Inrikes

Årets kock: Det känns overkligt

Gustav Leonhardt vann Årets kock 2021. Pressbild.
Foto: Anna Björkegren
Inrikes
Inrikes Bara 24 år gammal och debutant i Årets kock-finalen.
Gustav Leonhardt tog hem titeln som Sverigemästare i professionell matlagning 2021.
– Det känns overkligt, säger han till TT.
PREMIUM

Trots sin ringa ålder – Gustav Leonhardt var näst yngst ute på finalgolvet – har den 24-årige kocken stor erfarenhet av andra kocktävlingar.

Han har tidigare varit med i juniorkocklandslaget, kocklandslaget och Bocuse d'Or. Han tror själv att det var den speciella faktorn som gav honom en fördel i tävlingen, trots att många av konkurrenterna är klart äldre.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

S-krav: Mer pengar för flyktingmottagandet

En asylsökande man i korridoren i ett flyktingboende i Pajala. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Kommunerna får för lite statligt stöd för flyktingmottagandet.
Det anser ett 20-tal arbetarekommuner som tänker ta strid på S-kongressen för ett femårigt stöd i stället för dagens tvååriga.

Kommunerna är i dag skyldiga att ta emot asylsökande som har fått uppehållstillstånd. Staten kompenserar kommunerna för kostnaderna för mottagandet.

Det handlar dels om kostnader som uppstår för kommunerna, dels riktat stöd till nyanlända under den första tiden i Sverige.

Det består av en schablonersättningen som betalas ut till kommuner med ett fastställt belopp per mottagen person. Därtill betalar staten en etableringsersättning för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ersättningarna betalas ut i max två år.

Väldigt tufft

Det här räcker inte, anser en lång rad arbetarekommuner. I ett 30-tal motioner, både från arbetarekommuner och enskilda, med likalydande skrivningar till kongressen i november, kräver de att “Socialdemokraterna verkar för att staten kompenserar kommunerna för kostnaderna kopplat till flyktingmottagande under de fem första åren efter att uppehållstillstånd beviljats”.

Men partistyrelsen är kallsinnig och avstyrker kraven.

Att så många arbetarekommuner står bakom kraven tyder dock på att det blir en debatt på kongressen. En av dem är Karlstad arbetarekommun.

– Etableringstiden är ju inte två år. Den har gått ned och är väl fem till sju år i dag, men hur det ser ut efter pandemin vet jag inte riktigt. Vi har kommuner i Värmland, Filipstad till exempel, som tagit emot många och som har det väldigt tufft, säger ordförande Sofia Magnusson till TT.

Gemensamt ansvar

Att kommunerna tvingas ta alla kostnader efter två år riskerar att påverka kommunens hela ekonomi och gå ut över kärnverksamheten, varnar hon.

Även partiledningen pratar om vikten av att få tillstånd en snabbare etablering på arbetsmarknaden och en bättre integration. Det är viktigt att man förstår kopplingen till kostnaden, anser Sofia Magnusson.

– Vi vill ju vara välkomnande och få tillstånd en bättre integration. Då är det är viktigt att vi bär kostnaderna solidariskt, säger hon.

Även Malmö arbetarekommun står bakom kravet på en förlängning till fem år.

Fel i systemet

– Även om etableringstiden de senaste åren gått från nio till cirka fem år, så är det fortfarande en stor skillnad mellan den tid som staten står för kostnaderna och den tid det tar för att etablera sig och få ett jobb. I och med att migrationspolitiken är ett statlig ansvar så tycker vi att det är rimligt att staten faktiskt tar ett ansvar under hela etableringstiden för de här personerna, säger ordförande Joakim Sandell till TT.

– Många har ju sett det här problemet i kommunerna och uppmärksammat att det är ett fel i systemet. Om etableringstiden är fem år, är det rimligt att staten står för den faktiska tiden, säger han.

Socialdemokraternas kongress hålls i Göteborg den 3–7 november.

Moderaternas partistyrelse föreslår till sin stämma i helgen att staten ska ta ett större ansvar för kostnaderna. Även de föreslår att ersättningstiden ska utökas från dagens två år till fem år.

Owe Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Arbetarekommun

Arbetarekommun är namnet Socialdemokraterna använder för sammanslutningen av socialdemokrater i en kommun. Består av kommunens samtliga s-föreningar. Inte att förväxla med en kommun.

Inrikes

Pandemin fick ersättningarna att skjuta i höjden

Pandemin fick sjuktalen – och ersättningarna – att öka kraftigt. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes Under pandemin har utbetalningarna från socialförsäkringen ökat kraftigt, framför allt ersättning för karens, vab och sjukpenning. Företagens sjuklönekostnader är den största utgiftsposten bland pandemiersättningarna

Ersättning för karens kunde sökas från 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 för att minska smittspridningen och öka incitamentet att stanna hemma från jobbet även vid lindriga symptom.

Ersättningen har betalats ut till drygt 2,1 miljoner människor, vilket motsvarar cirka 40 procent av den arbetsföra befolkningen. Totalt har drygt 8 miljoner karensdagar ersatts till ett belopp av drygt 6,3 miljarder kronor, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Under pandemin har det betalats ut drygt 13 miljoner vabdagar till ett totalt belopp av 13 miljarder kronor. Pandemin har inte medfört att det vabbats för fler barn än tidigare, utan ökningen beror främst på att antalet vabbdagar per barn har ökat.

Ökning med 140 procent

Under 2020 betalades det ut 9,5 dagar per barn jämfört med 7,7 dagar året innan. Fördelningen mellan kvinnor och män som har vabbat är på liknande nivå som året före pandemin, cirka 61 procent av alla vab-dagar tas ut av kvinnor.

Under mars och april 2020 ökade antalet sjukfall med över 140 procent jämfört med mars 2019. Efter april 2020 har antalet startade sjukfall gått ned till ungefär samma nivåer som tidigare år, med undantag för en period under sena hösten 2020.

Ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader är en befintlig ersättning som under perioden april 2020 till juli 2020 utökades till att täcka hela sjuklönekostnaden. Därefter har ersättning för höga sjuklönekostnader beräknats enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft.

Största utgiftsposten

Rätten till ersättning beslutades av Försäkringskassan och pengarna krediterades sedan företagens konto hos Skatteverket. Under perioden maj 2020 till september 2021 har 29,4 miljarder kronor betalats ut, vilket gör den till den största utgiftsposten bland de tillfälliga pandemiersättningarna.

Som jämförelse betalades det under år 2019 ut cirka 1,1 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader.

Kristina Erkenborn/TT

Inrikes

M vill ändra alkohollagen

Moderaternas partistyrelse vill lätta på alkohollagen. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Moderaternas partistyrelse vill ändra alkohollagen, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Förslagen ska diskuteras på Moderatstämman som inleds på torsdag.

Bland annat vill man att kravet om att restauranger måste erbjuda mat för att få sälja alkohol tas bort. Man vill även att den som köper hämtmat ska kunna köpa med sig alkohol till maten.

– De här förändringarna, som nu föreslås, gör att det kommer att bli enklare att beställa hem, och faktiskt få hela upplevelsen med sig, även en flaska vin. På samma sätt att en frisör som skall göra en bröllopsuppsättning får sälja ett glas bubbel till klippning och uppsättning, säger Oliver Rosengren, kommunalråd i Växjö.

Under pandemin har flera kommuner godkänt att restauranger levererar alkohol tillsammans med hämtmat.

– Det har alltid funnits ett behov av förenklingar för företagen i besöksnäringen, men man kan ju säga att efter den här coronakrisen som har varit, så är ju behovet av lättnader större än någonsin, säger Stefan Lundin, branschorganisationen Visitas chefsjurist, till Ekot.

Socialminister Lena Hallengren (S) försvarar de nuvarande reglerna. "Alkohollagstiftningen utgår från att skydda folkhälsan. Ökar du tillgången till alkohol så kommer det leda till ökade skadeverkningar i form av missbruk och våld i hemmet", skriver hon i ett mejl till Ekot.

Inrikes

Pressas på pengar av hackare – få vågar anmäla

Få företag som utsätts för it-attacker i utpressningssyfte berättar vad som har hänt. Under fem procent av företagen polisanmäler händelsen, enligt statistik från privata säkerhetsbolag.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Långt ifrån alla personer och företag som blir hackade anmäler det.
Under fem procent av alla drabbade företag anmäler till polis – enligt statistik från it-säkerhetsbolagen.
– Det här är ett gigantiskt problem, säger Jan Olsson på Nationellt It-Brottscentrum.

Polisen har fått in 259 anmälningar i år från personer och företag som först hackas och sedan pressas på pengar.

Det är hundra fler anmälningar än förra året (159 st), men mörkertalet tros vara stort. Statistik från de privata säkerhetsföretagen visar att 3–5 procent av de företag som utsätts för utpressning anmäler det till polisen.

– Företag anmäler inte eftersom de anser att det inte gynnar deras varumärke att de har utsatts för ett intrång, säger kriminalkommissarie Jan Olsson.

Om fem procent av angreppen anmäls till polisen innebär det att flera tusen företag kan ha utsatts det senaste året utan att det har blivit känt.

Dataintrång i syfte att pressa företag på pengar, även kallat ransomware-attacker, innebär att företagens kunddata och andra filer tas som "gisslan", oftast genom att infektera bolagens system med skadlig kod. Sedan hotar utpressaren att publicera eller förstöra datan om de inte får pengar.

"Borde ses som brottsoffer"

Under året har ett par fall uppmärksammats i Sverige, bland annat Coop som fick sitt system kapat i juli. Även investeringsplattformen Aktieinvest uppmärksammades när den attackerades i september.

De båda företagen anmälde händelsen till polisen och var öppna med vad som hade hänt.

– När systemet ligger nere är det ganska uppenbart att någonting har hänt. Då har man två val; antingen hittar man på en alternativ sanning eller så går man ut med vad som har hänt, säger Marcus Murray på säkerhetsföretaget Truesec om hur företag kan välja att hantera attacker.

Att gå ut offentligt kan innebära mycket negativ publicitet, något som får företagen att tveka, säger Murray. Han tycker att företagen bör ses mer som brottsoffer för att stigmat kring att bli hackad ska minska.

– Ju mer man påtalar skadorna hos brottsoffren desto större blir påtryckningen för framtida brottsoffer att betala för att informationen inte ska komma ut.

– Man måste ha förståelse för en sak; i princip alla företag i Sverige kan drabbas, säger han.

Murrays företag har hanterat 135 allvarliga incidenter bara i år. Han går i god för att de företag han hjälper inte betalar lösensummor utan "följer gängse processer", men det är inte alla företag som gör det.

Att betala är ingen garanti

Enligt Jan Olsson, kriminalkommissarie på Nationellt It-Brottscentrum, betalar runt 80 procent av företagen hela eller delar av lösensumman, även det enligt uppgifter från it-säkerhetsföretagen.

– Hade inte någon betalat hade inte det här problemet funnits, säger Olsson.

Att betala lösensumman är ändå ingen garanti för att problemet ska lösas.

– Om man betalar har det visat sig att man hamnar på en lista över företag som betalar och ofta blir utsatt igen. Dessutom får man ofta inte tillbaka filerna.

Jan Olsson lyfter att det är viktigt att polisanmäla. Då får polisen in mer information om de kriminella aktörerna och kan bidra med informationen till det samarbete som svenska polisen har med Europol. Dessutom kan man få hjälp av polisen med hur man ska gå tillväga efter att man utsatts för en utpressningsattack.

– Fler företag börjar inse att det är en fördel att vara transparenta och anmäla.

Tea Oscarsson/TT

FAKTA

Fakta: Dataintrång för utpressning

Dataintrång med hjälp av skadlig kod i utpressningssyfte kallas även ransomware-attack, gisslanprogram eller utpressningsvirus.

Det är en typ av skadlig kod vars syfte är utpressning, ofta genom att ta filer som "gisslan" via kryptering. För att häva krypteringen eller återfå kontrollen över datorn kräver utpressningsprogrammet en lösensumma eller eventuellt annan handling som gynnar förövaren som ligger bakom programmet.

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Inrikes

Ransomware-attackerna når nya rekordnivåer

Colonial Pipeline, som sköter driften av USA:s största oljeledning, tvingades till ett stopp i sin verksamhet under flera dagar efter att ha utsatts för en cyberattack i maj i år. Arkivbild.
Foto: Chris Carlson/AP/TT
Inrikes
Inrikes Intäkterna från så kallade ransomware-attacker når nya rekordnivåer under 2021, enligt en rapport från amerikanska finanspolisen Fincen.

Enligt rapporten betalades omkring 590 miljoner dollar ut bara under det första halvåret i år efter misstänkta ransomware-attacker. Halvårssiffran överstiger redan summan för rekordåret 2020 med omkring 200 miljoner dollar, rapporterar The Verge.

Om trenden fortsätter så kan utpressarna tjäna mer på sina attacker under 2021 än vad man gjort sammantaget de senaste tio åren, enligt Fincen.

Dataintrång i syfte att pressa företag på pengar, även kallat ransomware-attacker, innebär att företagens kunddata och andra filer tas som "gisslan" genom att angriparen infekterar systemen med skadlig kod. Utpressaren hotar sedan att publicera kunduppgifter eller förstöra filerna om de inte får pengar.

Flera uppmärksammade fall har ägt rum under året, bland annat utsattes amerikanska it-företaget Kaseya som också drabbade Coop i Sverige i somras, och i maj drabbades Colonial Pipeline av en attack som stängde USA:s största oljeledning.

Långt ifrån alla personer och företag som drabbas anmäler dock. Enligt statistik från de privata säkerhetsföretagen i Sverige så är det bara 3–5 procent av de utsatta företagen som anmäler det till polisen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Fortfarande ingen gripen för Farstamord

Ingen misstänkt har gripits för mordet och mordförsöket i Farsta strand. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Det har snart gått en vecka sedan en man dödades och en tonårspojke skadades allvarligt i en skottlossning i södra Stockholm.
Men ännu har ingen misstänkt gripits för skjutningen.
PREMIUM

På kvällen den 12 oktober larmade flera personer polisen efter att ha hört skott avlossas i Farsta strand. Polisen ryckte ut till området, där två personer hittades skjutna på olika platser.

Några timmar senare meddelade polisen att en av dem, en man i 40-årsåldern, hade avlidit till följd av sina skottskador. För det andra offret, en pojke i 15-årsåldern, bedömdes skadorna vara allvarliga. Hur han mår i dag är inte känt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Turkisk ilska efter uttalande från ambassadörer

Sveriges ambassadör i Turkiet har tillsammans med ambassadörer från nio andra länder kommit med ett uttalande gällande den turkiske affärsmannen och aktivisten Osman Kavala. Arkivbild.
Foto: Ayse Wieting/AP/TT
Inrikes
Inrikes Staffan Herrström, Sveriges ambassadör i Turkiet, har kallats upp till landets utrikesdepartement efter ett uttalande om en fängslad aktivist, skriver den regeringsvänliga nyhetssajten Daily Sabah.
– Turkiet är ett demokratiskt land som bygger på rättsstatsprincipen. Det är oacceptabelt att ambassadörer säger till vårt rättsväsende vad de ska göra, säger inrikesminister Suleyman Soylu.

Sveriges och nio andra länders ambassader har kommit med ett gemensamt uttalande gällande den turkiske affärsmannen och aktivisten Osman Kavala.

Kavala har varit frihetsberövad sedan 2017 och anklagas bland annat för att ha organiserat protester 2013 mot ombyggnaden av Gezi-parken i Istanbul. Han frigavs i februari 2020, bara för att gripas igen några timmar senare – denna gång misstänkt för delaktighet i kuppförsöket 2016.

Krav från Europadomstolen

"I dag är det fyra år sedan det pågående frihetsberövandet av Osman Kavala började. De fortsatta förseningarna av hans rättegång, bland annat genom att slå ihop flera olika åtal samt att man lägger till nya efter det att han tidigare har friats, kastar en skugga över respekten för demokratin, rättsstatsprincipen och transparensen i det turkiska rättsväsendet", heter det i ett uttalande från Danmarks, Frankrikes, Finlands, Kanadas, Nederländernas, Norges, Nya Zeelands, Sveriges, Tysklands och USA:s ambassader.

I uttalandet kräver man att Kavala släpps omgående.

Europadomstolen (ECHR) har beskrivit rättsfallet mot Kavala som ett sätt för Turkiet att tysta honom och begärde redan 2019 att han skulle släppas.

"Inte rätt att uttala sig"

Uttalandet från ambassaderna upprör Turkiets ledning. Mustafa Sentop, talman i parlamentet, skriver på Twitter att ambassadörerna inte "har rätt att uttala sig om pågående fall" och att de "helt klart har passerat gränsen".

– Diplomater är skyldiga att ha respekt för rättsväsendet i det land som de tjänstgör i. Enligt vår konstitution kan ingen ambassadör säga åt våra domstolar vad de ska eller inte ska göra. Vad som kastar en skugga på rättsstatsprincipen är antagandet att de kan det, säger justitieminister Abdulhamit Gül, enligt Daily Sabah.

Emma Gyllestad/TT

Den turkiske aktivisten Osman Kavala har varit frihetsberövad sedan 2017. Bild från 2015.
Den turkiske aktivisten Osman Kavala har varit frihetsberövad sedan 2017. Bild från 2015.
Foto: AP/TT

Inrikes

Slut på vargjakten i Uppsala län

Det blir ingen fortsättning på vargjakten i Siggeforareviret, meddelar länsstyrelsen i Uppsala. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/ TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Det blir ingen fortsatt skyddsjakt jakt på varg i Siggeforareviret i Uppsala län, rapporterar lokala medier med hänvisning till ett beslut från länsstyrelsen.

Skyddsjakten löpte fram till 15 oktober och kommer inte att förnyas. Anledningen är att risken för skada bedöms som låg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL