Inrikes

Statsministern: Samarbete med SD ger misstro

Statsminister Stefan Löfven (S) avger regeringsförklaringen i samband med riksmötets öppnande. I dag gör han sin sista partiledardebatt i plenisalen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Statsminister Stefan Löfven (S) angrep i partiledardebatten M och KD för att ha öppnat dörren mot högerextremism.
– Är det något som är ett hot mot demokratin så är det maktfullkomliga socialdemokrater, kontrade Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.
PREMIUM

Löfven kritiserade dem som talar om att samarbeten i riksdagen, i stil med decemberöverenskommelsen 2014 eller januariavtalet 2019, skulle vara att mixtra med demokratin eller att ignorera folkviljan.

– Vi har hört liknande påståenden från högerkonservativa ledare runt om i världen, man skapar misstro mot valresultatets legitimitet, hävdade den avgående statsministern i sin sista partiledardebatt i riksdagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Häktad för medhjälp vid Kristianstadskjutning

Tre personer skadades vid en skottlossning den 3 augusti vid Gamlegårdens centrum i Kristianstad. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare en person har häktats för inblandning i skjutningen utanför ett köpcentrum i Gamlegården i Kristianstad i augusti, då tre personer skadades allvarligt.

På torsdagen häktades två tonårspojkar för mordförsök. Den tredje misstänkte, en 23-årig man, har häktats som misstänkt för medhjälp till mordförsök.

Inrikes

Fyra åtalas – bevis från krypterade telefoner

Misstankarna gäller hantering av 35 kilo cannabisharts. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Fyra personer åtalas för narkotikarelaterade brott, där åtalet bland annat bygger på information från den krypterade kommunikationstjänsten Anom. Åtalet är ett av de första där bevisning från plattformen använts, enligt Åklagarmyndigheten

Kommunikationstjänsten utvecklades i det dolda av FBI, som spred plattformen över hela världen i kriminella kretsar. Dessa använde därefter tjänsten – ovetande om att polisen hela tiden fick kopior på konversationerna.

Enligt kammaråklagare Joakim Hall vid Västerorts åklagarkammare har en stor del av bevisningen också utgjorts av krypterad information.

– Bevisningen som består av utdrag ur chattar från den krypterade kommunikationstjänsten Anom är en viktig pusselbit. Dels för att polisen skulle kunna göra sitt tillslag, men även för mig när jag avser att bevisa mina brottspåståenden i åtalet, säger han till TT.

Misstankarna gäller hantering av 35 kilo cannabisharts och brottsrubriceringarna är grovt narkotikabrott, försök till grovt narkotikabrott, synnerligen grov narkotikasmuggling och medhjälp till grov narkotikasmuggling.

– Dels handlar det om mängden narkotika som gör att brottet är grovt – och inom ramen för ett grovt narkotikabrott är det ett allvarligt sådant. Jag menar att jag genom den information vi har fått från Anom kan bevisa att smugglingen och narkotikahanteringen har skett inom ramen för en verksamhet som utövats organiserat i syfte att i stor omfattning sälja narkotika, säger kammaråklagare Joakim Hall.

Erik Lindahl/TT

Anna Grönberg/TT

Inrikes

10 miljarder ska säkra virusåtgärder 2022

Finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen avsätter flera miljarder för att säkra vaccinering, testning och smittspårning även 2022.
Samtidigt fasas företagsstöd och andra coronaåtgärder ut.

Regeringen vill säkra resurser för coronaåtgärder även under 2022.

– Mycket talar för att pandemins slut är inom räckhåll, men vi behöver fortsätta fatta aktiva beslut för att hantera situationen, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Därför föreslås ytterligare 9,6 miljarder för coronarelaterade åtgärder i budgetpropositionen 2022.

– Brist på pengar ska inte stå i vägen för att skydda människors liv och hälsa, säger Andersson.

Av de 9,6 miljarderna ska 3,5 miljarder användas för vaccinköp och 2,1 miljarder till vården för att utföra vaccineringarna.

Regeringens budget tar höjd för att köpa in mer vaccin till unga, för påfyllnadsdoser för äldre och för att kunna köpa in uppdaterad vaccin för att möta nya virusvarianter.

En del av pengarna, 2 miljarder, ska gå till testning och smittspårning.

– Vi vill ha en god beredskap på området, säger socialminister Lena Hallengren (S).

"Värt varje krona"

Förutom de nya 9,6 miljarderna i coronarelaterade åtgärder 2022, föreslår regeringen ytterligare 7,7 miljarder för i år. Av den summan är 6 miljarder tänkt att gå till testning och smittspårning och 1,5 miljarder till vaccineringar.

Det nya tillskottet för i år innebär att regeringen lagt tio miljarder kronor på vaccin och vaccinering under hela 2021.

– Det är mycket pengar, men värt varenda krona, säger Hallengren.

Regeringen vill också på sikt förstärka vårdens försörjningsberedskap och avsätter 500 miljoner kronor från 2024.

Samtidigt som regeringen vill behålla beredskapen för att hantera en fortsatt pandemi, så avvecklas nu som planerat en rad åtgärder.

En del undantag i socialförsäkringarna försvinner.

– I enlighet med tidigare besked så kommer flera av åtgärderna att förändras nu när 70 procent av alla vuxna är vaccinerade, säger Hallengren.

Undantag försvinner

Från sista september försvinner ersättning för företags sjuklönekostnader, kompensation för karensavdrag vid sjukdom och ersättning till egenföretagare för karensdagar.

Även det uppskjutna kravet på läkarintyg, samt ersättning till personer i riskgrupper och deras anhöriga tas bort.

Regeringen meddelar också att flera företagsstöd ska fasas ut som planerat.

Finansministern uppger att stöden varit bra för ekonomin och jobben under pandemin, men påpekar att restriktionerna snart avskaffas och att ekonomin är på väg att återhämta sig.

– Våra skattepengar gör nu bättre nytta på andra sätt, säger Andersson.

I slutet av september fasas omsättningsstöd, omställningsstöd och det förstärkta stödet till korttidsarbete ut. Evenemangsstödet gäller året ut.

Däremot föreslår regeringen ett nytt regionalt företagsstöd på 0,5 miljarder för 2022. Det ingår i totalsumman på 9,6 miljarder för coronarelaterade åtgärder nästa år.

För att inte lägga en ny börda på företag som drabbats hårt av pandemin avstår regeringen från att införa en aviserad skatt på kemikalier i textilier. En annan orsak är att ändrade tullregler gör det svårt att ta ut skatten när det gäller privatimport.

Skatten skulle, enligt beräkningarna, ha inbringat statskassan runt en miljard 2022.

Inrikes

Hanif Bali tar timeout från politiken

Hanif Bali, riksdagspolitiker för Moderaterna. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Åklagare har beslutat att inleda en förundersökning mot den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali, som anklagats för olämpligt sexuellt beteende mot en flicka.
Nu meddelar partiet att Bali tar timeout från sina politiska uppdrag.

På fredagen beslutade åklagare att inleda en förundersökning mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Kort därefter meddelade Moderaterna att Bali tar timeout från politiken.

"Den mediala uppmärksamheten kopplat till detta gör det svårt att verka i uppdraget som riksdagsledamot. Detta är på inget sätt ett erkännande av skuld i de anklagelser som riktats mot honom utan en rutinåtgärd som följer av vår kandidatförsäkran. Nu överlåter vi till rättsväsendet att pröva detta", säger partiets gruppledare Tobias Billström i ett meddelande till TT.

Utnyttjande av barn

Enligt ett pressmeddelande från Särskilda åklagarkammaren är brottsrubriceringen mot Bali utnyttjande av barn för sexuell posering.

"Då förundersökningen fortfarande är i ett tidigt inledningsskede kan inte mer information lämnas just nu. Jag kan inte kommentera närmare vilka anmälningar som gjorts eller gå in på några detaljer om misstankarna", säger chefsåklagare Maria Sterup i pressmeddelandet.

Förnekar anklagelserna

Hanif Bali har polisanmälts av flera personer för försök till utnyttjande av barn för sexuell posering, vilket bekräftades under torsdagen. Senare på torsdagskvällen uppgav Moderaternas presschef Niklas Gillström att även flickan har polisanmält.

Själv har han tillbakavisat anklagelserna i ett inlägg på Facebook:

"Jag har gott om bevis som visar att jag är oskyldig till det jag anklagats för och att detta snarare rör sig om en komplott av meningsmotståndare där en ung person fått agera som bricka i spelet", skriver han.

Inrikes

Så ska vaccineringen i högstadiet gå till

Regionerna samordnar nu med skolor och elevhälsa för att – förhoppningsvis – kunna utföra vaccinering i skolornas lokaler när Folkhälsomyndigheten ger klartecken att sätta igång. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Knappt en halv miljoner barn mellan 12 och 15 år ska nu erbjudas vaccin mot covid-19. Hur skolministerns önskan att ge sprutorna i skolan ska förverkligas undersöks nu i flera regioner.

Örebro:

TT: Vem ska ge vaccin?

– Det är regionens personal som vaccinerar, på samma sätt som med gymnasieeleverna, säger Inger Nordin-Olsson, regional vaccinationssamordnare.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Dit har vi inte kommit än. Vi ska ha ett samarbete mellan regionens vaccinorganisation och skolförvaltningarna, de löser hur man enklast genomför vaccinationen i åldersgruppen. Det har rullat på bra med gymnasieeleverna så jag ser inga problem med det.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska kring vaccineringen?

– Vi gör på samma sätt som med gymnasiet, skolan går ut med information om vaccinet och med erbjudandet om vaccin.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Där har vi bett om att få ett enat underlag från SKR för den här gruppen.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Nu är rekommenderad start vecka 41-42, från SKR och Folkhälsomyndigheten. Det klarar vi.

Norrbotten:

TT: Vem ska ge vaccinet?

– Kan vi hitta samverkansformer så att skolsköterskor kan utföra dem är det bra. Annars är det vi (red: regionen) som ska göra det, svarar hälso- och sjukvårdsdirektören Pia Näsvall.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Ja, om vi kan komma överens om det så tror vi att det är bra, det har visat sig att man då får en hög vaccinationsgrad.

TT: Hur får föräldrar information?

– Vi kommer att gå ut på olika sätt, via ordinarie kanaler som 1177 och även via Facebook. Vi tänker att vi kan jobba med information via skolan och sedan får vi se om vi gör fysiska utskick.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Vi kommer att använda det som grund, det har vi gjort för 16-17-åringarna. Mognadsbedömning är svårare med yngre barn. Men om ett barn står där och vill vaccinera sig men inte har en påskriven blankett, så får man ser hur man gör då. Vi har accepterat att bara en vårdnadshavare skrivit under samtyckesblanketten.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Det är inte vi som styr, det är Folkhälsomyndigheten som går ut med det.

Västra Götaland:

TT: Vem ska ge vaccineringen?

– Även om vi har påbörjat dialog med elevhälsan och våra vaccinatörer så har vi inga detaljer färdiga. Om vi har vaccinatörer som kommer till skolan eller om elevhälsan gör sticken kan se olika ut i regionen, säger Kristine Rygge, vaccinsamordnare.

TT: Var ska vaccinationerna ges?

– Det smidigaste för barnen är om det är på skolan. Inget talar emot att det kan bli så, men detaljer måste tas fram så att det inte sker på bekostnad av annat som elevhälsan har att göra.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska?

– Vi ser att vi kan få hjälp av skolan och elevhälsan att distribuera samtyckesblanketter som eleverna kan ta med sig hem. Vi lägger ut i våra kanaler på vgregion.se och 1177.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Som det ser ut nu använder vi en samtyckesblankett som vid andra vaccinationer i skolan där underskrift av båda vårdnadshavarna krävs.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Vi följer de rekommendationer som ligger och där har man föreslagit en samlad start.

Helena Björk/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Inrikes

22 nya dödsfall med covid-19

Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

22 nya dödsfall med bekräftad covid-19 har rapporterats, meddelar Folkhälsomyndigheten. Totalt har 14 775 smittade personer avlidit i Sverige.

Sammantaget har 1 144 982 personer i Sverige nu bekräftats smittade med covid-19.

Hittills har 7 070 462 personer fått minst en dos vaccin mot covid-19, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Det motsvarar 82,8 procent av befolkningen (16 år och äldre).

Av dessa har 6 332 614 fått två doser, motsvarande 74,1 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre.

De nytillkomna dödsfallen i Folkhälsomyndighetens statistik har i de flesta fall inträffat flera dagar tidigare, och de dödsfall som inträffat i närtid finns inte med på grund av eftersläpning i rapporteringen. Detta innebär att uppdateringen visar inrapporterade dödstal, inte dödstalet för just den dagen.

Erik Lindahl/TT

Inrikes

Politiker omhäktad för mord

En politiker som misstänks för mord har omhäktats av Borås tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes

Misstankarna mot den politiker som misstänks för att ha mördat en kvinna i södra Västergötland i början av september har stärkts.

Kvinnan hittades död den 3 september och i förra veckan greps en man, som har flera uppdrag för sitt parti, misstänkt för mord.

Han har suttit häktad en vecka på den lägre misstankegraden, men har nu omhäktats på den starkare misstankegraden, sannolika skäl, rapporterar lokala medier.

Inrikes

Allt du behöver veta om vaccinationerna

Vaccinera – eller inte? Frågan om huruvida högstadiebarn ska vaccineras mot covid-19 har varit knepig att utreda.
Foto: Markus Schreiber/TT
Inrikes
Inrikes Med början efter höstlovet ska även 12- till 15-åringar vaccineras mot covid-19. Här följer några av de vanligaste frågorna kring dessa vaccinationer.

Sverige är bland de sista länderna att rekommendera att även 12-15-åringar ska vaccineras mot covid-19. Frågan har varit och är svår. Det uppger både Folkhälsomyndigheten och Barnläkarföreningen, som dock båda landat i att fördelarna med en sådan vaccination överväger nackdelarna.

TT: Vilka vacciner till barnen kommer att bli aktuella?

– Det är de två mRNA-vacciner som är godkända för barn, det vill säga vaccinerna från Pfizer-Biontech och Moderna, säger Per Brolin vid barnkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad, samt styrelseledamot i Barnläkarföreningen.

TT: Ska jag vaccinera mitt barn, även om det redan har haft konstaterad covid-19?

– Rekommendationen är precis som för de vuxna, det vill säga att man ska vaccinera sig ändå.

Unik situation

TT: Hur säkra är vaccinerna, finns det risk för biverkningar och i så fall vilka?

– Det tycks finnas en viss ökad risk för myokardit (hjärtmuskelinflammation). Fallen har dock varit lindriga. Det finns en bra beredskap att fånga upp eventuella biverkningar genom de system som finns på plats.

"Center for Disease Control and Prevention (CDC) har nyligen presenterat en rapport om vaccinationer av nio miljoner amerikanska barn där man inte noterade några signifikanta allvarliga korttidsbiverkningar", skrev Barnläkarföreningen nyligen.

TT: Det tog åtminstone ett par år innan man upptäckte att fallen av narkolepsi hade ett samband med vaccinationen av svininfluensa. Hur vet man att dessa vacciner inte är farliga på längre sikt?

– Det är ingen som kan se två eller tre år in i framtiden. Vi vet mycket, men jag har absolut respekt för att människor känner en viss tvekan. Samtidigt befinner vi oss i en unik situation och då måste vi vidta de åtgärder som står till buds utifrån det vi vet just nu.

Samma som för vuxna

TT: Hur ska jag tänka om barnet inte vill bli vaccinerat?

– Jag tycker man ska diskutera med sitt barn och det bästa är om man kommer överens, så klart. Barn har naturligtvis olika mognadsgrad och det måste bli en individuell bedömning. Vi inom Barnläkarföreningen är tydliga med att detta är ett erbjudande som bygger på frivillighet.

TT: Mitt barn är vaccinerat, men är ändå snorigt. Bör barnet testa sig för covid-19?

– Rådet just nu är att testa sig vid symtom, oavsett vaccinationsstatus.

TT: Skulle inte dessa vacciner göra större nytta på andra håll i världen?

– Det är en viktig aspekt, men just nu har vi ett överskott av vacciner och produktionen har skalats upp så mycket att det ena inte behöver utesluta det andra.

Johan Nilsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL