Inrikes

Ytterligare tonåringar häktas efter mord i Växjö

Ännu en tonåring häktad efter helgens dödsskjutning. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Ytterligare två tonåringar har häktats efter helgens dödsskjutning i Växjö. Det handlar om en 18-åring som misstänks för medhjälp till mord. Han är på sannolika skäl misstänkt. Den andra misstänkte, även det en 18-åring, häktas skäligen misstänkt för medhjälp till mord – den lägre misstankegraden, rapporterar lokala medier.

Tidigare har en 17-åring och en 18-åring häktats misstänkta för mord.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hanif Bali tar timeout från politiken

Hanif Bali, riksdagspolitiker för Moderaterna. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Åklagare har beslutat att inleda en förundersökning mot den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali, som anklagats för olämpligt sexuellt beteende mot en flicka.
Nu meddelar partiet att Bali tar timeout från sina politiska uppdrag.

På fredagen beslutade åklagare att inleda en förundersökning mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Kort därefter meddelade Moderaterna att Bali tar timeout från politiken.

"Den mediala uppmärksamheten kopplat till detta gör det svårt att verka i uppdraget som riksdagsledamot. Detta är på inget sätt ett erkännande av skuld i de anklagelser som riktats mot honom utan en rutinåtgärd som följer av vår kandidatförsäkran. Nu överlåter vi till rättsväsendet att pröva detta", säger partiets gruppledare Tobias Billström i ett meddelande till TT.

Utnyttjande av barn

Enligt ett pressmeddelande från Särskilda åklagarkammaren är brottsrubriceringen mot Bali utnyttjande av barn för sexuell posering.

"Då förundersökningen fortfarande är i ett tidigt inledningsskede kan inte mer information lämnas just nu. Jag kan inte kommentera närmare vilka anmälningar som gjorts eller gå in på några detaljer om misstankarna", säger chefsåklagare Maria Sterup i pressmeddelandet.

Förnekar anklagelserna

Hanif Bali har polisanmälts av flera personer för försök till utnyttjande av barn för sexuell posering, vilket bekräftades under torsdagen. Senare på torsdagskvällen uppgav Moderaternas presschef Niklas Gillström att även flickan har polisanmält.

Själv har han tillbakavisat anklagelserna i ett inlägg på Facebook:

"Jag har gott om bevis som visar att jag är oskyldig till det jag anklagats för och att detta snarare rör sig om en komplott av meningsmotståndare där en ung person fått agera som bricka i spelet", skriver han.

Inrikes

Så ska vaccineringen i högstadiet gå till

Regionerna samordnar nu med skolor och elevhälsa för att – förhoppningsvis – kunna utföra vaccinering i skolornas lokaler när Folkhälsomyndigheten ger klartecken att sätta igång. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Knappt en halv miljoner barn mellan 12 och 15 år ska nu erbjudas vaccin mot covid-19. Hur skolministerns önskan att ge sprutorna i skolan ska förverkligas undersöks nu i flera regioner.

Örebro:

TT: Vem ska ge vaccin?

– Det är regionens personal som vaccinerar, på samma sätt som med gymnasieeleverna, säger Inger Nordin-Olsson, regional vaccinationssamordnare.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Dit har vi inte kommit än. Vi ska ha ett samarbete mellan regionens vaccinorganisation och skolförvaltningarna, de löser hur man enklast genomför vaccinationen i åldersgruppen. Det har rullat på bra med gymnasieeleverna så jag ser inga problem med det.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska kring vaccineringen?

– Vi gör på samma sätt som med gymnasiet, skolan går ut med information om vaccinet och med erbjudandet om vaccin.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Där har vi bett om att få ett enat underlag från SKR för den här gruppen.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Nu är rekommenderad start vecka 41-42, från SKR och Folkhälsomyndigheten. Det klarar vi.

Norrbotten:

TT: Vem ska ge vaccinet?

– Kan vi hitta samverkansformer så att skolsköterskor kan utföra dem är det bra. Annars är det vi (red: regionen) som ska göra det, svarar hälso- och sjukvårdsdirektören Pia Näsvall.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Ja, om vi kan komma överens om det så tror vi att det är bra, det har visat sig att man då får en hög vaccinationsgrad.

TT: Hur får föräldrar information?

– Vi kommer att gå ut på olika sätt, via ordinarie kanaler som 1177 och även via Facebook. Vi tänker att vi kan jobba med information via skolan och sedan får vi se om vi gör fysiska utskick.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Vi kommer att använda det som grund, det har vi gjort för 16-17-åringarna. Mognadsbedömning är svårare med yngre barn. Men om ett barn står där och vill vaccinera sig men inte har en påskriven blankett, så får man ser hur man gör då. Vi har accepterat att bara en vårdnadshavare skrivit under samtyckesblanketten.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Det är inte vi som styr, det är Folkhälsomyndigheten som går ut med det.

Västra Götaland:

TT: Vem ska ge vaccineringen?

– Även om vi har påbörjat dialog med elevhälsan och våra vaccinatörer så har vi inga detaljer färdiga. Om vi har vaccinatörer som kommer till skolan eller om elevhälsan gör sticken kan se olika ut i regionen, säger Kristine Rygge, vaccinsamordnare.

TT: Var ska vaccinationerna ges?

– Det smidigaste för barnen är om det är på skolan. Inget talar emot att det kan bli så, men detaljer måste tas fram så att det inte sker på bekostnad av annat som elevhälsan har att göra.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska?

– Vi ser att vi kan få hjälp av skolan och elevhälsan att distribuera samtyckesblanketter som eleverna kan ta med sig hem. Vi lägger ut i våra kanaler på vgregion.se och 1177.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Som det ser ut nu använder vi en samtyckesblankett som vid andra vaccinationer i skolan där underskrift av båda vårdnadshavarna krävs.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Vi följer de rekommendationer som ligger och där har man föreslagit en samlad start.

Helena Björk/TT

Inrikes

22 nya dödsfall med covid-19

Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

22 nya dödsfall med bekräftad covid-19 har rapporterats, meddelar Folkhälsomyndigheten. Totalt har 14 775 smittade personer avlidit i Sverige.

Sammantaget har 1 144 982 personer i Sverige nu bekräftats smittade med covid-19.

Hittills har 7 070 462 personer fått minst en dos vaccin mot covid-19, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Det motsvarar 82,8 procent av befolkningen (16 år och äldre).

Av dessa har 6 332 614 fått två doser, motsvarande 74,1 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre.

De nytillkomna dödsfallen i Folkhälsomyndighetens statistik har i de flesta fall inträffat flera dagar tidigare, och de dödsfall som inträffat i närtid finns inte med på grund av eftersläpning i rapporteringen. Detta innebär att uppdateringen visar inrapporterade dödstal, inte dödstalet för just den dagen.

Erik Lindahl/TT

Inrikes

Politiker omhäktad för mord

En politiker som misstänks för mord har omhäktats av Borås tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes

Misstankarna mot den politiker som misstänks för att ha mördat en kvinna i södra Västergötland i början av september har stärkts.

Kvinnan hittades död den 3 september och i förra veckan greps en man, som har flera uppdrag för sitt parti, misstänkt för mord.

Han har suttit häktad en vecka på den lägre misstankegraden, men har nu omhäktats på den starkare misstankegraden, sannolika skäl, rapporterar lokala medier.

Inrikes

Fyra åtalas – bevis från krypterade telefoner

Misstankarna gäller hantering av 35 kilo cannabisharts. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Fyra personer åtalas för narkotikarelaterade brott, där bevisningen kommer från den krypterade telefontjänsten Anom.

"När det gäller kunskap om brottslighetens omfattning och hur smugglingen har gått till har information som tillförts utredningen genom polisens internationella samarbete kring kommunikationstjänsten Anom varit mycket viktig", säger Joakim Hall vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm i ett pressmeddelande.

Åtalet är ett av de första där bevisning från Anom används, enligt Åklagarmyndigheten.

Misstankarna gäller hantering av 35 kilo cannabisharts och brottsrubriceringarna är grovt narkotikabrott, försök till grovt narkotikabrott, synnerligen grov narkotikasmuggling och medhjälp till grov narkotikasmuggling.

Erik Lindahl/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Inrikes

Allt du behöver veta om vaccinationerna

Vaccinera – eller inte? Frågan om huruvida högstadiebarn ska vaccineras mot covid-19 har varit knepig att utreda.
Foto: Markus Schreiber/TT
Inrikes
Inrikes Med början efter höstlovet ska även 12- till 15-åringar vaccineras mot covid-19. Här följer några av de vanligaste frågorna kring dessa vaccinationer.

Sverige är bland de sista länderna att rekommendera att även 12-15-åringar ska vaccineras mot covid-19. Frågan har varit och är svår. Det uppger både Folkhälsomyndigheten och Barnläkarföreningen, som dock båda landat i att fördelarna med en sådan vaccination överväger nackdelarna.

TT: Vilka vacciner till barnen kommer att bli aktuella?

– Det är de två mRNA-vacciner som är godkända för barn, det vill säga vaccinerna från Pfizer-Biontech och Moderna, säger Per Brolin vid barnkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad, samt styrelseledamot i Barnläkarföreningen.

TT: Ska jag vaccinera mitt barn, även om det redan har haft konstaterad covid-19?

– Rekommendationen är precis som för de vuxna, det vill säga att man ska vaccinera sig ändå.

Unik situation

TT: Hur säkra är vaccinerna, finns det risk för biverkningar och i så fall vilka?

– Det tycks finnas en viss ökad risk för myokardit (hjärtmuskelinflammation). Fallen har dock varit lindriga. Det finns en bra beredskap att fånga upp eventuella biverkningar genom de system som finns på plats.

"Center for Disease Control and Prevention (CDC) har nyligen presenterat en rapport om vaccinationer av nio miljoner amerikanska barn där man inte noterade några signifikanta allvarliga korttidsbiverkningar", skrev Barnläkarföreningen nyligen.

TT: Det tog åtminstone ett par år innan man upptäckte att fallen av narkolepsi hade ett samband med vaccinationen av svininfluensa. Hur vet man att dessa vacciner inte är farliga på längre sikt?

– Det är ingen som kan se två eller tre år in i framtiden. Vi vet mycket, men jag har absolut respekt för att människor känner en viss tvekan. Samtidigt befinner vi oss i en unik situation och då måste vi vidta de åtgärder som står till buds utifrån det vi vet just nu.

Samma som för vuxna

TT: Hur ska jag tänka om barnet inte vill bli vaccinerat?

– Jag tycker man ska diskutera med sitt barn och det bästa är om man kommer överens, så klart. Barn har naturligtvis olika mognadsgrad och det måste bli en individuell bedömning. Vi inom Barnläkarföreningen är tydliga med att detta är ett erbjudande som bygger på frivillighet.

TT: Mitt barn är vaccinerat, men är ändå snorigt. Bör barnet testa sig för covid-19?

– Rådet just nu är att testa sig vid symtom, oavsett vaccinationsstatus.

TT: Skulle inte dessa vacciner göra större nytta på andra håll i världen?

– Det är en viktig aspekt, men just nu har vi ett överskott av vacciner och produktionen har skalats upp så mycket att det ena inte behöver utesluta det andra.

Johan Nilsson/TT

Inrikes

Nya miljarder ska säkra vaccin och testning

Finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill avsätta flera miljarder kronor för att säkra vaccin, vaccinering, testning och smittspårning 2022.
Samtidigt fasas nu flera coronastöd till företagen ut som aviserat.

Förslagen presenterades vid en pressträff med finansminister Magdalena Andersson (S) och socialminister Lena Hallengren (S).

– Brist på pengar ska inte stå i vägen för att skydda människors liv och hälsa, säger Magdalena Andersson.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 9,6 miljarder kronor avsätts till coronarelaterade åtgärder 2022.

– Mycket talar för att pandemins slut är inom räckhåll, men vi behöver fortsätta kunna fatta aktiva beslut för att hantera pandemin, säger Andersson.

I de 9,6 miljarderna ingår att regeringen avstår från att införa en tidigare aviserad skatt på kemikalier i textilier, som skulle ha inbringat statskassan runt en miljard.

Orsaken är att regeringen anser att det nu efter coronapandemin inte är läge att införa en sådan skatt för näringslivet.

– Det handlar också om förändrade tullregler som skulle skapa svårigheter för att ta ut skatten när det gäller privatexport, säger finansministern.

Däremot fasas nu i slutet av september, som aviserat, flera direkta coronastöd till företag ut, som omsättnings- och omställningsstöden och det förstärkta stödet till korttidsarbete.

Finansministern uppger att stöden varit bra för ekonomin och jobben under pandemin, men påpekar att restriktionerna snart avskaffas och att ekonomin är på väg att återhämta sig.

– Våra skattepengar gör nu bättre nytta på andra sätt än tidigare, säger Andersson.

– En del direkta stöd fasas ut, andra blir kvar eller omarbetas.

Ett nytt stöd är ett regionalt företagsstöd på 0,5 miljarder för 2022 och som ingår i den totala satsningen på 9,6 miljarder.

I ändringsbudgeten för 2021 föreslås att 7,7 miljarder avsätts för coronarelaterade åtgärder. Omkring 6 miljarder av den summan avsätts för testning och smittspårning.

Inrikes

Busch betalar skadestånd till förtalat ombud

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Arkivbild.
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes

KD-ledaren Ebba Busch betalar skadestånd till den man hon dömts för att ha pekat ut som brottslig i samband med en uppmärksammade hustvist, rapporterar Expressen.

– Parterna har träffat en förlikning, säger mannens advokat Fredric Wikman till tidningen.

Därmed undviker Ebba Busch en ny rättslig process. Ingen av parterna vill gå in på hur stort skadeståndet är, men Fredric Wikman säger till Ekot att hans klient är "tillräckligt nöjd".

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL