan man komma åt kopplarna och hallickarna har man kommit en bra bit på väg, säger han.

"Behövs ett tvåfrontskrig"

TT: Skulle det få nån effekt på sexhandeln om sidorna försvann?

– Det kommer inte att ha någon avgörande betydelse, för man kommer antagligen att flytta sexhandeln till andra forum. Vi har redan sett hur sexhandeln till viss del flyttat från de här mer dedikerade sexköpssajterna till exempelvis sociala medier, säger han.

Det behövs ett "tvåfrontskrig" mot handeln – dels mot köparna, dels mot dem som ligger bakom, säger han.

Samtidigt får stödet till de prostituerade inte glömmas bort, framhåller han.

– Det är egentligen grunden för hela den svenska sexhandelspolitiken: de sociala insatserna. Det måste man komma tillbaka till – att prostitution som samhällsfenomen är ett uttryck för strukturell ojämlikhet mellan könen, men också för sociala problem, ofta fattigdom, utsatthet och utnyttjande. Kan man inte komma åt det så är det förgäves, säger Sven-Axel Månsson.

Rättat: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om lönerna i Rumänien.

Anja Haglund/TT

Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid riksenheten för internationell och organiserad brottslighet. Arkivbild.
Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid riksenheten för internationell och organiserad brottslighet. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

FAKTA

Fakta: Så många köper och säljer sex

Knappt 1 av 10 män uppger att de nån gång köpt sex.

Motsvarande siffra för kvinnor är 0,5 procent.

1,5 procent av kvinnorna och 1 procent av männen säger att de någon gång sålt sex.

Det är mycket vanligare att utsatta grupper sålt sex. Bland hbtq-personer är andelen 7 procent. Bland kvinnor i fängelse uppger 24 procent att de sålt sex, och 11 procent att de varit utsatta för människohandel.

Bland unga som vårdats enligt LVU uppgav 13 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna att de haft sex mot ersättning. En majoritet hade gjort det mer än en gång.

Ytterligare en stor andel av de som befinner sig i prostitution i Sverige är migranter.

Källa: Jämställdhetsmyndigheten

Inrikes

Årets Nobelpristagare - "nästan en karikatyr"

Peter Fredriksson, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, och Eva Mörk tillkännager årets Nobelpristagare i ekonomi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. David Card, Joshua D Angrist och Guido W Imbens tilldelades Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes En äldre, vit man från ett amerikanskt eller europeiskt toppuniversitet. Så ser den typiske Nobelpristagaren ut i fysik, kemi eller medicin. Även 2021.
Årets pristagare är tolv män och en kvinna.
PREMIUM

Sedan starten 1901 har endast 59 kvinnor tilldelats det ärofyllda priset.

Nils Hansson, som forskar i medicinhistoria och medicinsk etik vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf, leder ett projekt om varför kvinnliga forskare får färre vetenskapliga priser – däribland Nobelpriset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL