Inrikes

Statligt ägda Gotlandsfärjor föreslås

Trafikverket föreslår statligt ägda färjor till Gotlandstrafiken. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Trafikverket vill att staten köper in egna färjor till Gotlandstrafiken.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) säger att regeringen nu kommer att lyssna på vad gotlänningar tycker om förslaget.
PREMIUM

Trafikverket fick förra året i uppdrag av regeringen att utreda ägande och drift för färjetrafiken till Gotland, efter att statens kostnader ökat och upphandlingen av färjetrafiken präglats av begränsad konkurrens.

Nu föreslår Trafikverket statligt ägda fartyg och upphandlad drift. Anledningen är att det alternativet ger ökad möjlighet till konkurrens och att kostnaderna blir lägre för staten, enligt ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Genforskning kan stoppa fruktad skadeinsekt

Varje år förstör granbarksborren mängder med granskog i Sverige. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Den fördärvar granskog för miljarder kronor i Sverige varje år.
Men nu har forskningen förhoppningsvis tagit ett stort kliv framåt i kampen mot granbarksborren.

Granbarksborren förstör årligen mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Ifjol dödade insekten nästan åtta miljoner kubikmeter gran i Sverige – vilket kostade 3,5 miljarder kronor.

En studie utförd av Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu kartlagt baggens arvsmassa, och fynden kan vara viktiga i det framtida bekämpningsarbetet.

Studien visar bland annat att granbarksborren har ett stort antal gener som hjälper till att bryta ner växters cellväggar. Upptäckten kan bädda för högspecifik bekämpning där man går in på gennivå för att tysta eller släcka ner de skadliga generna med så kallad RNA-interferens (RNAi).

"Man kan exempelvis slå ut gener som har en direkt påverkan på överlevnaden, eller inrikta sig på de gener som är viktiga för barkborrarnas reproduktion eller förmåga att uppfatta de feromoner som de använder vid parning och för att angripa granskog", säger Martin N Andersson, docent vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Inrikes

Nya underklassen tar plats i brottsstatistiken

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi. Arkivbild.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Invandrare är tydligt överrepresenterade bland misstänkta och dömda för brott – men trots det ökar inte brottsligheten i takt med invandringen, enligt ett nytt forskningsprojekt.
– Den gamla underklassens brottslighet minskar och den nya underklassens brottslighet ökar, säger professor Jerzy Sarnecki.

En lång rad studier har visat att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Senast var det den uppmärksammade rapporten från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat visade att utrikesfödda och deras barn 2,5–3 gånger oftare har varit brottsmisstänkta än svenskfödda med svenskfödda föräldrar.

Varför så är fallet är det färre som undersökt. I ett nytt forskningsprojekt där Jerzy Sarnecki medverkar, senior kriminologiprofessor vid Högskolan i Gävle och forskare vid Institutet för framtidsstudier, görs ett försök att besvara den frågan.

På ett seminarium under onsdagen presenterades några första, ännu icke publicerade, resultat från projektet. Dels har forskarna tittat på de 20 kommuner som sedan 1997 enligt Brå har haft högst ökning av våldsbrott, respektive 20 kommuner som inte haft någon ökning. Någon korrelation kopplat till invandringen, baserat på befolkningssiffror från SCB, har inte hittats.

Ingen korrelation

– I vissa kommuner har man sett en ökning, och i andra har man inte det. Trots att invandringen är i stort sett identisk, säger Sarnecki.

Däremot har man hittat andra variabler som korrelerar med kommunerna som haft högst ökning av allvarlig brottslighet. Det gäller bland annat ökning i inkomstklyftor, en stagnerande befolkningsutveckling, hög arbetslöshet och hög sjuklighet.

– Det vi såg är att invandringen inte spelar så stor roll, medan andra variabler uppenbarligen är relaterade, säger han.

Forskarna har även studerat de 20 kommuner som mellan 2000 och 2020 haft högst invandring sett till befolkningsandel, och de 20 kommuner som haft lägst invandring.

Flyktingvågen

Den registrerade brottsligheten var betydligt högre i kommuner med hög invandring, men brottsnivån förändrades på samma sätt i båda kommuntyperna, trots att andelen utlandsfödda ökade med 13 procentenheter i den ena typen och 3 procentenheter i den andra, säger Sarnecki. Särskilt intresserade man sig för vad som hände med våldsbrotten efter den stora flyktingvågen 2015, men inte heller där skedde någon noterbar ökning.

– Det kom 160 000 personer, men det finns ingen effekt på den allvarliga brottsligheten som vi kan utläsa, säger Jerzy Sarnecki.

– Så hur kan det vara så att vi har en kraftig ökning av migration men ingen ökning av brottsligheten, trots att invandrarna är överrepresenterade?

Svaret är troligen, enligt Jerzy Sarnecki, att andelen "svenskar" som begår brott minskar.

– Sannolikt är det så att vi får en förändring i sammansättningen av underklassen – det vill säga den grupp i samhället som begår brott. Det är helt enkelt så att de lägsta positionerna i samhället tas över av invandrare.

Nya underklassen

Samtidigt lämnar den tidigare underklassen, till exempel tidigare ankomna invandrare eller människor från landsbygden som flyttat till miljonprogrammen i storstäderna, området och blir i stället lägre medelklass, menar Sarnecki.

– Det i sin tur leder till att de får lite bättre jobb och lite bättre bostäder med mera. Så den gamla underklassens brottslighet minskar och den nya underklassens brottslighet ökar, säger han.

– Det här kan vi inte bevisa just nu, men det är en hypotes som måste utredas enligt de data jag presenterat.

Klart är att frågan om varför invandrare är överrepresenterade – inte bara det faktum att de är det – måste börja diskuteras, tycker han.

– Inom vissa politiska kretsar tycker man att svaret är självklart, kulturellt, ras och så vidare, men att övriga politiska färger inte har brytt sig om den här frågan tycker jag är klandervärt.

Marc Skogelin/TT

Inrikes

Läkare kollade sexpartners journal – döms

En överläkare har dömts för att ha tittat i sin sexpartners journal.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En överläkare har dömts till dagsböter för datorintrång sedan han tittat i sin sexpartners patientjournal, skriver Expressen/Kvällsposten.

Överläkaren, som arbetar inom Region Skåne, uppgav att han tittade i journalen för att försäkra sig om att hans sexpartner inte hade hiv, samt för att se hur partnerns tuberkulos utvecklade sig, skriver tidningen.

Läkaren har också sagt att han gjorde detta eftersom partnern bett honom om det, men partnern har nekat till påståendet.

De sammanlagt elva dataintrången begicks mellan mars och maj 2016, enligt domen vid Malmö tingsrätt.

Inrikes

Man anhållen för mord i Gislaved

En man har anhållits på sannolika skäl misstänkt för ett mord i Gislaved. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man har anhållits på sannolika skäl misstänkt för ett uppmärksammat mord i Gislaved 2019, rapporterar P4 Jönköping och SVT Nyheter Jönköping.

Polisen meddelade för en månad sedan att det skedde en ny kraftsamling i utredningen och att det bland annat skulle göras topsningar för att jämföra med dna-spår från mordplatsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Misstänkt skottlossning – tonåring skadad

En tonårspojke har skadats vid en skottlossning i Kalmar. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 18-årsåldern har hittats skadad vid en förskola i Kalmar efter en misstänkt skottlossning. Han ska ha haft en mindre skada i sitt ben.

– Exakt hur den har uppstått håller på att titta på just nu, och om den kan kopplas till den misstänka skottlossningen, säger Filip Annas, presstalesperson vid polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Centerstämma kan slopa kötider till friskolor

Inrikes
Inrikes Centerns partistyrelse vill begränsa möjligheten att ställa sig i kö till friskolor.
Men nu tyder allt på att Centerstämman som inleds på torsdagen slopar kötiderna helt.
PREMIUM

Centern har tidigare försvarat möjligheten för föräldrar att ställa sina barn i kö till populära friskolor. Men krav på att slopa kötiderna finns i partiet och flera distrikt har inför stämman ställt sig bakom det kravet.

Partistyrelsens svar är ett slags kompromiss. Man föreslår att reglerna ändras så att det bara ska gå att ställa sig i kö tre år före skolstart samt att bara hälften av platserna får vikas till dem som står i kö.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kommuner betalar miljoner extra till friskolor

Underskott i kommunens skolbudget ger friskolor extra ersättning. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Mer än 60 kommuner i landet har betalat ut extra ersättning till friskoleföretag därför att den egna skolverksamheten gått med underskott.
Det rör sig i flera fall om ersättning på flera miljoner kronor.
PREMIUM

Det är Skolvärlden som har kartlagt hur vanligt det är att kommuner får betala "straffavgift" till friskoleägare. Av de 245 kommuner som svarat på Skolvärldens enkät uppger var fjärde, 62 stycken, att de betalat ut extrapengar under de senaste två åren.

Ersättningarna har uppgått från några tusen till flera miljoner kronor. Berörda kommuner är bland andra Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Hässleholm, Sundsvall och Skövde. Ersättning har gått till bland andra Kunskapsskolan och Internationella engelska skolan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Bortslängd fimp ska ge böter

Riksdagen har beslutat att slängda fimpar ska kunna ge böter. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Att slänga fimpar och annat skräp på gatan ska straffas med böter från första januari
PREMIUM

Riksdagen sade på onsdagen ja till regeringens förslag om nedskräpningsförseelse ska kunna straffas med böter, även om förseelsen är ringa.

Skräp som fimpar, tuggummi och kolapapper är sådant som – vanligtvis – slängs av enskilda personer en åt gången och är därför i dag undantaget från straff.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL